På en effektiv marknad ska förändringen i aktiepriset under ex-dagen vara sådan att en investerare är indifferent till att genomföra en transaktion inklusive eller exklusive utdelning. Trots det pekar flertalet empiriska studier på att så inte är fallet. I denna studie använder vi prisfallskvoten enligt Elton och Gruber (1970) för att undersöka kursbildning kring ex-dagen på Stockholmsbörsen åren 2013-16 samt om det finns skillnader i priskorrigering mellan olika grupper av aktier. Vi finner att aktierna på Stockholmsbörsen i genomsnitt föll med 76 % av utdelningsbeloppet och således har det funnits en ex-dagseffekt. Vidare visar studien att ex-dagseffekten är större i bolag med låga utdelningsbelopp och låg direktavkastning. Resultaten i studien visar även en signifikant positiv avvikelseavkastning under ex-dagen men avkastningen anses vara för liten för att motivera systematisk handel.

Aim:The purpose of this study is to investigate whether an investor will have to s acrifice their expectations of return by investing in a responsible way. Theory: The thesis is based on the efficient market hypothesis through the modern portfolio theory to make it possible to test whether the investor will have to sacrifice return after taking into account of the risk. To measure the risk-adjusted return we used Sharpe ratio, the Modigliani-Modigliani (M2), Jensen's alpha, which later on is the basis for the study's results and conclusion. Method: The study is a quantitative survey with a deductive approach where the selected theories determined what data is collected. Based on these theories we construct a hypothesis that this study later intended to test. Data was collected from Bloomberg. Conclusion: The study shows that several ethical indexes have a higher return while at the same time showing a higher risk-adjusted return. This higher risk-adjusted return is not statistically significant except for a few of the measured markets. The study also shows that the ethical indexes generally have a lower 𝛽, which can be interpreted as a lower systematic risk. Meanwhile the tracking error / active risk is higher and the screened indexes therefore should not be compared with say, index funds. When taken into account the longer period active risk levels match actively managed funds. As in previous studies, this study did not show any significant difference in risk-adjusted returns but a higher risk.

Background: A public offering or "Initial Public Offering" means that a company is transferred from being unlisted to trading on a stock exchange. When a company is listed, the company needs to establish a prospectus. This document is meant to give potential investors information about the operations in the company with both historical financial data and more descriptive information. The prospectus should therefore contain all necessary information needed to make a well-founded assessment about the IPO. Historically IPOs have tended to overperform in the short term and have an underperformance in the long run compared with already listed companies. Purpose: The purpose of the study was to identify the general return patterns for IPOs in Sweden in both short-term and in the long run. The study also aims to investigate whether the company's prospectus published in connection with the IPO can explain these yield patterns. Methodology: The general return patterns have been calculated using the Buy and Hold Abnormal Return (BHAR) and Cumulative Abnormal Return (CAR) methods. The raw returns shown by the IPOs have been adjusted to the chosen reference index to determine whether an over- or underperformance has taken place. In addition, several multiple regressions have been conducted to determine whether selected variables can explain the abnormal return shown by IPOs. Conclusion: The study results shows that the initial return on the first day of the 2007-2014 period was an average of 2.82% for the study's selection of 45 public offerings from Stockholmsbörsen and First North. The IPOs showed a negative trend with an underperformance in the first three months. The result for the short term is thus not consistent with previous research in IPOs. In the long run, however, the study's selection shows an underperformance of -12.85% measured with BHAR and -24.13% with CAR. This result is consistent with previous studies in other markets. Furthermore, only one of the selected variables, the initial return, could to some extent (16.8%) explain the abnormal return for the first month. The other variables were not statistically significant in any of the studied periods. / Bakgrund: En börsintroduktion eller "Initial Public Offering" innebär att ett företag övergår från att vara onoterad till att handlas på en aktiebörs. I samband med att ett företag börsnoteras behöver företaget upprätta ett prospekt. Detta dokument ska ge potentiella investerare information om verksamheten av både beskrivande kvalitet och historiska finansiella data som kan kvantifieras av investeraren. Ett prospekt bör således innehålla all nödvändig information för att göra en välgrundad bedömning. Vidare har börsintroduktioner historiskt visat att dessa tenderar att överprestera på kort sikt och underpresterar på lång sikt jämfört med redan börsnoterade företag. Syfte: Syftet med studien var att identifiera generella avkastningsmönster för börsintroduktioner på kort- och lång sikt i Sverige. Studien ämnar även att undersöka om företagets prospekt som publiceras i samband med börsintroduktionen kan förklara dessa avkastningsmönster. Metod: De generella avkastningsmönstrena har beräknats med hjälp av metoden Buy and Hold Abnormal Return (BHAR) och Cumulative Abnormal Return (CAR). Avkastningen som börsintroduktionerna uppvisar har justerats till valt referensindex för att avgöra huruvida en över- eller underprestation har skett. Vidare har flertal multipla regressioner genomförts för att fastställa om utvalda variabler kan förklara den abnormala avkastningen som börsintroduktioner uppvisar. Slutsats: Studiens resultat visar att den initiala avkastningen första dagen under perioden 2007–2014 var i genomsnitt 2,82% för studiens urval på 45 stycken börsintroduktioner på Stockholmsbörsen och First North. Börsintroduktionerna visade på en negativ trend med en underprestation de första tre månaderna. Resultatet för kort sikt överensstämmer således inte med tidigare forskning inom börsintroduktioner. På lång sikt däremot uppvisar studiens urval en underavkastning på -12,85% mätt med BHAR och -24,13% med CAR. Detta resultat överensstämmer med tidigare studier på andra marknader. Vidare kunde endast en av de utvalda variablerna, den initiala avkastningen, till en viss grad (16,8%) förklara den abnormala avkastningen på en månad. De andra variablerna var inte statistiskt signifikanta i någon av undersökningsperioderna.

<p>Denna uppsats är en fallstudie av företaget Svenskt Rekonstruktionskapital AB (SRK). Uppsatsens syfte är att försöka klargöra hur företaget SRK går tillväga vid en företagsrekonstruktion och belysa hur avkastningen på investerat kapital kan förändras med en ändrad kapitalstruktur. Fallstudien består av en metodtriangulering där en intervju genomfördes med företagets VD samt att årsredovisningar och informationsmaterial granskades. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen formulerades en frågeställning och för att kunna besvara frågeställningen togs en teoretisk grund fram där element som företagsvärdering, kapitalstruktur samt juridiska aspekter behandlas. Uppsatsens kom fram till att en ökad belåningsgrad är nödvändig om SRK vill öka avkastningen på eget kapital. Detta bör genomföras när SRK kan uppvisa nettooperativa vinstmarginaler. Vidare kom uppsatsen fram till att en viktig del av rekonstruktionsförfarandet är att säkra ett ackord. Detta eftersom ackordet förbättrar investeringen avsevärt. Dessutom konstaterar uppsatsen att en företagsrekonstruktion är beroende av många juridiska aspekter och att många olika instanser är inblandade i rekonstruktionsprocessen.</p>

Denna uppsats är en fallstudie av företaget Svenskt Rekonstruktionskapital AB (SRK). Uppsatsens syfte är att försöka klargöra hur företaget SRK går tillväga vid en företagsrekonstruktion och belysa hur avkastningen på investerat kapital kan förändras med en ändrad kapitalstruktur. Fallstudien består av en metodtriangulering där en intervju genomfördes med företagets VD samt att årsredovisningar och informationsmaterial granskades. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen formulerades en frågeställning och för att kunna besvara frågeställningen togs en teoretisk grund fram där element som företagsvärdering, kapitalstruktur samt juridiska aspekter behandlas. Uppsatsens kom fram till att en ökad belåningsgrad är nödvändig om SRK vill öka avkastningen på eget kapital. Detta bör genomföras när SRK kan uppvisa nettooperativa vinstmarginaler. Vidare kom uppsatsen fram till att en viktig del av rekonstruktionsförfarandet är att säkra ett ackord. Detta eftersom ackordet förbättrar investeringen avsevärt. Dessutom konstaterar uppsatsen att en företagsrekonstruktion är beroende av många juridiska aspekter och att många olika instanser är inblandade i rekonstruktionsprocessen.

Inledning: Ett företag som sponsrar en känd person förknippas starkt med denna. Tidigare forskning har visat att det finns en positiv påverkan på aktiepriset och avkastningen hos företag som tecknar sponsringsavtal med kända personer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av eventstudiemetoden undersöka huruvida tio oväntade händelser relaterade till tre idrottare påverkat aktievärdet för Nike Inc. Teori: Den effektiva marknadshypotesen bygger på antagandet att finansiella marknader är effektiva och att all information finns tillgänglig vilket i sin tur exakt återspeglas i priset på en tillgång. Det finns empiriska belägg för att marknaden inte alltid kan sägas vara effektiv som effektiva marknadshypotesen hävdar, något som teoretiskt kallas för anomali. Metod: Denna studie antar ett deduktivt angreppssätt och har en kvantitativ inriktning. Eventstudiemetoden används för att mäta den tänkbara effekt som en oväntad händelse har på företagets värde. Aktieprisförändringen undersöks genom den kumulativa onormala avkastningen (CAR) och hypotesprövningar görs för att nå en slutsats på syftet och problemformulering. Slutsats: Vi har utfört undersökningen i enlighet med eventstudiemetoden och kommit fram till att 9 av 10 oväntade händelser påverkar aktievärdet för Nike Inc. Detta genom att hypotestesta de oväntade händelserna som har visat ett statistiskt samband, positivt eller negativt, mellan den oväntade händelsen och den kumulativa onormala avkastningen (CAR). Vi har även studerat respektive diagram där vi ser en förändring i CAR efter att nyheten kring de oväntade händelserna släppts men att förändringen i de flesta fall inte är så stor. Vi har också funnit att annan information som släppts av Nike under respektive händelseperioder har haft störst påverkan på CAR, särskilt finansiell information.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur marknadseffektiviteten på Stockholmsbörsen har blivit påverkat av finanskrisen 2008, vilket genomförs genom att undersöka om bolag får avvikande avkastning vid publicering av kvartalsrapporter. Teori: Teorikapitlet utgår från den effektiva marknadshypotesen, där dess tre olika komponenter samt anomalier tas upp. Metod: Undersökningen genomförs med hjälp av en event studie och en hypotesprövning för att kontrollera hur effektiviteten på NasdaqOMX har blivit påverkad av finanskrisen. Undersökningen utgår ifrån en period på tre år, 2009-2011, och omfattar aktierna på index OMXS30. En insamling av kursdata från de 29 bolag som ingick i OMXS30 har skett, med hänsyn till datum för publicering av kvartalsrapporter. Detta ger totalt 261 observationer under dessa tre år. Empiri: Hypotesprövningen tillsammans med övrig empiri har visat att det kan finnas ett samband mellan publicering av kvartalsrapporter och bolagens aktiepris. Dock visar empirin att finanskrisens påverkan på effektiviteten har varit mycket liten. Analys: Analys av empirin tyder på att det finns tydliga tecken på att bolagens aktiepris påverkas vid publicering av kvartalsrapporter. Störst påverkan sker däremot publicering av kvartalsrapport ett och två. Analys av empirin visar även att marknaden har återhämtat sig snabbt efter finanskrisen. Slutsats: Undersökningen visar att det finns tecken på en mellanstark form av effektivitet på NasdaqOMX, även om denna inte är helt hundraprocentig. Dock är det svårt att dra en generell slutsats hur mycket 2008 års finanskris har påverkat denna effektivitet eftersom en finanskris har efterlöst en annan. / Purpose: The purpose of this paper is to examine how market efficiency on the Stockholm stock exchange has been affected by the financial crisis of 2008, which is carried out by examining if companies earn abnormal returns when publishing quarterly reports. Theoretical perspectives: The theory chapter is based on the efficient market hypothesis, where its three different components and anomalies are discussed. Methodology: The examination is carried out by an event study and a hypothesis test to control how the efficiency on NasdaqOMX has been affected by the financial crisis. The examination is based on a three year period, 2009-2011, and includes the stocks on the index OMXS30. Stock data has been collected from the 29 companies in the OMXS30, with regard to dates the quarterly reports were published. This gives a total of 261 observations under three years. Empirical outcome: The hypothesis test, together with other empirical results, has shown that there may be a relation between the publishing of quarterly reports and company stock price. However, empirical results show that the financial crisis effect on the market efficiency has been insignificant. Analysis: Analysis of the empirical results show that there are clear signs of change in company stock price when publishing quarterly reports. However, the significant change can be seen during the publishing of quarterly report one and two. Analysis of the empirical results also shows that the market has quickly readjusted after the financial crisis. Conclusion: The study shows that there are signs of semi-strong market efficiency on NasdaqOMX, even if this efficiency is not 100 percent strong. However, it is hard to come to a general conclusion on how much the financial crisis 2008 has affected this efficiency due to the fact that one financial crisis has resolved after another.

The aim of this paper is to test whether an investment strategy originally created by Piotroski (2000), can be refined by combining it with the price-to-earnings-anomaly. In detail, we accomplish this by implementing Piotroskis F_SCORE-model to identify and consequently separate financially weak- and strong firms. Furthermore, we create an investment portfolio based on a combination of the highest rated companies according to the F_SCORE-model, and the most undervalued companies from the price-to-earnings-anomaly, to create a joint investment strategy (M_STRAT). This is carried out during the time-period 1999-2009, while reconstructing the portfolio annually. The results of our study show that, by combining the two models, we are able to achieve a market-adjusted return of 44,1%, hence amplifying the original F_SCORE-model by 17%.

Syfte: Undersökningens syftet är att mäta huruvida det går att få ut en överavkastning av aktier som väljs in i (respektive ut ur) OMX Stockholm Benchmark (OMXSB), som följd av att ett index ändrar sin komposition. Delsyftet är att undersöka om det går att se en signifikant ökning av handelsvolymen i anslutning till ändringsdagen. Metod: Studien tillämpar en eventstudie som undersökningsmetod av kvantitativ karaktär. Studien undersöker indexet OMXSB och innefattade totalt 111 stycken ingående och utgående aktier fördelat på 10 tillfällen. Två eventfönster har konstruerats; ett kring annonseringsdagen och ett kring ändringsdagen. Den procentuella handelsvolymen har mätts över eventfönstret kring ändringsdagen. Resultat: Den genomsnittliga kumulerade överavkastningen för eventfönstret vid annonseringsdagen uppgick till 1,02 % (-6 %) för de aktier som valdes in (ut). Det motsvarande resultatet 2,55 % (-0,41 %) framkom i eventfönstret för ändringsdagen. Handelsvolymen uppnådde i båda fallen en signifikant ökning dagen innan ändringen genomfördes. Slutsatser: Resultatet visade en signifikant överavkastning för aktier som valdes in (ut) i eventfönstret kring ändringsdagen (annonseringsdagen). Den signifikanta skillnaden av handelsvolymen tyder på att indexerarna handlar aktierna dagen innan ändringen genomförs. För aktier som väljs in gick det att se ett pristryck där priset höjdes fram till dagen innan ändringen genomfördes, som sedan återgick. Resultaten kan ha påverkats av externa faktorer vilket kan ha lett till en missvisande bild av den undersökta effekten. / Purpose: The study aims to investigate whether it is possible to get an abnormal return of stocks added to (or deleted from) the OMX Stockholm Benchmark index (OMXSB), as a result of a changes of the index composition. A subsidiary aim of the study is to investigate whether it is possible to see a significant increase in trading volume in close to the change day. Methodology: The study applies an event study as method of investigation of a quantitative character. The study examines the OMXSB and include a total of 111 added and deleted stocks distributed on 10 occasions. Two event windows have been designed: one around announcement day and one around change day. The percentage change of trading volume has been measured over the event window around the change day. Results: The average cumulative abnormal return for the event window around announcement day reached 1.02% (-6%) for the added (deleted) shares. Corresponding results of 2.55% (-0.41%) emerged in event window for change day. In both cases the trading volume reached a significant increase the day before the change was implemented. Conclusions: The results showed a significant abnormal return for stocks that were added (deleted) in the event window around the change day (announcement day). Trade volume suggests that index funds trade shares the day before the change day. For the added shares a price pressure could be identified up to the day before change day. The results may have been influenced by external factors which may have lead to a misleading picture of the investigated effect.

Syfte: Studien har utrett om aktiesplit genomförda på Stockholmsbörsen under åren 2004-2008 genererat överavkastning och i sådana fall om det har funnits några skillnader i överavkastning beroende på företagens storlek. Teori: Den effektiva marknadshypotesen, framförallt i dess semistarka form, har utgjort en teoretisk referensram för arbetet. Metod: En kvantitativ deduktiv forskningsansats har tillämpats med eventstudiemetodik som grund. Undersökningen behandlar en femårsperiod mellan 2004-2008 där ett urval av 56 stycken splitar mötte uppsatta kriterier. Dessa delades in i tre undergrupper beroende på bolagens kapitalstorlek vid splitgenomförandet. Kursdata för 250 dagar innan spliten och 250 dagar efter har samlats in för berörda bolag med hänsyn till splitdagen. OMXSPI har använts som jämförelseindex. Resultat: Resultatet tillsammans med hypotesprövning visar att överavkastning i samband med aktiesplit har påträffats för hela populationen under mätperioden. Ett möjligt samband mellan storleken på bolag och omfattningen överavkastning har även upptäckts. Den enskilt största överavkastningen uppmättes på splitdagen. Analys: En analys av resultaten pekar på att marknaden uppfattat aktiesplit som en positiv nyhet och i linje med tidigare forskning har det funnits överavkastning i tiden runt en aktiesplit. Vid uteslutande av en undergrupp som inte klarat hypotestestet kunde sambandet mellan företagsstorlek och omfattningen överavkastning till viss del bekräftas som negativt. Slutsats: Investerare har kunnat generera överavkastning i samband med aktiesplit på Stockholmsbörsen mellan 2004-2008. Resultatet tyder på ett negativt samband mellan företagsstorlek och överavkastning, däremot kan inte sambandet bekräftas tillfullo. / Purpose: The study has investigated whether or not stock splits on the Stockholm Stock Exchange during the years 2004-2008 generated positive abnormal return and in such case, has there been any difference in the positive abnormal return depending on firm size. Theory: The efficient market hypothesis, especially in its semi-strong form, has provided a theoretical framework for the essay. Method: A quantitative deductive research approach is applied with event study methodology used as basis. The study concerns a five-year period 2004-2008, where a selection of 56 splits met set criteria. These were divided into three groups depending on their capital size at the split date. The price data for 250 days before the split, and 250 days after were collected for the companies with regard to split day. The same data was collected for OMXSPI that was used as a benchmark. Results: The result together with hypothesis testing shows that positive abnormal return associated with stock split has been found in the overall population. A possible correlation between the firm size and the extent of positive abnormal returns has also been discovered. The single greatest positive abnormal return was measured on the split date. Analysis: An analysis of the results indicates that the market perceived stock split as positive news. There has been a positive abnormal return around the time of a stock split in line with previous research. The exclusion of a subgroup that failed hypothesis test revealed a partly confirmed negative relationship between firm size and the amount of positive abnormal returns. Conclusion: Investors have been able to generate positive abnormal returns in association with stock split on the Stockholm Stock Exchange from 2004 to 2008. The results suggest a negative correlation between firm size and positive abnormal returns, however, the correlation is not fully confirmed.