Denna litteraturstudies syfte är att undersöka didaktisk potential i tre utvalda skönlitterära texter. Studien kommer att, utifrån de teoretiska ingångarna litteraturdidaktik och didaktisk potential, undersöka hur skönlitteratur kan öppna upp för samtal runt värdegrundsfrågor med fokus på psykisk ohälsa i grundskolan. Med metoden närläsning har vi granskat tre utvalda böcker som tematiserar psykisk ohälsa för att undersöka dels på vilket sätt den psykiska ohälsan beskrivs, dels vilken didaktisk potential som böckerna innehåller. I analysen har vi använt oss av en kvalitativ litteraturanalys för att belysa hur psykisk ohälsa beskrivs i de olika texterna. Sedan har en diskussion förts om hur innehållet skulle kunna vara relevant att använda i skolan för att belysa psykisk ohälsa.

This examination paper is about how the Swedish school educates their pupils about the Convention on the Rights of the Child. The purpose is to see, through current literature and research, how the Convention on the Rights of the Child implements in the Swedish society, with main focus on the Swedish schools line of work. The purpose is also to get an insight in how the actual work with the Convention on the Rights of the Child can appear in different schools in Sweden, through interviews with selected teachers.    The method used to complete the research was a qualitative interview study with four teachers, in two different communities in the middle and south of Sweden. The empirical results have been compared to current research and literature on the subject.     The teachers that participated in the analyzing study works with the Convention on the Rights of the Child in different ways, through diverse projects and by mediate the schools basic values through their daily work.    My conclusion is that the Convention on the Rights of the Child is an important part of the schools education program and the pupil’s knowledge about their own rights are significant to insist on. Furthermore, the values of the Convention on the Rights of the Child should be communicated through the schools daily work with the basic values that the curriculum emphasizes.    When Sweden ratified the Convention on the Rights of the Child in 1990, they also agreed to make the Convention commonly known by the population of Sweden. Nevertheless, the lack of knowledge among adults and children in Sweden is a reappearing problem which the UN:s Committee on the Rights of the Child continues to point out as an important part in Sweden’s attempt to actualize the Convention on the Rights of the Child. This makes the schools ongoing work to mediate the Convention on the Rights of the Child to their pupils even more important. Because if the children themselves has a lack of knowledge about their own rights, then who are the rights for? / Detta examensarbete handlar om hur arbetet med Barnkonventionen ser ut i den svenska skolan. Syftet med arbetet är att, utifrån aktuell litteratur och forskning, få en bild av hur Barnkonventionen implementeras i det svenska samhället, med fokus på skolans verksamhet. Syftet är dessutom att, genom intervjuer med utvalda lärare, få en inblick i hur arbetet med Barnkonventionen kan se ut på olika skolor i Sverige.    Metoden som har använts för att genomföra undersökningen är en kvalitativ intervjustudie som är genomförd med fyra lärare i två olika kommuner i mellan respektive södra Sverige. Det empiriska resultatet har jämförts med aktuell forskning och litteratur på området.    Lärarna som medverkat i den undersökande studien arbetar på olika sätt för att förmedla Barnkonventionen till sina elever, genom olika former av projekt och genom förmedling av skolans värdegrund i det vardagliga arbetet.    Min slutsats är att Barnkonventionen är en viktig del i skolans arbete och elevernas kunskaper om sina egna rättigheter är viktiga att framhålla. Dessutom ska Barnkonventionens värderingar förmedlas genom skolans dagliga värdegrundsarbete.    Genom att Sverige ratificerade Barnkonventionen år 1990, skrev man också under på att göra den allmänt känd hos landets befolkning. Trots det är den bristande kunskapen bland barn och vuxna i Sverige en återkommande punkt som FN:s barnrättskommitté tar upp när det kommer till Sveriges arbete med att förverkliga Barnkonventionen. Detta gör att skolans arbete med att förmedla Barnkonventionen till sina elever blir ännu viktigare. För om inte barnen själva har kunskaper om vilka rättigheter de har, vem är då rättigheterna till för?

<p> </p><p><em>Inledning:</em> Syftet med denna studie var att undersöka vilket förhållningssätt och vilka uppfattningar fritidspedagoger har kring barn och matvanor ur ett mångkulturellt perspektiv. <em>Metod:</em> Intervjuer genomfördes på tre olika fritidsverksamheter med fyra fritidspedagoger som har erfarenhet av arbete med invandrarbarn. Vid intervjutillfällena användes en mall med förskrivna frågor. Den valda ansatsen är fenomenografisk inspirerad studie för att kunna skildra uppfattningar om fenomen. Vid bearbetningen av resultatet skildrades fyra beskrivningskategorier som utvunnits utifrån informanternas utsagor. Beskrivningskategoriernas utfallsrum analyserades sedan utifrån begreppen identitetsskapande samt lärande. Resterande resultat bearbetades sedan i vår diskussion. <em>Resultat: </em>Den övergripande kategorin som framkom ur resultatet var <em>kulturella aspekter på kostvanor</em>. De tre underkategorierna till den är <em>förhållningssätt och (kulturella) värden, (kulturellt) identitetsskapande samt (kulturell) kommunikation och lärande. </em>Det övergripande resultat som tydliggjordes var att informanternas uppfattningar liknade varandra. De uppfattningar som framkom var att kostvanor bland barn kan skilja sig på grund av kulturell bakgrund, att det är viktigt att lära barnen värdegrund och att man ska visa respekt och acceptans gentemot varandra. Uppfattningarna visar också att barn i en mångkulturell klass får en bred utveckling, de lär sig språk och sociala regler. Skillnader i språket uppfattas av informanterna som problematiska, därför används det ofta andra metoder för att kommunicera.</p>

Inledning: Syftet med denna studie var att undersöka vilket förhållningssätt och vilka uppfattningar fritidspedagoger har kring barn och matvanor ur ett mångkulturellt perspektiv. Metod: Intervjuer genomfördes på tre olika fritidsverksamheter med fyra fritidspedagoger som har erfarenhet av arbete med invandrarbarn. Vid intervjutillfällena användes en mall med förskrivna frågor. Den valda ansatsen är fenomenografisk inspirerad studie för att kunna skildra uppfattningar om fenomen. Vid bearbetningen av resultatet skildrades fyra beskrivningskategorier som utvunnits utifrån informanternas utsagor. Beskrivningskategoriernas utfallsrum analyserades sedan utifrån begreppen identitetsskapande samt lärande. Resterande resultat bearbetades sedan i vår diskussion. Resultat: Den övergripande kategorin som framkom ur resultatet var kulturella aspekter på kostvanor. De tre underkategorierna till den är förhållningssätt och (kulturella) värden, (kulturellt) identitetsskapande samt (kulturell) kommunikation och lärande. Det övergripande resultat som tydliggjordes var att informanternas uppfattningar liknade varandra. De uppfattningar som framkom var att kostvanor bland barn kan skilja sig på grund av kulturell bakgrund, att det är viktigt att lära barnen värdegrund och att man ska visa respekt och acceptans gentemot varandra. Uppfattningarna visar också att barn i en mångkulturell klass får en bred utveckling, de lär sig språk och sociala regler. Skillnader i språket uppfattas av informanterna som problematiska, därför används det ofta andra metoder för att kommunicera.

AbstractThe purpose of this essay is to investigate the views Swedish elementary school teachers produce on the subject of ethics. The teachers’ thoughts on selection among ethical notions is described and also how these notions are assessed. The essay proceeds from the central content and the knowledge requirement in the syllabus of religious knowledge. The empirical survey is based on qualitative scientific interviews with four teachers employed in grades 4-6 at different schools.The teachers find ethics in its current state of the syllabus hard to define and they find encounters with parents and pupils difficult in their tasks. The selection of ethics is decided by previously planned basic values education or from conflicts erupting during schools hours. Difficulties with selection of ethics leads to the education only providing the essentials. Assessment of ethics is best performed in small groups where pupils may discuss and thereby present their level of knowledge to their teacher. Teachers believe assessment of ethics is problematic since they have to evaluate the pupils performed knowledge without letting their own personal ethic beliefs interfere in the process. / SammandragSyftet med det här examensarbetet var att ta reda på hur svenska grundskolelärare ser på ämnet etik. Lärarnas tankar kring urvalet som görs av etiska begrepp beskrivs och även hur dessa begrepp senare bedöms. Examensarbetet utgår från kursplanen i religionskunskaps centrala innehåll och kunskapskrav.Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa forskningsintervjuer som genomförts med fyra lärare verksamma i skolåren 4-6 vid olika skolor.Lärarna anser att etiken i sin nuvarande form i kursplanen är svårdefinierad och de möter svårigheter i mötet med såväl föräldrar som elever i genomförandet av sitt arbetsuppdrag. Urvalet av etik till undervisningen styrs av på förhand planerad värdegrundsarbete eller utifrån konfliktsituationer som uppstår under skoldagen. Svårigheterna med urvalet av etik leder till att undervisningen oftast blir av en väldigt grundläggande karaktär. Vid bedömningen av etiken bör eleverna diskutera i mindre grupper för att visa upp sina kunskaper menar lärarna. Lärarna anser att bedömning av etik är svårt då de måste betrakta elevens förmågor utan att väga in sina egna värderingar i förhållande till elevsvaren.

The purpose of this study is to analyze commonly read children’s literature from a gender perspective. The study also contains a discussion about what these books can convey to students and how they can be used in a didactic perspective. The selection of books has been made based on a research that showed which ten books teachers mostly use for reading aloud across the country. The books have been placed in relation to the current stereotypes found in our society. The study shows that there are a large variety of gender structures in the books, with some characters who follows the norm and some who breaks it. Despite that, generalizations have been made and each book has been divided into category breaks the norm or follows the norm. The result has shown that most of the books breaks the norm, but most books also requires a discussion about gender afterwards in order not to be misinterpreted and spread wrong values. The study therefore reveals that children’s literature can be used in the teaching to highlight and discuss value-based issues, through reading aloud and book discussions. / Syftet med undersökningen är att analysera vanligt förekommande skönlitterära högläsningsböcker ur ett genusperspektiv. I undersökningen förs en diskussion om vad dessa böcker kan förmedla till elever och hur de kan användas i ett didaktiskt perspektiv. Urvalet av böcker har gjorts av en förundersökning som visat vilka tio skönlitterära böcker lärare mest använder till högläsning runt om i landet. Böckerna har sedan ställts i relation till de rådande stereotyperna som finns i vårt samhälle. Undersökningen visar att det finns en stor variation i genusstrukturerna i respektive bok, med några karaktärer som följer normen och några som bryter den. Däremot har generaliseringar kunnat göras och respektive bok har blivit indelat i kategorin bryter normen eller följer normen. Resultatet har visat att majoriteten av böckerna bryter mot normen, men att de flesta böckerna kräver en efterföljande diskussion om genus för att inte misstolkas och sprida felaktiga värden. Av undersökningen har man därmed kunnat konstatera att det går att använda skönlitterära böcker i undervisningen för att belysa och diskutera värdegrundsfrågor, genom högläsning och boksamtal.

Syftet med studien är att utifrån en didaktisk teori jämföra hur fyra förskollärare beskriver att de tillämpar förskolans värdegrund i den fria leken, med särskilt fokus på jämställdhet. Till syftet har följande två frågeställningar konkretiserats; Hur beskriver förskollärare att de inkluderar ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken? och Vilka utmaningar lyfter förskollärare gällande att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken?. Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  I studiens resultat framkommer det att förskollärarna beskriver inkludering av ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken på varierande sätt. Både vad gäller att inkludera det vid strukturering av den fysiska miljön likväl som genom sin egen delaktighet i den fria leken. Några av de strategier som lyfts fram är att använda genusneutralt material och att göra materiella tillägg i genusstereotypa lekar. Med det sistnämda menas bland annat att introducera barnen för nya leksaker, vilka de spontant inte väljer att använda själva, för att bidra till variationer i deras lekar. Ytterligare metoder som anges är att som förskollärare agera omvänt gentemot stereotypa föreställningar om könen samt att verbalt tydliggöra att alla leksaker är för både pojkar och flickor. En metod som samtliga förskollärare lyfter är att de diskuterar med barnen när de uttrycker stereotypa genusföreställningar, som exempelvis att rosa är en tjejfärg. Vad gäller hur stor plats barnens egna intresse ska få respektive hur stor påverkan förskollärarna ska ha på den fria leken gav förskollärarna olika svar. De har olika syn på hur barnens möjligheter till att leka på jämställda villkor påverkas av att barnens intressen får vara styrande i den fria leken. Några av förskollärarna upplever det som en utmaning att finna en balans mellan barnens inflytande och sin påverkan vad gäller att inkludera ett jämställdhetsperspektiv. Andra ser utmaningar gällande att leva upp till sina valda jämställdhets-strategier. Angående det lyfts exempelvis svårigheten i att säkerställa att man inte omedvetet förmedlar genusstereotypa föreställningar till barnen. Ytterligare lyfter förskollärarna att organisatoriska villkor, som till exempel tidsbrist, utgör utmaningar för att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken.

I denna studie presenteras forskning om 90-talisters attityder till ekologisk hållbarkonsumtion. Studien är skriven utifrån ett kvalitativt angreppssätt där datainsamlingen har skett genom två fokusgrupper, en med män och en med kvinnor. Syftet är att undersöka 90-talisters attityd till ekologisk hållbar konsumtion och besvaras genom tre frågeställningar. De två första frågeställningarna berör motiv och ansvar för ekologisk hållbar konsumtion och den tredje är en jämförelse mellan kön. Analysen grundar sig i ett teoretiskt ramverk med Schwartz grundläggande värderingar och Locus of Control. Studiens resultat visar att 90-talisters attityder till ekologisk hållbar konsumtion i allmänhet är positiv och komplex. De värderingar som framkom i diskussionerna tar uttryck i motiv som pris, smak, hälsa och omvärldsrelaterade motiv. Attityder till vem som har ansvaret till att utveckla en ekologisk hållbar konsumtion skiljer sig mellan individerna men de är överens om att situationen är komplex och svår att reda ut. Några av deltagarna vill att staten eller företagen ska ta tag i problemet medan andra anser att de själva som individer har ett stort ansvar. Vissa attityder och värderingar skiljer sig mellan männen och kvinnorna, men i bådagrupperna finns olika argument och det går inte att dra direkta slutsatser mellan könen. Gemensamt för båda grupperna är att de själva anser att de saknar kunskap om vad ekologiskhållbar konsumtion innebär. Denna studie bidrar med en viss förståelse för hur 90-talister ser på ekologisk hållbarkonsumtion och vad de anser krävs för att utveckla en hållbar konsumtion. För att få ett mergeneraliserbart resultat skulle en kvantitativ studie rekommenderas till framtida forskning. / This study presents research on 90's generation’s attitudes to organic sustainable consumption. The study is written from a qualitative approach where data has been collected through two focus groups, one with men and one with women. The purpose is to examine the attitude of the 90’s generation to organic sustainable consumption and will be answered by three questions. The two first questions concerns the motivation and responsibility for organic sustainable consumption and the third is a comparison between gender. Analyzes are based on a theoretical framework with Schwartz Theory of Basic Values and Locus of Control. The results of the study shows that the attitudes to organic sustainable consumption are generally positive and complex. The values that emerged in the discussions expresses motives such as price, taste, health and environmental motives. Attitudes toward who is responsible to develop an organic sustainable consumption differs between the respondents, however they understand that the situation is complex and difficult to solve. Some of the participants believes the state or companies should deal with the problem, while some believe it is themselves as individuals who has the responsibility. Some attitudes and values differ between men and women, but there are different arguments in both groups and direct conclusions cannot be drawn between the genders. Both groups believe they have a lack of knowledge about what organic sustainable consumption means. This study contributes to a certain understanding of the 90’s generation view on sustainable consumption and what they consider necessary to develop a sustainable consumption. In order to achieve a more generalizable result, a quantitative study would be recommended for future research. This study is written in swedish.

The purpose of this study is to explore and analyse if films, as well as being a possible tool to develop linguistic skills of the students of the upper secondary school, can be the basis to introduce and develop cultural elements and aspects related to the students’ values. A survey was responded by 36 teachers of the Swedish upper secondary school in order to study how film in general, and Pedro Almodóvar’s in particular, is used in the teaching of ELE in order to treat basic values and cultural content. The results show that teachers use film to talk about culture and some basic values, but in general the films are not used in Spanish classes very often. / El objetivo de este trabajo es investigar si el cine además de ser una posible herramienta para desarrollar los contenidos lingüísticos de los alumnos del nivel de bachillerato puede ser la base para introducir y desarrollar los elementos culturales y aspectos relacionados con los principios básicos de los alumnos. A través de la entrevista realizada a los profesores de español de los institutos suecos hemos estudiado si el cine en general y las películas de Pedro Almodóvar en particular es usado en la enseñanza de ELE con el propósito de tratar los valores básicos y los contenidos culturales. Los resultados demuestran que se trabaja con el cine para hablar sobre la cultura y algunos valores básicos, pero en general no se usa las películas en las clases de español con mucha frecuencia.

In my essay, I will explore how, as a primary teacher in a leisure home, I may try to communicate the value base we are to convey equal to the central content. It is in the sign of measurability that the school is now in the approach we applied to the students, that they have also begun to apply to themselves and their fellow human beings. They place their intrinsic value outside themselves and on results and other measurable things. I want to be able to work for them to attribute to them a self-worth and a good self-esteem, regardless of their study results or other measurable things. They live and breathe and it should suffice to acknowledge their existence and worth as fellow human beings. The questions that underlie this essay arose because I felt that we lack a dimension in discussions about the school that can highlight how we as teachers work with motivation or self-esteem. After all, trying to get students to approach new things they can't yet and trust in their own and the common life is, after all, perhaps the most important thing we can work on. I used two dilemmas where the students in their everyday situations at school express their despair and frustration at not really feeling that they are worth living as they are. I will then, through my questions, try to find out if there is any way to find a better way to equip them for life and its challenges. I start from a hermeneutic perspective to emphasize the importance of self-reflection as an important part of being able to meet and deal with myself, subject and object at the same time. I have chosen to use Gert Biesta's thoughts on what functions are at play when we talk about education. He wants us to focus on what these functions do for us so that we can discuss what is desirable based on it and not by simply looking at "what works" and what can be measured. Together with Biesta, Hannah Arendt's thoughts on the active life helps me in my search for an educational look at education that values people as complex beings and not just certain measurable parts of us. / I min essä kommer jag utforska hur jag som grundlärare inom fritidshem kan försöka kommunicera värdegrunden vi ska förmedla likställt med det centrala innehållet. Det är i mätbarhetens tecken som skolan nu befinner sig, och det mätbara synsätt vi applicerar på eleverna har de även börjat tillämpa på sig själva och sina medmänniskor. De lägger sitt egenvärde utanför sig själva, på resultat och andra mätbara saker. Jag vill kunna jobba för att eleverna ska tillskriva sig själva ett egenvärde och en god självkänsla oavsett studieresultat eller annat mätbart. De lever och andas, det borde räcka för att bekräfta deras existens och värde som medmänniskor. De frågor som ligger till grund för denna uppsats uppstod genom att jag ansåg att vi saknar en dimension i diskussioner om skolan som kan lyfta fram hur vi som lärare jobbar med motivation eller självkänsla.  Att försöka få eleverna att ge sig på nya saker de ännu inte kan och ha tillit till det egna och det gemensamma livet är trots allt kanske det viktigaste vi kan arbeta med. Jag har utgått från två dilemman där eleverna i deras vardagssituationer i skolan uttrycker sin förtvivlan och frustration över att inte riktigt känna att de duger som de är. Jag kommer sedan genom mina frågeställningar försöka undersöka om det finns något sätt att bättre rusta dem inför livet och dess utmaningar. Jag utgår från ett hermeneutiskt perspektiv för att poängtera vikten av självreflektion som en viktig del i att kunna möta och bemöta mig själv som subjekt och objekt samtidigt. Jag har valt att ta hjälp av Gert Biestas tankar om vilka funktioner som är i spel då vi pratar om utbildning. Han vill att vi ska fokusera på vad dessa funktioner gör för oss för att på så sätt kunna diskutera vad som är önskvärt och inte genom att enkom titta på ”vad som fungerar” och vad som kan mätas. Tillsammans med Biesta hjälper mig Hannah Arendts tankar om det aktiva livet mig i sökandet efter en pedagogisk blick på utbildning som värdesätter människor som komplexa varelser och inte bara vissa mätbara delar av oss.