Syftet med föreliggande studie är att undersöka några utvalda år 3 gymnasieelevers upplevelser av muntlig framställning i svenskämnet. Detta har undersökts med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer med sex stycken elever. Resultatet antyder att eleverna har till övervägande del negativa upplevelser av muntlig framställning där en omfattande nervositet inför en talsituation är vanligt förekommande samt andra oros- och obehagskänslor såsom stress och panik vilka möjligtvis kan sammankopplas till den avsaknad av återkommande muntliga talmoment som gjort sig gällande i svenskundervisningen. Detta kan ha bidragit till att eleverna inte förmår hantera dessa känslor. Utöver detta har eleverna inte getts rikligt med övningstillfällen och således saknar en metakunskap om talet. De slutsatser som dras är att eleverna behöver mer systematisk talträning och övning på den konkreta talsituationen genom mindre talövningar för att succesivt utsatta sig för de känslor som uppstår för att kunna hantera dessa konstruktivt samt att ett tillåtande och öppet klassrumsklimat bidrar till ökad trygghet och säkerhet där välövervägd och återkommande respons från läraren kan stimulera och utveckla eleverna till bättre talare.

Studien syftar till att undersöka upplevelser och synpunkter hos 20 elever och två lärare gentemot digital- och fjärrundervisning i retorik på gymnasieskolan. Datainsamlingen består av en enkätundersökning som distribuerats till elever som studerat retorik samt intervjuer med två retoriklärare. Datainsamlingen visar att såväl lärare som elever har delade upplevelser av och synpunkter på undervisningen i retorik i digital form och genom fjärrundervisning. Medan de negativa erfarenheterna dominerar hos majoriteten av informanterna, visas även en positiv inställning gentemot digitaliseringen i undervisningen. Studien visar att majoriteten av informanterna håller med om att digitala undervisningsformer är gynnande för framtida undervisning i retorik, men däremot inte för att ersätta den ordinarie klassrumsundervisningen i helhet.

In Sweden today there is an increase of newcomer pupils that need to be accommodated into the school system. This paper highlights remote education as a concept to support this process. Based on previous studies on videoconferencing and blended learning approaches as well as state of the art technology current remote education was explored. Conducted interviews and observations showed how technology is used in schools today through presentations, videos and tablet usage. They also explored the aspects of education that did not utilize technology e.g. whiteboards, physical material and the teachers’ use of the physical environment. A series of experiments were designed to transform specific aspects of the present teaching approaches into remote education. The study showed that the most important factor for remote education is to redesign todays face-to-face lessons based on the educational content. Physical practices will have to be transformed to fit the new format while already digital practices need fewer modifications. Remote education has the possibility to give pupils access to education otherwise unattainable. It could e.g. increase the number of mother tongue languages available to newcomer pupils and prevent pupils having to travel for their entitled education. / Sverige har just nu en ökning av nyanlända elever som måste integreras in i skolsystemet. Denna rapport lyfter fjärrundervisning som ett koncept för att stödja denna process. Aktuella metoder för fjärrundervisning har utforskats genom tidigare studier om videokonferenser och blandade lärmiljöer (eng. blended learning) samt relevanta teknologier. Intervjuer och observationer utfördes för att studera hur teknik används i skolan idag genom till exempel presentationer, videoklipp och surfplattor. Dessa visade också vilken del av undervisningen som inte utnyttjade teknik; så som whiteboards, fysiskt material och lärarnas användning av den fysiska miljön. En serie experiment utformades för att omvandla nuvarande undervisningsmetoder för fjärrundervisning. Studien visade att det viktigaste för fjärrundervisning är att omforma dagens klassiska undervisning baserat på det pedagogiska innehållet. Fysiska metoder måste omformas så att de passar det nya formatet medan redan digitala metoder behöver färre modifieringar. Fjärrundervisning har möjligheten att ge elever tillgång till undervisning som annars vore omöjlig att få tillgång till. Det skulle till exempel kunna öka antalet tillgängliga språk i modersmålsundervisning för nyanlända elever samt förhindra att elever behöver resa för att få sin berättigade utbildning.

Denna studie är en intervjustudie som presenterar lärares användning av flerformsundervisning (blended teaching), flippat klassrum (flipped classroom) och fjärrundervisning i engelskundervisning. I studien har totalt fem engelsklärare som undervisar i årskurs 4, 5 eller 6 och som använder sig av fjärrundervisning, flippat klassrum och/flerformsundervisning intervjuats. Resultatet har visat att dessa lärare generellt upplever att deras pedagogiska-, ämnes- och tekniska kunskaper inte påverkas om de undervisar med något av det tidigare nämnda eller i en klassrumsundervisningssituation (face-to-face teaching), vilket kan liknas med att undervisning som sker i klassrummet utan tekniska hjälpmedel. I intervjuerna har det även tydliggjorts för vilka tekniska verktyg och pedagogiska metoder som kan användas i flippat klassrum, flerformsundervisning och fjärrundervisning i engelskämnet. Dessutom uttrycker flera av respondenterna att de under utbrottet av covid-19 fått utveckla sina kunskaper om fjärrundervisning och att de dessutom kommer fortsätta med denna undervisningsform när covid-19 är över.

Syftet med denna studie var att belysa distanslärares utmaningar och erfarenheter i svenskämnet. Det gjordes genom kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar, eller har arbetat, med svenska på distans. Resultatet studerades enligt olika konceptioner och de viktigaste resultaten visade att lärarrollen ändras på distans från att vara en pedagogisk ämneslärare till att bli en bedömare av svenskämnet. Det visade även att lärarna nu anser att de har tid att vara lärare och att det finns goda möjligheter till anpassningar för eleverna. Alla lärare arbetar med en statisk planering som gör att viktiga delar ur läroplanen går förlorade. Kontakten mellan lärare och elever förändras och de hittar andra sätt att lära känna varandra på. Grupparbeten och diskussioner förekommer inte vilket innebär att eleverna inte bara tappar delar ur läroplanen utan även ur kursplanerna. / The purpose with this study was to illustrate distance teachers challenges and experiences. This was done through qualitative interviews with teacher who work, or has work, with teaching Swedish through distance. The result was studied according to different conceptions and the most important results showed that the role of teacher changed from being a pedagogical subject teacher to become a judge of the subject Swedish. It also showed that teachers now feel that they have more time to be a teacher and that there is good facilities for adaptation for the pupils. All teachers worked with a static planning that makes important parts of the curriculum perish. The contact between teachers and pupils changes and they find other way to get to know each other. Group work and discussions does not occur which mean that the student does not only lack parts of the curriculum but also from the syllabuses.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka och ge förståelse för hur religionslärare upplever attundervisa i ämnet religionskunskap digitalt på gymnasienivå, i ljus av att en pandemi har tvingat störredelen av gymnasieskolformen till digital undervisning. Totalt åtta observationer kring digitalreligionsundervisning och över fem timmars intervjuer fördelat på sju olika religionslärare utgör grundenför studien, som pekar mot att lärare upplever varierad problematik och större utmaningar kring digitalreligionsundervisning än möjligheter. Samtliga lärarintervjuer betonar att dom föredrar den fysiskaundervisningen framför den digital. Majoriteten har negativa kopplingar och känslor kring digitalundervisning, och upplever att det behövs mer stöttning från högre instanser. Den digitala undervisningenhar krävt utökat administrativt arbete för lärarna, vilket leder till känslor av försämrade arbetsförhållanden.Lärarna belyser hur digital undervisning kräver mer av dom både personligen och professionellt, ochflertalet lyfter lärarnas behov av digital kompetens. Två områden beskrivs som synnerligen problematiska.Det första är att religiösa föremål, teman och platser inte nödvändigtvis får samma effekt ochgenomslagskraft i ett digitalt format där flera sinnen försvinner och upplevelsen kan kännas platt. Detandra är att det så viktiga samtalet - ämnets kärna - blir svårare att genomföra kontrollerat och personligtvia skärmar, tekniska problem med mera. Diskussionen haltar och intimt kopplade frågor som etik, moraloch tro blir svårare att skapa ett tryggt och pedagogiskt rum för. Men lärare belyser även att det finnspositiva aspekter, så som att mindre elevgrupper kan fungera bättre digitalt. Det upplevs att vissa mindreelevgrupper jobbar bättre och mer kooperativt på distans, men att större grupper och klassrum fungerarsämre. Lärarna lyfter även att övergången till digital undervisning har fått lärarna att tänka igenom och blimer noggrann med sin undervisning; endast det viktigaste tas upp och lektionsplaneringen blir konkret.Även nya former av uppföljning, översikt och digitala kvitton på elevernas arbete har gjort det lättare attfölja elevernas utveckling, samt gett bättre underlag för betygssättning. Sist men inte minst har lärarna avnöd behövt lära sig digitala verktyg, så som att spela in sig själva och att jobba med video, bild och ljudpå andra sätt än tidigare.Studiens slutsats är att den digitala undervisningen, som den ser ut idag, blir framtvingad på ett sätt somgör att den inte når upp till samma kvalitetskrav och standard som undervisningen i det fysiskaklassrummet. Kunskapsutvecklingen är inte lika god och eleverna får inte samma möjligheter tillpedagogiskt stöd. Digital undervisning kopplar inte in lika många sinnen och det sociala är svårare, vilketockså gör att det är svårare att få fram kunskapen till eleverna. Studien belyser lärarnas upplevda situationoch ökar kunskap om hur religionsämnet undervisas under en pandemi, men det kvarstår viktig forskningkring hur eleverna själva upplever digitala distansstudier. Lärarnas egna upplevelser är dock att digitalundervisning idag påverkar att elevernas kunskaper inom ämnet blir betydligt mindre. / The purpose of this study has been to research and provide understanding on how teachers of religionexperience digital teaching in Swedish senior high school curriculum, in light of the switch to digitalclassrooms and education due to the current pandemic. In total eight observations, along with more thanfive hours of interviews distributed over seven different teachers is used as the foundation for this study,finding that teachers experience a varied set of problems and increased difficulty concerning teaching andpedagogical teaching of the subject of religion, more so than possibilities and positive effects. All teachersemphasize that they prefer physical teaching face to face in the classroom, as opposed to digital teaching.The majority have negative experiences and feelings around the shift to digital education and mention thatthey think more support is required from a top level in the educational system. Digital education hasrequired more administrative efforts for already stressed teachers, and this in turn leads to a feeling of aworse working climate. The teachers emphasize that digital education requires more of them bothprofessionally as well as personally, as well as the need for more digital tools and skills to being able todo their job properly. Two areas stand out in particular, one being the lessened effect of religious artifacts,themes and places when the students lose certain senses and tactile ways of experiencing – the other beingthat the vital discussion and social climate is lost, making intimate discussions of moral, ethics and otherpersonal elements of belief harder to approach. At the same time, teachers do lift certain positive trends inthe digital shift, mainly the need to plan properly and to reexamine their lesson plans, leaving only thevital parts in. Beyond that many teachers are now for perhaps the first time really learning themselves touse video, recordings, pictures, audio and other media as means to evolve their digital skills.The study seems to show that the, as of writing, current shift to digital education in a time of ongoingpandemic is a forced and not fully optimal way of teaching. This in turn lessens the quality of educationand, in several ways, actually hinders the students in their educational progress. Support is not as readilyavailable, and many senses are left out of the pedagogical context of the classroom. The study lifts theexperiences of the teachers, but important research is still needed from a student perspective and how theyview digital education from their end.

Sedan i mars 2020 har en stor del av gymnasieundervisningen i Sverige bedrivits på distans för att minska smittspridningen av covid-19. Likvärdighet med individuella anpassningar ligger till grund för den svenska skolan och digitaliseringen ställer extra krav på lärare och elever. Det här arbetet handlar om hur några gymnasielärare undervisar och bedömer elever på distans och om hur likvärdigheten kan påverkas när musikundervisning bedrivs på distans. Datamaterialet består av tre kvalitativa intervjuer och fyra observationer av pianolektioner på distans. Resultatet visar att det finns kriterier i kursplanerna för gymnasieämnena piano och ensemble som skulle behöva revideras för att bättre anpassas till distansundervisningens förutsättningar. En annan slutsats är att en risk med distansundervisning kan vara att elever får en ojämlik utbildning med olika kvalitet och olika tillgång, och att elevers motivation brister. Det finns behov av fler strategier och bättre stöttning för lärare i att bemöta elever som har extra svårt med exekutiva funktioner. Slutligen behövs det mer fortbildning för lärare i digitala hjälpmedel och verktyg.

Syftet med denna uppsats är att belysa svenska gymnasieelevers upplevelser av sin motivation till fjärr- och distansstudier i ämnet idrott och hälsa. Detta med utgångspunkt i motivationsteorin self-determination theory (SDT). Inledningsvis presenteras syftet och de frågeställningar som denna uppsats tar sin utgångspunkt i. För att svara på frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer använts. Sammanlagt intervjuades 10 elever från 4 olika skolor. Det genomfördes 2 fokusgruppintervjuer, 1 parintervju och 2 individuella intervjuer.Den tidigare internationella forskningen visar på att det generellt sett går att tillgodose SDT’s grundläggande behov även om undervisningen sker genom fjärr- eller distansundervisning. Framför allt lyfts den höga graden av autonomi fram som något positivt. Svensk forskning visar däremot på en svårighet att tillgodose behovet av samhörighet. Resultatet visar på att eleverna har upplevt en i huvudsak externt reglerad motivation som är präglad av en kontroll från skolan där eleven behöver bevisa sin närvaro. Men i de fall eleverna inte blivit kontrollerade har det funnits utrymme att göra annat skolarbete vilket en del upplevt som positivt. Vidare har eleverna upplevt att undervisningen stundtals har saknat ett tydligt syfte vilket har lett till att eleverna inte upplevt undervisningen som meningsfull. Slutligen har eleverna upplevt en avsaknad av samvaro men att de vidmakthållit en kommunikation inom klassen med hjälp av kommunikationskanaler.

Syftet med denna studie är att beskriva lärares upplevelse av fjärrundervisning i ämnet Dansgestaltning under Covid-19-pandemin. Kurserna i Dansgestaltning inom gymnasiets estetiska program innehåller skapande och en förutsättning för detta är de centrala målen i kursen som fokuserar på samarbete, interaktion och konstnärligt arbete. Studien syftar till att visa hur lärare ställt om undervisningen i Dansgestaltning till fjärrundervisning, att visa på problem de stött på men även lyfta perspektivet kring hur det går att se framåt.    För att uppnå syftet ställs tre frågor som handlar om hur lärare arbetar och till följd av Covid19-pandemin förändrat sitt arbete med kursen Dansgestaltning. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Socialsemiotiskt multimodalt perspektiv som visar på hur kommunikation är en samverkan av flertalet teckensystem. Studien innehåller även reflektioner om det didaktiska rummets betydelse för lärande.    Empiri samlas in genom intervjuer med verksamma danslärare. Resultatet visar hur viktig danssalen är; det fysiska rummet möjliggör det komplexa system av kommunikation som kontinuerligt sker i dansundervisning. Det är även tydligt hur viktigt det sociala samspelet elever emellan är för elevernas studiemotivation och lärande.

The aim of this research project was to contribute to the knowledge about the teaching practices taking place during the COVID-19 pandemic, by investigating the use of information and communication technology (ICT) in online teaching by five EFL (English as a foreign language) teachers and their experiences of transforming from classroom teaching to online teaching during the pandemic. Furthermore, this study has also investigated how these teachers believe online teaching has affected their students’ English learning. The data was collected by using semi-structured interviews. The data were later analyzed by thematic analyses, and divided into themes, sub-themes and codes. It was concluded that teachers had both positive and negative experiences from teaching online. The fact that the education could be continued from home and that the teachers had improved their teaching practices was frequently expressed in positive opinions. However, the results from the study also revealed that the teachers had mostly negative experiences in terms of the actual process of teaching online, personal feelings, and the effects on students’ English learning. Issues such as technical difficulties, teaching online being time consuming and inhibited interactions are among the negative experiences regarding online teaching. In addition, suggestions have been made on how to improve distance education and how teaching online in the future requires teachers to be educated in how to implement effective ICT tools in their online teaching. / Syftet med denna studie har varit att bidra till kunskap om den undervisning som har skett under COVID-19 pandemin, genom att undersöka användningen av IKT (informations och kommunikations teknik) i den onlineundervisning som bedrivits av fem EFL-lärare (English as a Foreign Language) och deras erfarenheter av övergången från klassrumsundervisning till onlineundervisning. Vidare har denna studie även undersökt hur dessa lärare tror att onlineundervisningen har påverkat elevernas lärande i ämnet engelska. Datan samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Lärarnas svar analyserades senare med hjälp av tematiska analyser och delades in i teman, undertema och koder. Resultatet visade att lärarna hade både positiva och negativa erfarenheter av att undervisa online. Det faktum att eleverna kunde fortsätta sin utbildning hemifrån och att lärarna hade förbättrat sin egen undervisning uttryckets ofta i positiva åsikter. Resultat från studien visade däremot att lärarna hade mest negativa erfarenheter när det gällde den faktiska processen av att undervisa online, personliga känslor, och effekterna onlineundervisning har haft på elevernas lärande i ämnet engelska. Problematik så som tekniska svårigheter, att det var tidskrävande och att interaktionen mellan lärare och elever hämmades tillhör några av de negativa erfarenheter av onlineundervisning som lärarna vittnade om. Denna studie presenterar förslag på hur man kan förbättra distansutbildning och hur fortsatt undervisning online kräver att lärare utbildas i hur man implementerar effektiva IKT-verktyg i sin onlineundervisning.