As of Russia's invasion of Ukraine we are now living in a time of full-scale war in Europe. This has ended a long period of relative peace and radically changed the security situation around the world. At the same time, the Swedish payment market has undergone a major shift in regards to cash versus digital payment. Today in Sweden, digital payments account for 96 percent of all payments, and these are made through private market actors. In response to the digitalization of the payment market, cash has been largely marginalized. Due to this coexistence, with a changed payment market and current security situation, this study aims to examine the risk management associated with payments during a potential invasion of Sweden, and the role of cash as a method of payment in wartime.  A fundamental principle assumed in this study is that the risks associated with payments in wartime are of the type Low Probability/High Consequence (LP/HC). These types of risks are particularly difficult to manage and there is thus reason to consider that the risk management of payments during an invasion may be insufficient. In this study we have constructed our own model, in order to analyze this issue, which includes three factors. These are lack of rationality, the public goods problem and hyperbolic discounting. The model aims to explain different problems and behaviors of decision-makers which may lead to inadequate risk management of LP/HC risks and thus deficient overall risk management of payments during an invasion. Throughout the study, we use the minimax-principle from game theory to further study the risk management of payments during an invasion as an LP/HC risk. In this qualitative study, eleven experts have been interviewed using a fictitious scenario of an invasion of Sweden. This functioned as the framework within which the experts then applied their insight to payments in war.  The results of the study show that the risk management of payments during an invasion has been overlooked and that lack of rationality, the public goods problem and hyperbolic discounting are all contributing factors to the problems we have identified. Further, the study defines that the payment system's lack of division of responsibilities and coordination, the unclear role of cash, as well as the cost issue and political game, are the determining factors regarding the lack of risk management around payments during an invasion. In conclusion, it is shown herein that cash does have a role to play during an invasion, but that extensive reformations must be made to increase the infrastructure around cash management.

Minority rights has been a common subject of discussion for several years and since the United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples was adopted the interest in the matter has far from decreased. One of the countries voting in favor of the declaration is Sweden, and although they volunteerly decided to comply with the agreement they have received numerous complaints on how they treat the indigenous people inhabiting certain areas of the country. When constructing new rights, a plan on how to make them apply to everyone who is entitled to them has to be formed, which can be a bit challenging to say the least. This paper presents two different approaches used when creating minority rights – individual rights and group rights – and applies them on two cases – Sweden and Norway – in order to discover which of these methods dominate said field. This is made through examining three different categories of rights – political, economical and social – to see which differences can be found between Sweden and Norway when it comes to indigenous people’s rights, and how these differences relate to individual and group rights. The conclusion of the study is that group rights is the dominating approach, but focusing on both groups and individuals has been the most successful method yet.

CHAIR BOX - Sittandet som aktivitet är ett projekt med utgångspunkt i stolen som objekt. Stolsittandets aktivitet undersöks där jämställda och demokratiska metoder framhävs. Studien sammanför design- och konstnärliga metoder där laborerande kunskaps-skapande metoder utforskas för att synliggöra interaktion. Stol-labb, en workshop med inbjudna medforskare fungerar som grund till projektets riktning och frågeställning; Vad kan vi i laborativa, kollektiva processer synliggöra genom att undersöka stolen? Den didaktiska ingången till projektet är sittandet som socialiserande. Studien kan fungera som hjälpmedel för att få syn på kommunikationssituationer i klassrummet, ämnet Bild kan i de gestaltande arbetsmetoderna framhävas som ämnesexempel. De roller som vi skapar och görs till kan synliggöras genom att undersöka materia omkring oss, våra förhållanden till materian, erfarenheter och beteenden efter objekt. Vem blir subjektet med stolen som form och sittandet som aktivitet? Hur kommunicerar vi beroende på hur vi sitter placerade? Hur får olika placeringar oss att känna, att bli? Sittandet som aktivitet gestaltades på Konstfacks vårutställning 2017. Installation med boxar i trä bjöd in besökarna till att delta genom att sitta, samtala, placera om och bygga upp fler boxar på platsen. Boxarna visar på sittandet som en aktivitet och refererar till begreppet Blackboxing, inom vilket stol kan ses som en osynlig aktör i interaktionsprocesser.

Det har blivit allt vanligare att företag inrättar belöningssystem. Anledningen till att företag väljer att använda sig av dessa system är på grund av att konkurrensen blir allt hårdare. Det är det viktigt att försöka höja medarbetarnas motivation i arbetet, få personalen att vara mer lojal och viktiga nyckelpersoner att stanna kvar. Motivationen kan ses som en process och behandlar tre begrepp. Genom att använda belöningssystem kan motivationen för att uppnå företagets mål öka. Det finns olika typer av belöningssystem, individuella och kollektiva. I den förstnämnda ges belöningarna ut enskilt till individer och personalen belönas utifrån vad de presterar. Den andra utgår ifrån att ge belöningar till en grupp och alla får ta del av samma summa som belöningen innebär. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att studera hur anställdas motivation formas och påverkas av ett individuellt respektive kollektivt belöningssystem. En fallstudie användes för att kunna gå in närmare på djupet i dessa. Alla 8 intervjuer har skett i respektive respondents arbetsplats. Med hjälp av våra nyckelbegrepp som finns i den teoretiska referensramen har vi kunnat ställa våra intervjufrågor. Under den teoretiska referensramen har vi delat upp den i organisationer och individer, sambandet mellan dem förklaras. Belöningar är nästa del med motiv till varför de ska tillämpas och vilka beteenden ett belöningssystem kan medföra. Även vilka olika slags belöningar som finns. Under motivation tas olika teorier upp, dessa är rättvisa och förväntning samt work orientation. I empirin förklarar våra respondenter om hur de blir motiverade i sina respektive belöningssystem samt att de mer detaljerat berättar hur de upplever rättvisa och förväntningar i systemen. I analyskapitlet utförs en jämförelse mellan teorin och den empirin som samlats in från respondenterna, detta kommer vi med hjälp av våra nyckelbegrepp analyseras skillnader och likheter. Detta leder vidare till våra slutsatser. I slutsatsen kommer vi att diskutera hur de anställda blir påverkade av ett individuellt och ett kollektivt belöningssystem. Slutsatsen påvisar att motivationsprocessen i individuella och kollektiva belöningssystemet skiljde sig åt på olika sätt. / It has become more and more common for companies to implement reward systems. The reason why companies start to use these systems is because of the competition that now is growing stronger and stronger, therefore it’s very important to try and raise the employee’s motivation in work. It can also make the workers more loyal to the organization and make the key individuals to stay put. The motivation can be seen as a process and discusses three different concepts. When used correctly the reward system can be a motivation for the employees to reach the goals that are set in the company. There are different types of reward systems, individual and collective. In the first one we mention, the rewards are given separately to individuals and the staff are rewarded through their achievement. The other one is given out to a group and everyone gets the same amount of the reward.   We’ve used a qualitative method to try and analyze and understand how the employees are motivated by an individual and collective reward system. A case study research was used, because we wanted to get a closer look into the banks and brokers. All 8 interviews have been made in each and one of the interviewee’s offices. With help of our key terms in the theoretical framework we’ve been able to ask our questions. In the same chapter as the theoretical framework we have in the first piece described organizations and individuals, how they relate to each other. Rewards is the next step in this process, and begin with explaining what motives there can be to apply a reward system in a company and which behaviors it can raise. We also bring up what kind of different rewards that exists. Under the headline motivation, we’ve used two theories, expectancy and equity, also work orientation has been looked at. In the empirical data our respondents explain to us how they are motivated in their respective system and also quite precise tell us how they experience the fairness and expectancies in their systems. When we analyze our theory and the data that we have gathered, a comparison between them will be made with the help of our key terms, we will analyze what differences and similarities that emerge. This will later on lead to our conclusions. Here, we will discuss how the interviewee’s motivation is affected by an individual and collective reward system. The final conclusion proves that the motivational process in individual and collective reward systems affect the employees differently.

I de flesta organisationer och företag finns idag komplexa arbetsuppgifter som kan kallas kunskapsintensiva och som bygger på att personer med någon form av specialiserad kunskap samarbetar och sammanför sin kunskap. Genom att graden av specialisering ökar blir också kunskap allt mer distribuerad inom och mellan organisationer. Organisationer och företag kan därför i allt högre grad beskrivas som distribuerade kunskapssystem. Det innebär att de använder kunskap i en omfattning som ingen enskild aktör kan överblicka eller i förväg förutsäga var den kommer att behövas och när. Organisationer tenderar därför att bli decentraliserade system utan överskådlighet. Samtidigt blir förmågan till kunskapsintegration en allt viktigare faktor för organisationers framgång och konkurrenskraft. Vad avgör då vår kollektiva förmåga att hantera kunskap?   Syftet med denna avhandling är att bidra till en ökad förståelse av hur kunskap integreras, eller inte, på gruppnivå i kunskapsintensiva miljöer. De frågor som undersöks är vad kunskapsintegration är och vad som gör om den blir effektiv eller inte. Vidare undersöks vad som gör att vissa grupper lyckas bättre med detta än andra, och särskilt vilken roll deltagarna spelar i denna process. Vad är det som gör att grupper får kollektiv förmåga? / Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2011

I denna uppsats studeras idén om allmänintresset i den fysiska planeringen. Allmänintresset har setts vara det som legitimerar offentlig planering, som en norm för praktiserande planerare, eller ett sätt att utvärdera planer. Det är även något som förordas i plan- och bygglagstiftningen (PBL). Trots detta är det ett begrepp som är mycket vagt definierat. Detta har lett till diskussioner inom den akademiska plandebatten om begreppet angående dess innehåll men också dess användbarhet. Trots att det har riktats kritik mot begreppet finns det ändå en stark tilltro till begreppet hos aktiva planerare, då det är allmänintresset som motiverar planering som verksamhet.  Uppsatsen handlar om att studera olika syner på allmänintresset, vilka intressen som formuleras som allmänna, och hur det påverkar planeringen.   Uppsatsen är utformad som en fallstudie, där det studerade fallet är en detaljplan för kvarteret Seminariet i Uppsala kommun. Metod för datainsamling är dokumentstudier där detaljplanen, samrådsredogörelse, inkomna yttrande, utlåtanden samt överklaganden ingår. En kvalitativ textanalys har genomförts på detta empiriska material. Det teoretiska perspektivet har formulerats utifrån uppsatsens forskningsöversikt. En övergripande teoretisk dimension har kunnat identifierats samt centrala aspekter utifrån olika förhållningssätt och planeringsideal.   Den genomförda studien i uppsatsen visar att det i praktiken finns skilda uppfattningar mellan olika aktörer om allmänintresset, dess konkreta innehåll men också hur det ska tillgodoses. Kritiska sakägare anser att de representerar en betydande majoritet av uppsalaborna samt deras intressen och därmed allmänintresset. Samtidigt anser kommunen att de kan representera hela kommunen, och intressena inom kommunen då kommunpolitikerna är folkvalda representanter. De kommunala intressena hävdar de är allmänintresset. Dessa olika uppfattningar leder till konflikter i planprocessen, där ena sidan vill se mer direktdemokratiskt inflytande i planprocessen och att konsekvenserna ska bedömas utifrån sakägarnas samlade intressen. Den andra sidan anser att konflikten löses inom politiken, medborgardeltagande är inte direktdemokratisk utan ska förbättra beslutsunderlaget och underlätta implementeringen av planförslaget. De förtroendevalda är demokratisk valda för att kunna ta denna typ av beslut om vad som är bäst för kommunen med detta synsätt.   Beslutsmakten över markanvändningen ligger främst hos de förtroendevalda, planerarna arbetar nära politiken och utåt sett ger de intrycket av att stå för samma ställningstaganden. Konflikten tyder på att det inte finns en gemensam bild över hur planeringen går till, vad medborgarnas möjlighet till inflytande är och vad som anses ingå i allmänintresset i den aktuella lokala kontexten. Studien visar att planerarna verkar ta en relativt konservativ och rationell roll. Detta överensstämmer inte med vad mycket av den forskning på ämnet som finns menar. I en stor del av forskningen framstår det som att den kommunikativa eller den nyliberala diskursen skulle ha fått mycket mer utrymme i planeringen och att dessa skulle ha influerat synen på allmänintresset i en högre utsträckning. Problematiken med det svårhanterliga begreppet underlättas av det som belyses i uppsatsen, nämligen att det finns ett par kritiska principer som kan använda för att förstå underliggande politiska ställningstaganden i formuleringen och hanteringen av allmänintresset.

Syftet med denna uppsats är att utreda vilka faktorer som kan föranleda semantisk pluralkongruens mellan singulara subjekt och plurala predikativa adjektiv. Uppsatsen består av två delundersökningar. I den första delundersökningen har jag sökt i en korpussamling för att se vilka olika varianter av denna typ av semantisk pluralkongruens som förekommer och om texters formalitetsnivå spelar någon roll för detta. Resultatet visar att fenomenet förekommer även på förhållandevis formella stilnivåer, om än i annorlunda form än på de lägre. I den andra delundersökningen har jag med hjälp av en enkät bett enskilda personer att bedöma hur språkligt korrekt de har uppfattat meningar innehållande vissa typer av semantisk pluralkongruens. Resultatet tyder på att en stor mängd faktorer påverkar bedömningen av semantisk pluralkongruens, bland annat adjektivets innebörd, etablerade benämningar, underförståddhet, samt egenskaper hos attribut och andra plurala led. Dessa sammanfattas i åtta hypoteser, som potentiellt även kan fungera som principer för vidare forskning.

Denna uppsats är en litteraranalys av romanen Tiššārī av Inaam Kachachi. Analysen undersöker begreppet identitet och vad som bidrar till stärkandet av det, beroende på erfarenheterna man har varit med om. Metoden för analysen av denna roman är narratologi där strukturen i texten studeras närmare med fokus på ordningen av händelser samt vem berättaren av romanen är. Resultatet som har uppnåtts är att det finns flera irakiska identiteter som presenteras i olika tidsepoker och ur olika karaktärers perspektiv. Denna analys visar även vikten av kollektiva minnen som huvudkaraktären återberättar för att bidra till bevarandet och vidarebyggandet av den irakiska identiteten.

I föreliggande studie har immigranters identitetsskapande på digitala medier undersökts.Vidare har detta satts i relation till en integrationsprocess i det svenska samhället. Detteoretiska ramverk som legat till grund för studien är det digitala nätverkssamhället,diaspora, hybridaidentiteter samt kollektiva identiteter. Empirin samlades in genomfenomenologiska halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem respondenter från treolika länder, fyra män och en kvinna, i åldrarna 23-33. Intervjuerna hölls i Malmö underperioden mars-april 2017 och varierade i längd mellan 30-60minuter. Resultatet visar på attdigitala medier främst var användbara gällande identitetsskapning gentemot hemlandet.Genom det digitala nätverkssamhället möjliggjordes kontinuerlig kontakt med hemlandetvia olika sociala medier. Vidare frambringade den digitala diasporan en omförhandling avtidigare identiteter samt en positionering till identiteter i Sverige. De digitala verktygenmöjliggjorde genom den digitala diasporan en hybrididentitet. / The present study has examined immigrant’s identity shaping on digital media.Furthermore, the identity process has been put in relation to an integration process into theSwedish society. The theoretical framework in the study includes ‘the digital networksociety’, ‘diaspora’, ‘hybrid identities’ as well as ‘collective identities’. The empirics wascollected through qualitative phenomenological half structured interviews and were heldwith five participants, four men and one woman, from three different countries in the agesbetween 23-33 years old. The interviews were conducted in Malmö during March-April2017 and lasted between 30-60minutes. The results show that digital media foremost werebest used regarding identity negotiation towards the homeland. Through the digitalnetwork society, a continuous contact with the homeland were made possible through theuse of social medias. Furthermore, the digital diaspora brought forth a negotiation of oldidentities and a positioning in the Swedish context. Additionally, the digital tools madehybrid identities possible through the digital diaspora.

Arbetet lyfter fram olika framställningar av Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD. För att visa hur konstruktioner byggs upp kommer utgångspunkten vara att granska hur språket i framställningarna används. Syftet med att skildra ytterligheterna i de olika tolkningarna är att belysa att det dels är den sociala kontexten som påverkar talakterna men även hur diskurser påverkar varandra. Det diskurspsykologiska begreppet tolkningsrepertoarer hjälper till att dela in diskurserna i olika sociala sammanhang. Inledningsvis redovisas studier som skildrar hur vardagsdiskurser påverkas av de mer traditionella forskningsdiskurserna. Det är ett specifikt socialt sammanhang som undersöks - en slags semi-vardags-diskurs - som utmärker sig för att vara starkt påverkat av avsändarnas yrkesidentitet som influencers. Materialet som granskas är främst publicerade texter på olika influencers bloggar. Det är fem individer som har valts ut för att de skriver om ADHD på ett sätt där de kopplar sin identitet till diagnosen. Genom att kartlägga subjektspositioner kan det utläsas att aktörerna positionerar sig i en expertroll - de uttrycker hur ADHD-diagnostiserade bör vända sin diagnos till enbart en tillgång. Det skildras hur aktörerna skapar sina egen tolkningsrepertoar samtidigt som de i enstaka fall påverkas av de traditionella forskningsframställningarna. Språkliga handlingar används som resurser för att lyfta fram de sidor av ADHD som gynnar avsändarna. Gemensamt för samtliga utom en är att de vill gestalta en vändning när det kommer till deras egen inställning till diagnosen, vilket ofta görs genom att beskriva ett stökigt förflutet i kontrast till hur de beskriver att de idag ser på ADHD som näst intill enbart något positivt. Aktören vars beskrivningar skiljer sig från resten, ska visa sig inte vara diagnostiserad men talar ändå på ett sätt där identitet kopplas till diagnos - genom att beskriva sina beteenden som ”typiska för en ADHD-person”. Ytterligare en aspekt som förstärker konstaterandet av att de aktörer vars språk granskas, framställer en stark koppling mellan identitet och diagnos.