Global ETD Search

11	The winner takes it all : En kvalitativ bildanalys av hur Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt gestaltades i bild i valet 2010 Engman, Johan, Benigh, Robin January 2011 (has links) Syfte: I våra svenska tidningar har bilderna fått ta mer och mer plats och får därmed större möjlighet att påverka läsaren med egna tolkningar av bilden. Det har lett till en debatt kring hur bilder används för att gestalta våra politiker på nyhetsplats. En grupp journalister som kallar sig Den allierade journalisten uppmärksammade att det, enligt dem, fanns en skillnad i hur Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt porträtterades i bild under valspurten 2010. Senare redovisade journalistprofessor Kent Asp att vissa tidningar varit extra hårda i sin bevakning av Mona Sahlin i nyhetstexter. Med anledning av detta finner vi det intressant att undersöka och analysera tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens bilder av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt de sista veckorna innan valet 2010. Med en djupgående analys av materialet vill vi se hur de båda partiledarna framställs, om det är några skillnader mellan framställningen av de båda, samt om det fanns någon skillnad mellan tidningarna i hur de framställde Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt. Metod: Vår undersökning har utförts genom en kvalitativ semiologisk bildanalys av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och hur de gestaltade Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt i valet 2010. Urvalet har gjorts genom en denotativ genomgång av det totala antalet bilder på de båda där de figurerat på tidningens framsida med tillhörande sidor till artikeln inne i tidningen. Sedan har vi konnotativt analyserat ett representativt urval av bilder av de bilder som vi gick igenom i föregående steg. Den semiotiska bildanalysen fokuserar på konnotationer med miljöer, symboler och tecken samt de känslor betraktaren får beroende på den kulturella bakgrund betraktaren har. Slutsats: Det går att se skillnader i framställningen av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt. Skillnaden ses tydligast i kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Överlag så är bilderna och rubrikerna om henne negativt vinklade och handlar mer om henne som person än om den politik som hon framför. Fredrik Reinfeldts politik får också stå tillbaka till förmån för artiklar om honom, men i de bilder han syns så är de till stor grad positiva. Redan tidigt i valspurten utmålas Reinfeldt som en vinnare av de båda kvällstidningarna, vilket fortsätter synas hela vägen till valdagen. Kvällstidningarna gestaltar kampen mellan Reinfeldt och Sahlin mer som spel än sak, något som dagstidningarna inte gör till lika stor grad. Dagstidningarna tar upp sakfrågorna oftare än kvällstidningarna, men bildmässigt använder de sig av liknande bildspråk som kvällstidningarna. Bilderna i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet är också de till Reinfeldts fördel, respektive Sahlins nackdel. Bilderna kan analyseras på ett djupare plan än kvällstidningarna som ofta förankrar sina bilder i en rubrik för att tolkningen av bilden ska bli mer stängd. Bilderna i dagstidningarna är mer ödesmättade och genomtänkta, och framställer ofta Reinfeldt som en vinnare, men Sahlin som en ensam förlorare. politisk journalistik gatekeeping visuell gatekeeping framing bild bildanalys denotation konnotation semiotik val 2010 partiledare Mona Sahlin Fredrik Reinfeldt kvällstidningar dagstidningar Aftonbladet Expressen Dagens Nyheter Svenska Dagbladet.
12	Statistiska siffror och retoriska tal : Hur statistikargument kan förstås utifrån den klassiska retoriken Sandström, Viktor January 2015 (has links) Denna uppsats undersöker hur argument som bygger på statistik kan förstås utifrån den klassiska retoriken. Utgångspunkten är den vanligt förekommande uppdelningen av bevismedel som antingen tillhörande konsten eller inte, där statistik ofta placeras i den senare kategorin. Denna uppdelning undersöks kritiskt genom en nyläsning av Aristoteles, Cicero och Quintilianus. Uppsatsen visar att Cicero ger ett bättre retoriskt perspektiv än Aristoteles eller Quintilianus för att förstå hur statistikargumentation fungerar. Därför används just Ciceros topiker (loci) såsom de är systematiserade i verket Topica för att analysera två debatter om jobbfrågan mellan Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfvén under valåret 2014. Analysen finner främst 9 loci i debatterna, och belyser därmed flera olika sätt som statistik kan användas för att skapa argument i retoriska syften. statistik siffror bevismedel icke-retoriska aristoteles cicero topica topiker loci fredrik reinfeldt stefan löfvén val valår 2014 jobb arbete arbetslöshet siffertrix siffertricks
13	Är god redovisningssed fortfarande god sed? Niklasson, Viktor, Olofsson, Carl-Oscar January 2013 (has links) Sammanfattning Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014. Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt. Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats. För att erhålla data på området har vi både samlat in primär och säkundärdata för att förstå och tolka helheten. I slutsatsen kommer vi fram till att den goda redovisningsseden har förändrats så pass mycket att den inte längre kan anses vara god sed. Finns det överhuvudtaget fortfarande ett behov av god redovisningssed då skrivna regler har tagit över det tomrum som den goda seden tidigare försökte fylla? Vi har även kommit fram till att K-regelverken inte kommer att resultera i en förenkling jämfört med dagens normgivning, inte heller kommer de administrativa kostnaderna att minska. Viktor Niklasson Carl-Oscar Olofsson Fredrik Reinfeldt ekonomi redovisning företagsekonomi redovisningssed god sed Handelshögskolan vid Karlstad Universitet Kandidat uppsats kandidatuppsats c-uppstas k-regelverken k1 k2 k3 k4 BFN bokföringsnämnden förenkling regelförenklingsarbetet administrativa kostader allmänna råd bindande frivilliga IASB IFRS SMES SME:S US GAAP redovisning rättvisande bild makt EU USA normgivningsmakt normgivningskompetens sambandet redovisning beskattning praxisorienterad normgivning BFNAR regeringen regelrådet regelverk k-råden industriell makt regelförenklingsarbetet regelförenkling bryter grundlagen grundlagar RF ÅRL BFN FAR internationalisering harmonisering FinForum 2013 2012 Grand Hotel redovisningspraxis internationella redovisningsnormer bokföringsbrott avvikelser redovisnings förändringar balansräkning resultaträkning koncernredovisning NJA SOU normgivningsprocessen PWC Ernst & Young Grant Thornton revisionsbyråer revision regeringens handlingsplan regelförenklingsarbetet Mikael Johnson Bengt Bengtsson Michaela Nilsson Sten-Eric Ingblad Dan Brännström Annika Falkengren Christina Libassi Claes Janzon Göran Anrell Eva Törning Ulf Selander Thomas Engelbrektsson Business School noterade onoterade bolag småföretag regelverken tvingande redovisningsområdet statens expertorgan

Page generated in 0.0377 seconds