Home/work: objekt för hemmet att interagera, leka och träna med. I Sverige sitter vi i genomsnitt 10h/dag, vilket är associerat med en lång rad risker, så som kardiovaskulära sjukdomar, högt blodtryck, högt blodsocker, övervikt, onormala kolesterolnivåer etcetera. Home/work är ett försök att knuffa i gång oss som sitter för mycket att få in mer rörelse i vardagen. Objekten är inspirerade av klättergrepp, crashpads och bouldering. Projektet ifrågasätter begreppet ergonomi och dess inneboende positiva konnotation. / Home/work: piece of furniture for the home to interact, play and exercise with. In Sweden we sit in average 10H/day. This is associated with a lot of risks, such as cardiovascular diseases, increased blood pressure, high blood sugar, excess body fat and abnormal cholesterol levels. Home/work tries to nudge us (who sit too much) to move a little bit more in our everyday life. The objects are inspired by climbing holds, crash pads and bouldering. The project questions the concept of ergonomics and its inherent positive connotation.

Uppsatsen undersöker den halländska bingetraditionen från 1600-talet fram till idag. Binge är ett halländskt ord för att sticka, och syftar på den sticktradition som finns där. I Halland har människor stickat sedan 1600-talet. Av nöd började man sälja stickade varor och detta utvecklades under 1700- och 1800-talen till en stor verksamhet. Under början av 1900-talet startades Föreningen Bindslöjden som nedtecknade gamla halländska mönster och anställde stickare som stickade plagg med dessa mönster på, som de sedan sålde. Uppsatsen följer sedan den halländska bingetraditionens utveckling fram till idag, då det finns många människor och flera olika föreningar samt organisationer som utövar och jobbar med den halländska bingetraditionen. Uppsatsen går även igenom hantverkets utförande och tar upp olika mönster, redskap och tekniker. Mönster som finns inom den halländska bingetraditionen är exempelvis Bjärbo, Blomster, och Krok. Även begreppet binge diskuteras i uppsatsen, då betydelsen inte är helt fastställd. Inom den halländska bingetraditionen finns det även olika uppfattningar om vad som är rätt och fel, till exempel när det gäller garnkulörer. Denna uppsats lyfter denna diskussion om vad som hör till den halländska bingetraditionen och även binge som ett immateriellt kulturarv. Det finns nämligen en målsättning att skapa en förteckning om den halländska bingetraditionen till institutet för språk och folkminnen. För att ett immateriellt kulturarv ska bevaras är det viktigt att det utövas och utvecklas, vilket kan skapa svårigheter eftersom det finns flera åsikter om vad som ingår i bingebegreppet och vad som anses som rätt och fel. Det finns även andra svårigheter, som till exempel frågan om vem det är som har rätt att uttrycka sin åsikt i bevarandefrågan. / This essay describes the tradition of binge from the Swedish province of Halland. Binge is an old word from Halland that means to knit, and refers to the knitting tradition in Halland. People have been knitting in Halland since the 17th century and the need for an income made people knit things that they could sell. The selling of knitted goods grew bigger during the 18th and 19th century and in the beginning of the 20th century an association called Bindslöjden started. They documented old knitting patterns from Halland, hired knitters that knitted items with color work of these old patterns on them. Bindslöjden then sold these knitted garments. This essay describes the tradition of binge from Halland on to this day, when there still are people and different associations that practice the tradition of binge. This essay also describes the handicraft behind the tradition of binge like the patterns, tools and techniques. Examples of color work patterns that you can find within the tradition of binge is Bjärbo, Blomster and Krok. The word binge is also discussed, because the meaning of it is not fully clarified. Because of that there are differences in what people think the word binge means and also what is right or wrong within the tradition of binge. An example of this is the different opinions about the colors of the yarn. This essay also puts focus on the discussion about what is included in the tradition of binge, and also the discussion about binge as an intangible cultural heritage. The essay focuses on the tradition of binge as an intangible cultural heritage because there is a will to submit a document about the tradition of binge to the Institute for Language and Folklore. It is important that the intangible cultural heritage is practiced and can evolve, so that the intangible cultural heritage can be preserved. This can cause difficulties since there are different opinions about what is included in the tradition of binge from the Swedish province of Halland. Another difficulty is the question of who is entitled to have an opinion about the preservation.

Alkohol har haft en central del i flertalet kulturer genom människans historia, där de tidigaste bevisen på fermentering av öl har hittats i Kina och daterats till över 7000 år gamla. I flera av dagens traditionella och moderna kulturer återfinns öl som en central del i ritualer och festligheter, och inom vissa kulturer har produktionen av fermenterade drycker blivit synonymt med nationen eller regionen. Exempel på detta är Dublin, Irland med Guinness, München och Bayern med Oktoberfest eller Tjeckien med flertalet bryggerier av rang. Den moderna ölkulturen såg sin guldålder under 1800-talets slut och 1900-talets början då flera teknologiska utvecklingar och vetenskapliga upptäckter förbättrade produktionen av öl. Denna guldålder kom dock snabbt att uppleva sin nedgång med nykterhetsrörelser, första världskriget och medföljande brist på råvaror som resulterade i flertalet bryggeriers död. Under 80-talet skedde dock en renässans inom ölbryggning då flera mikrobryggerier startade upp i bland annat USA och England, som idag har smittat av sig på nationer internationellt. För Sverige skedde denna utveckling något senare med Dugges bryggeris start 2005 i Göteborg, som följts upp med hundra tals bryggerier riket över. Denna globala utveckling av mikrobryggerier har gett upphov till en ny nischad form av gastronomiturism benämnd ölturism, där syftet med resan är att uppleva aspekter som kretsar kring tillverkningen av ölen i fråga. Detta kan innebära bryggeriturer, öl provningar, pubrundor, öl festivaler eller mässor. Till följd av att mikrobryggerier utgör mindre bryggerier har kopplingar gjorts till fenomenet neolokalism som innebär att ett samhälle etablerar en förnyas stolthet i sitt samhälle och lyfter upp det. Denna studie har fokuserat på att studera hur den lokala ölkulturen i Göteborg har påverkats av etableringen av ölveckan GBG Beer Week, som startade 2015. Göteborg har en lång koppling till öl i och med sin historia som en sjöfarts- och industristad, och blev hem till bryggare så som Johan Casparsson Poppelman och skotten George Carnegie vars namn lever kvar än inom den svenska bryggeri kulturen. Studien har utgått från tre frågeställningar som centrerat kring ölveckans uppkomst och syfte, varför man väljer att delta som arrangör, och hur ölkulturen i Göteborg har påverkats av ölveckan. / Alcohol has played a central role in many cultures throughout human history, where the earliest evidence of beer fermentation has been found in China and dated to over 7,000 years old. In several of today's traditional and modern cultures beer is found as a central part of rituals and festivities, and in some cultures, productions of fermented beverages have become synonymous with the nation or region. Examples of this include Dublin, Ireland with Guinness, Munich and Bavaria with Oktoberfest or the Czech Republic with a large amount of quality breweries. Modern beer culture saw its golden age in the late 19th and early 20th centuries when several technological developments and scientific discoveries improved beer production. However, this golden age quickly came to an end with sobriety movements, the First World War and the accompanying shortage of raw materials that resulted in the demise of most breweries. During the 80s, however, there was a renaissance in beer brewing when several microbreweries started up in the USA and England, among others, which today have spread to nations internationally. For Sweden, this development took place somewhat later with the start of Dugges brewery in 2005 in Gothenburg, which was followed up with hundreds of breweries across the country. The global development of microbreweries has given rise to a new niche form of gastronomic tourism called beer tourism, where the purpose of the trip is to experience aspects that revolve around the production of the beer in question. This can involve breweries, beer tastings, pub crawls, beer festivals or trade shows. As a result of microbreweries being smaller breweries, connections have been made to the phenomenon of neo-localism, which means that a society establishes a renewed pride in its society and elevates it. This study has focused on studying how the local beer culture in Gothenburg has been affected by the establishment of the beer week GBG Beer Week, which started in 2015. Gothenburg has a long connection to beer due to its history as a shipping and industrial city, which became home to famous brewers such as Johan Casparsson Poppelman and the Scotsman George Carnegie, of whose names remain part of Swedish brewing culture . The study has been based on three questions centered on the origin and purpose of the beer week, why you choose to participate as an organizer, and how the beer culture in Gothenburg has been affected by the beer week.

No description available.

An imitation of a material is usually associated with a lower value. It could partly be because materials linked to permanence and aging are often seen as something more exclusive. In materials such as stone and wood, we can often see a trace of time. It can be seen through the growth rings in diverse types of wood. Or the pattern formed in rocks by magma that solidified in the earth’s crust over time. In my project, I want to question how we value materials and material imitations in relation to their age, execution, and location. By juxtaposing original materials with distorted copies, the materials communicate with each other and thus create an enhanced imitation. In my project, I investigate how we value materials, based on the idea of the material as something considered as genuine or fake and what is possible within the limitations of an imitation.

Uppsatsen är en multi metodstudie där avsikten är att undersöka om filmdokumentation, tematisk analys och tidsgeografi kan användas som verktyg för att studera hantverk inom gastronomi och i detta fall specifikt en kocks hantverk. Syftet var att ta fram ett recept på görandet, hur steka kött. Aktiviteten genomfördes på forskningsrestaurang vid Umeå Universitet och dokumenterades med filmmetod. Filmmaterialet analyserades med tematisk analys och resultatet fördes in i ett tidsgeografiskt diagram. Kockens förkunskaper användes för att kunna säkerställa trovärdigheten vid analysen. Tidsgeografiska diagrammet gav en visuell bild av tids och rumsanvändningen hos kocken. Det tidsgeografiska diagrammet visar på ett antal aktiviteter som upprepas ett stort antal gånger och vi kan tydligt se likheter men också skillnader där hantverkaren måste använda sin kunskap för att justera sitt hantverk efter det förändrade förutsättningarna. Resultatet visar på tre typer av hantverk, sensoriskt, reflekterande och fysiskt hantverk som används i en komplex variation genom hela aktiviteten. Resultatet visar på att metoderna kan användas för att studera hantverk och att tidsgeografi som synsätt kan ge ett visuellt sätt att beskriva hantverket och som i sin tur kan användas som ett recept. / This thesis, is based on a multi-method study to test if film documentation, thematic analysis and time geography can be used to study crafts within gastronomy and in this case culinary arts. The aim was to develop a recipe on making and how to prepare meat. The activity was performed in the research restaurant at Umeå university School of Restaurant and Culinary Arts and was documented with film method. The film material was analyzed with thematic analysis and the results were also expressed in a time geography graph. The chef’s pre-understanding was used when data was analyzed. Time geography gave a visual picture of the usage of time in space by the chef and the graph shows the activities that repeat them self a large amount of times. We can see similarities but also differences were craftsmen have to use their knowledge in order to adjust their activities after the changing circumstances in the environment. The result show three types of crafts, sensory, reflective and physical craft which are used in a complex variation. In conclusion this study shows that the methods can be used to study crafts and time geography as an approach can give a visual picture of the complexity of craft. The study shows also that time geography is helpful to create a recipe.

Frukt-, bär- och växtviner är ett område som är svagt studerat i Sverige, i synnerhet från ett historiskt perspektiv. Denna uppsats studerar hur dessa viner utformats i handskrivna recept genom att ta reda på förekommande ingredienser, redskap, måttenheter och tillagningsmetoder från år 1735–1865, samt om en utveckling går att urskilja. 16 handskrivna recept har kategoriserats och analyserats i arkivstudien. Det framgår att måttenheterna skiljer sig helt från de måttenheterna som används i dagsläget. Lika så är det för en del av redskapen, där det även framgår att vissa av redskapen också hade en funktion som mätningsverktyg. Ingredienserna som användes till vinerna är inte främmande i dagsläget där både inhemska- och importvaror användes. Tillagningsmetoderna som förekommer i recepten är simpla och kortfattade. Resultatet visar att det finns utmärkande måttenheter, redskap, tillagningsmetoder och ingredienser för handskrivna recept men att dessa inte skiljer sig mycket åt mellan århundradena. Däremot är det intressant att se hur samhället, ekonomi, lagar och regleringar har påverkat framställningen av frukt-, bär- och växtviner. / Fruit, berry, and plant wines is an area that is poorly studied in Sweden, especially from an historical perspective. This essay studies how these wines have been constructed in handwritten recipes by finding out occurring ingredients, utensils, units of measurement and cooking methods from the years 1735-1865 and if an evolvement is possible to distinguish. 16 handwritten recipes have been categorised and analysed in the archive study. It appears that the units of measurement are not at all the same as the units of measurement that are used today. The same applies to some of the utensils, where it also appears that some of the utensils also had a function as measuring tools. The ingredients used for the wines is nothing new, where both domestic and imported goods are used in the recipes. The cooking methods that appear in the recipes are rather simple and concise. The result indicates that there are distinctive ingredients, utensils, units of measurement and cooking methods for the handwritten recipes but that these doesn’t differ much between the centuries. On the other hand, it is interesting to see how society, economy, laws, and regulations have affected the production of fruit, berry, and plant wines.

In this degree project I’m designing furniture for the human scale in the public space. More specifically for parks and squares in the city. As I am defining the human scale I am inspired by two main sources; the documentary Alive inside(2014) och Peter Gärdenfors Tankens vindlar(2005). The most important part of this definition is its inner logic, the idea that the human scale consists of two parts, that it is  in size close to mine  in spirit  personal. The first part determines proportion as related to the human body and the other describes the form essens. Through the workshop I gather the relevant data that gives form to the spirit, that is personal. In the workshop held with six elderly people in a home in the suburbs of Uppsala, we sat down and listened to music and worked with clay for one hour. The hand made clay sculptures are scanned and so digitalised and available for digital fabrication. This method of working with the design and production is also an attempt to work towards industrial production. So to make the design available for the city by avoiding high cost production. The data have been adjusted using Meshmixer and then realised physically through a collaboration with Scania and their large scale 5-axis CNC machine. The result is two pieces of furniture; one bench and one platform. In this first section of the report, under the title Contextualising and investigative discussion, I will describe to you why this project is important. Important to us, as people living our lives in the evolving city, creating a social standard or a social tradition together in the public space. In the next section, under the title Method of Work, I’ll go in to more extended detail describing separate parts of the design process as I’ll go through the practical aspects. In the third section, under the title The Concept and Implementing, I will sum up my initial thoughts in relation to the new information the project have generated.

The research examines pedagogical approaches to work on interpreting expressions in a developed educational organisation. The essay contains two analyses: A re-analysis of a previous study (study 1) where two art educators in a museum art program were interviewed and a new empirical study with two art educators from Levande Verkstad (study 2). In study 1 it became apparent that conversations about images are not an isolated activity that take place at a specific instance in the art-process. Five different teaching moments for interpreting expressions were identified. These teaching moments, together with the didactic basic questions of why and how, created the analys-model used in the study. Previous studies shows a gap in knowledge on aesthetic learning processes when it comes to interpreting expression. Research shows that both teachers and students find activities of interpreting expression difficult. The theory section shows links between experience, reflection and learning by linking theories from Dewey and Dreyfus and Dreyfus. Theories concerning multiliteracy, text interpretation and literacy learning are tested against the activity interpreting expression in order to clarify the research question. The interviews show that the educators have well-thought-out and locally known methods and a local meta-language for teaching the ability to interpret expression.  The educators use expression as a didactic tool by among other things treat artifacts as narrative and by avoiding describing artifacts in the terms "fine" or "ugly". For the educators in the study, the expression also becomes a didactic goal since the purpose of the teaching design is to find a personal expression of ones own / Studien undersöker pedagogers förhållningssätt kring arbete med att tolka uttryck i en kvalificerad pedagogisk verksamhet. Uppsatsen innehåller två analyser: En re-analys av en tidigare opublicerad studie (studie 1) där två konstpedagoger i en bildpedagogisk museiverksamhet intervjuades samt en ny empirisk undersökning där två bildpedagoger från Levande Verkstad intervjuades (studie 2). I studie 1 framkom att samtal om bilder inte är en isolerad aktivitet som sker vid ett avgränsat tillfälle i skaparprocessen. Fem olika undervisningsmoment för att tolka uttryck kunde identifieras. Dessa undervisningsmoment, tillsammans med de didaktiska grundfrågorna varför och hur, skapade den analysmodell som används i studien. Tidigare forskning visar på ett glapp i forskning kring estetiska lärprocesser när det gäller tolka uttryck. Den forskning som finns visar att både lärare och elever tycker att tolka uttryck är svårt. Teoriavsnittet visar på samband mellan erfarenhet, reflektion och lärande genom att knyta samman teorier från Dewey samt Dreyfus och Dreyfus. Teorier kring multiliteracy, texttolkning och läsinlärning provas mot aktiviteten ”tolka uttryck” i syfte att klargöra forskningsfrågan. Intervjuerna i empirin visar att pedagogerna har genomtänkta och lokalt kända metoder och ett lokalt metaspråk för att arbeta med att utveckla förmågan att tolka uttryck. Pedagogerna använder uttrycket som didaktiskt verktyg bland annat genom att se artefakter som berättande och genom att undvika att beskriva artefakter i termerna ”fint” eller ”fult”. För pedagogerna i studien blir uttrycket också ett didaktiskt mål då syftet med undervisningsdesignen är att hitta ett eget personligt uttryck.

No description available.