Den nuvarande forskningen kring positiv kroppsuppfattning bland kvinnor är bristfällig. Kvinnors syn på sin egen kropp handlar snarare om att nedvärdera än att förhålla sig positivt till den. Den tidigare forskningen på ämnet har främst berört en negativ kroppsuppfattning samt sambandet mellan media och kroppsuppfattning. Viktig forskning för denna uppsats har varit Frisén (2014) och Kristina Holmqvist Gattarios (2013) studier. Forskningen har berört motiven bakom en positiv kroppsuppfattning, dessa har varit fokus på kroppens funktion snarare än utseendet. Syftet med denna studie är att försöka ta reda på hur unga kvinnor utvecklar en positiv kroppsuppfattning om sig själva. Denna studie är av kvalitativ karaktär där åtta intervjuer har utförts bland unga kvinnor i åldrarna 20-26 år. Teoretiska utgångspunkter som valts för arbetet är Roland Paulsens (2010) utveckling av Pierre Bourdieus (1979/2010) teori om kroppsligt kapital samt Fanny Ambjörnssons (2003) teori om normalisering och skapandet av en tjej/kvinna. Resultatet från denna studie har visat att de unga kvinnornas omgivning har spelat en avgörande roll för uppfattningen av en positiv kroppsbild, exempelvis relationer till pojkvän eller familj. / As women's perception of their own body focuses on devaluing it rather than responding positively to it, current research on positive body image among women today is scarce. Previous research on the topic has mostly examined a negative body image and the relationship between media and the body. Considerable research for this study has been done by Frisén (2014) and Christina Holmqvist Gattario (2013), their studies have discussed the motives behind a positive body image, which has proven to be a focus on the body's function rather than appearance. Therefore, the purpose of this study is to find out how young women develop a positive body image. This study is qualitative in nature and consists of eight interviews conducted among young women aged 20 to 26 years. The theoretical framework selected for this essay is Roland Paulsens’ (2010) development of Pierre Bourdieus’ (1979/2010) theory of Physical capital and Fanny Ambjörnsons’ (2003) theory of Making of femininity. The results of this study show that relationships with a boyfriend or family, have played a crucial role for the perception of a positive body image.

Denna studie handlar om de handledningsböcker som hade det ämnade syftet att användas som handledningsmaterial för lärare i sexualundervisning under 1943 fram till 1967. Studien har använt sig av Wintzells handledningsbok under 1943, men också skolöverstyrelsens handledningsböcker under 1945 och 1967 som sin analytiska referens. Syftet med studien är att analysera dessa handledningsböcker och sätta ord på det som avviker från den heterosexuella hegemonin. För att förstå hur handledningsböckernas formulering av den sexuella könsdriften samt samliv dels kan politisera, marginalisera och kriminalisera den avvikande och den abnorma kroppen, har studien därför använt sig av en queerteoretisk utgångspunkt. Detta för att kunna beskriva hur den heteronormativa hegemonin både producerar och reproducerar sexuella modaliteter i olika tid och rum i historien. Studien har även använt sig av en diskursanalys tolkat utifrån Norman Fairclough. Detta för att kunna sortera och begreppsligöra det som artikuleras i materialet som analyseras. Studien upptäckte bland annat att det finns olika sanningsanspråk som gör sig synliga genom hur handledningsböckerna artikulerats, nämligen: den biologiska och mediciniska diskursens modalitet, den borgliga diskursens modalitet, den juridiska diskursens modalitet och den psykologiska diskursens modalitet. Detta blev centralt för studien, bland annat för att kunna förstå hur språkets sociala process och hur den också var påtaglig för förändring. Slutligen kom studien fram till flera intressanta aspekter, dels hur kropp och psyke blir subjekt för politisering och marginalisering, dels hur preventivmedel tolereras inom den borgliga och heterosexuella diskursen om sexuellt samliv. Framför allt hur den borgliga idealen är i ständig kamp för att upprätthålla och vidmakthålla den sexuella diskursen.

I denna studie undersöks representationen av hbtq-personer och motsvarande normpersoner i tre svenskläroböcker för gymnasiet med hjälp av textanalytisk metod. Genus- och queerteori bidrar med förståelse för olika könsidentiteter och sexuella identiteter. Utifrån värdegrundsperspektivet, bestående av gymnasieläroplanens värdegrund som presenteras i bakgrundsavsnittet, diskuteras vilka värden som förmedlas och möjliggörs i det undersökta materialet. Utifrån den teoretiska analysen och resultatdiskussionen kan flera slutsatser dras. Framställningar, och brist av framställningar, av undersökta personer i läroböckerna både bekräftar och utmanar genus- och sexualitetsnormer. Detta i sin tur både möjliggör och omöjliggör att värdegrundsarbetet kan förmedla särskilda värden och uppnå vissa mål.

Syftet med studien är att genom intervjuer med lesbiska kvinnor belysa deras förhållningssätt till att vara öppen med sin sexuella läggning inom idrotten. Ansatsen är att undersöka vad som påverkar lesbiska kvinnor att vara öppna och om idrotten är en särskilt accepterande miljö för lesbiska. Fem öppet lesbiska kvinnor, som antingen spelar eller har spelat fotboll eller innebandy, har intervjuats. Som referenser används tidigare studier om homosexuella kvinnor och lesbisk existens, både inom och utanför idrotten. De teoretiska analysverktygen har varit Erving Goffmans resonemang kring stigma och hur stigmatiserade individer förhåller sig till sitt utanförskap. Men också Adrienne Rich, Monique Wittig och Judith Butlers idéer kring tvingande heterosexualitet och heteronormativitetsbegreppet som kom därur. Intervjupersonerna är medvetna om att det finns fördomar om lesbiska. De har inte upplevt några personliga angrepp men har alla exempel på generella kränkningar som kan förekomma. Trots detta upplever de trygghet och bekvämlighet inom idrotten när det finns flera lesbiska där. Inom lagidrotten är folk oftast vana vid lesbiska och det blir ingen stor uppståndelse kring individers sexuella läggning. / The purpose of this essay is to examine lesbian women’s experience of being open with their sexual orientation in sport, through interviews with lesbian women. The aim is to investigate what it is that influence lesbian women to be out and if sports are a particular accepting environment for lesbians. Five open lesbian women, who either play or has played football or floorball, have been interviewed. References that have been used are previous studies about homosexual women and lesbian existence, both within and outside sports. The theoretical analysis tools have been Erving Goffmans’ reasoning about stigma and how stigmatised individuals handle their situation. But also Adrienne Rich, Monique Wittig and Judith Butlers’ ideas revolving compulsory heterosexuality, and the heteronormativity concept that emerged from this. The informants are aware of the existence of prejudices about lesbians. They have never experienced any personal attacks but they all have examples of general insults that might occur. Despite this they experience security and comfort within sports when there are other lesbians present. Within team sports people are generally used to lesbian women and it causes no grand excitement around the women’s sexual orientation.

Vår studie syftar till att få insikt i hur det kan vara att som kvinna bryta från den obligatoriska heterosexualiteten i en specifik kontext i Indien, nämligen Mumbai. Vi har under vår fältstudie i Mumbai intervjuat 9 personer. Dessa informanter definierar sig alla som något annat än heterosexuella, och alla utan en informant är kvinnor och urvalet består av olika ålder, bakgrund, religion, klass osv. Utifrån ett intersektionellt samt poststrukturalistiskt perspektiv gör vi en ansats att problematisera de maktförhållanden som kvinnorna möter i sin vardag. Den heterosexuella matrisen syftar till att beskriva hur heterosexualiteten upprätthålls och ses som ”den normala sexualiteten”. För att heterosexualiteten ska fungera som norm krävs det att en ser på sexuella minoriteter som avvikande. Kvinnor förväntas inte har något sexuellt begär i den existerande diskursen, och genom att faktisk själv benämna sig som något annat än heterosexuell avviker man från en av de mest grundläggande normerna i samhället. Att två kvinnor lever tillsammans är som vi redan nämnt något avvikande från normen, då människor förväntas att bo hos/med sina föräldrar tills de gifter sig. Vad kan det innebära att som kvinna bryta från den heterosexuella normen och istället leva/vilja leva i en samkönad relation? Vi har i våra intervjuer fokuserat på deras upplevelser av svårigheter och möjligheter i att avvika från heteronormen. / Our aim of this degree project in social work in multicultural environment is to get insight into the crucial circumstances effecting women who define their sexuality as something other than heterosexual and living in Mumbai, India. We traveled to Mumbai with the purpose of doing a field study consisting of nine interviews with individuals from different backgrounds who all have insight and experience in the chosen field. From an intersectional and poststructuralist perspective we are attempting to discuss the power relations and structures that these women encounter in their everyday lives. The “heterosexual matrix” is intended to describe how heterosexuality is maintained and seen as the "normal sexuality". In order for heterosexuality to function as a norm it requires that one looks at sexual minorities as deviant. Women are expected to have no sexual desire in the current discourse and by defining themselves as something other than heterosexual they differ from one of the most basic norms of society. In our interviews the focus has been the difficulties and opportunities experienced by our informants. What experience do women who differ from the heterosexual norm have and what does this induce?

This thesis discusses how the hymen is described historically in Swedish sex manuals between 1889-1904, along with descriptions of defloration and chastity. The analysis is based on the assumption that science and gender are social and cultural constructions.  The purpose of this thesis is to examine late nineteenth-early twentieth century’s conceptions of women, sexuality and chastity by discussing this period's descriptions of the hymen in a historical context. This study is concluded by reading and contextualizing sex manuals published in Sweden around the turn of the century. The conclusion of this thesis is that the hymen is not necessarily viewed as a membrane, although every sex manual writer believe that there is some sort of fold, referred to as the hymen, in virgin females' genitals. However, the hymen is not seen as evidence of women's chastity by the authors because of the assumed occurrence of irregularities in this "fold". Under "normal" circumstances, the hymen is believed to break during a woman's first intercourse which is described as painful (and bloody) by the authors of the sex manuals.

This essay is about conflicts between feminist theory and lived male sexuality. By interviewing four male feminist identified young activists this studie examines how these men solve potential conflicts between sexual desires and feminist ideals and how their identitiesare created with regards to feminist theory. A qualitative poststructuralist approach is used where feminst discourses set outs different ways for the men to interpret themselves as feminist subjects. The study concludes that these men distance themselves from what they find as different kinds of hegemonic masculinities, such as: activity, dominance and heterosexual masculinities. The possibilities of identification for the men in the study are: ”afemale position”, ”a non male position”, ”a refllexive or searching position” or ”a nonheterosexual position”. / Denna uppsats handlar om konflikter mellan feministiska ställningstaganden och levd manlig sexualitet hos fyra feministidentifierade män samt vilka betydelser dessa konflikter har för hur männen i studien kan identifiera sin manliga sexualitet. Genom kvalitativ postrukturalistiskt influerad metod används feministiska diskurser som fondvägg för min empiri. Studien visar hur respondenterna tar avstånd från hegemoniska maskulinitetsuttryck, exempelvis aktivitet, dominans och heterosexualitet och de vill förändra sig själva i en feministisk riktning. Deras feministiska sexuella identitet har fyra olika uttryck: ”Att beskriva sig själv som kvinnlig och uppvärdera traditionellt kvinnliga sexuella egenskaper”, ”att vara ickemanlig i sängen”, ”att reflektera över sin sexualitet” och ”att vara öppen för samkönat sexuellt umgänge”.

The public libraries in Sweden has an obligation to serve all of its citizens, but despite of this they often fail to include their LGBTQ-patrons. Since the year of 2008 RFSL (the Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights) have arranged a specially designed certification-process based on normcritical criterias that a chosen institution should fulfill to make their work more inclusive for LGBTQ-people. Sollentuna is the first municipal in Sweden to certificate all of their libraries. This study aims to examine what the certification have meant for the public library in Sollentuna and how a normcritical view can contribute to include LGBTQ-patrons at the library. As a method we used a qualitative interview-study to get a full picture of the certification-process and its influence on the public library of Sollentuna. Our main source of information has been through interviews with four individuals who have been involved in or has experience of the certification-process. As a theoretical framework we used queer-theory to understand how a normcritical perspective can influence the daily work in the library. The results showed that the certification has made the library staff aware of the social norms they have been replicate. We have come to the conclusion that the certification is a good entrance for public libraries to start implementing a normcritical view in their daily work for inclusion of a wide range of minority groups.

The 1980s was a decade when homosexuality was frequently debated because of the contemporary incoming of aids. Since aids first affected homo- and bisexual men they became stigmatized as the risk group. The Swedish authorities started to act with epidemical methods at 1985/86, which restricted the sexual minority. This study, unlike others made before, contextualizes the lawmaking of Bastuklubbslagen, a prohibition concerning gaysaunas, by analyzing it with queer theoretic perspectives. Through an investigation of Bastuklubbslagen and contemporary sexual norms, this survey shows that the making of distinctions between hetero- and homosexuality were central to the context of the lawmaking. The outcome primarily shows that sexual norms were linked to a heteronormative point of view when Bastuklubbslagen was motivated by the authorities. Heteronormative ideals about monogamy and twosomeness made impact on the founding of the law. Sex between men was pointed out as harmful and gaysaunas as the explicit locations for the spreading of aids. My survey is contextualizing behaviors as the authorities described meant a risk of being infected by aids, or to spread it. My study has shown that homo- and bisexuals were regarded as the active actors of aids increasing, while the heterosexual majority was passivated. In the field of historical queer studies this study enhances the greatness of heterosexual normativity within the stigmatization and sanctions made by the authorities’, as Bastuklubbslagen became an aids prevention strategy.

The purpose of this study has been to investigate teachers’ treatment of girls and boys in religiouseducation and how these teachers discuss their treatment of them. The study is set in Kurdistan innorthern Iraq. Religion teachers were interviewed in order to examine their reasoning regardingtheir treatment of girls and boys and observations have been performed to investigate how theseteachers treat the students in religious education. As a background, the study describes the Kurdisheducation from the time of them being an ethnic minority group in northern Iraq to becoming a selfgovernedregion with their own curriculum. This study has used a qualitative method whereinterviews have been conducted with a phenomenological approach and ethnography as a methodfor the observations. The study's results have been analyzed based on its gender-theoretical points.The study has been written with the help of a phenomenology approach. The results have beendiscussed based on the studies gender-theoretical points. The conclusion is that even though girlsand boys are considered equal they do not have equal opportunities. / Syftet med denna studie har varit att undersöka lärares bemötande av flickor respektive pojkar ireligionsundervisningen i Kurdistan i norra Irak, samt hur dessa lärare resonerar kring sittbemötande. Religionslärare har intervjuats för att undersöka deras resonemang kring sitt bemötandeoch observationer har utförts för att undersöka hur dessa lärare bemöter eleverna ireligionsundervisningen. Som bakgrund har studien beskrivit Kurdistans undervisning från att varaen minoritetsfolkgrupp i norra Irak till att sedan bli en självstyrd region med egen läroplan. Enkvalitativ metod har använts och intervjuer med ett fenomenologiskt tillvägagångsätt har utförtsoch med etnografi som observationsmetod. Resultat har analyserats utifrån de genusteoretiskautgångspunkter. Utifrån fenomenologin och de teoretiska utgångspunkterna har resultatetdiskuterats. Slutsatsen är att trots att flickor och pojkar ses som jämlika så har de inte likamöjligheter.