The study was conducted in collaboration with Volvo Cars in the spring of 2019. The study examined the leadership of workshop managers in Sweden, Spain, Italy, Brazil, Chile, Mexico, Belgium and Poland. The purpose of the study was to investigate how leadership can be developed to increase the possibilities for successful implementations of Volvo Personal Service and to investigate which parts of Lean Leadership are required for Volvo Cars to be able to run and develop the leadership of VPS workshops successfully. Selected questions for the study would generate which pitfalls could be identified in the workshop managers' leadership based on research and how Volvo Cars would develop the leadership of these workshops in order for them to be more in line with Lean Leadership. The aim of the study has been to generate a written document for Volvo Cars regarding how the company should guide or develop the existing leadership to lay the foundation for successful implementations and continued development of VPS. The thesis is based on a pilot study in which five areas of improvement were mapped to finally decide that the leadership of the workshop managers was the area of improvement that should be investigated deeper. Volvo Cars has noted that the implementation of VPS not always is successful in all workshops and wanted to investigate whether the problem could lie with the workshop managers in Volvo workshops. Case study was chosen as a research strategy for the study, since only one research unit would be investigated, that is, connect Volvo workshops and their workshop managers. The survey was conducted with a qualitative design because the research questions and chosen research strategy were supplemented with a mixed form of data collection to deliver the best possible results for the study. Personal interviews and web surveys were chosen as methods for the data collection. During the pilot study, it emerged that there was suspicion that the leadership conducted by the workshop managers is a form of command and control. The workshop managers also experienced difficulties in changing their leadership and focusing on supporting and developing leadership instead of controlling leadership. The result of the survey shows the total opposite, the workshop managers conduct a coaching leadership with a great focus on the employees' development, their own development and continuous improvements, which also are important elements of Lean Leadership. The conclusions that the study has laid the foundation for are that the workshop managers conduct a leadership that is not at all in line with what Volvo Cars predicted. The workshop managers have shown clearly that they possess characteristics that support Lean Leadership, but they have also proven that in many situations they conduct Lean Leadership and that they are fully capable of changing their own leadership. The result will mainly benefit Volvo Cars and their continued work with VPS, but other organizations in the industry can also use the study's results regarding the new leadership. / Undersökningen har genomförts i samarbete med Volvo Cars under våren år 2019. Vid undersökningen har ledarskapet hos verkstadschefer i Sverige och på marknaderna Spanien, Italien, Brasilien, Chile, Mexiko, Belgien och Polen undersökts. Undersökningens syfte var att undersöka hur ledarskapet kan utvecklas för att öka möjligheterna till lyckade implementeringar av Volvo Personal Servicesamt undersöka vilka delar av Lean Leadership som krävs för att Volvo Cars ska kunna driva och utveckla ledarskapet i VPS-verkstäder på ett framgångsrikt sätt. Valda frågeställningarför undersökningen skulle genera vilka fallgropar som gick att identifiera i verkstadschefernas ledarskap utifrån forskning samt hur Volvo Cars skulle utveckla ledarskapet hos dessa verkstäder för att de ska ligga mer i linje med Lean Leadership. Måletmed undersökningen har varit att undersökningen skulle generera i ett underlag till Volvo Cars gällande hur det ska vägleda eller utveckla det befintliga ledarskapet för att lägga grund för lyckade implementeringar och fortsatt utveckling av VPS. Examensarbetet grundar sig i en förstudie där fem förbättringsområden kartlades för att slutligen besluta om att verkstadschefernas ledarskap var det förbättringsområde som skulle undersökas djupare. VolvoCars har uppmärksammat att implementeringen av VPS inte blir lyckad i alla verkstäder och ville undersöka om problemet kunde ligga hos verkstadscheferna i anslutna Volvo-verkstäder. Fallstudie valdes som forskningsstrategi för undersökningen eftersom enbart en undersökningsenhet skulle undersökas, det vill säga ansluta Volvo-verkstäder och deras verkstadschefer. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ design av anledningen att forskningsfrågorna och vald forskningsstrategi skulle kompletterats med en mixad form av datainsamling för att leverera bästa möjliga resultat för undersökningen. Personliga intervjuer och webbenkäter valdes som metoder för datainsamlingen. Vid förstudien framkom det att det rådde misstankar om att det ledarskap som bedrivs av verkstadscheferna är en form av kommando och kontroll. Verkstadscheferna upplevdes även ha svårigheter med att förändra sitt ledarskap och fokusera på ett supporterande och utvecklande ledarskap istället för ett kontrollerande ledarskap. Resultatetav undersökningen visar motsatsen, det vill säga att verkstadscheferna bedriver ett coachande ledarskap med stort fokus på medarbetarnas utveckling, sin egen utveckling och ständiga förbättringar vilket även visar på viktiga grunddelar i Lean Leadership. De slutsatser som studien legat till för är att verkstadscheferna bedriver ett ledarskap som inte alls ligger i linje med vad Volvo Cars förutspått. Verkstadscheferna har visat tydligt att de besitter egenskaper som stödjer Lean Leadership men de har även bevisat att de i många situationer bedriver Lean Leadership och att de är fullt kapabla till att förändra sitt egetledarskap. Resultatet kommer främst gagna Volvo Cars och deras fortsatta arbete med VPS men även andra organisationer inom verkstadsbranschen kan nyttja studiens resultat gällande det nya ledarskapet.

Svenska företag står inför stora marknadsförändringar i takt med att modern teknik, sociala strukturer och den etniska sammansättningen i samhället förändras. Ett sätt att arbeta med dessa förändringar är att öka mångfalden på arbetsplatsen genom inkluderande verksamhet. Detta arbete ska ge en nulägesanalys av graden av mångfald på Holmen Skog, som i sin tur kan ligga till grund för en fortsatt ökad förståelse kring begreppen och skapa förutsättningar att bedriva inkluderande verksamhet. / Swedish companies are facing major market changes as modern technology, social structures and the ethnic makeup in society is changing. One way of working with these changes is to increase diversity within the workplace though inclusiveness. This essay gives a current situation assessment of the degree of diversity within Holmen Skog, which in turn can form the foundation for an increased understanding of the concepts surrounding diversity and create pre-requisites to conduct inclusiveness in the workplace.

This study aims through a qualitative approach to study how agile methods are practised in a Swedish bank. The aim of the study is to understand the motives behind the choice to implement the agile methods, how the change process has been practised and finally what effects it gives to the employees in the company. Interviews with both the employees and the management of the bank has led to an understanding of their different views on the agile way of working through their individual experiences. Observations has visualised how the method is practiced, which contributed to a wider perspective. As analytical tools, theoretical concepts such as organizational recipes, the stakeholder model, process change, resistance, cynefin, human relations and efficiency are used. The result of the study shows that there has been both internal and external factors as the basis for the implementation of agile methods. The bank has intended for the change process to be agile with constant improvement as a goal. Uncertainty is an effect of the agile methods and is explained by a difficulty in applying the method throughout the business. The primary effect is increased efficiency, which is the management's main goal. How it affects the employees positively is through increased well-being for those motivated by the agile way of working and negative for those who is not. The study's conclusion is that it is difficult to implement a working method that generates positive effects for all employees. / Denna uppsats studerar, genom ett kvalitativt angreppssätt, hur agila metoder som arbetssätt tillämpas på en bank. Syftet med studien är att förstå motivet bakom att implementera metoderna, hur förändringsprocessen har genomförts och vilka effekter det ger på de anställda i företaget. Intervjuer av både medarbetare och ledning har genomförts och deras individuella erfarenheter har genererat i en förståelse för att det finns olika uppfattningar om arbetssättet. Observationer har synliggjort hur arbetssättet praktiseras, vilket har bidragit till ett större helhetsperspektiv. Som analysverktyg används teoretiska begrepp som organisationsrecept, intressentmodellen, processförändring, motstånd, cynefin, human relations och effektivitet. Studiens resultat visar på att både interna och externa faktorer utgjort motiv till implementeringen av agila metoder. Banken har ämnat genomföra förändringsprocessen agilt med ständig förbättring som mål. Osäkerhet är en effekt av implementationen och kan förklaras av en svårighet att tillämpa metoden i hela verksamheten. Den största effekten av arbetssättet är ökad effektivitet, vilket är ledningens främsta mål. Hur det påverkar de anställda positivt är genom ökad trivsel för de som motiveras av arbetssättet och negativt för de som inte gör det. Studiens slutsats pekar på svårigheten att implementera ett arbetssätt som genererar positiva effekter för samtliga anställda.

Familjeföretag är unika i den bemärkelse att de har en stark kultur vilket kan ha en positiv effekt på verksamhetens prestation. Kulturen hos familjeföretag är det som utgör den största fördelen eftersom det kan främja förändringsprocesser. Företag som är i tillväxt bör ofta göra förändringar i arbetssätt för att anpassa verksamheten efter de nya förutsättningarna. Projekt främjar innovation i företag vilket i sin tur ofta kan vara en drivkraft för tillväxt. Därmed är det vanligt att företag i tillväxt börjar arbeta i projektform mer intensivt. Projektintensiva organisationer är ett begrepp som innebär att projekt utgör kärnan av ett företag vilket är avgörande för att verksamheten ska gå framåt. Utmaningen för projektintensiva organisationer är att hitta en tydlig gräns mellan projekt- och linjearbete. Att arbeta i projekt innebär att en grupp av människor tillsätts temporärt för att utföra en unik uppgift. Uppgiften är utformad för att uppnå ett specifikt resultat vilket innebär att det även finns särskilda krav som måste uppfyllas. Detta förutsätter att gruppen av människor vet vad som krävs av dem för att nå framgång. För att nå framgång i projekt är det av stor vikt att företagsledningen har tagit fram tydliga direktiv och riktlinjer som minskar osäkerheten hos projektdeltagarna. Därav är det eftersträvansvärt att företagsledningen förser projekten med stöd i form av kommunikationsplaner och system som underlättar arbetssättet. Enligt forskning finns det ett behov av att komplettera befintliga teorier inom projektledning med studier som är praktikbaserade. Detta innebär att fler studier bör fokusera på hur företag hanterar projekt i verkligheten. Det är därför av intresse att undersöka ett företag som är i tillväxt och har gått från att ha ett fåtal projekt till att betraktas som en projektintensiv organisation. För att skapa en djupare förståelse för projekt som arbetssätt, grundar sig denna studie på en kvalitativ observationsstudie i ett familjeföretag som expanderat relativt snabbt på kort tid. Denna studie syftar till att effektivisera arbetssätt i produktutvecklingsprojekt hos Rototilt Group AB genom att undersöka hur en ökad förståelse för hur verksamheten arbetar i verkligheten samt vad som sker i arbetsprocesserna. Resultatet av denna studien visar att en ökad mängd av projekt som är stora och komplexa ställer högre krav på att system och arbetssätt fungerar smidigt. Studien visar också att en tydlig rollbeskrivning och mer strukturerad kommunikation främjar projektprocesserna i produktutvecklingsprojekt. Vidare har studien visat att prestation i projekt kan mätas och genom att göra detta länkas de olika nivåerna i företaget samman. Avslutningsvis är projekt i praktiken ett mycket intressant område som har potential till att utvecklas i framtiden. Detta genom att studera fler företag som arbetar intensivt med projekt och koncentrera sig på vad som faktiskt händer i praktiken.

Omvärldsförändringar har inneburit att regeringen gett Försvarsmakten en ny inriktning med ett ökat fokus på förmågan att försvara Sverige. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för förutsättningarna för chefskapet på plutonsnivån i det nationella försvaret och utveckla kunskap om vilka förutsättningar plutoncheferna har att möta de krav som det nya nationella försvaret ställer. Studien är genomförd med en induktiv kvalitativ fallstudiedesign med en hermeneutisk ansats. Det empiriska materialet baseras på data från 12 intervjuer med plutonchefer och data från undersökning av centrala Försvarsmaktsdokument. Resultatet visar att plutonchefensrollen karaktäriseras av en balansgång mellan rollen som chef och rollen som administratör, där administrationen väger över på bekostnad av krigföringsförmåga och ledarskap. Chefernas uppfattning om det nationella försvarets krav överensstämmer väl med de övergripande styrdokumenten men en tydlig sammanställning av kraven saknas vilket leder till osäkerhet. Plutonchefernas förutsättningar för att uppfylla det nya försvarets krav påverkas av deras möjlighet att balansera mellan uppgifter och tillgängliga resurser, vilket beror på avsaknad av administrativt stöd och brist på ledning. Studien har identifierat ett motsatsförhållande mellan två samtidigt pågående organisationsförändringar. Fenomenet som vi har valt att kalla paradoxförändring, innehåller en rollinriktad förändring mot chefen som administratör och en attitydinriktad förändring mot krigsförbandschef i det nya nationella försvaret. / The changes in the strategical environment have resulted in the government giving the Swedish defense forces a new national alignment, towards the capability of national defense. The purpose of this study is to build understanding of the conditions for platoon level leadership in the new national defense and to develop knowledge of the conditions the platoon commanders have been given to meet the demands by the new national defense. The research has been carried out by an inductive quantitative case study design with a hermeneutic approach. The empirical data is based on twelve interviews with platoon leaders and a study of official defense force documents. The research shows that the role of the platoon leader is characterized by balancing the role as commander and the role of administrator, were the administration weighs over on the expense of the capability of warfare and leadership. The platoon commander’s perception of the demands of the national defense complies with official defense force documents, but the absence of a clear compilation of the demands leads to some uncertainty. The platoon commander’s conditions to fulfill the demands of the new national defense is determined by their ability to balance tasks and available resources. This in turn is due to absence of administrative support and command. The research has identified a contradiction between two simultaneously ongoing organizational changes. The phenomenon that we have chosen to call the paradox change, contains one role-orientated change towards the commander as an administrator and one character-oriented change towards combat commander in the new national defense. / Uppdragsutbildning för Försvarsmakten

A new municipal group house is emerging - and intentions are affected. Swedish welfare is described as something that is transforming. This essay is a case study on how a group house for young adults with mild mental retardation and social problems, developed in a municipal. The purpose of the essay is to gain a better understanding of a new group house with the help of theoretical concepts such as internal and external forces in relation to organizational change. The conclusion is that a group house emerges through a complex context where different factors influence the ability to reach or fail intention, where the intention of the group house is to give the residents greater autonomy and hence have less need for welfare. Internal pressure such as the physical design of the home and external pressure such as how different laws are interpreted and followed in everyday situations are examples of important forces.

Organisationer står ständigt inför förändring för att behålla sin plats på dagens arbetsmarknad. Merparten av organisationsförändringar misslyckas varpå motstånd till förändring (MTF) antas vara en bidragande orsak. Forskning har undersökt hur MTF kan minskas via bl.a. förändringsledning. Denna studie avsåg undersöka individuella faktorer vilka kan påverka medarbetares MTF. Detta undersöktes via en enkät besvarad av 209 medarbetare på 11 företag. Enkäten bestod av Oregs skala för MTF, arbetsrelaterad self-efficacy (ASE), arbetsrelaterad KASAM (WSOC), attityd till organisationsförändring samt bakgrundsvariablerna kön, ålder, utbildningsnivå, antal år på arbetsplatsen och sektor. Studien hittade signifikanta samband mellan MTF och ASE, WSOC, attityd till organisationsförändring samt kön. Vidare visade sig prediktorvariablerna tillsammans förklara 29 % av variationen i MTF. Studiens resultat går i linje med tidigare resultat inom ASE och WSOC men går emot forskning om könsskillnader i MTF. Studiens slutsats var att de hälsofrämjande individuella aspekterna (ASE, WSOC) troligen inverkar mest på MTF.

Purpose: The purpose of this study is to compare the legal requirements for Euro VI and CARB regarding OBD certification in order to identify the challenges that may come for a manufacturer’s move from Euro VI classified heavy-duty engines to engines that meet the requirements of CARB. Furthermore, the study also aims to identify the effects that these challenges will have on the organisation. Research question: What type of challenges arise for a manufacturing company when developing an OBD certification process according to the requirements from CARB compared to Euro VI and how do these challenges affect the organisation? Method: The nature of this study was qualitative with a deductive method as an approach, where theories and empirical findings interacts. The theoretical framework is divided into two parts, in which the first part is obtained from scientific articles and books and the second part from legislations. The empirical data was gathered from interviews at a case study company and the information was thematically analysed. Conclusion: This study concludes that the movement from Euro VI to CARB standards will result in comprehensive changes for a company’s OBD process itself as well as organisational changes within the company. There will be a need to establish new processes and new ways of working within the organisation which can lead to comprehensive coordination difficulties that should be taken into consideration. In conclusion, it is as important to consider the effects of the changes that this movement will bring on the company and the actors within, as it is with the implementation of the process itself. / Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra lagkraven för Euro VI och CARB angående OBD certifieringen och därmed identifiera de utmaningar som kan uppstå i och med övergången från Euro VI klassificerade motorer till motorer som uppfyller kraven från CARB. Vidare syftar studien även till att undersöka hur dessa utmaningar påverkar organisationen. Forskningsfråga: Vilka utmaningar uppstår för ett tillverkande företag vid utveckling av en OBD certifieringsprocess enligt lagkrav från CARB i jämförelse med Euro VI och hur påverkar dessa utmaningar organisationen? Metod: Denna studie är av en kvalitativ karaktär som är baserad på en deduktiv forskningsmetod. Den teoretiska referensramen är uppdelat i två sektioner, vari den första är baserad på vetenskapliga artiklar och böcker och den andra från lagkrav. Empiriska data har samlats från intervjuer på fallstudieföretaget och metoden som har använts för att analysera materialet är tematisk analys. Slutsats: Denna studie konkluderar att övergången från Euro VI till CARB lagkrav resulterar i omfattande förändringar för företagets OBD process och bringar organisationsförändringar inom företaget. Det kommer att finnas ett behov av att etablera nya processer och nya arbetssätt inom organisationen som kan leda till omfattande samordningsproblem som bör has i åtanke. Sammanfattningsvis är det av yttersta vikt att ta hänsyn till de organisationsförändringarna som förväntas uppstå i och med denna förändring och inte enbart fokusera på att implementera en ny process.

Dagens uppvärming av hus kan ske med fjärrvärme och bakom leveransen av fjärrvärme finns det oftast en anläggning med en panna och operatörer som ska säkerställa driften så att hushållen får möjlighettill uppvärming. Vid eventuella störningar i anläggningen är det viktigt att operatörerna får möjlighet att felsöka problemet och därmed säkerställa driften av pannan, vilket ställer krav på felsökningen som operatörerna utför. Det här examensarbetet var i samarbete med Värmevärden i Nynäshamn AB och utfördes från juli 2020 till januari 2021. Syftet med projektet var att undersöka om det gick att identifiera vilka områden företaget behövde arbeta med för att förbättra den mekaniska felsökningen. Målet var att presentera ett förbättringsförslagför att ge operatörerna bättre förutsättningar vid felsökning av anläggningen. Projektprocessen som användes var projektcirkeln med två iterativa faser. För att planera projektet användes ett Gantt-schema och metoderna som användes för att samla information från operatörerna var observationer, intervjuer och information från företagets interna dokumentation. Inledningsvis genomfördes en kontextundersökning som var utgångspunkten i det här projektet. Ostrukturerade intervjuer med operatörerna och informationssamling från företagets interna dokumentation visade att företaget har utvecklingspotential gällande felsökning, grundorsaksanalyser och ensamarbete. Utifrån den kunskapen inhämtades därefter lämplig teori som grundorsaksanalys, ensamarbete, inlärning och kompetensutveckling, människans handlingsbeteenden, avvikelser i verksamheten, ta fram en metodstandard samt incidentrapportering. Kunskapen bidrog med ökad förståelse kring situationen och en djupare förståelse för ämnena. Därefter utfördes en datainsamling med hjälp av åtta intervjuer som pågick under tre dagar samt treobservationer i samband med besöken för intervjuerna. Denna datainsamling låg till grund för beskrivning av nuläget. Observation användes för att se hur tavlan med daglig styrning nyttjades men även för att studera hur personalen hanterade ett oplanerat strömavbrott. Slutligen analyserades även ”flippkortstavlan” som fanns inne i kontrollrummet som har fasta arbetsuppgifter, fördelade på jämna och ojämnaveckor. En intervju genomfördes med underhållsledaren men personen var ensam och därför kunde svaret inte skrivas ut i rapporten, med hänsyn till anonymiteten. Utifrån ovanstående datainsamling behövdes ytterligare information och teori för att komplettera kunskapen där ämnena var framtidens operatörer, systematiskt arbetsmiljöarbete, säkerhet och risk och förbättringsarbete. Därefter genomfördes en analys av nuläget där den teoretiska referensramen kopplades ihop med nuläget, som förklarade vilken möjlighet till förändring som fanns inom respektive område. Resultatet bestod av områden som företaget har möjlighet att förbättra. Operatörernas situation och säkerhet vid ensamarbete behövde förbättras för att kunna skapa en tryggare arbetsmiljö, exempelvisgenom att utföra riskanalyser och förbättra säkerhetsutrustningen i anläggningen. För att genomföra en felsökning fanns det möjlighet att använda en checklista med korta och enkla frågor som togs fram underprojektet. En förklaring till varför grundorsaken var så pass viktig att genomföra och förslag på vem som är ansvarig för att en grundorsaksanalys utfördes förklarades i resultatet. Det föreslogs även att ta fram en handlingsplan för grundorsaksanalyserna för att kunna genomföra dessa. För att möjliggöra lärande av felsökning var det viktigt att ha ordentlig dokumentation. För att skapa en lärande organisation föreslogs det att företaget kunde använda en iterativ process samt att se de anställda till individer som har olika förutsättningar. Värmevärden i Nynäshamn borde även ta fram en handlingsplan för att uppnå organisatoriskt lärande men även möjliggöra kunskapsöverföring för operatörerna. Vid störningar var det viktigt att skapa kontinuitet för arbetsuppgifter inte ska falla mellan stolarna. För att möjliggöra hanteringenav avvikelser gavs det även förslag på hjälpmedel att använda sig av i processen, som iterativa processer, tavlor för att kunna överblicka arbetsuppgifterna och verktygstavlor kunde placeras ut i anläggningen. Företagets dokumentation hade förbättringspotential gällande vokabulär och hur termer användes där även flödesschemat vid händelser hade utvecklingspotential. Till sist lyftes även hur företaget kunde gör aför att möjliggöra bättre kontinuitet vid händelser som sträcker sig under en längre tid. Diskussionskapitlet syftade till att diskutera och besvara relevans, reflektion och slutsatser och till sists vara på projektets sex frågeställningar. Rekommendationerna poängterade vad som skulle förändras först och förslagen presenterades i en prioriteringslista. Punkterna baserades på operatörernas intervjuer och den teoretiska referensramen. Första förändringen som rekommenderades att genomföra var att undersöka och genomföra en riskanalys på ensamarbetet. Det rekommenderades även att gå igenom säkerhetsutrustningen i anläggningen och hantera tidsbristen genom att tidsinventera arbetsuppgifterna, även de oförutsedda händelserna för att se hur mycket tid som lades på dessa. I rekommendationen förklarades även hur en förändringsplan implementerades för att kunna realisera förändringar. Till sist handlade vidarearbete om punkter som hade uppmärksammats under projektet, där det fanns potential att göra en förändring men punkterna behövde undersökas ytterligare för att se hur förändringen skulle genomföras. / Today’s heating of houses can take place with district heating and behind the delivery of district heating is there are often a facility with a boiler and operators that will ensure heating of the households. In the event of disturbances of the plant it is important that the operators are given the opportunity to troubleshoot the problem and thereby ensure that the boiler and the plant is working, which places demands on the troubleshooting that the operators perform. This master thesis was a collaboration with Värmevärden in Nynäshamn AB and was conducted from July 2020 to January 2021. The purpose of this project was to investigate whether it is possible to identify which areas the company needed to work with to improve the mechanical troubleshooting. The goal was to present an improvement proposal to give the operators better conditions when troubleshooting the facility. The process of the project was the project circle with two iterative phases. A Gantt-chart was used to plan the project and the methods used to gather information from the operators were observations, interviews, and information from the company’s internal documentation. Initially in the project, a context study was conducted which was the starting point for this project. Unstructured interviews with the operators and information gathering from the company’s internal documentation showed that the company had a development potential regarding troubleshooting, root cause analysis and working alone. Based on that knowledge, useful theory was then obtained such as root cause analysis, solo work, learning and competence development, human action behaviours, deviation in the business, developing a method standard and reporting incidents. The knowledge contributed with and increased understanding for the situation and deeper understanding for the topics. Subsequently, a data collection was made with help of eight interviews for three days, as well as three observations in connection with the visits for the interviews. This data collection was the basis for describing the current situation. Observation was used to see how the board with daily control was used but also to study how the staff handled an unplanned power outage. Finally, the ”flip cardboard” that was inside the control room, which has fixed tasks even and uneven weeks, was also analysed. An interview was conducted with the maintenance manager, but the person was alone and therefore the answer could not be printed in the report with regard to anonymity. Based on the data collection, additional information and theory were needed to supplement the knowledge where the subjects were the operators of the future, systematic work environment work, safety and risk and improvement work. The current situation was then analysed with the help of the theoretical framework, which explained the possibility of change in each area. An analysis of the current situation was then performed where the theoretical framework was linked to the current situation. The result consisted of areas that the company had the opportunity to improve. The operators’ situation and safety in working alone needed to be improved to be able to create a safer work environment, for example by carrying out risk analyses and improving the safety equipment in the facility. To perform a troubleshooting, it was possible to use a checklist with short and simple questions that was provided during this project. An explanation of why the root cause was so important to perform and suggestions on who is responsible for a root cause analysis was given in the result. It was also proposed to develop an action plan for the root cause analyses in order to be able to implement them. To enable to learn from the troubleshooting, it was important to have proper documentation. To create a learning organisation, it was suggested that the company used an iterative process and to saw the employees as individuals who had different conditions. Värmevärden in Nynäshamn should also develop an action plan to achieve organisational learning but also enable knowledge transfer for the operators. In the event of disturbances, it was important to create continuity so that work tasks do not fall between the chairs. To enable the handling of deviations, suggestions was also given for aids to use in the process, such as iterative processes, boards to be able to overview the work tasks and tool boards can be placed in the facility. The company’s documentation had potential for improvement regarding vocabulary and how terms were used, where the flow charts for events also had development potential. Finally, it also highlighted what the company could do to enable better continuity in the event of events that extend for a longer period.  The discussion chapter aimed to discuss and answer relevance, reflection and conclusions and finally answer the project’s six questions. The recommendations were intended to point out what should be changed first, and the proposals was presented in a priority list. The areas were based on the operators’ interview and the theoretical framework of this project. The first change that was recommended to be implemented was to investigate and perform a risk analysis of the work done alone. It was also recommended to go through the safety equipment in the facility and manage the lack of time by time-inventorying the work tasks, including the unforeseen events to see how much time that was spent on these events. The recommendation also explained how a change plan should be implemented in order to be able to realise changes. Finally, the further work highlighted areas that had been noticed during the project, where there was potential to make a change but the areas needed to be investigated further to see how the change would be implemented.

Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how change processes created under abrupt conditions are experienced and how they function, by studying the change process from an employee perspective, with connection to sensemaking. Theoretical framework: The theories in this study are based partly on previous research of organizational change, where we bring up factors for success and failure on different levels and partly on crisis management that gives an understanding of changes created under abrupt and unplanned circumstances. Also, previous research on e-learning and distance examination is used to gain an understanding of the organizational changes which this study is based on. The three theoretical foundations of this study are regarded though a sensemaking perspective which is recurring throughout the whole study. Method: The thesis is a qualitative case study which take an interactive approach. The result is collected throughout 8 semi-structured interviews from employees who worked during the time of the change. The result is processed and analyzed through transcription, thematization and coding. Result: The result of the thesis shows how the respondents experienced and perceived the change from a past, present and future perspective, where the factors that influenced the experience are described together with the problems and difficulties that emerged. Conclusion: The teachers perceived the change as positive and successful so far. It was perceived as sudden and intense but though a great understanding, empathy, community and humility towards the change, the situation and each other, they managed the situation beyond expectation. The main conclusion is that the factors that have influenced the employees' experience were the attitude towards change, their feelings and understanding of the situation as well as shared opinions and past experience. It is through these factors that the respondents saw the change as feasible and meaningful. Conclusions about the difficulties that arose were to design materials digitally and that there was a perceived lack of interaction between teachers and students. Implementation was also perceived to have a high learning speed to learn the technique and the increased workload was perceived as a difficulty. / Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur förändringsprocesser skapade under oplanerade förhållanden upplevs och fungerar, genom att studera förändringsprocessen ur ett medarbetarperspektiv, med koppling till sensemaking (meningsskapande). Teoretiskt perspektiv: Teorierna i denna studie grundar sig dels från tidigare forskning kring förändringsarbete, där faktorer för framgång och misslyckande på olika nivåer beskrivs och dels kring förändringsarbete under kris som ger en förståelse för förändringar som sker under oplanerade och plötsliga omständigheter. Även tidigare forskning kring e-lärande och distansundervisning ingår i den teoretiska referensramen för att få en förståelse för det förändringsarbete som studien bygger på. De tre teoretiska grunderna i denna studie behandlas sedan ur ett sensemaking perspektiv som är genomgående i hela studien. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie med en interaktiv ansats. Empirin är insamlad genom 8 semistrukturerade intervjuer från medarbetare som arbetat under tiden för förändringen. Empirin är bearbetad och analyserad genom transkribering, tematisering och kodning. Empiri: Empirin i studien redovisar hur respondenterna upplevde och uppfattade förändringen ur ett dåtids-, nutids- och framtidsperspektiv där de faktorer som påverkade upplevelsen beskrivs tillsammans med de problem och svårigheter som dök upp. Slutsats: Generellt sett uppfattade lärarna förändringen som positiv och hittills lyckad. Förändringen upplevdes som plötslig och intensiv men att de genom en stor förståelse, empati, gemenskap och ödmjukhet inför både förändringen, situationen och varandra klarat av situationen över förväntan. Den huvudsakliga slutsatsen är att de faktorer som har påverkat medarbetarnas upplevelse var inställningen till förändring, deras känslor och förståelse kring situationen samt delade meningar och tidigare erfarenhet. Det är genom dessa faktorer som respondenterna sett förändringen som genomförbar och meningsfull. Slutsatser kring svårigheterna som uppstod var att utforma material digitalt och att en upplevd avsaknad av interaktion mellan lärare och studenter upplevdes. Implementeringen upplevdes även ha en brant inlärningskurva att lära sig tekniken och den ökade arbetsbelastningen upplevdes som en svårighet.