Global ETD Search

1	Inifrån den svarta lackbubblan : Formell teori om samspelet på en svensk fetischklubb Eldnatt, Frida January 2007 (has links) <p>Fetischism, främst sadomasochism, kan utifrån sett gå emot våra föreställningar om en sund och frisk sexualitet, eftersom den innefattar smärta och förnedring och för att den i klubbmiljö innefattar fler än två personer. Den tidigare forskningen fokuserar främst på den enskilde fetischisten och misslyckas att ge en enhetlig bild av hur fetischistiska samspel upplevs inifrån. Denna undersökning granskar därför en svensk fetischklubb genom observationer på klubbkvällar och intervjuer med deltagare. Syftet är att ge en bild av hur det fetischistiska samspelet upplevs ur ett inifrånperspektiv, med fokus på upplevda problematiker. Med hjälp av Grundad Teori framarbetas en kartläggning av motiv, upplevelserum, interaktion och förhållningssätt, tankar om moral och upplevda problemområden i den undersökta fetischklubben. Här framgår att fetischklubbsdeltagarna anser sig ha funnit ett samspel av givande och tagande, där de är bemyndigade på ett sätt de annars inte är. Det deltagarna eftersträvar är även andra former av bemyndigande: av den egna individen, av den fetischistiska världen, mellan fetischdeltagare och mellan grupper.</p><p>I diskussionen utgår författaren från Howard Beckers avvikar- och stämplingsteori och Erving Goffmans vördnad och skick. Föreningen tycks ha en god gemenskap men står ändå på en skakig grund och riskerar att krascha vid för stora yttre påtryckningar. Här framkommer att fetischdeltagarna stöter på problem med bemyndigandet då de försöker ”gömma” sig från omvärlden, samtidigt som de vill få acceptans och bemyndigande från densamma.</p> sado-masochism fetischism club interaction Sociology Sociologi
2	Inifrån den svarta lackbubblan : Formell teori om samspelet på en svensk fetischklubb Eldnatt, Frida January 2007 (has links) Fetischism, främst sadomasochism, kan utifrån sett gå emot våra föreställningar om en sund och frisk sexualitet, eftersom den innefattar smärta och förnedring och för att den i klubbmiljö innefattar fler än två personer. Den tidigare forskningen fokuserar främst på den enskilde fetischisten och misslyckas att ge en enhetlig bild av hur fetischistiska samspel upplevs inifrån. Denna undersökning granskar därför en svensk fetischklubb genom observationer på klubbkvällar och intervjuer med deltagare. Syftet är att ge en bild av hur det fetischistiska samspelet upplevs ur ett inifrånperspektiv, med fokus på upplevda problematiker. Med hjälp av Grundad Teori framarbetas en kartläggning av motiv, upplevelserum, interaktion och förhållningssätt, tankar om moral och upplevda problemområden i den undersökta fetischklubben. Här framgår att fetischklubbsdeltagarna anser sig ha funnit ett samspel av givande och tagande, där de är bemyndigade på ett sätt de annars inte är. Det deltagarna eftersträvar är även andra former av bemyndigande: av den egna individen, av den fetischistiska världen, mellan fetischdeltagare och mellan grupper. I diskussionen utgår författaren från Howard Beckers avvikar- och stämplingsteori och Erving Goffmans vördnad och skick. Föreningen tycks ha en god gemenskap men står ändå på en skakig grund och riskerar att krascha vid för stora yttre påtryckningar. Här framkommer att fetischdeltagarna stöter på problem med bemyndigandet då de försöker ”gömma” sig från omvärlden, samtidigt som de vill få acceptans och bemyndigande från densamma. sado-masochism fetischism club interaction Sociology Sociologi
3	Att hitta njutning i den biologiska skräcken : Ett undersökande av den kvinnliga kroppen i den samtida biologiska skräckfilmen. / Finding pleasure in biological horror Hillbert, Frida January 2020 (has links) Den biologiska skr􏰍äcken eller kallad p􏰎å engelska 􏰏body horror􏰐 􏰍är en subgenre av skräck som visar människokroppen i syfte till att kränka, kroppsligt eller psykologiskt för att framhäva en obehaglig och skrämmande känsla hos åskådaren. Teman som avvikande kön, mutationer, zombiefiering eller onaturliga rörelser av kroppen är vanliga inom denna genre. Syftet med denna uppsats är att undersöka den kvinnliga kroppen i de tre samtida psykologiska skräckfilmerna Black Swan (Darren Aronofsky, 2010), Suspiria (Luca Guadagnino, 2018) och Horse Girl (Jeff Baena, 2020) med fokus på den kvinnliga kroppen och dess effekt hos åskådaren. Anledning till att just dessa tre filmer används i min undersökning beror på att de alla använder den kvinnliga kroppen som ett verktyg för att framkalla den biologiska skräcken som sedan skrämmer åskådaren. I stället för att välja tre liknande filmer har jag försökt välja filmer som använder sig av samma genre men på olika sätt. Varför är vi fascinerade av grafiska bilder av det kroppsliga? Hur används den kvinnliga kroppen i koppling till något äckligt och obehagligt för att skapa känslor hos åskådaren? Genom att applicera olika psykoanalytiska och feministiska teorier på de tre filmerna, kommer uppsatsen undersöka hur den kvinnliga kroppen används i koppling till något skrämmande samt diskutera den kroppsliga reaktionen åskådaren får och varför vi använder oss av detta när vi skapar en film inom genren skräck. Jag kommer ta hjälp av begrepp som fetischism, voyeurism, den nyfikna blicken och abjektion. Skräck biologisk skräck Psykoanalys feminism fetischism voyeurism abjektion Studies on Film Filmvetenskap
4	Fetisch, mode, performativitet : en studie av relationen mellan kropp och estetik Arvidsson, Hillevi January 2010 (has links) For centuries, the human body has been used as a mean to project the norms, moral values and aesthetic preferences that exist throughout society. It has been controlled through constrictive fashion, family and social virtues and through how we perceive gender and sexuality. This essay strives to show, not only how the body and the aesthetic values coexist, but also how they work together and influence each other, with the body as the aesthetic medium. To do this, Michel Foucault’s writings of sexuality and his theories on morality and discipline, as well as Judith Butler’s works on normativity and performativity are being used. Carolyn Korsmeyer’s work on aesthetic theory from a feminist point of view, specifically what she writes about beauty and the sublime, is also utilized, together with Sigmund Freud’s theories on variant sexuality. As human beings, we have a tendency to view each other as followers of a certain norm; more specifically a gender based one. We divide each other into either men or women, but always as heterosexuals with a desire to procreate. What happens then when we come across someone who either is gay, bi- or transsexual, a transvestite, or someone who’s primary sexual interest is focused on a body part, a piece of clothing, on giving or receiving pain, physical restraint, or to dominate or being dominated? There still exist a social tendency to view these as being outside the norm, but my point in this essay is that these are just as much a performative action as is the one being a heterosexual man or woman. This because we humans are performative at our core, we always stage our gender and sexuality, as well as philosophical and political attitudes, with everyone else being both the audience and fellow actors. Fetishistic practices and BDSM are part of the aesthetic world by their close relationship with aesthetic sublimity. By engaging in one or both of these, the fetishist or BDSM-enthusiast uses his or her body as a mean to experience the delight that is the core of sublimity, as well as beauty. Beauty and sublimity are also the keywords used to describe the pleasure derived from the visual appearance of the female body and the power eminated from the male. These have been highlighted through clothing such as corsets, high heels and uniforms, and all of these have also found their way into both the world of fashion and into the wardrobes of fetishists and those engaging in BDSM. These practises have had a high influence on the haute couture of fashion, mostly due to their provocative values. My point in this essay is then that the aesthetic world consists of something more than just art, for example a painting hung on a wall. It consists of bodily actions and responses, all of which can be seen as parts of a purely aesthetic experience. estetik kropp sexualitet fetischism performativitet disciplin moral normer Foucault Butler Korsmeyer skönhet sublimitet mode korsett klackar uniformer
5	BDSM-nallar är lyx : En semiotisk analys av Balenciagas kampanj / BDSM-bears are luxury : A semiotic analysis of Balenciagas campaign Spjut, Altea January 2023 (has links) This research's purpose is to examine how luxury brands uses provocation as a tool in their campaigns to attract attention and costumers. The luxury brand that is being analysed is Balenciaga, and their campaign gift collection. This is done by a qualitative, semiotic pictureanalysis. The theoretical framework that is being used has its base in Pierre Bourdieus theory about class and taste, as well as Stuart Halls theory about representation. Other theories that are being used are branding, commodityfetischism and provocation. The finds that were made shows that luxury brands tend to use provocation to stand out among other brands, but when they do so they also risk getting boycotted by consumers. The discussion raises the question on whether or not losing customers is worth this risk. My mediaproduction is based of the problemarea that people with different disabilities are not represented in commercial advertising. I've made an short fictional commercial for the sporting goods-brand stadium, portraying a blind woman, to encourage representation of blind people in advertisment. / Denna undersöknings syfte är att undersöka hur lyxvarumärken använder sig av provokation som ett verktyg för att dra till sig uppmärksamhet och kunder. Lyxvarumärket som undersöks är Balenciaga och deras kampanj gift collection. Detta görs med hjälp av en kvalitativ, semiotisk bildanalys. Det teoretiska ramverk som används har sin grund i Pierre Bourdieus teori om klass och smak, såväl som Stuart Halls teori om representation. Andra teorier som används är varumärkesidentitet, kommoditetsfetischism och provokation. De fynd som gjordes visar på att lyxvarumärken tenderar att använda provokation för att stå ut bland andra varumärken, men när de gör det så gör de det med risken att bli bojkottad av konsumenter. Diskussionen ställer frågan kring huruvida denna risk är värd att förlora kunder för. Min mediaproduktion är baserad kring problemområdet att folk med diverse funktionsnedsättningar sällan blir representerade i kommersiell reklam. Jag har gjort en kort fiktiv reklam för sportklädesmärket Stadium där jag porträtterar en blind kvinna, för att uppmuntra represenation av blinda personer i reklam. Taste class habitus capital Bourdieu provocation branding luxury brands representation commodity fetischism disability blind Smak klass habitus kapital Bourdieu provokation varumärkesidentitet lyxvarumärken representation kommoditetsfetischism funktionsnedsättning blind Visual Arts Bildkonst
6	Fetischism, läggning och lag : En kvantitativ analys av en sexuell minoritets relation till lagstadgad läggning / Fetishism, sexual orientation and law : A quantitative analysis of a sexual minority's relation to legally established sexuality Nilsson-Jatko, David January 2020 (has links) Fetischister är en sexuell minoritet vars sexualitet karaktäriseras av en inriktning mot någon sak, något annat än kön. Svensk lagstiftning kommunicerar en normerande bild av att endast sexualiteter riktade mot kön kan vara grundläggande och utgöra en persons sexuella läggning, övriga tillskrivs att vara sexuella beteenden med svaga konstitutiva kopplingar. I detta projekt undersöks något som inte undersökts kvantitativt tidigare; huruvida fetischisters egna upplevelser stämmer med lagstiftningens antaganden om gruppen. Eftersom lagstiftning är värderings- och tankenormerande och ytterst reglerar hur vi organiserar samhället är det högst angeläget att ta reda på hur det förhåller sig. Fetischisters upplevelser har fångats i en kvantitativ undersökning med 2028 respondenter. Resultaten av undersökningen har jämförts med fyra antaganden om fetischister som lagstiftningens förarbeten utgår från. Analysen pekar mot att: Fetischism kan vara såväl sexuellt som ickesexuellt och något som kan röra tankar, känslor och beteenden på ett konsistent sätt över tid. Att som lagstiftningen porträttera fetischism som ett strikt sexuellt beteende som ställs i kontrast till något personlighetsanstruket framstår därmed som otillräckligt. Denna undersökning synliggör att det finns en fetischistisk orientering, en fetischistisk sexuell preferens. Förarbetenas utgångspunkt att enbart könsinriktade sexualiteter har att göra med sexuell preferens är därmed en förenkling som framstår som felaktig. Undersökningen har visat att fetischism kan vara något grundläggande, stabilt, ej frivilligt valt och uppkommet i tidig ålder. Därmed stämmer inte förarbetenas antagande att dessa egenskaper är unika för sexualiteter riktade mot kön. Fetischistisk sexualitet har potential att vara en individs sexuella läggning då sexualiteten kan genomsyra sexuell praktik, identitet och preferens på ovan nämnda sätt. Därmed stämmer inte lagstiftningens bild av att enbart sexualiteter riktade mot kön kan vara sexuella läggningar. Den sammantagna analysen visar att fetischisters upplevelser inte stämmer med de antaganden om gruppen som lagstiftningen baseras på. Fetischism kan ligga till grund för flera olika situationer; både något som för en person kan utgöra ett svagare sexuellt intresse likväl som något som för en annan person kan vara grundläggande, såsom dennes sexuella läggning. Lagstiftningen återspeglar inte detta. / Fetishism refers to sexuality focused on a specific thing; an object, a body part or, in some cases, a more abstract phenomenon. Swedish law states that only sexualities focused on sex/gender can be considered fundamental to a person – in Sweden referred to as a person’s ”sexual disposition” or ”läggning”; roughly equivalent to ”primary sexual orientation”. Sexualities focused on anything other than sex/gender are considered sexual behaviours with weak constitutive connections. This research project examines quantitatively how the self-percieved experiences of fetishists compares to the assumptions about the group made in Swedish law texts. Data focused on the experiences of 2028 fetishists has been collected through an Internet survey 2019 – 2020, specifically targeting persons with a fetishistic sexuality in a sexological sense. The respondents identified as 74.7% men, 19.3% women and 6.0% other gender, with an average age of 41.4 years. The results from the survey indicates: Fetishism can have sexual as well as non-sexual aspects. Fetishism can influence thoughts, emotions and behaviours in an individual consistently over a very long period of time. The law’s depiction of fetishism as a strictly sexual behaviour that is discursively portrayed in contrast to personality appears to be inadequate. The results highlights a fetishistic sexual preference. The law’s assumption that only sex/gender focused sexualities can be relevant for a persons sexual preference or orientation consequently appears to be misleading. The results shows that fetishism can be constitutive to a persons sexuality: It can be a profound and enduring sexual pattern, not voluntarily chosen and emerging in early age. Consequently, the law’s assumptions that those properties are unique for sex/gender focused sexualities appears to be inaccurate. Fetishism has the potential to be an individual’s sexual disposition (primary sexual orientation), as it can characterize an individual’s sexual practice, identity and preference in a constitutive way. Consequently, the law’s definition of sexual disposition (primary sexual orientation) as only being relevant to sexualities focused on sex/gender appears to be false. The research indicates that the Swedish law’s assumption about fetishism does not correspond with the self-perception of fetishists themselves. The result suggests that fetishism is a heterogenous sexuality, which for some fetishists can consist of a less constitutive sexual interest, while it in others can be a more fundamental sexual disposition (primary sexual orientation). Fetishism fetish fetishists law legislation sexuality preference orientation sexual orientation sexual disposition queer queer theory gender studies gender and queer studies sexual minorities sexology fetishism studies fetish studies normativity heteronormativity lgbtq visibility erasure sex orientation norm Fetischism fetisch fetischister lag lagstiftning diskrimineringslag diskrimineringslagstiftning sexualitet preferens sexuell preferens läggning sexuell läggning orientering sexuell orientering queer queerteori genusvetenskap sexuella minoriteter sexologi begär fetischismforskning fetischforskning heteronorm hbtq synlighet osynliggörande erasure normkritik könsorienteringsnorm könsorienteringsnormen Gender Studies Genusstudier
7	Sexualitet bortom kön : Fetischism som synliggörare av könsorienteringsnormen Nilsson-Jatko, David January 2021 (has links) Syftet med detta projekt är att granska nutida sexualitetsnormer. För att genomföra detta undersöks hur rådande föreställningar om sexualitet framstår i skenet av en referenspunkt utanför dagens hegemoni. Som sådan perspektivgivare tas sexualiteten fetischism, betraktad utifrån ickepatologiserande kunskapsideal. Budskap från statsmakt och upplysande aktörer granskas diskursanalytiskt och genealogiskt. Analysen indikerar att dagens situation är ett resultat av en politiserad kamp om begrepp och tolkningsföreträden som ägt rum under de senaste decennierna; i förarbeten som ligger till grund för lagstiftning i ämnet verkar selektiva och partiska metoder ha använts. Dagens läge kan sägas kännetecknas av en kulturdominans där statsmaktens föreställning om sexualitet kväser alternativ; en sanningsregim. Analysen pekar på en nutida könsorienteringsnorm: I dagens hegemoni konstrueras könsorientering som den allmänmänskliga grunden för varandet – hur en person är sexuellt lagd antas endast kunna ha att göra med hur hen relaterar sexuellt till kön. Sexualiteter som kännetecknas av annat än könsbegär andrafieras och konstrueras som labila och icke-konstitutiva praktiker; personer som är lagda på sätt som kännetecknas av annat än könsbegär orimliggörs. Med en avtagande föreställning om att alla förväntas vara strikt heterosexuella kan könsorienteringsnormen ses som en nutida ersättande norm. Den kan förstås som en fundamental del av heteronormen och dess idealiserade starka kopplingar mellan sexualitet och kropp/kön. Det förefaller relevant att tala om en hittills förbisedd intrasektionell makt- och marginaliseringsdimension som kännetecknas av könsorienteringsnormativiteten. / The aim of this project is to critically examine contemporary sexuality norms. This is conducted by examining how current assumptions about sexuality holds up when put into perspective given by a point of reference outside of the current hegemony: fetishism. Definitions and information from Swedish legislators, educational actors, sexual health clinics and minority rights organisations are subjected to a genealogical and critical discourse analysis. The results indicate the presence of a contemporary sex orientation norm: In the present hegemony, sex orientation in general is constructed as part of the natural and universal way to be human while other sexualities are otherized and constructed as non-constitutive practices. With a waning expectation of all-encompassing heterosexuality, the sex orientation norm appears to be a present-day effectual norm. It can be understood as an integral part of heteronormativity. The analysis also points to a previously overlooked intrasectional dimension of analysis, corresponding to the sex orientation norm. Sex orientation norm queer queer theory fetishism fetish fetishists law legislation sexuality preference orientation sexual orientation sexual disposition gender studies gender and queer studies sexual minorities sexology fetishism studies fetish studies normativity heteronormativity lgbtq visibility erasure culture dominance Könsorienteringsnorm könsorienteringsnormen queer queerteori fetischism fetisch fetischister lag lagstiftning diskrimineringslag diskrimineringslagen diskrimineringslagstiftning sexualitet preferens sexuell preferens läggning sexuell läggning orientering sexuell orientering genusvetenskap minoriteter sexuella minoriteter sexologi sexualvetenskap begär fetischismforskning fetischforskning heteronorm heteronormen hbtq synlighet osynliggörande erasure norm normer normkritik sanningsregim marginalisering intersektionalitet strukturellt förtryck genealogi kulturdominans Gender Studies Genusstudier
8	Kunskapsproduktion kring fetischism : Att förhålla sig till sakorienterad sexualitet Nilsson-Jatko, David January 2023 (has links) Detta projekt söker efter vägledande principer för en kunskapsproduktion kring fetischistisk sexualitet. Detta har utförts genom diskursanalytiska och genealogiska studier av hur fetischism konstrueras i olika sociokulturella sammanhang. Analysen indikerar att fetischistisk sexualitet existerar i en marginaliserad position i ett maktrelationellt landskap, där yttre grupper har olika incitament till att återge fetischism på bristfälliga, sexualiserande och andrafierande sätt. Detta medför olika problem vad gäller kunskapsproduktionen kring fetischistisk sexualitet och kan antas bidra till upprätthållandet av nuvarande sexualnormer. För att minimera dessa kunskapsproduktionsproblem föreslås åtta vägledande principer: En ansvarstagande kunskapsproduktion som utgår från subjektet; medvetenhet om stereotyper och om patologins kvardröjande ok; användande av icke-andrafierande terminologi; medvetenhet om könsorienteringsnormen; medvetenhet om politiserade begrepp; undvikande av låsning i subkulturell identitetspolitik; en förståelse för den abjektas möjligheter att tala; samt bruk av intrasektionell analys. Dessa principer kan förstås bidra till ett tillgängliggörande av forskningsfältet kring fetischism samt bidra till en allmän förståelse för sexualitet bortom kön. / This project aims to find guiding principles for a knowledge production around fetishism. This has been conducted through discourse analysis and genealogical studies of the construction of fetishism in central contexts. The analysis indicates that fetishism is marginalised in a weave of power relations, where external interests have incitaments to vilify, sexualise and otherise fetishistic sexuality. This is understood to potentially cause various problems when it comes to knowledge production around fetishism. In order to minimise these problems, eight guiding principles are suggested: A knowledge production based in the subject; awareness of lingering pathological notions and stereotypes; usage of non-othering terminology; awareness of the sex/gender orientation norm; awareness of politicised definitions; awareness of subcultural identity politics; an understanding of the abject's ability to speak; and usage of intra-sectional analysis. Fetishism fetishism research fetishism studies knowledge production queer queer theory queer studies sexology fetish fetishist gender gender studies gender and queer studies gender science norm norms sex/gender orientation norm sex orientation norm gender orientation norm orientation sexual orientation preference sexual preference minorities sexual minorities lgbt lgbtq lgbtqi lgbtqia normativity heteronorm heteronormativity erasure sexualisation sexualization marginalisation marginalization intersectionality intrasectionality opression law legislation discrimination cultural dominance Fetischism fetischismforskning fetischismstudier kunskapsproduktion kunskapsideal queer sexologi sexualvetenskap begär fetisch fetish fetischist fetishism queerteori genus genusvetenskap genusstudier norm normer könsorienteringsnorm könsorienteringsnormen läggning sexuell läggning orientering sexuell orientering preferens sexuell preferens minoriteter sexuella minoriteter hbtq hbtqi hbt hbtqia heteronorm heteronormen osynliggörande erasure sexualisering synlighet normkritik sanningsregim marginalisering intersektionalitet intrasektionalitet strukturellt förtryck lagstiftning diskrimineringslag diskrimineringslagen diskrimineringslagstiftning kulturdominans Gender Studies Genusstudier

Search results