Ein abgeschlossenes Studium ist die grundlegende Voraussetzung für den erfolgreichen Berufseinstieg. Insbesondere die Absolventen geistes- und sozialwissenschaftlicher Studiengänge haben mit deutlich schlechteren Einstiegschancen zu kämpfen als ihre Kommilitonen aus den technischen und wirtschaftlichen Studiengängen. So ist nicht selten die Phase der Jobsuche länger, der Stellenumfang geringer und das Einstiegsgehalt niedriger. Dabei haben Geistes-, Sozial- oder Erziehungswissenschaftler Fähigkeiten und Stärken, die in der Gesellschaft, aber auch in Teilen der freien Wirtschaft gebraucht werden. Entsprechend existiert ein weitaus breiteres Spektrum an Einstiegsmöglichkeiten, als es vielen Studierenden bewusst ist. Deshalb bietet die vorliegende Broschüre Informationen zur Berufsorientierung und Ansätze für einen erfolgreichen Berufseinstieg. Wir wollen Erfahrungen, die in der Realität getestet sind, bündeln und weitergeben, um dem Leser Zeit und Frust in der Phase des Berufseinstiegs zu ersparen. • Der Inhalt der Broschüre orientiert sich an folgenden Fragen: • Was können Geisteswissenschaftler (besser als andere Absolventen)? • In welchen Berufsfeldern oder Branchen werden diese Fähigkeiten gebraucht? • Welche Zusatzqualifikationen sind sinnvoll? • Welche Herausforderungen kommen in der Phase des Berufseinstiegs auf Absolventen zu und von welchen Institutionen kann ich Unterstützung erwarten?:Inhalt 1. Einstieg - Hochzeit mit Hindernissen 4 1.1 Die Sicht des Bewerbers – Das Angebot 5 1.2 Die Sicht des Arbeitgebers – Die Nachfrage 6 1.3 Nachfrage + Angebot = Job 7 2. Können und Sollen 10 2.1 Kompetenzen 11 2.2 Defizite 12 2.3 Defizite beheben 13 2.4 Wichtig für den Berufseinstieg 17 3. Berufsfelder und Möglichkeiten 20 3.1 Bildung 21 3.2 Medien 22 3.3 Internationale Organisationen 22 3.4 Unternehmensberatung 24 3.5 Personalberatung 25 3.6 Personalbereich 25 3.7 Stiftungen & Co. 26 3.8 Parteien 26 3.9 Existenzgründung 27 3.10 Wissenschaftliche Karriere 27 3.11 Weitere Berufsfelder 28 4. Karrieren und Hindernisse 30 4.1 Klare Ziele 31 4.2 Networking 32 4.3 Ohne Umwege zum Job 33 4.4 Einstieg durch Praxis 34 4.5 Von der Lehre in die Wirtschaft 35 4.6 Zielsetzung Personalwesen 35 4.7 Einstieg über Kontakte 37 5. Career Service 38 5.1 „Mission“ Career Service 39 5.2 Informieren 39 5.3 Beraten 40 5.4 Qualifizieren 40 5.5 Vermitteln 41 5.6 Das Team 42 5.7 Kontaktmöglichkeiten 42 6. Informationsmöglichkeiten 44 6.1 Ansprechpartner 45 6.2 Literaturtipps 46 6.3 Links 47 7. Impressum 49

The child protection system includes foster care. Yet some foster children are neglected, physically or emotionally abused and are used to obtain Foster Care Grants. The essence of this study is to develop a thorough and comprehensive understanding from the frame of reference of social workers on the factors that contribute to the neglect and abuse of foster children as well as their suggestions about possible interventions. The qualitative research approach was applied. The researcher utilised purposive sampling to select social workers. Semi-structured interviews were conducted to gather information and data was analysed. It is clear from the findings that the foster care system needs to be reviewed to minimise or stop neglect and abuse of foster children. / Social Work / M.A. (Social Work)

The adoption of eHealth is very slow despite evidences showing its benefits. This research examines the individual, clinical, technical and organizational challenges for eHealth adoption from healthcare provider‟s perspectives. A cross-sectional study design with a quantitative paradigm was used. The study was conducted on 312 doctors and nurses randomly selected from ten hospitals in Addis Ababa, Ethiopia. Most respondents viewed eHealth positively with no significant differences in terms of profession or gender. Computer skill, workload, patient interaction, management support, cost and infrastructure were the main concerns. Privacy and security were not the main concerns. Knowledge of eHealth applications and utilization was low, even for evidence-based medicine and online databases. Specialists and males were better aware of eHealth applications. The study showed that eHealth acceptance was good. Increasing eHealth literacy was recommended as a cost effective means for improving access to updated information to improve the quality of healthcare. / Health Studies / M.A. (Public Health (Medical Informatics))

Modern society is increasingly threatened by organised crime. Crime undermines democracy and causes harm to the general functioning of a country and the quality of life of its citizens. A lack of protection measures for witnesses of crime renders the criminal justice system weak and ineffective in its quest to fight crime. Witness protection programmes and the testimony of a witness play a pivotal role in the fight against organised crime, without which securing successful prosecutions becomes a daunting task. Despite the important role of witnesses in the criminal justice system, there seems to be a dearth of literature focusing on the experiences of witnesses within the South African context. The researcher was able to gain an in-depth understanding of the experiences, challenges, and coping strategies of witnesses by employing an instrumental case study design within the framework of exploratory, descriptive, and contextual research from the vantage point of witnesses and staff members in the witness protection programme in South Africa. A total number of 30 participants were recruited by means of purposive sampling. Data was collected through individual, face-to-face interviews undertaken in six provinces. Analysis of the data was conducted in line with the eight steps of data analysis proposed by Tesch (in Creswell 2009:186) and Guba’s principles of trustworthiness were employed in the verification of the data. The ethical principles of informed consent, confidentiality, anonymity, beneficence, data management, and debriefing were observed. This study drew from Caplan’s (1964) crisis theory and the coping theory by Lazarus (1993). The findings of this study revealed that there is a general lack of awareness among the communities and members of the criminal justice system about the existence of the witness protection programme in South Africa. Witnesses also expressed that they found it difficult to cope and adjust in the programme, because of challenges such as social uprooting and isolation. While some witnesses were able to adjust, some resorted to exiting the programme prematurely. Suggestions by participants towards the support of witnesses paved a foundation for the development of guidelines for coordinated service delivery in the South African Witness Protection Programme. / Social Work / D. Phil. (Social Work)

Subitiseringsförmåga ses som en grundläggande färdighet inom taluppfattning. Syftet med studien var att bidra med kunskap om sambandet mellan konceptuell subitisering och taluppfattning, samt vilken påverkan vårt interventionsprogram har på elever med svag konceptuell subitiseringsförmåga. Syftet var också att synliggöra utvecklingsarbetet av ett interventionsprogram i konceptuell subitisering. Interventionen genomfördes med 15 elever i årskurs 4 med två till fyra elever i varje grupp. Upplägget som var grundat i konstruktivismen byggde på att använda konkret material med gemensamma diskussioner. Före och efter interventionen gjordes tester för att kartlägga elevernas kunskapsnivåer. Kvantitativ metod användes för att få svar på våra forskningsfrågor om korrelation mellan konceptuell subitiseringsförmåga och taluppfattning samt interventionsprogrammets påverkan på elevernas konceptuella subitiseringsförmåga och taluppfattning. Resultaten visade att interventionsgruppen förbättrat sig något mer än kontrollgruppen gällande både subitiseringsförmåga och taluppfattning. Resultaten visade också på en viss korrelation mellan konceptuell subitiseringsförmåga och taluppfattning. Det är svårt att dra några generella slutsatser kring resultaten eftersom urvalet i studien var litet och skillnaderna mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp små. Kvalitativ metod med återkommande reflekterande samtal användes för att besvara forskningsfrågan om interventionsprogrammets påverkan på elevernas kunskapsutveckling, engagemang och självförtroende samt för att synliggöra vilka förändringar som behövde göras i programmet. Eleverna visade engagemang och självförtroendet gällande taluppfattning. Vi såg detta genom elevernas höga aktivitetsnivå, kreativitet och rikliga kommunikation. Förändringar av interventionsprogrammet gjordes främst genom att göra övningarna enklare eller mer utmanande. För att tolka och förstå konsekvenserna av de perspektivval som gjordes under interventionen gällande metoder för att möta elevers olikheter, åtgärda svårigheter och undanröja hinder använde vi oss av två grundläggande specialpedagogiska perspektiv, relationellt respektive kategoriskt. Intervention som specialpedagogisk insats kan utveckla elevers matematiska förmågor och därmed minska risken för misslyckande med samhälleliga begränsningar som följd. Intervention kan som i vår studie även användas som ett verktyg för professionsutveckling. / Subitizing ability is seen as a basic skill in number sense. The purpose of this study was to contribute with knowledge about the connection between conceptual subitization and number sense and what impact our intervention program may have on students with weak conceptual subitizing ability. The purpose was also to make the development process visible in our work with an intervention program in conceptual subitizing. The intervention was implemented with 15 students in year 4, with two to four students in each group. The design of the intervention was founded in constructivism. Concrete materials and joint discussions were used. To map the students’ knowledge development, tests were performed both before and after the intervention. Quantitative methods were used to answer our research questions about the correlation between conceptual subitizing ability and number sense, as well as the intervention program’s impact on students' conceptual subitizing ability and number sense. The results showed that the intervention group improved slightly more than the control group in terms of both subitizing ability and number sense. The results also showed a minor correlation between conceptual subitizing ability and number sense. It is difficult to make any general conclusions from the results because the sample in the study was small and the differences between the intervention group and control group were small. Qualitative methods with recurring reflective conversations were used to answer the research question about the intervention program’s impact on knowledge development, students’ commitment and self-confidence and to identify which changes that need to be done to the program. The students showed commitment and self-confidence regarding number sense. We saw this through the students’ high level of activity, their creativity and abundant communication. The changes to the intervention program consisted mainly of making the exercises simpler or more challenging. In order to understand the consequences of the perspective choices made during the intervention regarding methods for meeting students’ differences, resolving difficulties and removing obstacles, we used two basic special educational perspectives: the relational and the categorical. Intervention as a special educational effort can develop students' mathematical abilities and thereby decrease the risk of failure with societal limitations as a result. As in our study, intervention can beused as an implement for professional development.

Abstract The present thesis investigated children farmworkers' perspectives on having a job and balancing work and school. It also investigated parents' perspectives about their children's jobs and how they handle work and school. A qualitative approach has been used to investigate children farmworkers' experiences on how they handle work and school. Data was collected through semi-structured interviews with three children farmworkers between the ages of 12 and 17 years old and two adults that were parents of the children farmworkers residing in a rural area in the United States. Due to the current pandemic COVID-19, the research was carried out online through the Zoom platform. A thematic method was used to analyze the data collected. Through a critical analysis of transcripts, key concepts were obtained, decomposed into themes, and then organized into two sections for each theme. The themes were labeled: "Importance of the job," "Economic independence," "Impact on the future," "Job satisfaction," and "Compatible with school." The sections for each theme were labeled children's perspectives and parents' perspectives. There is a misconception that children work only in developing countries. Contrary to what has often been assumed, children work worldwide in developing countries and developed countries like the United States and Sweden. Results of this research showed that these children farmworkers want to work because they want to become personally and economically autonomous. Children and childhood are part of the consumer culture society. The study also found that the jobs of these children farmworkers did not affect their schooling and education. A call is made to consider children’s work as an expression of their agency and refrain from perceiving children as vulnerable beings in need of protection but instead, consider their perspective. Further research is needed in an ethnographic field with a more significant sample, including the teachers’ standpoint.

Studien undersöker fenomenet: upplevelser av läkande sexuella möten efter negativa sexuella erfarenheter. Syftet är att undersöka hur personer med tidigare negativa sexuella erfarenheter kan uppleva sexuella möten med andra som läkande samt hur det kan främja den sexuella hälsan. Fokus ligger på hur sexuella möten med andra kan upplevas, beskrivas och förstås som läkande. Ett underliggande syfte är att förmedla hopp till dem som kanske har förlorat hoppet om njutningsfulla sexuella möten med andra. Kunskap kring detta kan även komma att bidra till utvecklingen av hälsofrämjande arbete gällande sexuell hälsa hos personer med negativa sexuella erfarenheter. Interpretative Phenomenological Analysis användes som kvalitativ metod och fem intervjuer med personer som upplevt läkande sexuella möten genomfördes. Samtliga identifierade sig som kvinnor varav tre som bisexuella, en som heterosexuell och en som heterosexuell men attraheras av människor. Teorier för att begripliggöra fenomenet var Existentiella perspektiv, Social Baseline Theory samt Teorier om att omforma kroppsminnen. Tidigare relevant forskning var inom områden Sexuell läkning efter trauma, Social smärta och läkning samt Andra ingångar till upplevelser av läkande sexuella möten. Huvudteman som framkom var Ingen press! – första steget till läkning, Från olust till lust, Upplevelser av läkande sexuella möten samt Skillnaden mellan då och nu. Sammanfattningen är att intervjupersonerna uppgav att de kunde läka från tidigare negativa sexuella erfarenheter med hjälp av sexuella möten med andra. Genom tillitsfulla relationer vågade de anta sexuella utmaningar som främjade deras sexuella hälsa och förmåga att njuta. I de sexuella mötena hjälpte den andra dem att reglera och hantera känslor som kom upp. De kunde då omforma negativa kroppsminnen på ett djupt motsägande sätt och nå upplevelser av läkning. Slutsatsen är att mer forskning om fenomenet upplevelser av läkande sexuella möten behövs. Det kan vara så att det några har skadat kan behövas andra för att läka. / The study examines the phenomenon: experiences of healing sexual encounters after negative sexual ordeals. The purpose is to investigate how people with previous negative sexual experiences can experience sexual encounters with others as healing and how it can promote sexual health. The focus is on how sexual encounters with others can be experienced, described and understood as healing. An underlying purpose is to convey hope to those who may have lost hope of enjoyable sexual encounters with others. Knowledge about this may also contribute to the development of health-promoting work regarding sexual health in people with negative sexual experiences. Interpretative Phenomenological Analysis was used as a qualitative method and five interviews with people who experienced healing sexual encounters were conducted. All of them identified as women of which three as bisexual, one as heterosexual and one as heterosexual but attracted to humans. Theories to understand the phenomenon were Existential Perspective, Social Baseline Theory and Theories of reshaping body memories. Previous relevant research was within areas of Sexual Healing After Trauma, Social Pain and Healing and Other Paths to Experiences of Healing Sexual Encounters. The main themes that emerged was No pressure! - the first step to healing, From no desire to desire, Experiences of healing sexual encounters and The difference between then and now. In summary the interviewees reported that they were able to heal from previous negative sexual experiences with the help of sexual encounters with others. Through trusting relationships, they dared to take on sexual challenges that promoted their sexual health and ability to enjoy sex. In the sexual encounters, the other helped them to regulate and deal with the emotions that arose. They could then reshape negative body memories in a deeply contradictory way and achieve experiences of healing. The conclusion is that more research on the phenomenon experiences of healing sexual encounters is needed. It is possible that what some have injured may require others to heal.

Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, där barn ses som aktörer vars röster förtjänar att tas på allvar. Syftet var att undersöka regnbågsbarns syn på familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i åldern fem till åtta år som alla var samboende med två mammor. En semistrukturerad intervjuguide användes och barnen ombads att måla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrån en diskursanalytisk ansats. Resultatet visar att regnbågsbarnen pratar om familj utifrån relationella band, emotionell närhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer. Föräldrar beskrivs som omhändertagande och mammors och pappors funktion sägs vara likvärdig. Pratet om den egna familjen och mammorna präglas av positiva beskrivningar men utmanas i ett fåtal berättelser genom att teman av konflikt lyfts. Majoriteten av barnen pratar om pappor och beskriver dessa dels utifrån ursprung och dels utifrån en relationell mening. En del barns prat framstår förvirrat kring dessa två aspekter av pappor. Barnen uppvisar svårigheter att närma sig prat om tillblivelse och använder begreppen frö och ägg i olika utsträckning. Majoriteten av barnen som pratar om frö berättar att det kommer från en man. Regnbågsbarnens sätt att prata om familj är i linje med tidigare forskning om barns syn på familj. Barnens öppenhet inför olika familjestrukturer kan ses som ett uttryck för att rättfärdiga den egna familjekonstellationen, alternativt visar det på en realistisk spegling av samhällets mångfald vad gäller familjeformer. Svårigheterna att prata om negativa erfarenheter inom den egna familjen visar på det problematiska att gå emot en dominerande diskurs av familj som harmonisk. Regnbågsbarnens prat kring att mammor och pappor är samma sak skiljer sig från tidigare forskning om barns syn på föräldrar och hur detta kan förstås diskuteras i uppsatsen. Den förvirring som en del barns prat kring att i en mening ha en pappa och i en annan inte, kan visa på att barnen behöver få stöd i att hitta en fungerande diskurs om vad en pappa är och skillnaden på en relationell pappa och en donator.

Kemin uppfattas av många som ett svårt ämne att lära ut och att lära sig, eftersom ämnets abstrakta natur gör att den verkar orelaterade till vardagliga upplevelser. Som förklaring till observerbara kemiska förändringar krävs visualisering av fenomen som sker på atomnivå. Dagens skola är digitaliserad och digitala verktyg används som hjälpmedel i kemiundervisningen, vilket underlättar undervisningen. Filmer är därför populära digitalahjälpmedel i kemiundervisning bland lärarna. Syftet med denna studie är att undersöka hur kemins tre perspektiv (makro-, submikro- ochsymboliska perspektiv) uttrycks i pedagogiska filmer i kemiundervisningen utifrån lärarperspektivet, och studien fokuserar på filmers roll som digitala pedagogiska hjälpmedel i kemiundervisningen. En kvalitativ studie genomfördes med data från semistrukturerade intervjuer med verksamma kemilärare på högstadienivå i Sverige där de flesta lärare som deltog i studien var legitimerade lärare i kemi med långa erfarenhet från högstadiet. Resultatet av studien analyserades tematiskt. Studieresultatet visar varierande termanvändning av lärare för att förklara kemins tre perspektiv. Vardagligt språk används av flera lärare för att förklara dessa tre perspektiv i kemiämnet och få lärare använder termer om de tre perspektiven i kemin (makro-, submikro och symboliska perspektiv), medvetet i sin undervisning. Studien påpekar vidare att kemins tre perspektiv nämns i läroplanen men orden används inte, studien visar också varierande kunskaper hos kemilärare om kemins tre perspektiv. Analysresultat visade också att lärare använder filmer med huvudfokus på endast två perspektiv, makro- och submikro perspektiv, trots att alla tre perspektiv naturligtvis uttrycks i filmer. Dessutom visar analysresultat att dessa pedagogiska filmer används som multifunktionellt digitala hjälpmedel i kemiundervisning. Studien presenterade några för- och nackdelar med pedagogiska filmer samt tips till kemilärare att välja pedagogiska filmer i kemiundervisningen. / Chemistry is seen as an abstract subject to understand, and it requires visualization of phenomena that occur at the atomic level as an explanation for observable chemical changes. The purpose of this study is to investigate from teachers’ perspective the role of educational films in chemistry teaching and how the three perspectives of chemistry i.e., macro-, submicroscopic-, and symbolic perspective, expressed in educational films in chemistry teaching. A qualitative study has been carried out using the data from semi-structured interviews of in-service chemistry teachers who work in different high schools in Sweden. The result of the analysis points out that most of the teachers used day-to-day language to explain the three perspectives of chemistry. The study further points out that the three perspectives of chemistry are mentioned in the school curriculum, but the terms are not used. The analysis result of the study reveals that some teachers intentionally skip the scientific terms to avoid confusion and congestion of memory in students. Very few teachers use these terms systematically in chemistry teaching with the help of research models. Study also reveals that teachers use pedagogical films in chemistry teaching primarily with the purpose of explaining only two perspectives, macro-and submicroscopic perspective even though three perspectives expressed naturally in these films. The analysis also reveals that teachers use films as a multifunctional digital pedagogical aid in chemistry teaching as it has high pedagogical usage in different contexts in chemistry teaching. Therefore, the study result also indicates that films can be used as a multi-functional digital pedagogical aid in chemistry teaching. The study also presents advantages and disadvantages of using pedagogical films and some tips to choose films in chemistry teaching. Teachers highly recommend educational films as an effective pedagogical aid in chemistry teaching.

No description available.