Research on the development of stuttering in children has shown that stuttering passes without treatment for the majority, but becomes persistent for some children. Researchers have tried to identify predictive factors for these outcomes, including the type and frequency of disfluency. One of the largest longitudinal studies in the field was conducted by Yairi and Ambrose (2005). The data, made available for research, forms the basis of this thesis. The data consisted of encoded transcripts of speech from 88 children who stutter with no other known neurological impairment. Recruitment for the previously collected data took place near onset of stuttering and the children were 6 years or younger at the start of the observation period. In the current study, we examined whether there are patterns in the development of stuttering that can predict its future outcome. The possibility of identifying subgroups within the participants was also explored. The individual developmental pattern of each child was analyzed, mainly regarding different types of disfluency. This was done with the intention of highlighting the great variation between stuttering children that has been noted in previous reports. The results indicated that the development of blocks and prolongations plays a particularly large role in the outcome of stuttering. The development of single-syllable whole-word repetitions also differentiated the outcome groups. The results indicate that observation of the child's early stuttering development can provide a valuable basis for predicting the continued stuttering. In such observations, special consideration should be given to the development of blocks and prolongations.  Forskning om stamningens utveckling hos barn har visat att stamningen går över utan behandling för majoriteten, men blir ihållande för vissa barn. Forskare har försökt identifiera prediktiva faktorer för dessa utfall, bland annat avseende typ och frekvens av icke-flyt. En av de största longitudinella studierna inom området utfördes av Yairi och Ambrose (2005). De har gjort datamaterialet tillgängligt för forskare, och det har använts som underlag för denna uppsats. Datamaterialet bestod av kodade transkriptioner av tal från 88 barn med stamning utan andra neurologiska avvikelser. Rekrytering för det tidigare insamlade datamaterialet skedde nära barnens stamningsdebut och barnen var 6 år eller yngre vid observationsperiodens start. I uppsatsen undersöktes om det finns mönster i stamningens utveckling som kan predicera dess framtida utfall. Ett annat fokus var att undersöka om det var möjligt att identifiera undergrupper inom deltagarna. Det individuella utvecklingsmönstret för varje barn analyserades, främst avseende olika typer av icke-flyt. Detta med avsikt att belysa den stora variation mellan stammande barn som noterats i tidigare rapporter. Resultaten pekade på att utvecklingen av förlängningar och blockeringar spelar en särskilt stor roll för stamningens utfall. Även utvecklingen av enstaviga helordsrepetitioner differentierade utfallsgrupperna. Resultaten ger stöd för att observation av barnets tidiga stamningsutveckling kan ge ett värdefullt underlag för prediktion av den fortsatta stamningen. Vid sådana prediktioner bör särskild hänsyn tas till utvecklingen av blockeringar och förlängningar.

Föreliggande studie handlar om specialpedagogers beskrivningar av förskollärares undervisning för barn inom autismspektrumtillstånd (AST). Syftet med studien är att undersöka hur specialpedagoger beskriver förskollärares makt över undervisningen i förskolan och vilken betydelse det har för delaktighet och inkludering för barn inom AST. För att uppnå syftet utgår studien från följande frågeställningar: Hur beskriver specialpedagoger sina erfarenheter av förskollärares makt i undervisning för barn inom AST i förskolan? Hur beskriver specialpedagoger att förskollärare kan erbjuda undervisning för barn inom AST för att uppnå delaktighet och inkludering? Delaktighet och inkludering i anpassad undervisning är utdrag ur skollagen (SFS 2010: 800) samt förskolans läroplan (Skolverket, 2018). Delaktighet och inkludering är således centrala begrepp i följande studie. Studien analyseras utifrån tematisk analys i förhållande till socialkonstruktionismen och Michel Foucaults teori om disciplinär makt. Empirin är insamlad genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Medverkande är fem specialpedagoger som är aktiva inom svensk förskola. I resultatet framgår specialpedagogers beskrivningar av förskollärares kompetens att erbjuda undervisning för barn inom AST. En gemensam beskrivning är att flera förskollärare känner sig osäkra i att anpassa undervisning för barn inom AST, men att osäkerheten minskar med stöd från specialpedagog. Resultatet visar även att förskollärare kan använda kollegialt lärande, litteraturfördjupning och föreläsningar för minskad osäkerhet i undervisning med barn inom AST. Studiens slutsats konkluderar betydelsen av sociala interaktioner mellan förskollärare och specialpedagoger, och vägen till att uppnå ökad kunskap i att möta samtliga barn i förskolan.

Föreliggande studie har två syften. Det första syftet är att undersöka hur förskollärare och förskolebarn beskriver förskollärares förhållningssätt till makt, kontroll samt kommunikation för att möjliggöra barns inflytande och delaktighet i förskolans undervisning. Det andra syftet är att synliggöra hur förskolebarn beskriver deras inflytande och delaktighet för att bidra med kunskap om barns perspektiv. Följande forskningsfrågor ligger till grund för studien: Hur beskriver förskollärare sin kommunikation med barnen för att i undervisning implementera barns inflytande och delaktighet? Hur framträder kontroll- och maktpositioner i förskollärares beskrivningar av arbetet med barns inflytande och delaktighet? Samt, Hur beskriver förskolebarn sin möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan? Studiens avstamp tas i socialkonstruktionism och Bernsteins teori om makt och kontroll. Studiens centrala begrepp är kontroll, makt, kommunikation samt barns perspektiv. Inom Bernsteins teori tillämpas begreppen klassifikation och inramning som används och studeras i resultatet. Studien är en kvalitativ intervjustudie där verksamma förskollärare och förskolebarn har intervjuats på olika förskolor i södra Sverige. Resultatet visar att förskollärares olika maktpositioner, kontroll och kommunikation gentemot barnen påverkar barns inflytande och delaktighet i förskolans undervisning. Resultatet visar också att förskolebarnen har olika uppfattningar om deras inflytande och delaktighet i förskolan. Slutligen framgår det att förskollärarna är medvetna om deras maktposition och kontroll i förskolans undervisning, men att de ständigt brottas mellan en stark samt svag klassifikation och inramning.

Syftet med arbetet är att undersöka förskolebarns tillgång till den estetiska kulturen. Detta gör jag genom intervjuer med fyra kulturarbetare som arbetar med barn och kultur. Samt genom att undersöka empirin genom fenomentet hur förskolebarns möjligheter till kulturutbud set ut. Arbetet använder en kvalitativ och fenomenologisk metod. Resultatet av detta arbete visar att det finns många vägar att ta sig in till kulturlivet. Det kan vara genom  olika barnkultursutställningar där barns kultur tillåts och där de vuxna har ett starkt barnperspektiv.

Vårt examensarbete har som syfte att undersöka förskole- och grundskolebarns föreställningar om källsortering samt sophantering. Syftet är även att ta reda på hur barn tänker om ämnet sopor/skräp, vad är skräp enligt dem och varför sorterar vi våra sopor? Examensarbetet utgår ifrån kvalitativa intervjuer av tio barn från förskolan respektive grundskolan. Efter bearbetning av intervjusvaren presenterar vi dem i stapeldiagram där man kan se likheter och skillnader mellan ålderskategorierna. Därefter har vi genomfört olika jämförelser bland några av barnen för att se om det är ålder, kunskaper eller intresse som är beroende av vad barnen svarar. Resultatet av vår undersökning visar att grundskolebarnen har i stora drag mer kunskap om sophantering än förskolebarnen. Slutsatsen vi kan dra av vår undersökning är att åldern egentligen inte har någon större betydelse för kunskapen utan vi har kommit fram till att det handlar till stor del om intresse och engagemang för kunskapsområdet.

I dagens samhälle spenderar barn en stor del av sin barndom på förskolan. Min erfarenhet är att barngrupperna är stora och att barnen ingår i många olika relationer, bland annat maktrelationer. Utifrån mina erfarenheter är av relevans att pedagogerna behöver öka sina kunskaper om barns maktrelationer för att hantera konflikter och förbättra klimatet i gruppen.Syftet med studien är att undersöka hur maktrelationer kommer till uttryck i förskolebarns fria lek.Jag genomförde studien med hjälp av kvalitativ metod i form av icke-deltagande observation där jag använde ljudupptagning och anteckningar för att samla in data. Jag observerade barnens fria lek under tre veckors tid på en åldersblandad förskoleavdelning.Studien visar att:- Maktutövning pågår hela tiden i barns egenstyrda lek;- Makt handlar om rätten att bestämma och kontrollera barns villkor, andra barn och själva leken;- Barn uttrycker maktutövning verbalt respektive icke-verbalt och använder makt både positivt och negativt;- Barnen använder olika strategier i maktrelationer;- Maktutövning kan innebära både möjligheter och begränsningar för barn;- Barngruppen som jag observerade kräver åtgärder för att klimatet ska kunna förbättras.

Denna studie syftar till att undersöka vilka vardagsföreställningar 4-5-åringar har kringnaturvetenskapliga fenomen, i detta fall regn och vattnets kretslopp. Detta undersöktesmed hjälp av individuella kvalitativa intervjuer, vilka videofilmades ochtranskriberades. Ett kodningsschema grundat på tidigare studier användes viddataanalysen. Resultatet visar bland annat att flertalet av barnen, fem av sju, har eninitial förståelse av vattnets kretslopp då de ofullständigt förklarar begreppenavdunstning respektive avrinning, samt att regn kommer från moln. Barnen förklararäven att det regnar på grund av att moln krockar, det blåser alternativt att Gud ellersolen släpper regnet. Betydelsen av att i undervisningen utgå ifrån och utmana barns ochelevers vardagsföreställningar diskuteras. / This study aims to investigate four to five-year-old children's conceptions of scientific phenomena, in this case rain and the water cycle. Individual qualitative interviews were videotaped and transcribed. For the analysis of the data a scheme of codes from previous studies was used. The result shows that most children, five of seven, have an initial understanding of the water cycle as they incompletely explains the concepts of evaporation and runoff, as well as that rain comes from clouds. The children also explain that the cause of rain is colliding clouds, windy weather or God or the sun releasing the rain. The importance of starting with children's and pupils' conceptions and beliefs and to build on these in education is discussed.

Barth, A. Det är väl inget jag kanske aktivt samtalar om. En kvalitativ studie kring föräldrars erfarenheter av att samtala med sina förskolebarn om sexualitet. Examensarbete i Sexologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2017.Barns sexualitet är ett ämne som väcker starka känslor bland vuxna i samhället och det har diskuterats vilken typ av information om sexualitet som är lämpligt för barn i låga åldrar att få ta del av. Det kan därmed bli svårt att veta hur man som förälder ska bemöta sexualitetsfrågor inför barnet. Syftet med denna uppsats blir således att undersöka om föräldrar har erfarenheter av att tala om sexualitet med sina förskolebarn (3-6 år) och deras förhållningssätt i samband med detta. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med totalt åtta föräldrar, hälften mödrar och hälften fäder. Uppsatsens huvudfrågeställningar behandlar hur föräldrarna förhåller sig till att tala om sexualitet med sina förskolebarn, deras upplevelser av dessa samtal samt deras syn på omgivningens förhållningssätt vad gäller deras förskolebarns sexualitet.Resultatet visade att föräldrarna i studien samtalade reaktivt med sina barn, de avvaktade barnens frågor och förekom inte med någon information innan barnet själv frågade. Under samtalen var fokus från föräldrarnas sida att ha en öppen inställning mot att sexuella variationer förekom. De önskade förespråka sexuell njutning och önskade inte skuld- eller skambelägga deras barns sexualitet. Det föräldrarna såg som problematiskt med samtalen var att lägga informationen på rätt nivå samt hur barnens omgivning samtalade med deras barn. De önskade att barnen skulle uppleva sexualiteten som något positivt och naturligt. Nakenhet och rädsla för sexuella övergrepp gjorde att föräldrarna talade om gränser med sina barn för att skydda dem mot sexuellt utnyttjande. Nyckelord: Barns sexualitet, förskolebarn, föräldrar, sexuella script, socialkonstruktivism, systemteori / Barth, A. That's not something I might actively talk about. A qualitative study of parents' experiences of talking with their preschool children about sexuality. Degree Project in Sexology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2017. Children's sexuality is a topic that raises strong feelings among adults in society and it has been discussed what kind of information about sexuality that is appropriate for young children to get to know. It can thus be difficult for the parent to know how to deal with sexuality issues for the child. The purpose of this paper is thus to investigate whether parents have experience of talking about sexuality with their preschool children (3-6 år) and their approaches in relation to this. The data has been collected through qualitative interviews with a total of eight parents, half mothers and half fathers. The main issues of the essay deal with how parents relate to sexuality with their pre-school children, their experiences of these conversations and their views on the environment's attitude towards the sexuality of their pre-school children. The results showed that the parents in the study responded reactively to their children, they awaited the children's questions and did not come up with any information before the child asked about it. During the conversation, parents' focus was to have an open attitude towards sexual diversity. They wanted to advocate sexual pleasure and did not want to put shame on their children's sexuality. The problems parents experienced with the conversations were to put the information at a correct level for the children and how the children's surroundings were talking to their children. They wanted the children to experience sexuality as something positive and natural. Nudity and fear of sexual abuse caused the parents to talk about limits with their children to protect them from sexual abuse. Keywords: Children's sexuality, preschool children, parents, sexual script, social constructivism, systems theory

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare tolkar läroplanen i arbetetmed de allra yngsta barnen i förskolan: ett till två-åringar samt hur detta uppdrag vävs sammanmed omsorg. Det vetenskapliga problemet är de konstaterande, minskande förutsättningarförskollärare har för sådant som inte faller inom ramen för kunskap och ämnesundervisning, iarbetet med läroplanen och de allra yngsta barnen (Johansson, 2018). Empirin är inhämtadgenom semistrukturerade intervjuer, kompletterande observationer samt analys av olika citat iläroplanen. Metoden för studien är kvalitativ med intervjuer som huvudsaklig datakälla.Intervjuerna har hållits enskilda med fem olika förskollärare inom en kommun i Skåne. Detteoretiska perspektiv studien huvudsakligen utgår från är läroplansteori med viss kompletteringav omsorgsetik. De läroplansteoretiska begrepp som återkommer är läroplanskoder,transformering och realisering. Omsorg behandlas under en egen rubrik utifrån Nel Noddingskomponenter. Resultatet visade på en generell positiv inställning till läroplanen somstyrdokument samt på ett stort tolkningsutrymme vad gäller hur läroplanen används i arbetetpå en yngrebarnsavdelning. Studiens resultat och empiri utgår utifrån fyra teman: Normer och värden, Språk ochkommunikation, Omsorg samt Förskollärarrollen. Motiveringen till valet av dessa teman är attvår insamlade empiri har visat sig ha särskilda mönster som studien fått styras efter. Läroplanför förskolan (Lpfö 18, 2018) har legat i bakgrunden för hela arbetet. Underrubriken Språk ochkommunikation syftar här på förskollärarnas språkarbete både i vuxenfokuserade delar avverksamheten och i mötet med barnen. Under Omsorg lyfts förskollärarnas upplevelser av hurmycket plats omsorgssituationer respektive lärandesituationer tar och ges i verksamheten.Normer och värden är ett av de största avsnitten i dagens läroplan. Det lär därför präglaverksamheten så pass mycket att det upplevdes av högsta vikt för oss, att höra förskollärarnasolika synvinklar kring just det. Slutligen fokuserar Förskollärarrollen på deltagarnasupplevelser av den egna rollen samt vilka skyldigheter och rättigheter de upplever sig hakopplat till läroplanens beskrivning av förskolläraren samt vad som utmärker arbetet påyngrebarnsavdelning.

Syftet med detta självständiga arbete är att studera hur barn i en interkulturell förskola använder multimodala sätt att kommunicera med digitala och analoga spel för att skapa mening. Mer ingående handlar det om att bidra med kunskap om hur tecken inom lärande kan visas genom hur barnen använder och omskapar analoga samt digitala material utifrån sina egna intressen. Studien har inspiration från etnografi och metoden som har använts för att samla in material har genomförts med deltagande observationer i form av fältanteckningar. Analysen utgår från ett designorienterat perspektiv som används för att visa hur barn och förskollärare kommunicerar med olika teckensystem och uttryckssätt vid användning av en digital platta och analoga brickspel. Resultatet visar hur barnen skapar mening genom att titta, peka och tala, hur de använder analoga bilder för att transformera sin förståelse av siffror och antal och hur de ändrar sitt meningserbjudande.