Sedan början av 2000-talet har Försvarsmakten genomfört en mängd förändringar med sin organisation och personal. Nedskärningarna av förband tillsammans med ett ökat fokus på internationella insatser i början av 00-talet har under slutet av 10-talet förändrats till en tillväxt av förband samt en återgång till ett nationellt fokus. Yrkesofficerarnas profession har förändrats genom införandet av ett tvåbefälssystem under slutet av 00-talet från ett enbefälssystem, likväl som att värnplikten lades vilande 2010 och anställda soldater introducerades i organisationen. Sedan 2018 är värnplikten återinförd med utbildning av soldater och gruppbefäl, 9 respektive 11 månader. Från och med sommaren 2021 återinförs 15 månaders värnpliktiga, som övertar befattningar i krigsorganisationen som tidigare bemannats av yrkesofficerare. Studien utforskar vad detta införande innebär för yrkesofficersprofessionen, vilka konsekvenser som uppstår likväl som hur införandet bör implementeras. Genom intervjuer av åtta respondenter från Trängregementet i Skövde utforskas införandet ur yrkesofficerarnas perspektiv. Studien tar hjälp av Bolman och Deal’s fyra perspektiv på organisation och ledarskap samt Runsten och Werr’s modell för kunskapsintegration för att förstå och tolka organisationsförändringen. Införandet av 15 månaders värnpliktiga omfattar yrkesofficerarnas förväntningar på förändringen, som baseras från tidigare erfarenheter men innehåller även farhågor och positiva förväntningar. Erfarenheten att utbilda dessa värnpliktiga saknas idag på grundutbildningskompanierna, denna kunskap återfinns hos äldre yrkesofficerare i högre nivåer - varvid ett utbyte av gamla erfarenheter i dagens kontext är en framgångsfaktor. Införandet påverkar även utbildning och övningar för förbanden, då värnplikten sker under en längre tid samt att de värnpliktiga ställer ett ökat ansvarstagande hos plutonchefer. Professionen för främst specialistofficerare förändras, genom att värnpliktiga innehar samma grad som specialistofficerare likväl som att expertisen för specialistofficerare kommer ta längre tid att uppnå. En maktförskjutning sker från yrkesofficerare till värnpliktiga, vilket främst påverkar unga specialistofficerare. Studien rekommenderar Försvarsmakten att överse nuvarande styrdokument och uppdatera dessa, samt vidare utveckla yrkesofficersprofessionen. Studien rekommenderar Försvarsmakten att med nuvarande indelning i trebefälssystemet att sergeantsgraden är lämplig för de värnpliktiga och att en förstegsutbildning är bäst lämpad för att utbilda och öva sig till ställföreträdande plutonchef. Om Försvarsmakten inför värnpliktiga plutonchefer i framtiden bör detta föregås av en analys utifrån den militära professionen och trebefälssystemet. / Since the early 2000’s the Swedish Armed Forces has conducted several changes concerning its organization and personnel. The downsizings of units as well as an increased focus on international operations in the early 2000’s have changed to a growth of units and a return to a national focus. The professions of professional officers have changed with the transformation from a single-command system to a two-officer system in the late 00s, as well as the pause of national conscript service in 2010 and introduction of professional soldiers within the organization. The national conscript service was reintroduced in 2018, for soldiers and squad leaders between 9 and 11 months. During the summer of 2021, 15 months conscript service will be reintroduced. These new conscripts will take over the positions previously manned by professional officers in the wartime organization. The study explores the reintroduction’s affects for professional officers, what consequences that occur as well as how the reintroduction should be implemented. Through interviews with eight respondents from the Logistics regiment in Skövde the reintroduction is explored through the professional officers’ view. The study seeks guidance from Bolman and Deal’s four perspectives on organization and leadership and also Runsten and Werr’s model for integration of knowledge, to be able to understand and interpret the organizational change. The reintroduction of 15 months conscripts includes professional officers’ expectations of the change, which is based from earlier experiences but also includes concerns and hopes. There is a lack of experience to train this new category of conscripts today at company level, the ability to do so is found in older officers in higher echelons – therefore an exchange of old experiences in the context of today is a criterion for success. The reintroduction also affects the training and the field exercises, because the conscript service is prolonged and the conscripts require an increased responsibility from the platoon leader. The profession for non-commissioned officers (NCO) changes - through the use of the same rank by conscripts and NCO’s. It will also take longer time for NCO’s to achieve expertise within their profession. A shift of power occurs from professional officers to conscripts, which mostly affects junior NCO’s. The study recommends the Swedish Armed Forces to overlook its current steering documents and to update these, and also to further develop its military profession for all officers. The study recommends the Armed Forces that with the current officer system, the rank of sergeant is well suited for these conscripts and the conscripts service should be based upon a pre-training concept to be able to succeed as deputy platoon leader. If the Armed Forces introduce conscripts as platoon leaders in the future, an analysis should be conducted prior to the change, concerning the military profession and the three-officer system.

Title: IFRS 15- The new revenue recognition standard from contracts with customers.   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration    Author: Piran Batte and Zagros Isik   Supervisor: Jean-Claude Mutiganda and Pär Vilhelmson   Date: 2021 – June    Aim: The study aims to examine how listed companies in Sweden are affected by institutional pressures in the implementation of IFRS 15 and what organizational changes the revenue standard entails.    Method: The study examines listed companies in the construction and real estate industry in the Swedish market that have implemented IFRS 15 in their revenue recognition. The study is characterized by a qualitative research approach that produced data through semi-structured interviews and literary sources which were then analyzed via coding and thematic analyzes presented in tabular form.   Result & Conclusions: The results presented in the study show that the examined companies are affected by the isomorphic factors arising from the new institutional theory in the adoption and transition to IFRS 15. The companies are strongly influenced by a mandatory isomorphism as they are listed and are thus legally obliged to comply with IFRS standards. The companies are also characterized by an imitating isomorphism in the form of cooperation with competing companies because of uncertainty regarding the handling of the new standard. A normative isomorphism has been of a lesser degree. The results show no significant changes in the company's internal operations around their internal controls, IT systems and contract design, however, these have been permeated by high workload in the early phase of the implementation process of the standard. All companies felt an overestimated effect of the standard on its internal operations.    Contribution of the thesis: The study fills the existing gap around research on IFRS 15 and its impact on listed companies that are in the Swedish market. The study contributes to the new institutional theory by showing how companies experience pressure from society and norm-setting bodies. The theoretical contribution shows that mandatory and mimicking isomorphism has affected companies in the implementation of IFRS 15. Compliance with laws and advice as well as taking inspiration and collaborating with other companies have been demonstrated. The practical contribution is that companies tend to act under pressure from the environment in the goal of achieving legitimacy.   Suggestions for future research: As the companies examined in this study have been in the construction and real estate industry, a proposal for future research may be to study other listed companies that have adopted IFRS 15 as a revenue standard.    Key words: IFRS 15, Organizational Change, Implementation, New Institutional Theory, IASB, Internal Controls, IT Systems, Contract Design and Work Tasks. / Titel: IFRS 15 – Den nya intäktsstandarden för avtal med kunder   Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi    Författare: Piran Batte och Zagros Isik   Handledare: Jean-Claude Mutiganda och Pär Vilhelmson    Datum: 2021 – Juni    Syfte: Studien syftar till att undersöka hur börsnoterade företag i Sverige påverkas av institutionella påtryckningar vid implementeringen av IFRS 15 samt vilka organisationsförändringar intäktsstandarden medför.   Metod: Studien undersöker börsnoterade företag inom bygg -och fastighetsbranschen på den svenska marknaden som implementerat IFRS 15 i sin intäktsredovisning. Studien präglas av en kvalitativ forskningsansats som samlat in data genom semistrukturerade intervjuer och litterära källor som sedan analyserats via kodningar och tematiska analyser som presenterats i tabellform. Urvalet består av tio respondenter    Resultat & slutsats: Resultaten som framställs i studien visar att de undersökta företagen påverkas av de isomorfa faktorerna som härrör den ny institutionella teorin vid antagandet och övergången till IFRS 15. Företagen påverkas starkt av en tvingande isomorfism då dessa är börsnoterade och är således lagenligt skyldiga att följa IFRS-regelverken. Företagen präglas även av en härmande isomorfism i form av samarbete med konkurrerande företag till följd av ovisshet kring hanteringen av den nya standarden. En normativ isomorfism har varit av mindre grad. Resultatet visar inga påtagliga förändringar på företagens interna verksamhet kring dess interna kontroller, IT-system och kontraktsutformning dock har dessa genomsyrats av en hög arbetsbörda vid en tidig fas av implementeringsprocessen av standarden. Samtliga företag kände en överskattad effekt av standarden på dess interna verksamheter.    Examensarbetets bidrag: Studien fyller det existerande gapet kring forskning om IFRS 15 och dess påverkan på börsnoterade företag som befinner sig på den svenska marknaden. Studien bidrar till den ny institutionella teorin genom att visa hur företag påverkas av påtryckningar från samhället och normgivningsorgan. Det teoretiska bidraget visar att tvingande och härmande isomorfism har påverkat företag i implementeringen av IFRS 15. Att följa lagar och rådgivning samt att ta inspiration och samarbeta med andra företag har påvisats. Det praktiska bidraget är att företagen tenderar att agera under press från omgivningen i mål om att uppnå legitimitet.    Förslag till fortsatt forskning: Då företagen som undersökts i denna studie befunnit sig inom bygg -och fastighetsbranschen kan ett förslag till framtida forskning vara att studera andra branscher ute på börsen som antagit IFRS 15 som intäktsstandard.    Nyckelord: IFRS 15, Organisationsförändring, Implementering, New institutional theory, IASB, Interna kontroller, IT-system, Kontraktsutformning och Arbetsuppgifter

År 2021 trädde en ny lag om barnfridsbrott i kraft, vilket innebär att det är straffbart att barn bevittnar brott i nära relationer. Studiens syfte var att undersöka socialsekreterares upplevelser och erfarenheter av hur barnfridsbrottslagen påverkat det praktiska arbetet med barn som har bevittnat våld i nära relationer. För att uppnå syftet valdes en kvalitativ ansats och sju semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare genomfördes. Empirin analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk utgångspunkt för analysen valdes organisationsteori ur ett Human Resource-perspektiv samt begreppen “barnperspektivet” och “barnets bästa”. Resultatet tolkades även mot bakgrund av tidigare forskning om barnfridsbrottslagen och socialtjänstens praktiska arbete med barn som upplevt våld. Resultatet visade att ett fåtal av socialsekreterarna upplevde sig ha tillräckligt med kunskap om lagstiftningen och majoriteten önskade mer kunskap. De mest påtagliga förändringarna i arbetet efter införandet av lagen var att socialsekreterare bör överväga om polisanmälan ska göras, det blir tydligare i kommunikation med föräldrar att det är brottsligt för barn att bevittna våld samt att lagen möjliggör att kunna bryta det våldsamma mönstret. De mest framträdande utmaningarna var att det krävs ett grundbrott, att det är svårt att närma sig våldsproblematiken med både föräldrar och barn samt att polisförhör tenderar att dröja. Förbättringsmöjligheter som socialsekreterare önskade var tydligare beskrivningar på; centrala begrepp och ansvarsfördelningar mellan olika professioner. Slutsatsen var att socialsekreterare är i behov av mer stöd och resurser för att kunna arbeta med barnfridsbrottslagen på bästa sätt och för att de ska kunna ha en samsyn kring arbetet. / In Sweden, since 2021, it is illegal to let children witness domestic violence. In this qualitative study, we investigate social workers’ experiences regarding the question of how the respective law affects their work with children and adolescents. We conducted seven semi-structured interviews with social workers. The data was analyzed through a qualitative content analysis. The theoretical starting point of the analysis was organization theory from a Human Resource-perspective and the concepts “child perspective” and “best interest of the child”. We also refer to previous research on the new law and the practical work of the social services. The results of the study show that a few social workers feel that they have enough knowledge of the legislation and the majority wish for more knowledge. The most obvious change is that social workers need to consider filing a police report, that it can be clearly communicated that it is criminalized to let children witness domestic violence and a possibility to break the violent pattern. Challenges with the law was that a fundamental crime is required, to approach the problem of violence with parents and children and that police interrogation tends to be delayed. Suggestions for improvements are clearer descriptions of central concepts and distribution of responsibilities between different professions. The conclusion was that social workers need additional support and resources to be able to work with the new law in the best way to be able to have a consensus regarding the work.

Bakgrund och problemområde: Organisationer påverkas i stor utsträckning av globaliseringen och den tekniska utvecklingen, något som inte är ett undantag för tillverkningsindustrisektorn. Detta kräver att organisationer ständigt behöver utvecklas för att hålla sig konkurrenskraftiga på marknaden. Men något som också kan skapas i och med de ständiga förändringarna är ett växande förändringsmotstånd. Medarbetares förändringsmotstånd kan ha förödande konsekvenser. Men är det verkligen själva motståndet som är problemet, kan det inte vara så att det orsakas av något annat? För att förstå förändringsmotståndet och att det i sig kanske inte är det verkliga problemet skapas kunskap om orsaken till att förändringsmotståndet uppstår. Även vilket stöd organisationen kan bidra med vid förändringsarbeten.. Förändringsmotstånd kan yttra sig på olika sätt och det finns olika orsaker till dess uppkomst. Syfte: Syftet med rapporten är att öka kunskapen om orsakerna till medarbetares förändringsmotstånd och hur motståndet ser ut på ett av Sveriges största tillverkningsföretag. En ökad kunskap kring förändringsmotstånd i olika kontexter kan bidra till att förstå hur oönskat motstånd kan förebyggas.  Problemformulering:● Vilka former av förändringsmotstånd upplevde medarbetarna vid enorganisationsförändring och vad var orsaken till motståndet? o Vilken möjlighet för stöttning av organisationen finns för medarbetaren vid förändringsarbeten? Metod: I studien har det använts en kvalitativ metod för att öka kunskapen kring medarbetarnas perspektiv på förändringsmotstånd. Det har genomförts tio semistrukturerade intervjuer med medarbetare som är mellanchefer på Företag X i tillverkningsindustrisektorn. Slutsats: Bland de olika reaktionerna är det känslomässigt motstånd som varit starkast. I de flesta fallen har motståndet varit passivt eller ambivalent, det vill säga att det handlat om negativa tankar och känslor. Samtidigt är en majoritet av motståndet omedvetet, det vill säga att de som har ett motstånd själva inte vet om det eller antar sig ha det. Hur förändringsmotståndet yttrar sig antas bero på vad orsaken till motståndet bottnar sig i. Psykologiska orsaker till motstånd var det som visat sig tydligast. Att vara mellanchef verkar till viss del påverka hur motståndet uttrycker sig då de har mer insyn och inflytande i organisationen. Undersökningen kom fram till att medarbetarna inte upplevde sig behöva något ytterligare stöd vid förändringsprocessen då de redan kände sig tillfreds med den stöttning de hade i form av en god kommunikation och relation till sin närmsta chef. / Problem background: Organizations are greatly affected by globalization and technological development, which is not an exception for the manufacturing industry sector. This requires that organizations constantly need to develop in order to remain competitive in the market. A phenomenon that can be created as an impact of constant changes within an organization is a growing resistance to change. Employee resistance to change can have devastating consequences. But is it really the resistance itself that is the problem, couldn't it be caused by something else? In order to understand the resistance to change and that it may not in itself be the real problem, knowledge is created about the reason why the resistance to change arises. Also, what support the organization can contribute to when changes in the workplace are taking place. Resistance to change can manifest itself in different ways and there are different reasons for its emergence. Purpose: The purpose of the report is to increase knowledge about the reasons for employee resistance to change and what the resistance looks like at one of Sweden's largest manufacturing companies. An increased knowledge of resistance to change in different contexts can contribute to understanding how unwanted resistance can be prevented. Research question:● What forms of resistance to change did the employees experience during an organizational change and what was the reason for the resistance?o What opportunity for support from the organization is there for the employee during organizational change? Method: In this study, a qualitative method was used to increase knowledge about the employees' perspective on resistance to change. Ten semi-structured interviews have been conducted with employees who are middle managers at Company X in the manufacturing industry sector. Conclusion: Among the different reactions, it is the emotional resistance that has been the strongest. In most cases, the resistance has been passive or ambivalent, that is to say, it has been about negative thoughts and feelings. At the same time, a majority of the resistance is unconscious, that is, those who themselves have a resistance do not know about it or assume that they have it. How the resistance to change manifests itself is assumed to depend on what the cause of the resistance is rooted in. Psychological reasons for resistance were the most clearly demonstrated. Being a middle manager seems to some extent to influence how the resistance expresses itself as they have more visibility and influence in the organization. The survey concluded that the employees did not feel they needed any additional support during the change process as they already felt satisfied with the support they had in the form of good communication and a good relationship with their immediate supervisor. / <p>Externt samarbete med ett anonymt tillverkningsföretag.</p>

Organisationer har under de senaste åren börjat bestå av både människor och robotar i sina arbetsgrupper. Det som möjliggjort samarbetet mellan användare och robot är Robotic Process Automation (RPA) som kan beskrivas som en digital medarbetare. RPA syftar till att ersätta användarens monotona arbetsuppgifter, användaren kan då fokusera på mer avancerade och värdeskapande uppgifter som kräver kognitivt tänkande. Tidigare forskning visar på att användare upplever förändringen vid implementation av RPA i organisationen olika och kan uppfattas som ett hot eller en möjlighet. Syftet med studien är att undersöka hur användare upplever förändringen och samspelet som sker med RPA i en organisation och ge insikter på hur samspelet kan förbättras. Studien genomfördes genom en kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer för att undersöka användarnas egna ord om upplevelsen till samspelet med RPA. Studiens slutsats är att användare upplever samspelet med RPA olika beroende på hur informerade dem är angående robotens syfte och mål, men i studien har det framkommit nedslag som kan förhindra de negativa upplevelser som kan uppstå vid samspel med RPA. / In recent years, organizations have begun to consist of both humans and robots in their work groups. What has enabled the interplay between humans and robots is Robotic Process Automation (RPA), which can be described as a digital employee. RPA aims to replace the monotonous tasks so that humans can focus on more advanced and value-creating tasks that require cognitive thinking. Previous research shows that users experience changes when implementing RPA in the organization differently and can be perceived as a threat or an opportunity. The purpose of the study is to investigate how users experience the change and interaction that occurs with RPA in an organization and provide insights into how the interplay can be improved. The study was conducted through a qualitative approach with semi-structured interviews to examine the users' own words about the experience to the interplay with RPA. The study's conclusion is that users experience the interplay with RPA differently depending on how informed they are regarding the robot's purpose and goals, but the study has revealed impacts that can prevent the negative experiences that can occur when interacting with RPA.

Healthcare is generally characterized by deep traditions, old working methods, and clear hierarchies. A central part of medical wards is the so-called “round”. During the round, physicians and nurses visit the patients and decide on further action. The round is a central process at wards and affect the rest of the working day, both for physicians and nurses. In this study, the round process was observed at Ward 4 at Norrtälje Hospital. The staff at Ward 4 experienced high-stress levels and this was related to an ineffective round according to a prestudy conducted by Clinical Innovation Fellowships. The project aimed at producing a new optimized round routine that would reduce the high-stress levels. The study was conducted through observations, dialogue with staff, interviews, surveys, comparative observations at other wards at Norrtälje Hospital and other hospitals as well as theoretical studies. The main difficulties discovered in our study with the round process at Norrtälje Hospital were that (i) information was communicated dual, (ii) the round process was too time-consuming, (iii) late decision-making, (iv) inefficient role for nurses and the (v) priority of work. The study resulted in a recommendation of a new round routine in which we have taken the staff’s interests into account as well as literature and research within the field of how developing healthcare processes. Our target was to increase communication and collaboration between physicians and nurses and furthermore exploiting human resources in the best possible way. Our main recommendation was to introduce a seated pre-round prior to commencing the daily round routine and to introduce a reconciliation meeting afterwards. / Sjukvård är generellt sett präglat av inrotade traditioner, gamla arbetsmetoder och tydliga hierarkier. En central del på medicinska avdelningar är den så kallade ronden. Under ronden besöker läkare och sköterskor patienterna och beslutar om vidare åtgärder. Arbetet under ronden påverkar sedan resten av arbetsdagen, både för läkare och sköterskor, eftersom den är en väldigt central del av arbetsdagen på en medicinavdelning. I denna studien så undersöktes rondprocessen på avdelning 4 på Norrtälje Sjukhus. Bakgrunden till detta var att personalen präglats av höga stressnivåer och att det varit ett resultat av en ineffektiv rond. Detta framkom från en förstudie utförd av Clinical Innovation Fellowships. Vår studie syftade i att producera en ny effektivare rondrutin som i sin tur skulle minska stressen hos personalen. Detta genomfördes med hjälp av observationer, dialog med personal, intervjuer, enkätundersökningar, jämförande observationer på andra avdelningar och andra sjukhus, och teoristudier. Dom största problemen som upptäcktes i vår studie var att (i) information kommuniceras dubbelt, (ii) ronden tog för lång tid, (iii) att beslut inte fattas tillräckligt fort, (iv) sköterskans roll under ronden och (v) prioritering av patienter. Studien resulterade i ett förslag till en ny rondrutin som strävar efter att öka kommunikation och samarbete mellan läkare och sköterskor, och samtidigt utnyttja personalresurser på ett optimalt sätt. Vår främsta rekommendation var att införa en sittrond före gåronden och avsluta med ett avstämningsmöte.

This study aims to explore the perspectives of the metropolitan regions’ social and/respective labor market administrations within organizational theoretical issues throughout a Scandinavian institutional analysis.  The study has been conducted with a triangulation method, which combines both qualitative and quantitative methods to increase the study's validity. Semi-structured interviews have been conducted with three administrative directors and three department heads from the regions Stockholm, Gothenburg, and Malmö. In addition, a questionnaire has been distributed to 60 respondents working within the social and/respective labor market administrations in the regions of Stockholm, Gothenburg, and Malmö to obtain a broader understanding of the organizational theoretical thoughts circulating within the administration. Of these respondents, 23 responded to the questionnaire. The study is based on a theoretical framework grounded in Scandinavian institutional theory. By analyzing the study´s empiricism through a discourse analysis and Scandinavian institutional theory, this research contributes to a broader understanding of organizational theoretical issues in a Swedish context within the social and/respective labor market administration.  The results of the study through the triangulation show that Stockholm’s and Gothenburg’s social respective labor market administrations have preserved stronger isomorphic traits compared to Malmö’s social and labor market administration, which has stronger traits of Scandinavian institutional theory. The tendencies from Scandinavian institutional theory in Malmö’s social and labor market administration point to the centralized reform that has been made there, which has meant that by merging the social and labor market administration, they have become such a large administration that the rigid way of governing (which to some extent led to decoupling, but also the spread of ideas and organizational change) has taken over too much, which has led the pendulum to swing back to a more trust-based governance as compensation for its size.  The differences between the regions suggest that they have different organizational structures, which affect their way of organizing and thus their scope of action. The study contributes to an increased understanding of how organizational theoretical issues are reflected within the social and/respective labor market administrations in the metropolitan regions of Sweden. / Denna studie syftar till att utforska storstadsregionernas social och/respektivearbetsmarknadsförvaltningars perspektiv på organisationsteoretiska frågor ur en skandinaviskinstitutionell analys. Studien har genomförts med en trianguleringsmetod, som kombinerar både kvalitativa ochkvantitativa metoder för att höja studiens validitet. Semistrukturerade intervjuer hargenomförts med tre förvaltningsdirektörer och tre avdelningschefer från regionernaStockholm, Göteborg och Malmö. Dessutom har en enkät distribuerats till 60 respondentersom arbetar inom social och/respektive arbetsmarknadsförvaltningarna i regionernaStockholm, Göteborg och Malmö för att erhålla en bredare förståelse för deorganisationsteoretiska tankarna som cirkulerar inom förvaltningen. Av dessa respondentersvarade 23 på enkäten. Studien baseras på ett teoretiskt ramverk som är grundat i skandinavisk institutionell teori.Genom att analysera studiens empiri genom en diskursanalys och skandinavisk institutionellteori, bidrar denna forskning till en bredare förståelse för organisationsteoretiska frågor i ensvensk kontext inom social och/respektive arbetsmarknadsförvaltningen. Studiens resultat genom trianguleringen påvisar att Stockholms och Göteborgs socialrespektive arbetsmarknadsförvaltningar bevarat starkare isoforma drag till skillnad frånMalmös social- och arbetsmarknadsförvaltning som har starkare drag av skandinaviskinstitutionell teori. Tendenserna från skandinavisk institutionell teori i Malmös social- ocharbetsmarknadsförvaltning pekar på den centraliserade reform som gjorts där som inneburitatt genom att social och arbetsmarknadsförvaltningen slagits samman har de blivit en så passstor förvaltning att det rigida sättet att styra (som till viss mån lett till löskopplingar, men ävenidéspridning och organisationsförändring) tagit över för mycket vilket lett pendeln att svängatillbaka till en mer tillitsbaserad styrning som kompensation för dess storlek. Skillnaderna mellan regionerna talar för att de har olika organisationsstrukturer, vilketpåverkar deras sätt att organisera sig och därmed deras handlingsutrymme. Studien bidrar tillen ökad förståelse för hur organisationsteoretiska frågor återspeglas inom socialoch/respektive arbetsmarknadsförvaltningarna i storstadsregionerna i Sverige.

Organizations are changing and growing constantly, which leads to higher complexity in development processes. For the development of complex products in a systematic way, requirements provide support. At Scania, it is of interest to investigate how engineers in the company work with requirements since a new safety standard is set to be implemented, which entails a change in the work with requirements. Thus, the purpose of this study is to investigate the ambition for working with requirements at Scania and to identify factors that can impede a change improvement in requirement engineering. This study aids in providing support for applying new practices when implementing a new safety standard. Literature within the fields of organizational change, change management and requirement engineering are considered. A qualitative case study at an automotive OEM has been conducted, where data was collected through 21 semi-structured interviews and internal documents. The findings show that the ambition level from the company perspective is not clear at Scania, thus engineers and units at the company set their own individual ambition for working with requirements and work in different ways across the organization. Also, several impeding factors such as standardization and different processes have been identified that could impede a change initiative for an improvement in the requirement engineering process. The findings contribute to the understanding of engineers purposes and motivation for requirement engineering. Furthermore, a change initiative in requirement engineering is investigated, where the impeding factors for the change are identified. Also, safety critical system development using requirement engineering is explored. It is suggested that future studies could compare other units and companies requirement engineering, and also leverage qualitative methods. Originality – To the best knowledge of the authors this is the first study to examine change initiative using Schein’s change model in a requirement engineering setting. / Organisationer förändras och växer ständigt, vilket leder till högre komplexitet i utvecklingsprocesser. För utveckling av komplexa produkter på ett systematiskt sätt ger krav stöd. Hos Scania är det av intresse att undersöka hur ingenjörer arbetar med krav i företaget eftersom en ny säkerhetsstandard är på väg att implementeras, vilket innebär en förändring av kravarbetet. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur ambitionen att arbeta med krav är hos Scania och att identifiera faktorer som kan hindra en förbättring av arbetet med krav. Denna studie bidrar med att ge stöd vid tillämpning av nya metoder under implementeringen av en ny säkerhetsstandard. Litteratur inom områdena organisationsförändring, förändringshantering och kravhantering beaktas. En kvalitativ fallstudie hos en fordonstillverkare har genomförts där data samlades in genom 21 semistrukturerade intervjuer och från interna dokument. Resultaten visar att ambitionsnivån från ett företagsperspektiv inte är tydligt på Scania, vilket gör att ingenjörerna eller avdelningar sätter en individuell ambition för att arbeta med krav och arbetar på olika sätt inom organisationen. Dessutom har flera faktorer så som standardisering och olika arbetssätt identifierats, vilka kan förhindra ett förändringsinitiativ för en förbättring av kravhanteringsprocessen. Resultaten bidrar till att förstå ingenjörers syften och motivationen för kravhantering. Vidare undersöks förändringsinitiativ inom kravhantering samt faktorer som kan förhindra förändringen. Dessutom undersöks hur säkerhetskritiska system utvecklas med användning av krav. Det föreslås att framtida studier kan jämföra andra enheters och företags kravhantering, och även utnyttja kvalitativa metoder. Originalitet – Enligt författarnas uppfattning är detta den första studien som undersöker förändringsinitiativ med Scheins förändringsmodell i samband med kravhantering.

Ett införande av en digital hälsoplattform (DHP) i personalvård utformades utifrånorganisationsförändringar vars strategi och struktur slutligen påverkade resultatet avförändringsprocessen. Syftet med studien var att undersöka hur digitala hälsoplattformarinvolverades i personalvård. För att uppnå detta genomfördes kvalitativa metoder, där åttaintervjuer genomfördes med medarbetare på olika avdelningar av ett företag inomdetaljhandeln där materialet sedan kategoriserades för mönsteridentifiering. Resultatetindikerade hur förarbetet med införandet och kommunikationen låg till grund för hur enDHP involverades i företagets personalvård. En ökad delaktighet av anställda vid införandethade även ökat förståelsen för DHP:n och hade gjort tjänsten tydligare att nyttja. En ökaddelaktighet av anställda vid införandet hade även ökat förståelsen för DHP:n och hade gjorttjänsten tydligare att nyttja. . Även en integrering av DHP:n med redan befintliga systemhade ökat medvetenheten och hade gjort involveringen av plattformen mer uppenbar.Bristande kommunikation, involvering och effektmätning från företagets centrala delskapade däremot en osäkerhet om vad som faktiskt erbjöds och ledde till deladeuppfattningar om användning och dess lönsamhet. / The introduction of a digital health platform (DHP) in personnel care was designed based onorganizational changes whose strategy and structure ultimately influenced the outcome of thechange process. The purpose of the study was to investigate how digital health platformswere involved in personnel care. To achieve this, qualitative methods were used, includingeight interviews conducted with employees in various departments of a retail company, wherethe material was then categorized for pattern identification. The results indicated how thepreliminary work with the implementation and communication formed the basis for how aDHP was involved in the company's personnel care. Increased involvement of employeesduring the implementation would also have increased their understanding of the DHP andmade the service clearer to use. Additionally, integrating the DHP with already existingsystems had raised awareness and made the involvement of the platform more evident.However, poor communication, involvement, and impact measurement from the company'scentral part created uncertainty about what was actually offered and led to divided opinionson its use and profitability.

<p>When duties are documented, new ideas are often created regarding how the work should be carried out. Writing is an important source of development, but unfortunately the possibilities are limited when it comes to transferring new ways of thinking to personnel. As with organizational change in general, employees tend to neglect new instructions. On the basis of their personal ways of thinking, they might find that the new order is incorrect, requires more resources, lacks contact with reality, or cannot be understood. The people who have prepared the new directives think they are surely justified and easy to understand. In their eyes, those who stick to what used to be correct and reasonable seem resistant to change.</p><p>The aim of this dissertation is to understand the influence of self-assessment on service cognition and to propose how this influence can be utilized to attain strategic aims. The term self-assessment refers here to the activity whereby employees, in a structured manner, collectively assess and document their own instructions. The concept of service cognition refers to individual employee’s conceptions on how to carry out their own tasks, on how colleagues carry out theirs, and on connections between activities in the common workflow. The object of study is self-assessment as business process modeling at the local offices of the Swedish Employment Service.</p><p>What is explored is the crass but fruitful understanding that new ways of thinking more easily arise among those who define organizational design than among those who are expected to change. Using socio-cognitive theory as well as longitudinal and extensive action research, the reasons are investigated behind the inevitable development of units which are trusted to write their own instructions and, in so doing, start to talk about the way work is done. Despite the independence needed to coordinate by consensus, it seems that the collective mind thereby induced actually enhances opportunities for central control and change: Units designing their own routines surely become better coordinated, but also more controllable and adaptive to strategic change. Furthermore, some principles are presented to support self-assessment regarding organization and change.</p>