Spelling suggestions: "subject:"källkritiska"" "subject:"källkritik""
1 |
Källkritik inom SO-ämnet i årskurs 4-6 : En intervjustudie om ett källkritiskt förhållningssättNilsson, Ingmari January 2018 (has links)
I denna studie har jag undersökt hur undervisande lärare i SO-ämnena för årskurserna 4-6 upplever, förmedlar och praktiserar begreppen källkritik, källkritisk granskning och ett källkritiskt förhållningssätt i sin undervisning. Jag har också fört en diskussion angående lärarnas uppfattning om uppdraget att förmedla begreppen till eleverna får den förväntade konsekvensen, att eleverna oavsett kontext använder begreppen i sin skolvardag och om lärarna tycker sig ha den kunskap de behöver för att undervisa om källkritik. Data till studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer av informanter. Resultatet av studien visar på det finns ett behov av kompetensutveckling hos lärarna för att hålla jämna steg med den utveckling som sker på Internet av kontinuerlig tillväxt av information som behöver granskas källkritiskt. Resultatet visar också att det är viktigt att elevernas källkritiska förhållningssätt utvecklas till vara en naturlig förmåga som används oavsett kontext. / <p>SO</p>
|
2 |
Kritiskt arbete inom svenskämnet : En studie i hur fem lärare arbetar med källkritiskt förhållningssätt, kritiskt tänkande och att kritiskt granskaBrimsjö, Claes, Johansson, Per January 2018 (has links)
Vi undersöker hur lärare tolkar och arbetar med tre begrepp i svenska läroplanen: källkritiskt förhållningssätt, kritiskt tänkande och att kritiskt granska. Dessa tre begrepp har vi valt att samla under begreppet kritiskt förhållningssätt. Syftet med uppsatsen är att få en uppfattning om hur fem lärare i ämnet svenska arbetar med kritiskt förhållningssätt och vi utgår från två forskningsfrågor: Hur tolkar lärarna begreppen källkritiskt förhållningssätt, kritiskt tänkande och att kritiskt granska utifrån läroplanen och vilka eventuella likheter eller skillnader kan vi se? Hur arbetar lärarna med att utveckla begreppen källkritiskt förhållningssätt, kritiskt tänkande och att kritiskt granska med eleverna och vilka eventuella likheter eller skillnader kan vi se? Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fem mellanstadielärare. Vårt resultat visar att de fem lärarna arbetar med kritiskt förhållningssätt och att det skiljer sig i hur de arbetar. Undersökningen visar att lärarna föredrar diskussioner i sitt kritiska arbete och att de inte utnyttjar svenskämnet specifikt för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt hos eleverna.
|
3 |
Källkritiskt förhållningssätt och politiskt deltagande i en medialiserad samtid : En kvalitativ textanalys av läroplan för grundskola, gymnasieskola och ämnesplan för samhällskunskap 1b / Source-critical posture and political participation in a medialized timeCarlsson, Hanna January 2020 (has links)
The purpose of this study is to illustrate and examine how The National Agency for Education (Skolverket) and its control documents, more specifically the curriculum for lower secondary school (Lgr11), curriculum for upper secondary school (Gy11) and syllabus for civics, answer to the medialization in society in terms of source criticism and source-critical approach. Furthermore, continued research is exploring in what critical ways mediation and medialization of politics can affect young people’s political participation. While political medialization and media consumption are increasing among young people, media selectivity enhance and the number of adolescents that are avoiding news, despite the increasing media consumption, are increasing. The research show that both curriculums and syllabus for civics stresses source-critical approach and political participation, in relation to the mediation and medialization of society. The curriculum for lower secondary school does not mention source criticism as a term but emphasizes in other ways the importance of a source-critical approach to, for example, digital technology and tools. The importance of a common frame of reference for political participation is highlighted as central to the political participation and is identified as threatened by the selectivity of the media together with the mediation and medialization of politics.
|
4 |
Fastighetsmäklare - Ett mynt med två sidorFallqvist, Sofie, Karlson, Desirée January 2008 (has links)
<p>Syfte: Vi upplever att människor i vår omgivning har en negativ bild av fastighetsmäklare. Undersökningar som Expressen har gjort bekräftar även detta. Vårt syfte med den här studien är därför att:</p><p>• Ge vår bild av fastighetsmäklare.</p><p>• Skriva en debattartikel och få denna publicerad.</p><p>Genom att uppfylla ovanstående syfte vill vi besvara frågorna:</p><p>• Varför har fastighetsmäklare ett dåligt rykte?</p><p>• Vad kan göras för att förbättra ryktet?</p><p>Metod: Vi har utifrån ett hermeneutiskt synsätt skapat denna uppsats och därför låtit vår förförståelse och subjektivitet spegla innehållet. Data har samlats in genom att söka i litteratur, intervjuer och en mindre egen undersökning. Uppsatsen är uppdelad i olika kapitel, men följer medvetet inte den traditionella dispositionen för uppsatser.</p><p>Resultat & slutsats: Vi har funnit fyra parter som har stor inverkan på fastighetsmäklarens rykte; allmänheten, media, fastighetsmäklarna och organisationerna; Mäklarsamfundet, Fastighetsmäklarförbundet och Fastighetsmäklarnämnden. Alla dessa parter kan påverka individens uppfattning om verkligheten. Vi vill med vår uppsats uppmana alla till att tänka efter två gånger då de nås av information, eftersom alla händelser har flera sidor.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi har inte behandlat fastighetsmäklarföretagen och hur de arbetar med ryktet, men vid fortsatt forskning kan det vara intressant att även ta med den aspekten. Det vore även intressant att undersöka om ryktet förbättras något i och med det nya lagförslaget och parternas arbete kring ryktet.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi har gett ett bidrag till debatten och där givit vår bild av fastighetsmäklare till allmänheten. Vi har även poängterat och uppmärksammat läsaren på att vara källkritisk och tänka två gånger.</p> / <p>Aim: We find that people in our surroundings have a negative opinion about Real Estate Agents. Surveys made by the evening paper Expressen confirm this. The aim with this study is therefore to:</p><p>• Give our opinion of Real Estate Agents.</p><p>• Write an article and get it published.</p><p>By accomplish our aim we intend to answer these questions:</p><p>• Why do Real Estate Agents have a bad reputation?</p><p>• What can be done to increase the reputation?</p><p>Method: We have written this essay from a hermeneutic point of view and have therefore been subjective throughout the entire essay. Data has been collected in literature, interviews and one own survey. This essay is divided into different chapters, but it doesn’t follow the traditional outline for essays.</p><p>Result & Conclusions: We have found four parties that have big influence on the reputation of Real Estate Agents; the public, media, Real Estate Agents and the organizations; Mäklarsamfundet, Fastighetsmäklarförbundet and Fastighetsmäklarnämnden. These four parties all have a great impact on the apprehension of individuals and their view of reality. With our essay we would like to encourage individuals to think twice.</p><p>Suggestions for future research: We haven’t put any focus on the Real Estate companies and how they can affect the reputation. It could also be of interest to investigate how the new law affects the reputation and apprehension.</p><p>Contribution of the thesis: We have given a contribution to the debate by giving our opinion about Real Estate Agents to the public. We have also emphasized the reader about being critical against information. Thinking twice is important and can therefore not be said enough.</p>
|
5 |
Fastighetsmäklare - Ett mynt med två sidorFallqvist, Sofie, Karlson, Desirée January 2008 (has links)
Syfte: Vi upplever att människor i vår omgivning har en negativ bild av fastighetsmäklare. Undersökningar som Expressen har gjort bekräftar även detta. Vårt syfte med den här studien är därför att: • Ge vår bild av fastighetsmäklare. • Skriva en debattartikel och få denna publicerad. Genom att uppfylla ovanstående syfte vill vi besvara frågorna: • Varför har fastighetsmäklare ett dåligt rykte? • Vad kan göras för att förbättra ryktet? Metod: Vi har utifrån ett hermeneutiskt synsätt skapat denna uppsats och därför låtit vår förförståelse och subjektivitet spegla innehållet. Data har samlats in genom att söka i litteratur, intervjuer och en mindre egen undersökning. Uppsatsen är uppdelad i olika kapitel, men följer medvetet inte den traditionella dispositionen för uppsatser. Resultat & slutsats: Vi har funnit fyra parter som har stor inverkan på fastighetsmäklarens rykte; allmänheten, media, fastighetsmäklarna och organisationerna; Mäklarsamfundet, Fastighetsmäklarförbundet och Fastighetsmäklarnämnden. Alla dessa parter kan påverka individens uppfattning om verkligheten. Vi vill med vår uppsats uppmana alla till att tänka efter två gånger då de nås av information, eftersom alla händelser har flera sidor. Förslag till fortsatt forskning: Vi har inte behandlat fastighetsmäklarföretagen och hur de arbetar med ryktet, men vid fortsatt forskning kan det vara intressant att även ta med den aspekten. Det vore även intressant att undersöka om ryktet förbättras något i och med det nya lagförslaget och parternas arbete kring ryktet. Uppsatsens bidrag: Vi har gett ett bidrag till debatten och där givit vår bild av fastighetsmäklare till allmänheten. Vi har även poängterat och uppmärksammat läsaren på att vara källkritisk och tänka två gånger. / Aim: We find that people in our surroundings have a negative opinion about Real Estate Agents. Surveys made by the evening paper Expressen confirm this. The aim with this study is therefore to: • Give our opinion of Real Estate Agents. • Write an article and get it published. By accomplish our aim we intend to answer these questions: • Why do Real Estate Agents have a bad reputation? • What can be done to increase the reputation? Method: We have written this essay from a hermeneutic point of view and have therefore been subjective throughout the entire essay. Data has been collected in literature, interviews and one own survey. This essay is divided into different chapters, but it doesn’t follow the traditional outline for essays. Result & Conclusions: We have found four parties that have big influence on the reputation of Real Estate Agents; the public, media, Real Estate Agents and the organizations; Mäklarsamfundet, Fastighetsmäklarförbundet and Fastighetsmäklarnämnden. These four parties all have a great impact on the apprehension of individuals and their view of reality. With our essay we would like to encourage individuals to think twice. Suggestions for future research: We haven’t put any focus on the Real Estate companies and how they can affect the reputation. It could also be of interest to investigate how the new law affects the reputation and apprehension. Contribution of the thesis: We have given a contribution to the debate by giving our opinion about Real Estate Agents to the public. We have also emphasized the reader about being critical against information. Thinking twice is important and can therefore not be said enough.
|
6 |
"Vem ska jag tro på?" : En forskningsöversikt kring informationssökning och källkritik i samhällskunskap för åk 7–9 / “Who should I believe in?” : A research overview of information retrieval and source criticism in social studies for years 7–9Ronge, Erik January 2021 (has links)
Samhällskunskapsämnet har en viktig roll i att fostra elever till att verka och delta i samhället. Som ett led i att värdera och skapa åsikter är det viktigt att anamma ett källkritiskt förhållningssätt eftersom det främjar åsikter och uppfattningar grundat på vetenskap. I takt med digitaliseringen har behovet av ett källkritiskt förhållningssätt ökat, framförallt på grund av att digitala kanaler gör det enklare för en bredare massa att nå ut med information (Nygren, 2019, s. 49). Syftet med denna forskningsöversikt är att återge forskning, som behandlar lärares undervisning kring informationssökning och källkritik inom främst samhällskunskap. Översikten avser också att behandla forskning, som visar på vilka förutsättningar och didaktisk kunskap som krävs för en allsidig och utvecklande undervisning. Fokus har legat på högstadiet 7–9, men även underlag som berör andra åldrar har bejakats. Vidare har både nationellt och internationellt material använts som underlag. Översikten visar på att det finns en grundläggande kunskap bland lärare inom källkritik, men att det finns brister gällande likvärdigheten i undervisningen kring informationssökning. Lärares nyfikenhet och förmåga till att inhämta ny kunskap inom området är en viktig faktor för en allsidig undervisning. Även skolstyrningen påverkar i form av vilka förutsättningar som finns rörande digitala resurser, ämnesövergripande samarbeten och fortutbildning. Forskningen efterlyser mångsidig informationssökning och källkritik med både ämnesspecifika och ämnesövergripande arbeten, något som många skolor inte lever upp till idag. I slutändan är ett brett källkritiskt förhållningssätt med förmågan att hantera både traditionella och digitala källor viktiga komponenter för en välfungerande demokrati där tilltron till demokratiska funktioner och vetenskap utgör en grund i samhället.
|
7 |
Svensklärares digitala kompetens : Undervisning i ett källkritiskt förhållningssätt i årskurs 3-4 / Swedish teachers’ digital competence : Teaching in a source-critical approachSiebing, Lina, Sandquist, Lisa January 2019 (has links)
Syftet med studien är att undersöka tre lärares digitala kompetens i arbetet med att utveckla ett källkritiskt förhållningssätt hos elever i årskurs 3–4. Den teoretiska ut- gångspunkten för studien är den sociokulturella teorin och studiens variant av TPACK-modellen som föreställer lärares digitala kompetens. Data samlas in genom observationer och semistrukturerade intervjuer och analyseras utifrån modellen. I analysen urskiljs lärarnas ämneskompetens, pedagogiska kompetens och tekniska kompetens. Resultaten tyder på en osäkerhet hos lärare, hur de skall tolka kursplanen i ämnet svenska i årskurs 1–3 för att utveckla elevens källkritiska förhållningssätt. För att skapa optimala förutsättningar i undervisningen för att utveckla det källkritiska förhållningssättet hos elever i årskurs 1–3, bör kunskapskraven för godtagbara kun- skaper i slutet av årskurs 3 skrivas fram tydligare i läroplanen. Studiens resultat visar också vikten av att skolorna förse lärarna med stöd och fortbildning för att de skall kunna utveckla sin digitala kompetens.
|
8 |
Konsumenters kunskap och uppfattning om nyckelhålsmärkta produkterLaitila, Katarina January 2010 (has links)
Syftet med studien är att klargöra om nyckelhålsmärkningen har betydelse för konsumentens uppfattning och val av produkt, samt belysa förekomsten av källkritiskt tänkande kring nyckelhålsmärkningen. Som metod tillämpades intervjuer på 50 respondenter. Studien indikerar att nyckelhålsmärkningen har en inverkan på både val av produkt samt den generella uppfattningen om hur hälsosam en produkt är. Studien visar även på en slående avsaknad av källkritik då konsumenter utvärderar nyckelhålsprodukter. / The purpose with this study is to illustrate if the keyhole-symbol of food products has an impact on consumers view on, and choice of food product. This study will also illuminate if the consumers reasoning is critical of the sources. Fifty interviews were applied. The study shows that the keywhole-symbole has a positive influence on respondent's perception of healthiness and on likelihood to buy the product. The study also shows striking results int the absence of critical thinking about the sources.
|
9 |
Vad är viktigt? : Läroboken i biologi som förmedlare av kunskapsideal kring innehåll och mening / What’s important? : Modeling knowledge ideals of content and disposition in biology textbooksEkström, Andrea January 2013 (has links)
The aim for this paper has been to examine three textbooks designed for science education in upper secondary school in order to determine whether they convey any specific attitudes regarding what is considered to be ideal knowledge within the field of biology. The main focus has been to investigate if different types of design strategies have been used to emphasize certain values or attitudes and if this proves to be the case, how is this achieved specifically? For this purpose I have conducted several different qualitative linguistic analyses of the textbooks. The theoretical framework for the analyses lies within the main field of critical linguistics and more specifically in the context of systemic functional linguistics. The two main language models I have chosen to use for my investigations are functional grammar and multimodal text analysis. My results imply amongst other things that by conducting an overall assessment of the headlines in the textbooks a fair assessment can be made of which overall attitudes the books convey. Another founding that has proven to be of relevance is the multimodal analysis of the introductory chapter within each textbook. This chapter conveys more than anything else the true attitudes the authors have, not only towards the school subject itself but also, to the reader. Furthermore, the overall language use in the introduction significantly reveals the textbooks approach and usability as an educational tool. / Min ambition med denna uppsats har varit att analysera tre olika läroböcker i gymnasiekursen Biologi 1 för att undersöka vad och hur de förmedlar kunskapsideal kring innehåll och mening. Jag har velat undersöka om det finns skillnader i de olika böckernas didaktiska designstrategier och vad dessa eventuella skillnader har för olika betydelsepotentialer. För att försöka få svar på mina frågor har jag genomfört min undersökning i flera steg. Inledningsvis jämförde jag de olika böckernas övergripande struktur och innehåll. Därefter har jag ställt dessa resultat i relation till vad kursplanen i ämnet specificerar som centrala innehåll och slutligen genomförde jag en komparativ multimodal kompositionsanalys av introduktionskapitlet samt avsnittet i vardera boken som beskriver cellens uppbyggnad Den teoretiska utgångspunkten för läroboksanalyserna i denna uppsats ligger inom huvudområdet kritisk lingvistik och mer specifikt inom ramen för systemisk-funktionell lingvistik. De två vägledande språkteorierna och modellerna som jag använde mig av var funktionell- och multimodal textanalys. Resultaten indikerar att det går att göra en initial bedömning av lärobokens ”värdegrund” genom att lägga tid på att uppmärksamma några av de referenspunkter som jag har använt mig av. Rubrikerna har visat sig vara bra värdemätare för olika inställningar och framförallt förekomsten av frågeställningar och enstaka ord i rubrikerna. Introduktionskapitlet avslöjar mer än vad producenterna troligen inser angående bokens inställning till såväl läsaren som ämnet. Dock indikerar det generella språkbruket mer än allt annat vilken relation boken öppnar för gentemot läsaren samt även vilket ansvar den är beredd att ta för att fungera som ett pedagogiskt verktyg.
|
10 |
Det är svårt. Det är jättesvårt. Supersvårt! : En kvalitativ studie om pedagogers resonemnag kring ett källkritiskt förhållningssätt med fokus på bokläsning i förskolan.Lundin, Lina, Cronqvist, Paulina January 2018 (has links)
Med syfte att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring ett källkritiskt förhållningssätt med fokus på bokläsning i förskolan, har vi valt att göra en kvalitativ studie med socialkonstruktionism som teoretisk utgångspunkt. För att kunna besvara vår forskningsfråga som lyder: “Vilka tolkningsrepertoarer framträder i pedagogernas resonemang?” har vi använt oss av fokusgruppssamtal som metod. Totalt 14 pedagoger ingick i tre fokusgruppssamtal. De tolkningsrepertoarer som framträdde i pedagogernas resonemang påvisar att barn i förskolan anses vara för små för att utmanas i ett källkritiskt förhållningssätt eftersom de ännu inte kan läsa. Barnen anses även vara utsatta och ömtåliga och pedagogerna lägger därmed ansvaret på sig själva som de som borde vara källkritiska eftersom det är de som läser för barnen. Det påvisas även en ”sanning” som bör förmedlas till barnen men detta problematiseras genom en avsaknad av lämpliga strategier och redskap som pedagogerna kan använda sig av för att kunna erbjuda barnen detta källkritiska förhållningssätt. Resultatet belyser även att ett källkritiskt förhållningssätt är något som blir viktigt först senare i skolåldern.
|
Page generated in 0.05 seconds