The aim of this study was to receive a rapt understanding of how child-welfare officer’s reasons about the meaning of attachment theory, from the child´s best, in placements of a child. The aim was also to examine the possibilities child-welfare officer´s feel they have to work with the child´s best and attachment in focus. The study has a qualitative approach and the empirical material is collected thru semi-structured interviews. The theoretical framework used is attachment theory, the child´s best and street-level bureaucracy. The result of the study shows that child-welfare officers have equivalent knowledge, experiences and thoughts about the meaning of attachment theory for a favorable development in foster children. The study concludes is that more knowledge about attachment theory is necessary and child-welfare officers demands methods to better assess attachment patterns in children. The child-welfare officers express frustration when they talk about matters in the "grey area" and situations where different perspectives clashes and the child´s best end up in the background. / Studiens syfte var att erhålla en fördjupad förståelse för hur socialsekreterare i den sociala barnavården resonerar om anknytningens betydelse, utifrån barnets bästa, vid familjehemsplacering av ett barn. Syftet var också att ta reda på vilka möjligheter socialsekreterare upplever sig ha att arbeta med barnets bästa och anknytning i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska tolkningsram som används är anknytningsteori, barnets bästa samt gräsrotsbyråkrati. Studiens resultat visar att socialsekreterare har likvärdiga kunskaper, erfarenheter och tankar om anknytningens betydelse för en gynnsam utveckling hos familjehemsplacerade barn. Studiens slutsats är att mer kunskap om anknytningsteori är nödvändig och socialsekreterare efterfrågar metoder för att bättre kunna bedöma anknytningsmönster hos barn. Socialsekreterarna ger uttryck för frustration när de berättar om så kallade gråzonsärenden och situationer där olika perspektiv är i konflikt och barnets bästa hamnar i skymundan.

No description available.

Bakgrunden till studien grundar sig i tidigare forskning som har påvisat att det är skillnad i hälsa mellan kvinnor och män. Vad skillnaden beror på är svår att fastställa och det diskuteras kring om det är det biologiska könet, det som individer föds till eller om det är det sociala könet, det som individer formas till genom kulturen. Det har påvisats att ett barns identitet kan formas tidigt, en så kallad socialisering och tidigare studier visar på olika grader av föräldrars påverkan kring barns socialisering. Syftet var att undersöka blivande föräldrars attityder till att ta reda på det ofödda barnets kön. Metoden som användes var enkätundersökning med både öppna och slutna frågor och därefter gjordes en statistisk analys, totalt var det 241 blivande föräldrar från hela Sverige som deltog i studien. Resultatet påvisar att 75% av deltagarna skulle eller hade tagit reda på det ofödda barnets kön. Den främsta anledningen till att ta reda på könet var för att kunna förbereda inför barnets ankomst. Konklusionen av denna studie visar på att det inte går att dra några slutsatser kring om barnets framtida hälsa påverkas negativt av att blivande föräldrar tar reda på det ofödda barnets kön, samtidigt finns det vetskap om att föräldrars attityd till genus har en verkan på barnet. För ett större djup till förståelse för vilka faktorer som bidrar till viljan att ta reda på barnets kön och om det kan ha en inverkan på barnet, behövs vidare forskning inom området. / The background to this study is based on former research that has found that there is a difference in health between women and men. What this difference depends on is hard to determine and there is a discussion around if it’s the biological sex, what individuals are born to or if it’s the social sex, what individuals are shaped into by the culture. It has been found that a child’s identity can be shaped early, a type of socialization and former research shows different intensity on parents impact on children’s socialization. The purpose was to examined future parents attitudes to find out the unborn child’s sex. The method that was used was a questionnaire with both open and closed questions and then was a statistic analyze made, a total of 241 future parents from Sweden participated in the study. The result found that 75% of the participant wanted to find out the unborn child’s sex. The main reason to find out the sex was to prepare before the child’s arrival. The conclusion of this study shows that it’s not possible to make a conclusion about the unborn child’s future health can have a negative affect because the future parents finds out the unborn child’s sex, at the same time there is knowledge about that parents attitude to gender has an effect on the child. For a greater depth to understanding of which factors that impact to the will of finding out the child’s sex and if it can have an impact on the child, are there a need of further research in the field.

Studiens syfte är att undersöka om det finns en normerande och styrande funktion i den Reggio Emiliainspirerade förskoleverksamheten som den implementeras i Sverige. Genom intervjuer med fyra pedagogistor undersöks hur bilden av barnet och dess lärande tar sig uttryck på de olika förskoleenheterna, framförallt när det gäller de för Reggio Emiliafilosofin väsentliga begreppen att följa barnens intresse, pedagogisk dokumentation, miljön som den tredje pedagogen och det kompetenta barnet. Resultaten visar att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken genom projektarbeten och pedagogisk dokumentation leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar vissa av barnens egna viktiga frågor. Resultaten visar också att den pedagogiska miljön har en starkt styrande funktion där bara vissa aspekter av lärandet uppmuntras och att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken värjer sig för begrepp som omsorg, anknytning och behov. Istället konstitueras en normerande bild av det önskvärda barnet som en naturvetenskaplig forskare. Den för Reggio Emiliafilosofin så eftersträvade dialogen med andra discipliner och pedagogiska perspektiv har i den  Reggio Emiliainspirerade pedagogiken transformerats till ett pedagogiskt koncept som omgärdas av förbud och där oliktänkande pedagoger och föräldrar för att höra hemma i verksamheten måste omvändas och inordnas i "det nya tänkandet". På det viset har den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken en normerande och disciplinerande funktion också för barnens föräldrar och förskoleenhetens pedagoger.

The pre-school is seen by many as the place where children get equipped for the future and the challenges there of. One of the most important aims according of the curriculum for Swedish preschools is that children get the opportunity, in interaction with the pedagogues, to develop their identity and to feel secure and satisfied with themself. Although, in the curriculum of the Swedish preschool system there is a comprehensive focus on the children’s competencies and learning, the importance that the children feel secure is not that prominent. Consequently a paradox occurs between the focus on children’s competencies and their need for care. The focus of this study is to investigate how this effects the pedagogues work with the children’s self-esteem.   The study investigates the pedagogues views on self-esteem and how they work to strengthen and develop the childrens self-esteem. A qualitative method was used, based on interviews and observations, in order to get a verified picture of the pedagogues views on the above questions. The interviews took place in a pre-school in the south part of Stockholm. The study is based on the perspective sociology of childhood.  The result shows that the pedagogues child perspective is based on the ’competent child’ where the development of the children’s self-esteem developed with confirmation of the childrens competencies and performances. The childrens self-esteem is according to the pedagogues a concept they take for granted as a ’silent perspective’, instead of something outspoken and something they discuss between one another. In conclusion, to work with children's self-esteem and to make the work as meaningful as possible, it is important that the pedagogues are aware that there are several ways to it’s development both an inner subjective and outer, which they display. The result shows that much focus is placed on developing the outer performance-based self-esteem. As a consequence little focus is laid on the emotional acknowledgment necessary for the development of the subjective or the inner self-esteem.

In this study I wanted to find out what is said about the preschool in a media debate that took place on a discussion forum of a Swedish newspaper’s web site in 2016. Through critical discourse analysis I have tried to find out what is said and reflect upon what it says about the preschool. Critical discourse analysis focuses on the text, the interaction and the context to find out how different discourses are being drawn upon within the interaction to reproduce or modify the given context. My results show that the studied media debate takes place within a modernistic order of discourse where the preschool as a producer of results and as a business company is at stake. This is the preschool as an institution, where the child needs to develop certain abilities, and as a producer, offering a service to the consumer; the parent. Half of the participants of the debate are questioning the preschool and claim that the institutionalization of children has gone too far. The preschool isn’t able to deliver when it comes to care and security for the little child, according to the critics. The other half of the participants defend the preschool as an institution and see it as a necessary part of the childhood, both as a practical solution for the modern society and for what it can give the child when it comes to learning and preparing for the future. The critics and the defenders can be understood as acting within different historical discourses of the preschool. The critics use arguments from the discourse of the child-crib, a socially determined childcare from the 19th century. The defenders use arguments from the discourse of the kindergarten, a pedagogically determined nursery school with its roots at the turn of the last century. The debate takes place within a certain understanding of the preschool which therefore is being reproduced, even though there are tendencies towards a more postmodern understanding in some of the written arguments. The preschool in the debate show signs of colonization by the systems of money and power, through what Fairclough calls marketization of discourse, discourse of bureaucracy and discourse of counseling. The preschool under debate is a preschool within the global market of free trade, where changing power relations lead to feelings of insecurity and the need for control. Throughout the debate one power relation is taken for granted, that is the relation between the debater and the debated, between the adult and the child.

Syftet med produktarbetet var att skapa ett didaktiskt lärandematerial bestående av en bilderbok med tillhörande lärarhandledning med inriktning på vattnets kretslopp, för en hållbar utveckling. Det didaktiska lärandematerialet utformades för att stödja och inspirera förskolepersonalen i sin dagliga undervisning tillsammans med barnen i förskolan. Utformningen av det didaktiska lärandematerialet bygger på det som kom fram i besvarandet kring vår frågeställning: Hur kan ett didaktiskt lärandematerial utformas för att hjälpa förskolepersonalen att ge barn i förskolan tidiga erfarenheter om vattnets kretslopp? Frågeställningen besvarades i relation till den tidigare forskningen som gjorts inom samma ämnesområde. En bakgrund inom redan befintlig barnlitteratur och/eller lärandematerial samt våra didaktiska övervägande kring utformning av barnböcker har också bidraget till produktarbetets resultat. Allt material har samlats in via olika infallsvinklar såsom databassökningar och studiebesök. Materialets insamling har dokumenterats med hjälp av minnesanteckningar, fotografering och ljudupptagningar. I produktarbetets resultatavsnitt presenteras vårt didaktiska lärandematerial som kommer i form av en faktabilderbok med tillhörande lärarhandledning. Utifrån den befintliga barnlitteraturen och lärandematerialen saknas det sen tidigare motsvarande didaktiska lärandematerial, därför blir vår slutsats att vår produkt kan fylla en funktion som inget annat material gör just nu.

Den här uppsatsen behandlar mitt agerande utifrån två olika dilemman. I det första dilemmat intar jag ett grupperspektiv och utesluter individen. Den andra situationen skildrar en händelse där jag som pedagog utför en aktivitet tillsammans med ett barn, där individperspektivet blir i fokus och gruppen utesluts. Syftet med denna uppsats är att finna en fördjupad förståelse för mitt eget handlande utifrån de två dilemman som uppstod. Hur kan jag med säkerhet veta att mitt val av perspektivtagande i stunden är det rätta att utgå ifrån? Kan jag välja att utgå från både individens och gruppens perspektiv? Utifrån mina två dilemman har jag med stöd av reflektion och diskussioner med kurskamrater och handledare utfört en undersökning om hur mitt handlande hade kunnat ske utifrån olika infallsvinklar. Genom reflektionen och analysen har essäskrivande som metod varit det centrala verktyget. I undersökningen använder jag mig av bland annat Piagets och Vygotskijs teorier och tankar, men också pedagogisk litteratur, forskning och uppsatser finns som stöd i min uppsats. Min första tanke var att undersöka individen och gruppens perspektiv. Men under processens gång väcktes nya områden att se perspektiven ifrån. I min essä behandlas läroplanen, det sociala samspelets betydelse, det kompetenta barnet, inkludering och exkludering, barn i behov av stöd, normkritiskt förhållningssätt samt vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och praktisk kunskap. I det sista kapitlet belyser jag Aristoteles begrepp episteme (vetskap) och fronesis (praktisk klokhet) och vad avsaknaden av dessa begrepp bidrog till. I min reflektion och analys beskriver jag vad som hände, samt hur jag skulle gjort ha gjort idag. Min undersökning visar på att bristen av kunskap i de två olika situationerna bidrog till att antingen gruppen eller individen blev utesluten, exkluderad utifrån mitt tolkningsföreträde. / This essay is focused on my actions based on two different dilemmas. In the first dilemma I take on a group perspective, excluding the individual. The other dilemma describes a situation where I as pedagogue perform an activity together with a child, focusing only on the individual perspective and excluding the group. The purpose of this essay is to get a deeper understanding of my own actions on the two arisen dilemmas. How can I know for sure that my chosen perspective is the right one to work by? Can I choose to focus on both the individual´s and the group´s perspective? Based on my two dilemmas, I have been able to carry out a study of how my actions could have been from different angles of approach by using essay as a method. This has been possible through reflection, discussions with classmates, mentor and analysis. In the study, I use Piaget´s and Vygotskij´s theories and thoughts, pedagogical literature, previous research, and essays to support my conclusions. My initial thought was to examine the perspective of both the individual and the group. But during the process, I came across more interesting areas and perspectives to study. My essay covers the Swedish curriculum, the importance of social interaction, the competent child, inclusion and exclusion, children with support needs, norm-critical approach and scientific basis, proven experience, and practical knowledge. In the last chapter, I highlight Aristotele´s concepts of techne (prociciency), episteme (knowledge) and fronesis (practical wisdom) and what the lack of these concepts contributed to. In my reflection and analysis, I describe what happened versus how I would have acted in a similar situation today. My research shows the lack of knowledge in the two different dilemmas contributed the exclusion of either the group or the individual based on my own interpretive precedence excluded.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur förskolebarn samt förskollärare resonerar om barns inflytande i förskolan. Vi vill även undersöka vilka möjligheter och begränsningar som finns för barns inflytande och hur förskollärare förhåller sig till de gränsdragningar de gör. Hur uppfattar barnen begränsningarna? Vi har utifrån en tematisk analys analyserat vårt empiriska material med avstamp i ett barndomssociologiskt perspektiv. Vi kan tydligt se hur både förskollärare och barn uppvisar och ger ord åt sin förståelse för den andra parten. Barnen försöker föreställa sig förskolans utbildning utifrån pedagogernas perspektiv medan pedagogerna genomgående genom intervjuerna talar om vikten av barns perspektiv. I förskolans utbildning är möjligheten till barns påverkan ständigt närvarande oavsett om förskollärarnas fokus avsiktligen ligger på barns inflytande eller inte. Förskollärarna i studien definierar inflytande som rätten att få önska, något som barnen i studien också visar förståelse för. Avslutningsvis presenteras studiens betydelse för förskollärare och andra pedagoger inom förskolans verksamhet och profession.

Barns inflytande i den planerade undervisningen på förskolan är det ämne som studien syftade till att undersöka. Studien riktade sig mot att ta del av både barns och förskollärares perspektiv på detta ämne, då det kan tolkas vara en viktig aspekt för förskollärares arbetssätt att synliggöra barns perspektiv. Studien genomfördes med intervju som metod där barn intervjuades i grupp och förskollärare enskilt. Samtliga barn och förskollärare som deltagit är verksamma på samma förskola. Analysen och bearbetningen av den insamlade empirin genomfördes utifrån en kvalitativ bearbetningsmetod. Empirin kategoriserades och analyserades utifrån utvecklingspedagogiken som teoretisk utgångspunkt. Resultatet diskuterades sedan utifrån tidigare forskning. I resultatet framkom det att förskollärarna ställde sig positiva till barns inflytande i planerad undervisning samt att förskollärarna använde sig av flera arbetssätt för att möjliggöra detta. Barnens perspektiv på deras inflytande framkom i mer varierande svar i resultatet, men det gick att urskilja att majoriteten av barnen var medvetna om deras möjlighet till delaktighet. Resultatet visade en medvetenhet hos förskollärarna i studien gällande arbetssätt för att möjliggöra barns inflytande. En implikation för pedagogisk verksamhet skulle därför kunna vara att bidra till inspiration för andra verksamma inom förskolan.