Vi undersöker i denna studie en organisation, Grameen Bank, och vill på så vis upplysa om ett problem i världen. Det finns många hjälporganisationer som hjälper fattiga och utsatta länder men för att en bättre infrastruktur ska kunna etableras i u-länder krävs även nya metoder så att nya entreprenörer kan etablera sig på marknaden. Muhammad Yunus är en entreprenör, han skapade Grameen Bank i Bangladesh för att hjälpa den fattiga befolkningen att utvecklas och förbättra levnadsstandarden genom att låta dem ta mikrolån. Studiens syfte:  Undersöka hur Grameen Bankens organisation fungerar  Ta reda på Grameen Bankens syfte, mål och vision  Undersöka faktorer som påverkar Grameen Bankens effektivitet och utveckling / The purpose of this study is to analyze an organisation, Grameen Bank, and illustrate a relevant problem in the world. There are plenty of aid organizations that help countries, but to enable the build-up of an infrastructure, new methods are required that help the establishment of new entrepreneurs. Muhammad Yunus founded Grameen Bank in Bangladesh to help the poor population to develop and enhance their living standards by lending them micro loans. The purpose of this study:  Investigate how the organisation of Grameen Bank works  Acquire the purpose, goal and vision of Grameen Bank  Investigate the factors that influence the efficiency and development of Grameen Bank

Min utgångshypotes var att en minskad köttkonsumtion ger en minskad boskapsuppfödning. En boskapsuppfödning som idag tar i anspråk ca 70 procent av all jordbruksmark och 40 procent av den globala spannmålsproduktionen. Tanken var att en minskad boskapsuppfödning skulle bidra till en ökad tillgång på spannmål för människor och därmed en minskad svält. Men sambandet mellan svält och jordens resurser var inte så enkelt som jag hade förespeglat mig. Maktkoncentrationen som återfinns i matens distributionsled visade sig ha satt spelreglerna om tillgång och efterfrågan mer eller mindre ur spel. En ökad tillgång på mat genom en minskad köttkonsumtion och bättre resurshantering verkar därför inte påverka fattigdom och svält nämnvärt. Den nuvarande världshandeln visade sig också vara en bidragande orsak till fattigdom och svält då mat från nord, producerad med hjälp av statliga subventioner, konkurrerar ut lokalproducenter i syd. Den avgörande faktorn tycks vara människors tillgång på pengar. Inga pengar, ingen mat oavsett om maten finns i överflöd eller inte. Mina efterforskningar tyder på att de viktigaste faktorerna för att minska världssvälten är en förändring av den globala handeln för att därigenom öka de utsattas tillgång på kapital och självförsörjningsgrad samt en diskussion om vilket politiskt och ekonomiskt system som krävs för det.

This essay is regarding the problematic facts about child poverty in Sweden. Since the beginning of the new millennium child poverty has increased, in Sweden. The last report which came out in the spring this year (2012) opened up for a lively political debate as well as big headlines in news papers and other media. The attention it got in Society became hard for the politicians to avoid. The Swedish section of Save the Children, demanded in their report concerning child poverty in Sweden that the Swedish Government need to do an inquiry about the increasing child poverty.    Today in Sweden, there are two big parties, and they have been the biggest for a long time now. The two are Socialdemokraterna and Moderata Samlingspartiet. The first mentioned one is representing a socialist policy whilst the second one is representing a right-wing party. This study will deal with whether the parties have changed over time or not. The big question will be whether they have changed their opinions and positions since the beginning of 1960. This year is chosen in particular because it was during this period the largest development of the welfare state of Sweden started. It will be about if the parties changed according to, in particular poverty in Sweden. There are two main questions that I intend to answer throughout the text, to finally analyze the questions in the last part of this essay.

In my essay the dilemmas originate from what I have experienced. I have observed myself and some of my colleagues, how we meet children who are lacking the qualifications which school and most pedagogues expect them to have. Focus, in my written experiences, is on children who live in poverty, but how we meet and act toward them is often quite the same independent of what qualifications they are lacking. With the support from literature and theories I reflect and analyse the dilemmas. Through essaywriting I investigate my practical knowledge and I examine how we as pedagogues handle the complex situations encounter when in school and how it is possible to understand why we act the way we do. I think that the knowledge which essaywriting gives me will strengthen me as a person and in my work as a teacher for after-school-center. My essaywriting will motivate me to reflect over the norms of society and their influence on children. I have often find it difficult to know how to act, but my hope is that this new knowledge can help me to understand and handle these types of situations better in the future. We must dare to stand up for the children. Even if only one person reacts to difficult situationes, it will make a difference.

De ekonomiska klyftorna i Sverige växer i stadig takt, samtidigt som den svenska ekonomin i övrigt går väldigt bra. Men vad händer med de som drabbas av fattigdomen? Hur konstrueras den fattigas position i samhället? Den här studien syftar till att utreda hur ekonomiskt utsatta människor representeras och problematiseras i dagens populärkultur. Utifrån maktens tredje ansikte undersöks därför tv-programmet Lyxfällan med särskilt fokus på att analysera subjektspositioner och subjektifieringseffekter. Ytterligare undersöks vilka maktrelationer som skapas och reproduceras i Lyxfällan. Till sin hjälp stödjs studien av ett teoretiskt ramverk vilken beskriver hur fattigdom representerats genom historiens lopp samt vilka eventuella effekter det skapar i det politiska livet. Särskilt fokus ligger på att undersöka huruvida vi i Sverige använder oss av diskursen ’undeserving poor’. Materialet som undersöks är ett urval av Lyxfällans avsnitt under 2017. Studiens resultat visar att den diskurs som upprätthålls i Lyxfällan har inflytande på deltagares aktörsskap till det negativa. Slutsatsen av det här arbetet är att fattigdom har individualiserats vidare analyseras vilka konsekvenser det kan tänkas ha för politiken.

In recent decades, more and more countries have opened up to international trade and the effects it has on society is an area that is both studied and discussed to a large extent, without reaching consensus. Understanding the full consequences of trade is important in order to make political decisions and create fair trade agreements. Previously, trade and gender inequality’s impact on poverty have been studied as two separate areas and in previous research we have not found studies examining the relationship between trade, poverty and gender inequality together. The purpose of this study is therefore to combine two areas that have previously been treated separately and to examine how international trade affects poverty and the role of gender inequality in the tiger economies. Tiger economies is a collective name for the rapidly growing economies of Asia and the countries are characterized by liberalized markets and openness to free trade. The study is carried out through a mediation analysis and examines whether inequality between the sexes acts as a mediator in the context of how trade affects poverty. For the estimation, panel data for eight countries over 30 years are used. The dependent variable poverty is measured as household consumption per capita, while trade flow and gender inequality and four other control variables are explanatory variables. The results show that both increased trade and higher gender equality lead to increased household consumption and thus reduced poverty in the tiger economies. The study also shows that gender inequality acts as a mediator for the relationship between trade and poverty, which means that trade leads to a reduction in poverty directly, but also that trade leads to increased female participation in the labor market, which in turn reduces poverty. Gender inequality and trade should therefore be studied together to examine the effect and the exclusion of one of the variables may lead to incorrect conclusions about what affects poverty in the tiger economies. / De senaste decennierna har allt fler länder öppnat upp för internationell handel och vilka effekter det har för samhället är ett område som både studeras och diskuteras i stor utsträckning, utan att nå konsensus. Att förstå de fulla konsekvenserna av handel är av betydelse för att kunna fatta politiska beslut och skapa rättvisa handelsavtal. Tidigare har handelns och ojämlikhet mellan könens påverkan på fattigdom studerats som två separata områden och vi har i den tidigare forskningen inte funnit studier som undersöker sambandet mellan handel, fattigdom och ojämlikhet mellan könen tillsammans. Syftet med denna studie är därför att kombinera två områden som tidigare behandlats separat och undersöka hur internationell handel påverkar fattigdom och vilken roll ojämlikhet mellan könen har i tigerekonomierna. Tigerekonomierna är ett samlingsnamn för snabbt växande ekonomier i Asien och länderna kännetecknas av avreglerade marknader och öppenhet mot frihandel. Studien genomförs genom en medieringsanalys och undersöker om ojämlikhet mellan könen fungerar som mediator i sambandet för hur handel påverkar fattigdom. För skattningen används paneldata för åtta länder över 30 år. Beroende variabeln fattigdom mäts som hushållskonumstion per capita, medan handelsflöde och ojämlikhet mellan könen samt fyra kontrollvariabler utgör förklarande variabler. Resultatet visar att både ökad handel och högre jämlikhet mellan könen leder till ökad hushållskonsumtion och således minskad fattigdom i tigerekonomierna. Studien visar även att ojämlikhet mellan könen fungerar som mediator för sambandet mellan handel och fattigdom, vilket innebär att handel dels leder till minskad fattigdom direkt, men även att handel leder till ökat kvinnligt deltagande på arbetsmarknaden som i sin tur minskar fattigdom. Ojämlikhet mellan könen och handel bör således studeras tillsammans för att undersöka effekten av hur de påverkar fattigdom och uteslutning av en av variablerna kan leda till felaktiga slutsatser om vad som påverkar fattigdom i tigerekonomierna.

Idag existerar det ingen instans som kontrollerar läromedel, utan det är lärarna själva som ska kvalitetssäkra de böcker de vill använda i undervisningen. I litteratur som behandlar begreppet fattigdom går det att läsa olika förklaringar på definitionen. Förklaringen till vilka orsaker som utgör fattiga länder är inte heller speciellt tydlig. FN och Världsbanken har konstruerat egna indelningar för att förklara länders ekonomi och utveckling, vilket land som tillhör vilken indelning baseras på deras utvecklingsnivå och resurser. Koloniseringen av flertalet länder i Afrika kan förklaras som en orsak till dagens fattigdom på kontinenten, kolonialisering som på sätt och vis existerar än idag – då många länder är beroende av utländska investerare som skapar en fortsatt snedvriden ekonomi. I studien användes en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka text samt bilder i läroböckerna, detta för att på bästa sätt kunna dra fram innebörden i texten och i fotografierna. Urvalet utgörs av fyra läroböcker som används i undervisningen på två högstadieskolor i en västsvensk småstad. För att öka generaliserbarheten skulle urvalet eventuellt inte begränsats utan breddas till alla läroböcker i geografi för högstadiet, emellertid skiljer sig antagligen inte innehållet så mycket åt.  Resultatet för studien visar att läroböckerna till viss del tar upp många olika perspektiv på orsakerna till fattigdom, samt förklaringen av begreppet. Resultatet visar även att retoriken i två av böckerna är problematiska då de förmedlar en stereotypisk bild, samt förstärker bilden av att de fattiga länderna inte klarar sig utan hjälp från västvärlden. Det samma gäller valet av bilder i tre av fyra läroböcker, endast en lärobok innehåller en bred variation av etnicitet, kön och länder i valet av foton. Vid undervisning om fattigdom bör lärarna se med kritiska ögon på läroböckerna och inte enbart förmedla kunskap från böckerna, utan även arbeta fram eget material som visar på flera nyanser av ett så komplicerat ämne som fattigdom är. / Today, there is no authority that controls textbooks, it is the teachers themselves who must assure the quality of the books that they want to use in their teaching. In literature that are addressing the concept of poverty, you can read different explanations of the definition. The explanation for the causes of poor countries is also not very clear. The UN and the World Bank have constructed their own classification to explain countries’ economies and development, which country that belongs in which classification, based on their level of development and recourses. The colonialization of most countries in Africa can be explained as a cause of today’s poverty on the continent, colonialization that in some ways still exists today – as many countries depend on foreign investors who create a continued distorted economy. In this study a qualitative content analysis was used to examine text and pictures in textbooks, in order to best determine the meaning of the text and pictures. The selection consists of four textbooks used in teaching in two secondary schools located in a small town in western of Sweden. In order to increase generalizability, the selection might not have been limited but broadened to all textbooks in geography for secondary school, however, the content probably does not differ much. The result of the study show that the textbooks addresses to some extent many different perspectives on the causes of poverty and the explanation of the concept. The result also shows that the rhetoric in two of the books is problematic as they convey the stereotypical image and reinforce the image that poor countries cannot manage without help from the West. The same applies to the selection of pictures in three out of four textbooks, only one textbook contains a wide variety of ethnicity, gender and countries in their choice of pictures. In teaching about poverty, the teachers should look critically at textbooks and not only convey knowledge from the books, but should also produce their own material, that shows several nuances of such a complex subject as poverty is.

In our thesis we seek the answer to if trade openness has an effect on income gaps within countries. Since different trade flows can have different effects based on who the trading partners are, we disaggregate the trade flows based on these criteria. Using a dynamic two-ways fixed-effects model (LSDV) based on unbalanced panel data we follow 160 countries (of which 155 contribute to the variance since they have more than one observation) over the time-period 1970-2019 and a gini-coefficient that measures disponible household income. Furthermore, we also include a measurement of absolute poverty, measured as the share of the population living on less than 3,2 USD a day, where we have data for 130 countries (of which 111 with more than one observation, and the earliest observation is 1974). We divide our sample in low-, middle- and high-income countries and control for the effects on the gini-coefficient and absolute poverty stemming from both exports as well as imports. Our results indicate that when low-income countries exports to other low-income countries it decreases the income gaps within the exporting country. Low-income countries trade flows with middle- and high-income countries however seem to have a positive relationship with their income gaps, which we argue provides support for skill-enhancing trade (SET) and skill-biased technological change (SBTC). For high- and middle-income countries we don’t find any support for a relationship between income gaps and trade openness. Regarding absolute poverty we mostly see significant results for high-income countries, where export to other high-income countries decreases poverty while import from other high-income countries increases poverty. / I vår uppsats söker vi svar på om handelsöppenhet har en påverkan på inkomstklyftor inom länder. Då olika handelsflöden kan ha olika påverkan disaggregerar vi även handelsflödena med hänsyn till ursprungsland och handelspartner. Med hjälp av en dynamisk two-ways fixed effects modell (LSDV) baserad på obalanserad paneldata följer vi 160 länder (varav 155 bidrar till variansen då de har mer än en observation) över tidsperioden 1970-2019 och en gini-koefficient som mäter disponibel hushållsinkomst. Utöver detta inkluderar vi även ett mått på absolut fattigdom, mätt som andel av befolkningen som lever på mindre än 3,2 USD om dagen där vi har data för 130 länder (varav 111 med mer än en observation). Vi delar upp vårt sampel i låg-, medel- och höginkomstländer och kontrollerar för både exportens och importens påverkan på gini-koefficienten och absolut fattigdom. Våra resultat indikerar att när låginkomstländer exporterar till andra låginkomstländer minskar inkomstklyftorna i det exporterande landet. Låginkomstländers handelsflöden med medel- och höginkomstländer har däremot ett positivt samband med deras inkomstklyftor, något vi argumenterar för antyder ett stöd för skill-enhancing trade (SET) och skill-biased technological change (SBTC). För medel- och höginkomstländer finner vi inga belägg för ett samband mellan inkomstklyftor och handelsöppenhet. Gällande absolut fattigdom ser vi framförallt signifikanta resultat för höginkomstländer, där export till andra höginkomstländer minskar absolut fattigdom medan import från höginkomstländer ökar absolut fattigdom.

The aim with this study was to analyze and understand how begging is constructed as a social problem in Sweden between September of 2010 and the end of February in 2014 in debate articles in Dagens Nyheter. To do this I have chosen to use a social problems theory and critical discourse analysis to highlight some aspects in the process of defining the social problem. The study's main finding is that the construction of beggars and begging appears to be in a relatively extensive redefinition in the current situation. It is shown by, for example, a shift in focus in the discourse. For this reason, it is relevant for social work to examine how the construction progresses.

Afghanistan has been in armed conflict for over 30 years. The many wars have severely affected the environment negatively. Sweden has between 2010-2015 been allocating 4,7 billion SEK in foreign aid to Afghanistan. This is a qualitative study with the purpose to critically analyse how this foreign aid has contributed to a sustainable environmental development in Afghanistan. To be able to answer this question a review of projects documents and Sida assessment was conducted. This was then supplemented by interviews with 14 people who in different ways had been working with these issues. In the analysis theories connecting to environment, poverty and conflict have been used. Sida is supporting two types of foreign aid in Afghanistan; humanitarian aid and development aid. The study found that the Sida’s humanitarian work in Afghanistan has a clear focus on environmental issues, whereas the development aid overall where lacking a focus on environmental issues. The larger focus within the humanitarian aid was explained by that environmental consideration is a part of the Sida’s strategy for the humanitarian aid in Afghanistan and humanitarian aid’s natural connection to environment, in for instance natural disasters. The lack of environmental focus within the development aid was found to have three explanations; the strategy did not have an environmental focus, the staff lacked the necessary environmental knowledge and environmental issues was not believed to be prioritized in Afghanistan. It was however believed to be possible to have more focus on the environment in Sida’s work in Afghanistan. The study shows that environmental issues are not believed to be a necessary component for creating a sustainable development or peace in Afghanistan. The study is arguing that one way to create more focus on environmental issues within the development aid would be to work closer with the humanitarian aid. The thesis was finally presenting an alternative way to look at environment and sustainable development; to focus on the environmental problems of the current generation and by doing so preserving the nature for the future generations.