Destruktiv maskulinitet är en aktuell form av maskulinitet bland män idag som kort innebär att visa makt genom våldsbruk, utfrysning och exkludering. Därför syftar denna studie till att undersöka hur olika föreställningar om maskuliniteter påverkar vardagsvillkoren för unga män i ålder 21–24 år samt vilka olika maskuliniteter som unga män förhåller sig till. Studien utgår från fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med unga män från olika bakgrunder. Genus, hegemonisk maskulinitet och homosocialitet är begreppen som används för vidare analysering av det insamlade materialet. Det insamlade materialet analyserades och delades in i fem olika teman utifrån tematisk analysmetod. En del av intervjuguiden består av exponering av bilder som intervjupersonerna förhöll sig till. Utifrån dessa bilder kunde unga mäns föreställningar om manlighet blottläggas. Resultatet visar vilka maskuliniteter som unga män förhåller sig till samt att den dominerande formen är den traditionella maskuliniteten. Den traditionella maskuliniteten ställer krav på män som till exempel att försörja familjen. Resultatet visar även att intervjupersoner förknippar ordet manlig till kroppshets och fysik. Avgörande aspekter för unga mäns syn på maskulinitet är kultur, etnisk bakgrund, trosuppfattning samt samhällets förväntningar genom exempelvis sociala medier. Detta påverkar dem genom att de väljer att agera och se ut utifrån dessa aspekter till exempel att en vältränad man är manligare än en överviktig. / Destructive masculinity is a current form of masculinity among men today which in short means to show power through violence, freezing and exclusion. Therefore, this study aims to investigate how different conceptions of masculinities affect the living conditions of young men aged 21-24 and what different masculinities young men relate to. The study is based on five qualitative semi-structured interviews with young men from different backgrounds. Gender, hegemonic masculinity and homosociality are the terms used for further analysis of the collected material. The collected material was analyzed and divided into five different themes based on thematic analysis method. Part of the interview guide consists of exposure of pictures to which the interviewees related. From these images young men's conceptions of masculinity could be exposed. The result shows the masculinities that young men relate to and that the dominant form is the traditional masculinity. The traditional masculinity demands young men, such as providing for the family. The results also show that interviewers associate the word male with body image and physique. Crucial aspects for young men's view of masculinity are culture, ethnic background, beliefs and society's expectations through, for example, social media. This affects them by choosing to act and look from these aspects, for example that a well-trained man is more manly than an overweight man.

Industribranschen är idag fortfarande en mansdominerad bransch trots gedigna försök att jämna ut könsfördelningen. Det råder meningsskiljaktigheter kring vad det är som ligger till grund, för att en jämlik könsfördelning är svår att uppnå. En del hävdar att det handlar om vilka typer av utbildningar som väljs av män och kvinnor. Denna studie har haft en annan aspekt, nämligen hur organisationskulturen påverkas av att vara mansdominerad och hur det i sin tur kan påverka huruvida jämn könsfördelning går att nå. Tidigare forskning presenterar att mansdominerade arbetsplatser präglas av manliga kulturer och normer som många gånger skapar hinder för kvinnor. Det industriföretag som förekommer i studien har arbetat under flera år med att få in fler kvinnor på arbetsplatsen. Industriföretaget har i sina utvärderingar av trivsel på arbetsplatsen sett mönster av att medarbetare upplever en hård och rå jargong. Syftet med studien har varit att kartlägga och analysera nyanställdas möte med organisationskulturen inom ett industriföretag i Norrbotten. Metoden som tillämpats i uppsatsen har varit av kvalitativ karaktär där sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyanställda män och kvinnor från produktionen, som varit tillsvidareanställda i mindre än ett år. Empirin har sedan analyserats med hjälp av teorier om organisationskultur, affektiv kultur samt mansdominerade arbetsplatser. Resultatet visar på att majoriteten av informanterna är nöjda med könsfördelningen. De beskriver ett välkomnande arbetslag som präglas av lojalitet och respekt. Informanternas exempel på situationer och kommentarer talar dock för att det finns en undermedveten råare jargong. Slutsatser som dragits av resultatet är att kulturen föder en stark gemenskap och acceptans för sitt skiftlag där man håller varandra väldigt hårt om ryggen. Resultatet visar på att de äldre medarbetarna har en informell makt och dessutom ses som kulturbärare av den hårda jargongen. För att anonymisera företaget som studien behandlar har vi valt att referera till företaget som "Industriföretaget". / The industrial industry is today still a male-dominated industry despite solid attempts to achieve a more even gender distribution. There are differences of opinion regarding the factors behind the difficulties in reaching an equal gender distribution. Some claim that it has to do with differences in educational paths chosen by men and women. This study emphasizes another aspect. Namely how organizational culture is affected by being male-dominated and how it in turn affects whether equal gender distribution can be reached. Previous research shows that male-dominated workplaces are characterized by male cultures and norms that often create barriers for women. The industrial company included in the study has tried for several years to get more women into the workplace. The industrial company has in their evaluations of job satisfaction in the workplace seen that employees experience a rough and raw jargon. The purpose of the study has been to map and analyze new employees' meeting with the organizational culture within an industrial company in Norrbotten. The method used in the thesis has been of a qualitative nature. Seven semi-structured interviews were conducted with newly hired men and women from the production, who have been permanent employees for less than a year. The result has then been analyzed using theories of organizational culture, affective culture and male-dominated workplaces. The result shows that most informants are satisfied with the gender distribution and describes a welcoming team that is characterized by loyalty and respect. However, the informants' examples of situations and comments indicate that there is a subconscious raw jargon. Conclusions drawn from the result are that culture gives birth to a strong community and acceptance for their shift team where they hold each other very tightly. The result shows that the older employees have an informal power and are also seen as culture bearers of the rough jargon. To protect the company's anonymity in this study we are using the name "The industry company" when referring to it.

In 1997, 70% of British Armed Forces roles were opened to women. Women were still excluded from ground close combat (GCC) roles, where the primary purpose is to close in on and kill the enemy at short range, usually under 30 metres, using weaponry or hand to hand combat. Excluding women from GCC roles in the military was covered under Section 85(4) of the Sex Discrimination Act 1975. In order to legally retain the exclusion, the European Community Equal Treatment Directive stipulated that a review of the role of women in certain ground close combat environments should be undertaken every eight years. In this study I will be using post-structural policy analysis to examine the ways the 2010 and 2016 reviews on women in ground close combat have constructed gender difference. The findings have shown that cohesion and physical capacity have been deemed essential to combat effectiveness, therefore in this study I argue that the subtexts of these “essential” factors of combat are actively limiting the potential for gender equality in the British Armed Forces.

Gender equality is a much-debated topic today with e.g., EU putting pressure on the labour market through Sustainable Financial Disclosure Regulations (SFDR) and the UN through their Sustainable Development Goals (SDG). However, gender equality is not a simple matter of only distributions and setting goals; it also refers to attitudes, norms, values, and ideals that affect the lives of women and men in society. Currently the labour market is implementing policies and taking initiatives for increased diversity however, women are still lagging behind men and women’s hierarchical advancement is experiencing a slowing trend. One industry with a strong male dominance is the investment banking industry, an industry that has been struggling to increase the gender split. Multiple attempts have been taken to recruit more women, but the industry struggles with retention rates and is still a heavily male-dominated sector. To be able to know which policies to implement it is important to understand how the organization is gendered and to understand its willingness to change. What happens within organizations can also be seen in society, politics, and media. Research on gendered organizations provide visibility and nuance on how gender is created by society. This research has studied how the industry investment banking is gendered and the perspective on change. The study has been conducted through a qualitive method using structural interviews with guidance of Sarah Rutherford’s model on excluding factors. The interviewees were employees on a junior level in the hierarchy, at different investment banks in Sweden. The study shows an industry with multiple cultural aspects that can work as excluding towards women; the long-hour culture, language & communication, work ideology and gender awareness. The study found both a denial and unawareness of the existing gendered process. The junior team themselves were a mix of different resistors: open, hidden and neutral. There was also a strong belief that the inequalities would fade over time and that they were heavily dependent on the gender split rather than the terms and conditions at the workplace. / Jämställdhet är idag ett omtalat ämne som engagerar samhällen på alla nivåer, Eu med sin Sustainable Finance Regulation (SFDR) som ämnar sätta press på arbetsmarknaden och FN med deras Sustainable Development Goals (SDG), är bara några exempel på samtida engagemang. Jämställdhet är dock inte så enkelt att det kan reduceras till betraktandet av distributioner och målsättning; det refererar också till attityder, normer, värderingar och ideal som påverkar kvinnor och mäns liv i många delar av samhället. Arbetsmarknaden arbetar aktivt med att implementera policys och ta initiativ för att uppnå jämställdhet. Det pågående arbetet till trots kan vi dessvärre se en negativ och avtagande trend vad gäller kvinnors avancemang i professionella hierarkier och fortsatt hamnar steget efter män i dessa miljöer. En av många mansdominerande branscher är investment banking, en bransch som länge kämpat med en ojämn könsfördelning. Flera försök till att rekrytera kvinnor till branschen har gjorts men dessvärre utan önskat långsiktigt resultat då man bland annat har problem att behålla kvinnorna. För att förstå vilka policyer som ska implementeras är det viktigt att förstå hur en organisation är könsmärkt och dess vilja till förändring. Det som sker i organisationer kan också identifieras i samhället, politiken och media. Forskning på könsmärkta organisationer ger insyn och nyansering till hur kön är skapat i samhället. Denna studie har undersökt hur investment bankindustrin är könsmärkt och hur den ser på förändring. Studien har genomförts med kvalitativa metoder där strukturella intervjuer med Sarah Rutherfords modell om exkludering utgör studiens grund. De valda intervjurespondenterna befinner sig på en junior nivå i branschens hierarkisystem och är eller har varit representerade på olika investmentbanker i Sverige. Studien visar en bransch med flera kulturella aspekter som resulterar i exkludering av kvinnor, dessa var; arbetstider, språk & kommunikation, arbetsideologi och könsmedvetenhet. Vidare påvisar studien en existerande förnekelse och omedvetenhet av den könsmärkta organisationen, där respondenterna visade sig vara en blandning av den öppne, dolda och neutrale jämställdhetsmotståndaren. Det fanns också en stark tro på att en utveckling mot jämställdhet sker av sig själv då problematiken upplevdes vara såväl en generations- som en distributionsfråga och inte en fråga om olika villkor och förutsättningar på arbetsplatsen.

Denna studie undersöker hur manliga och kvinnliga influencers skapar förtroende och konstruerar genus i sina videoklipp på YouTube år 2019. Med ett starkt ethos byggt på förtroende får influencers makt att påverka sina följare och deras syn på bland annat genus, vilket ger dem en viktig normskapande funktion. Urvalet av influencers i studien är avgränsat till Bianca Ingrosso, Therese Lindgren, JLC och Anis Don Demina, som samtliga är stora svenska influencers på YouTube. Materialet omfattar fem YouTubeklipp från vardera influencer. Utifrån materialet görs en retorisk analys med inslag av genusanalys, där begreppen homosocialitet och trovärdighetens byggstenar används som analysredskap. Studiens resultat visar att de flesta av trovärdighetens byggstenar används konsekvent. Öppenhet, ärlighet, autenticitet, igenkänning och välvilja används som primära byggstenar i majoriteten av videoklippen. Förtroendeskapandet skiljer sig inte avsevärt mellan könen, men de byggstenar som återfinns i materialet används på lite olika sätt. Slutsatser kan även dras kring att influencers bidrar till att konstruera genus i sitt innehåll, bland annat genom att ha ett genusstereotypt aktivt eller passivt fokus och genom att återskapa invanda könsmönster. / This thesis examines how male and female influencers gain trust and construct gender in their YouTube videos in 2019. With a strong ethos based on trust, influencers have the power to influence their followers and their view on gender. This gives influencers a norm-creating function. The selection of influencers in this study is limited to Bianca Ingrosso, Therese Lindgren, JLC and Anis Don Demina, who are all major Swedish influencers on YouTube. The study includes five YouTube videos from each influencer. Based on the material, a rhetorical analysis is used together with elements of gender analysis. Homosociality and a concept of tools for building trust are also used as a method for analysing the material. The results of the study show that most of the tools for building trust are used consistently. Openness, honesty, authenticity, recognition and goodwill are used as primary tools for building trust in the majority of the videos. Although the way of creating trust does not differ much between the sexes, the tools for building trust are used in different ways. A conclusion that can also be drawn from this is that influencers contribute to constructing gender in their content. For instance by having a gender stereotyped active or passive focus and by recreating habitual gender patterns.

Syftet med studien var att undersöka hur maskulinitet uttryckte sig i chattmeddelanden mellan män involverade i organiserad brottslighet i Stockholm. Vi tillämpade en diskurspsykologisk analysmetod på ett datamaterial som bestod av 500 sidor chattkonversationer från fem slumpmässigt valda personer, vilka alla blivit dömda för brott kopplade till organiserad brottslighet inom samma brottmål. Materialet kom från krypteringstjänsten Encrochat och var del av polisens förundersökningsmaterial. Studiens resultat visade att männen å ena sidan hade ett ”horisontellt homosocialt” förhållande till varandra som kännetecknades av vänskap och omsorg. Å andra sidanvisade resultatet även att männen kunde inta ett ”vertikalt homosocialt” förhållande till varandra som karaktäriserades av ekonomisk lönsamhet och hierarki. Datamaterialet visade även hur våld och skjutvapen kunde användas av männen för att hävda sig inomgruppen och att relationen mellan männen prioriterades högre än kärleksrelationer till kvinnor. Övergripande utryckte männen olika former av maskulinitet, där dominerandeoch subordinerad maskulinitet var mest framträdande. / The aim of this study was to explore how masculinity was expressed within text messages sent between men participating in organized crime in Stockholm. Using discourse psychological analysis, we examined 500 pages worth of text conversations stemming from five randomly selected individuals, whom had been convicted of crimes related to organized crime all within the same criminal case. The data originated from the encrypted communication service Encrochat and was part of the Swedish Police Authority’s preliminary investigation protocol. The result of this study shows that the relationships between the men on one hand could be described using “horizontal homosociality” featuring expressions of friendship and care. On the other hand, the relationships could also manifest “vertical homosociality” in terms of economic profitability and hierarchy. The data also showed the usage of violence and firearms as a means for the men to assert themselves, and that the men prioritized relationshipsamongst themselves above loving relationships with women. Overall different forms of masculinity were exhibited by the men, the most prominent being dominating masculinity and subordinate masculinity.

Business angels constitute an increasingly important source of capital for entrepreneurs in their ventures’ early stages. Previous research and reports, however, state that female entrepreneurs are heavily underfunded. Through a qualitative approach, this study aims to explore how gender plays a role in female business angels' decision to invest, using homosocial theory as a lens when analyzing the empirics gained from the nine conducted interviews with female business angels. Analyzing the empirics of this study, the authors found that on a broader level, female business angels display a tendency towards conditional homosociality, but minimal heterosocial or homosocial tendencies, in their investment decision-making process. The implications of this study emphasize the importance of gaining a greater understanding of how gender plays a role in business angels' decision to invest, to potentially better understand the gap in funding between female and male entrepreneurs. / Affärsänglar utgör en alltmer viktig källa till kapital för entreprenörer vars företag befinner sig i tidiga skeden. Tidigare forskning och rapporter, å andra sidan, konstaterar att kvinnliga entreprenörer är kraftigt underfinansierade. Med ett kvalitativt tillvägagångssätt ämnar denna uppsats utforska hur kön spelar in i kvinnliga affärsänglars beslut att investera, detta genom att utgå från ett perspektiv av homosocial teori vid analysering av resultaten från de nio genomförda intervjuerna med kvinnliga affärsänglar. Genom att analysera denna studies empiri har författarna funnit att kvinnliga affärsänglar, på en mer generell nivå, uppvisar tendenser förenade med “conditional homosocialitet”. Däremot uppvisas minimala nivåer av homo- och heterosociala tendenser i affärsänglarnas beslutsfattande process. Studiens implikationer belyser vikten av att uppnå en större förståelse för hur kön spelar in i affärsänglars beslut att investera, och på så vis få större insikter i finansieringsgapet mellan manliga och kvinnliga entreprenörer.

<p>The purpose of this paper is to present a possible understanding of why the company Tekola is segregated according to sex. In accordance to this purpose, an understanding of how the segregation affects the employees in relation to power, values and possibilities is discussed. The theoretical understanding is that the organization of men and women within Tekola is done in close connection to creation of the meaning of gender in Tekola. This, in turn, affects and is affected by the recruitment to and within the company. Through the study of statistics from a survey, five interviews with employees and former employees and Tekolas’ equality plan, we are able to see the possible existence of a glass ceiling, and a culture of homosociality, which affects the possibilities of women to enter the company and also to gain full entrance to power-positions in a negative way. There is also a possibility that sexual harassment exists in Tekola. There is a clear feminization of one of the departments, a phenomenon that affects acts directed at and around that department. Also, we are able to see that there is a gap between the actual segregation between men and women in Tekola, and the employees’ perception of their possibilities.</p> / <p>Syftet med denna undersökning är att presentera en möjlig förståelse av varför företaget Tekola är könssegregerat. I linje med detta skapas även en förståelse av vad könssegregeringen betyder för medarbetarna i företaget i relation till makt, värderingar och möjligheter. Utgångspunkten för förståelsen av företagets organisering av kön är att könssegregeringen hänger samman med hur kön skapas i företaget, samt att detta påverkar och har samband med den interna och externa rekryteringen av män och kvinnor. Materialet som studeras består av statistik som skapats genom bearbetning av en enkätundersökning på företaget, fem djupintervjuer med anställda och före detta anställda samt Tekolas jämställdhetsplan. Analysen av materialet visar bland annat tendenser till förekomsten av ett glastak och en homosocial kultur vilket negativt påverkar kvinnors möjligheter att ta sig in på företaget samt att avancera. Det förekommer även troligtvis könsmässiga trakasserier. Samtidigt sker en tydlig märkning av en avdelning som kvinnlig, vilket påverkar olika handlingar riktade mot och kring denna avdelning. Det verkar även ha skapats en förståelse av att alla har samma möjligheter, något som motsägs av hur könsfördelningen faktiskt ser ut.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hurdant kvinnliga civilekonomer samt civilingenjörer med ledande befattning roller upplever/upplevt sina karriärmöjligheter i en mansdominerad bransch. Vidare skildrar studien om det har skett eventuella förändringar över tid samt om det går att utgöra en skillnad mellan civilekonomer samt civilingenjörer. Med en kvalitativ forskningsansats och intervju med åtta respondenter i olika åldrar studeras hur dessa kvinnor upplevt möjligheterna genom karriärslivet och deras erfarenheter och föreställningar kopplas till teorier såsom företagskultur, glastak samt homosocialitet. Resultatet visar att kvinnors karriärmöjligheter begränsas utav sociokulturella normer som utövas av män såväl som kvinnor själva. Vilket också medfört att förändringarna sker i långsammare takt än förväntat, att maktstrukturen fortsättningsvis kommer vara i obalans mellan könen, tror jämn fördelning på arbetsplatsen och att jargongen hos civilekonomer är “manligare” än hos civilingenjörerna. / The purpose of this study is to investigate how female economists and civil engineers with leading positions experience / experienced their career opportunities in a male-dominated industry. Furthermore, the study describes whether any changes have occurred over time and whether it is possible to make a difference between economists and engineers. With a qualitative research approach and interviews we carry out with eight women of different ages, it is studied how these women experienced the opportunities through their career life and their experiences and beliefs are linked to theories such as corporate culture, glass ceiling and homosociality. The result shows that women's career opportunities are limited to socio-cultural norms that are exercised by men as well as women themselves. Which also indicates that the changes are slower than expected. The power structure will continue to be in imbalance between the sexes, believe even distribution in the workplace and that the language of economists is "more masculine" than the civil engineers.

Det här är en uppsats som sökt svaret på frågorna: Vad är hyllningskultur och hur tar den sig uttryck bland kvinnliga scenkonstnärer i sociala medier idag? Hur kan hyllningskultur förstås ur ett sociologiskt perspektiv? Sammanlagt har material från 119 Instagraminlägg tillhörande 46 personer samlats in via snöbollsurval och bearbetats med hjälp av framinganalys. Detta har möjliggjort för en analys av hur hyllningskultur framställts. Med vetenskapliga begrepp som inkludering, homosocialitet, kapital och ryktesbaserat samarbete har hyllningskultur beskrivits till att innefatta framställningen av huvudpersonens process, framställningen av upphovspersonens position, relationen dem samt andra konstnärer emellan samt det samhälleliga projektet som konsten är en del av. Tillsammans har de beskrivit det sociala fenomenet hyllningskultur. Hyllningskultur är ett samarbete för att uppvärdera ens egna erfarenheter och ställa om maktförhållandet mellan den egna verksamheten och mainstream. Det är en förhandling med kapital för synlighet, makt och resurser. Hyllningskultur är de samarbetande kvinnornas strategi – en tydlig protest mot den ensamme mannens geni. / This study aims to answer the questions: What is is culture of tribute and how is it expressed amongst female performance artists in social media today? How can culture of tribute be understood in sociological terms? A total of 119 Instagram posts from 46 creators have been analysed. The posts were collected by chain sampling and processed by framing analysis, to visualize how culture of tribute has been portrayed. This study applies theories of inclusion, homosociality, capital and reputation-based cooperation and describes culture of tribute as the framing of the chief character's process, the framing of the consignor's position, the framing of the relationship them between and the political and social project of which the art is  part of. Together, these describe the social phenomenon 'culture of tribute'. The results show culture of tribute as a cooperation aiming to upgrade own experiences and challenge the relationship between the own artistic work and mainstream, culture of tribute is a negotiation of capital with social visibility, power and control over resources as a goal. It is the strategy of cooperating women and a protest against the notion of the autonomous male genius.