Global ETD Search

61	Jedličkova základní škola - integrace versus inkluze / Jedlička Elementary School - integration versus inclusion Zaworová, Neli January 2017 (has links) Diplomová práce "Jedličkova základní škola - integrace versus inkluze" pojednává o Jedličkově základní škole, jejích klientech, zaměstnancích a situaci ve škole jako takové, a principech, které se aplikují či neaplikují v rámci integrace a inkluze. Tato práce je hlavně zaměřena na fungování školy a vzdělávání v ní. Dále se věnuje problematice integrace a inkluze jakkoliv handicapovaných osob, a to především počátku jejich integrace do většinové společnosti v ČR, čímž je myšleno vzdělávání a výchova nejen handicapovaných, ale také většinové společnosti. Odrazovým můstkem této práce je průzkum v těchto osmi okruzích: - Zaměstnání v Jedličkově základní škole - Spolupráce zaměstnanců v Jedličkově základní škole - Práce s klienty - Péče o klienty - Hodnocení, známkování a profilování klienta - Sponzorování a rozvoj Jedličkovy základní školy - Integrace - Inkluze Tento průzkum, ve kterém se snažím především sama přicházet na nedostatky a pozitiva takto v průběhu několika let fungující instituce ukazuje, že prvotní cíl průzkumu zjistit, jak probíhá vzdělávání a výchova dítěte v Jedličkově základní škole v průběhu několika ročníků, je takřka nemožné z důvodu personálních změn v pedagogickém sboru v posledních letech. Z těchto důvodů došlo v roce 2014 ke změně původního průzkumného cíle s názvem "Vývoj a postup...
62	Politiques du 'care' en France et en Allemagne : étude des parcours des assistant-e-s maternel-le-s issu-e-s de l'immigration / Care policies in France and in Germany : a biographical policy evaluation with migrant child minders as an example Glaeser, Janina 08 December 2016 (has links) Cette thèse de doctorat vise à étudier la manière dont les politiques du care agissent sur la mobilité sociale des assistant-e-s maternel-le-s issu-e-s de l’immigration en France et en Allemagne (de l’Ouest). Elle vise aussi à interroger la répartition du travail de care entre les femmes et plus largement la problématique globale du care dans l’État-providence européen. À partir d’entretiens biographiques avec des assistant-e-s maternel-le-s dans les deux pays, sont étudiées les conditions de la sous-traitance des tâches ménagères et de la garde des enfants qui permettent aux mères (et aux pères) d’être actifs-ves. / This research project examines how care policies affect the social mobility of child minders with migrant backgrounds in France and (West) Germany. As an element of modern division of labour among women, the child minders’ situation influences the issue of care in the European welfare state within society as a whole. Taking biographical-narrative interviews with registered family home-based child minders in both countries as a basis, those actors are considered who enable mothers (and fathers) to go to work within the scope of outsourcing domestic housework and day care duties. / Es wird in diesem Forschungsprojekt untersucht, wie care policies auf die soziale Mobilität migrantischer Kindertagespflegepersonen in Frankreich und Westdeutschland einwirken und damit, als Teil der modernen Arbeitsteilung unter Frauen, die gesamtgesellschaftliche Problematik von Care im europäischen Wohlfahrtsstaat beeinflussen. Anhand von biografisch-narrativen Interviews mit registrierten Tageseltern in beiden Ländern werden Akteure in den Blick genommen, die den Müttern (und Vätern) im Prozess des Outsourcings von Haushalts- und Fürsorgearbeit ermöglichen, erwerbstätig zu sein. Politiques du care Travail de care Études de genre Migration État-providence européen Comparaison France-Allemagne Récits de vie Évaluation des politiques sociales Care policies Care work Gender studies Migration European welfare state Comparison France-Germany Biographical research Care-Politiken Care-Arbeit Geschlecht Migration Wohlfahrtsstaat Deutsch-französischer Vergleich Biografie-Forschung 361.6
63	Economic policy, childcare and the unpaid economy : exploring gender equality in Scotland Azong, Jecynta A. January 2015 (has links) The research undertaken represents an in-depth study of gender and economics from a multi-disciplinary perspective. By drawing on economic, social policy and political science literature it makes an original contribution to the disciplines of economics and feminist economics by advancing ideas on a feminist theory of policy change and institutional design. Equally, the study develops a framework for a multi-method approach to feminist research with applied policy focus by establishing a pragmatic feminist research paradigm. By espousing multiple research philosophies, it extends understanding of gender differences in policy outcomes by connecting theories from feminist economics, feminist historical institutionalism and ideational processes. Jointly funded by the Economic and Social Research Council UK and the Scottish Government, this project attempts to answer three key questions: What is the relative position of men and women in the Scottish economy and how do childcare responsibilities influence these? Which institutions, structures and processes have been instrumental in embedding gender in Scottish economic policy? To what extent and how is the Scottish Government’s approach to economic policy gendered? Quantitative analysis reveals persistently disproportionate differences in men and women’s position in the labour market. Women remain over-represented in part-time employment and in the public sector in the 10years under investigation. Using panel data, the multinomial logistic regression estimation of patterns in labour market transitions equally reveal disproportionate gendered patterns, with families with dependent children 0-4years at a disadvantage to those without. Qualitative analysis indicates that these differences are partly explained by the fact that the unpaid economy still remains invisible to policymakers despite changes in the institutional design, policy processes and the approach to equality policymaking undertaken in Scotland. Unpaid childcare work is not represented as policy relevant and the way gender, equality and gender equality are conceptualised within institutional sites and on political agendas pose various challenges for policy development on unpaid childcare work and gender equality in general. Additionally, policymakers in Scotland do not integrate both the paid and unpaid economies in economic policy formulation since social policy and economic policy are designed separately. The study also establishes that the range of institutions and actors that make-up the institutional setting for regulating and promoting equality, influence how equality issues are treated within a national context. In Scotland, equality regulating institutions such as parliament, the Scottish Government, equality commission and the law are instrumental variables in determining the range of equality issues that are embedded in an equality infrastructure and the extent to which equality issues, including gender, are consequently embedded in public policy and government budgets. Significantly despite meeting all the attributes of an equality issue, unpaid care is not classified as a protected characteristic in the Equality legislation. These institutions can ameliorate, sustain or perpetuate the delivery of unequitable policy outcomes for men and women in the mutually dependent paid and unpaid economy. Thus, economic, social and political institutions are not independent from one another but are interrelated in complex ways that subsequently have material consequences on men and women in society. In summary, there are interlinkages between the law, labour market, the unpaid economy, the welfare state and gendered political institutions such that policy or institutional change in one will be dependent on or trigger change in another. These institutions are gendered, but are also interlinked and underpin the gender structure of other institutions to the extent that the gendered norms and ideas embedded in one institution, for example legislation or political institutions, structure the gendered dimensions of the labour market, welfare state, and the unpaid economy. By shedding light on institutional and political forces that regulate equality in addition to macroeconomic forces, the analysis reveals the important role of institutions, policy actors and their ideas as instrumental forces which constantly define, redefine and reconstruct the labour market experiences of men and women with significant material consequences. 339.2
64	Os vínculos subjetivos com o trabalho em um hospital público no Estado de Sergipe: desafios para os processos e dispositivos de gestão / The links with the subjective work in a public hospital in the State of Sergipe: challenges for management processes and devices Lima, Maria da Conceição de Santana January 2009 (has links) Made available in DSpace on 2011-05-04T12:36:16Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2009 / O presente trabalho teve por objetivo examinar os vínculos simbólicos e imaginários que os trabalhadores do maior hospital geral do Estado mantêm com a organização e com seu trabalho, discutindo, a partir desse conhecimento, possíveis dispositivos para o cotidiano da gestão que favoreçam a criatividade e a responsabilização desses trabalhadores para com seu trabalho e com a instituição. Ao apreender o imaginário organizacional e as representações psíquicas dos trabalhadores acerca da organização, tenta-se contribuir para a explicitação dos fatores que condicionam o estabelecimento dos vínculos à organização, interessando-nos mais especificamente a adesão, e identificar quais desafios os vínculos e o imaginário organizacional observado impõem para os processos e dispositivos de gestão. Elegeu-se como estudo de caso o setor de pediatria do hospital, tomando-se como referenciais teóricos para tal estudo a abordagem da Psicossociologia francesa sobre as organizações, e a Psicodinâmica do Trabalho. Na apresentação dos resultados desta investigação, discutem-se os sentidos do trabalho, a partir de uma aproximação do imaginário organizacional, das representações dos trabalhadores sobre o seu trabalho, da sua visão sobre a gestão, e a dinâmica prazer versus sofrimento no trabalho. Na análise dos vínculos que os trabalhadores estabelecem com o trabalho e com a instituição, emergem os desafios para o cotidiano de gestão do hospital. A tão esperada mudança nos nossos serviços de saúde parece não poder prescindir de uma reflexão crítica sobre o que temos hoje, e do reconhecimento quanto à importância da dimensão subjetiva, e intersubjetiva, como determinante dos modos de ser e de agir dos trabalhadores. / This study intends to analyze the imaginary and symbolic links that the workers from the largest hospital in the state remain with the organization and their work, based on this knowledge, a discussion will be made about the possible devices for the daily management to encourage creativity and the responsibility of these workers with their work and with the institution. From the worker’s organizational idea and the psychological representations of workers about the organization, a study about the factors that influence the establishment of links to the organization will be made, focused on the membership, and to identify the challenges that the organizational idea and the links observed are require to the processes and management arrangements. Was selected as a case study the pediatric section of the hospital, using as theoretical reference for this study the approach of the French Psychosociology on organizations, and the psychodynamics of work. In the results of this investigation, is discussed the meaning of the work, from an organizational approach, representation of the workers on their work, their vision on the management, and dynamic pleasure versus pain at work. In the analysis of the links that workers provide with work and with the institution, can be found challenges for the hospital daily management. The long-awaited change in our health services cannot be done without a critical reflection on what we have today, and the importance of the subjective and intersubjective, as a determinant of the ways that the employees are and behave. Intersubjetividade e Gestão Trabalho em Saúde Psicossociologia e Gestão em Saúde Hospitais Públicos Hospitais Públicos/recursos humanos Gestão em Saúde Qualidade da Assistência à Saúde -Brasil Intersubjectivity and Management Health Care Work Psycho sociology and Health Management Public Hospitals Hospitais Públicos/recursos humanos Gestão em Saúde Qualidade da Assistência à Saúde
65	Familienpolitik Menke, Katrin 04 July 2018 (has links) Familienpolitik bezeichnet ein Politikfeld im Wohlfahrtsstaat, dessen Ziel es ist, das Zusammenleben in Familien im Lebensverlauf mit Hilfe von Zeit, Geld und Infrastruktur zu unterstützen. Die Definition von Familie hat sich ebenso wie das Politikfeld stetig gewandelt. Aus Perspektive der (intersektionalen) Geschlechterforschung lassen sich verschiedene historische Phasen seit Gründung der Bundesrepublik beschreiben. Von besonderer Bedeutung ist der paradigmatische Wandel der Familienpolitik seit der Jahrtausendwende: Im Zuge dessen etablierten sich zunehmend ein volkswirtschaftlicher Begründungszusammenhang für Familienpolitik und die Verknüpfung von Elternschaft mit Erwerbstätigkeit. info:eu-repo/classification/ddc/301 ddc:301
66	The nature of collaboration between social workers and Isibindi child and youth care workers in rendering services to orphans and vulnerable children Mapurazi, Michelle Nyarai 01 1900 (has links) Text in English / Orphans and vulnerable children are increasingly forming a larger portion of the South African population. The escalating number of these children in communities is caused mainly by the loss of parents to HIV/AIDS. This poses a huge challenge for the government and organisations rendering social welfare services to these orphans and vulnerable children. This qualitative study sought to explore and describe the nature of collaboration between social workers and child and youth workers in rendering services to orphans and vulnerable children in the Free State province. The non-probability sampling technique of purposive sampling guided the data collection process using in-depth one on one semi structured interviews as a data collection method. Finally the data was analysed by means of Creswell’s data analysis spiral followed by the principles of Guba for data verification. The ethical considerations adhered to throughout this study were informed consent, right to privacy, avoidance of deception, debriefing of participants, management of information. The rationale was that overlapping boundaries exist when the two professions work together in addressing the needs of orphans and vulnerable children. The findings of the research confirmed that there are no clear guidelines on the collaboration of social workers and child and youth care workers, although personal efforts are made for a healthy working relationship. Recommendations were made in relation to the findings. / Social Work / M.A. (Social Work) Social work Social worker Collaboration Child and youth care work Child and youth care worker Orphan Vulnerable children Isibindi model 362.1969792008309685
67	Narratives of governing : rationalization, responsibility and resistance in social work Lauri, Marcus January 2016 (has links) For many years, Sweden has had a reputation for having a comprehensive and women friendly welfare state. However, as in many other European countries during the past few decades, the organization and governing of welfare has undergone profound changes. Through interviews with social workers and the application of theories of governmentality, this thesis analyzes the expressions and consequences of such current organization and governing. One result is that the introduction of meticulous documentation practices of social workers contact with clients, regulate their interaction and constitute a control over both client and social worker. Another result is that the current organization fragments labor and awards more authority to managers, which functions to produce loyalty to the organization and management, rather than clients. This is expressed in demands not to voice protest, as it is said to create a bad mood. It is also expressed in demands to spend as little as possible on clients; short duration of treatment, preference for outpatient treatment and by making it difficult to receive financial support. This austerity is legitimized through the intermeshing of different ideals; budget awareness, evidence that supports short and outpatient treatment and that clients in order to change their course of life should to be allowed or coerced into taking individual responsibility. Another important finding is that the current governing and organization of social work produce distance and detachment, and thus discourage caring subjects. This is a complex process in which an assemblage of different techniques and rationalities undermines the cultivation of a relationship between social worker and client. 1) The ideal of evidence-based practice favors rigid methods over a flexible and holistic approach. 2) Ideals of rationality, closely connected to notions of masculinity and professionalism, value objectivity and devalue and deter the surfacing of emotions. 3) Meticulous practices of documentation reduce the amount of time available to meet clients. 4) Ideals and particular methods designed to promote individual responsibility in clients legitimize social workers distancing themselves from clients’ dependency and needs. 5) A division of labor, in either assessment or treatment, reduces time spent with clients for those who work with assessment and ultimately engage in the rationing of resources. 6) Standardized digital templates, installed to aid in assessments, regulate and proceduralize interactions with the client. 7) Austerity, heavy workloads, individualized responsibility and stress further accentuate distance, as detachment becomes a means to cope with arduous working conditions. The transformation of social work described above produces alienation and a fragmentation of social workers’ collective subjects. Simultaneously, an ethos of caring makes some social workers work extra hard to provide for clients, which ultimately covers for flaws in the system. Although such an ethos of caring allows for the further exploitation of social workers, it is also understood as a means of resistance, which in turn also forms the basis for organized resistance. / Sverige har ett internationellt rykte för att ha en omfattande och kvinnovänlig välfärd. Även om riktigheten i en sådan uppfattning sedan länge ifrågasatts har på senare år, likt i många andra Europeiska länder, det svenska välfärdssystemet genomgått en omfattande förändring i avseende på dess räckvidd, men också dess organisering och styrning. Fokus för denna studie är just denna organisering och styrning, och mer specifikt, hur detta påverkar ett av välfärdens kanske mest centrala område: socialt arbete. Genom att intervjua socialarbetare undersöks i denna studie uttryck för och konsekvenser av en sådan förändring, bland annat genom att undersöka hur könsbundna föreställningar och förväntningar är sammanflätade med det sociala arbetets organisering och styrning. I studien konstateras att socialarbetare erfar att deras arbete genomgått omfattande förändringar, vilket kopplas ihop med både organiseringen och styrningen av det sociala arbetet. Detta uttrycks både i de ideal som kringgärdar arbetet men också i dominerande arbetssätt. En sådan förändring är införandet av omfattande dokumentationsprocedurer av socialarbetarens arbete och kontakt med klienter, vilket medför att kontakten med klienterna blir ytligare. Dokumentationsprocedurerna utgör också en sorts kontroll av både klienterna och socialarbetarna själva. En annan förändring som konstateras är att nya organisationsmodeller och en förändrad ledarskapskultur skapar förväntningar på socialarbetarna att vara lojala med organisationen och ledningen snarare än klienterna. Bland annat utrycks detta genom förväntningar att inte protestera och skapa dålig stämning på arbetsplatsen, men också genom uttalade krav att spendera så lite resurser som möjligt på klienterna; korta behandlingstider, öppenvårdsalternativ och orimligt hårda krav för att få ekonomiskt bistånd. Detta legitimeras genom sammanväxningen av flera olika ideal; budgetmedvetenhet, att klienter inte mår bra av långa institutionsvistelser, men också att klienterna ska tillåtas eller bör tvingas att klara att sig själva. Ett av studiens huvudresultat är att den nuvarande organiseringen och styrningen av socialt arbete skapar avstånd och likgiltighet. Genom flera sammankopplade ideal och arbetssätt styrs dagens socialarbetare till att bry sig mindre om de klienter de möter. På så sätt undermineras förutsättningarna för framväxten av en djup relation mellan socialarbetare och klient; 1) Idealet och kravet att socialarbetare ska arbeta utifrån evidens, det vill säga metoder och förhållningssätt som i speciellt utformade utvärderingsmodeller visat sig ha effekt, gör att väl strukturerade och rigida metoder ges företräde. Denna instrumentalisering underminerar ett flexibelt, relationsorienterat och helhetsfokuserat sätt att arbeta. Dessutom gör evidensidealets fokus på enskilda individer och avgränsade utvärderingstider att mer samhällsinriktat kritiskt och långsiktigt inriktat arbete undermineras. 2) Ett rationalitetsideal, tätt sammanbundet med föreställningar om professionalitet och maskulinitet, värderar objektivitet och förmågan att frikoppla socialarbetarens egna känslor från sitt arbete. Detta maskuliniserade professionsideal innebär att empati och solidaritet med klienten undergrävs. 3) Omfattande krav på olika former av dokumentation av det sociala arbetet gör att tiden som socialarbetaren har till sitt förfogande för att besöka och att ha möten med klienten blir knapp. 4) Ett allmänt samhällsideal kring individuellt ansvar och en särskild arbetsmetod (motiverande samtal) som många socialarbetare förväntas lära sig, framhäver klientens eget ansvar för och vilja till förändring. Detta legitimerar ett avståndstagande från klientens behov av hjälp och stöd enligt logiken ”du måste klara detta själv”. 5) En vanligt förekommande uppdelning av socialarbetarnas arbetsuppgifter i en så kallad beställar-utförarmodell gör att vissa socialsekreterare arbetar med hjälp och stöd, medan andra arbetar med bedömningar av klienters behov. De senare, som också har inflytande över resurstilldelning, blir med en sådan organisering av arbetet alltmer frikopplade från den stödjande och hjälpande verksamheten och kontakten med klienten. 6) Standardiserade digitala bedömningsinstrument, skapade för att på ett likvärdigt sätt bedöma klienters behov och dokumentera det sociala arbetet, reglerar och instrumentaliserar kontakten med klienter. 7) Tunga arbetsbördor, individualiserat ansvar och stress, bidrar ytterligare till att skapa avstånd och likgiltighet eftersom det för vissa utgör ett sätt att genomleva en ohållbar arbetssituation. En allmän åtstramning av socialtjänstens resurstilldelning förstås som en viktig orsak till behovet av att skapa ovan distansmekanismer. Men distansen hänger också ihop med en tendens till ett återupplivande av en tidigare dominerande förståelse av marginalisering och sociala problem; där människors nöd ses som ett utslag av dålig karaktär och ett resultat av dåliga individuella val. De förändringar av det sociala arbetets premisser som beskrivits ovan gör att socialarbetarna alltmer görs främmande inför sitt arbete – de alieneras. Detta främmandegörande uttrycks genom att inte kunna identifiera sig med arbetet självt, sina kollegor eller med sig själv. Ett sådant främmandegörande underminerar, eller fragmentiserar, både relationen till klienten, men också en känsla av gemenskap med andra socialarbetare. En gemenskap som kan utgöra ett ”vi” och ligga till grund för att ställa krav, protestera och göra motstånd mot avhumaniserande ideal och reformer. På så vis är främmandegörandet inte bara en konsekvens av dagens organisering och styrning, utan också något som fyller en viktig funktion för en sådan styrning och organisering, och genomförandet av en allmän åtstramning i socialpolitiken. Samtidigt som dagens organisering och styrning av socialt arbete är främmandegörande, slår vissa socialarbetare knut på sig själva och arbetar extra hårt för att täcka upp för systemets brister och krympande resurser, för att trots det svåra läget ändå försöka ge det stöd som de upplever att klienten behöver. Ett sådant historiskt förankrat femininiserat omsorgsideal, dvs känslor av ansvar och empati inför behövande och en ilska inför oförrätter, utgör därmed på samma gång grund för en fördjupad exploatering av socialarbetarna, och ett vardagligt motstånd mot rådande system. I ett läge när flera upplever att kollegialiteten som grund för motstånd på arbetsplatserna underminerats, utgör ett sådant omsorgsideal samtidigt också grunden för organiserat motstånd utanför arbetsplatsen, bortom chefernas insyn, kontroll och härskartekniker. Medan nuvarande styrningssystem underminerar ett visst sorts motstånd, uppstår samtidigt grunden för nya. Welfare Welfare state neoliberalism neoliberal neo-liberal neo-liberalism new public management NPM new managerialism managerialism public management reform social work social services profession professional EBP evidence-based practice evidence knowledge production paperwork administration performance audit discipline sovereign power self-governing power power/knowledge motivational interviewing MI individualism individual responsibility political the political de-politicized de-politicization governing governmentality governance gender feminism feminist theory Foucault Marx capitalism standardization flexibility budget governing care care-work ethos of care solidarity empathy loyalty division of labor proceduralization instrumentalization mechanization manual based digital template templates de-professionalization proletarization proletarianization Taylorization transition transformation rationalization rationality rational emotions emotional affect alienation detachment distance resistance counter conduct Sweden Swedish model rhizome rhizomatic nomadic narrative narratives discourse critique interviews Välfärd välfärdsstat välfärfärdsstaten nyliberal nyliberalism new public management socialt arbete socialtjänsten socialarbetare svenska modellen styrning styrningsmentalitet kön genus EBP evidensbaserad praktik evidens kunskapsproduktion makt/kunskap administration pappersarbete granskning kontroll disciplin självstyrning motiverande samtal individualism individualisering ansvar individuellt ansvar flexibilitet politik det politiska avpolitisering avprofessionalisering profession professioner professionell förfrämligande Sverige Foucault Marx feminism feministisk teori kapitalism proletarisering taylorisering standardisering manualbaserad rationalisering rationell emotioner känslor avstånd likgiltighet narrativ diskurs kritik intervju intervjuer kapitalism den svenska modellen förändring transformering motstånd mot-makt

Page generated in 0.0749 seconds