This independent work aims to research the creation of relationships between teachers and students in the leisure centres. To get a concrete area of research, four leisure teachers at two different schools will be interviewed. The schools are located in different areas with different socioeconomic conditions. Through the interviews, the leisure teachers’ personal interpretation of a good relationship, their different strategies for creating good relationships, and how the relationship is favorable for the students, are to be examined. This is to gain a deeper understanding and knowledge of the subject, which includes relationship-building processes at leisure centres.  This will be studied to see how staff att leisure centre establishments talk about relationships and relationship-building processes. They all talk about building trust, security and care. These are also theoretical concepts by Jonas Aspelin. The results clearly show all respondents are familiar with the importance of good relations with students. / Det som kommer att undersökas i detta självständiga arbete är relationsskapandet mellan lärare och elever i fritidshemmets verksamhet. För att få ett konkret undersökningsområde så kommer fyra fritidslärare på två olika skolor att intervjuas. Skolorna ligger i skilda områden med olika socioekonomiska förhållanden. Genom intervjuerna, undersöks fritidslärarnas personliga tolkning av en god relation, deras olika strategier för att skapa goda relationer, samt hur relationen är gynnsam för eleverna. Detta för att få djupare förståelse och kunskap kring ämnet som omfattar relationsskapande processer på fritidshem.  Arbetet syftar till att se hur personal på fritidshemsverksamheter pratar om relationer och relationsskapande processer. Samtliga talar om att bygga upp förtroende, trygghet och omsorg. Dessa är även teoretiska koncept av Jonas Aspelin. I resultaten framkommer det tydligt att samtliga respondenter är bekanta med vikten av goda relationer med eleverna.

The purpose of the study is to examine the leisure educators perspectives and attitudes regarding the inclusions and exclusions that occur between the pupils. A particular focus will be the dilemma of the right to protect a comradeship versus the obligation to give others access. The survey questions are: How do the leisure educators perceive that inclusions and exclusions take place between the pupils? How do leisure educators work to make pupils feel involved in comradeships? How do the leisure educators react to the dilemma that can arise when a choice must be made between, on the one hand, protecting a comradeship and, on the other hand, ensuring that all pupils are given access? The theoretical starting points of the study are Foucault's theory of power and relational pedagogy with the analytical concepts alienation and co-existence and collaboration. The study method is five semi-structured interviews with a total of six working leisure educators. Prominent conclusions are: that exclusions have a negative effect on well-being and schooling. Leisure educators way of working is that the pupils should be able to accept each other rather than that they should necessarily be good friends. In relation to the dilemma, we have stated that not all pupils always need to be involved in a particular comradeship, but that it is important to work for everyone to have someone. / Studiens syfte är att undersöka fritidshemspersonalens perspektiv och förhållningssätt gällande de inkluderingar och exkluderingar som sker inbördes mellan eleverna. Ett särskilt fokus kommer att vara dilemmat kring rättigheten att skydda en praktikgemenskap kontra skyldigheten att ge andra tillträde. Undersökningsfrågorna är: Hur upplever fritidspersonalen att inkluderingar samt exkluderingar sker inbördes mellan eleverna? Hur arbetar fritidspersonalen för att elever ska känna sig delaktiga i gemenskaper? Hur ställer sig fritidspersonalen till det dilemma som kan uppstå när ett val måste göras mellan å ena sidan att skydda en praktikgemenskap och å andra sidan att säkerställa att alla elever ges tillträde? De teoretiska utgångspunkterna för studien är Foucaults teori om makt och den relationella pedagogiken med analysbegreppen alienation samt sam-varo och sam-verkan. Studiens metod är fem semistrukturerade intervjuer med totalt sex arbetande fritidspersonal. Framträdande slutsatser är: att exkluderingar och utanförskap påverkar välmående och skolgång negativt. Att personalens arbetssätt är att eleverna ska kunna fungera tillsammans snarare än att de nödvändigtvis ska vara goda vänner. I förhållande till dilemmat har vi konstaterat att alla elever inte alltid behöver få vara med i en särskild gemenskap, men att det är viktigt att arbeta för att alla ska ha någon.

Studiens syfte är att lyfta och bidra med kunskap om förskollärares arbete med de tysta barnen i förskolan och genom detta belysa ett underbeforskat område, som av erfarenhet är av relevans för den pedagogiska praktiken. Studien antar en kvalitativ ansats med fem semistrukturerade intervjuer. Förskollärarna i studien arbetar på olika förskolor med barn i ålder 1–6 år i två olika kommuner. Teoretiskt tar studien sin utgångspunkt i det relationella perspektivet för analys av resultatet med fokus på relationer och kommunikation. Resultatet visar på att de tysta barnen i förskolan oftast uppfattas som de blyga och eller försiktiga barnen i förskolan, vilket alla studiens förskollärare var överens om. Av resultatet framkom relationens betydelse, kommunikation och förskollärarens förhållningssätt som viktiga aspekter som påverkar arbetet med de tysta barnen i förskolan. Förskollärarna i studien poängterar vikten av att de tysta barnen inte glöms bort och att dem synliggörs mer utifrån sina egna förutsättningar och behov. Utifrån resultatet visar förskollärarnas berättelser, att de anser att arbetslaget har större möjlighet att tillgodose de tysta barnens olika behov om arbetslaget arbetar som ett team och har samma mål och synsätt på arbetet. I diskussionskapitlet diskuteras studiens resultat och vad dessa innebär för förskollärares uppdrag i förhållande till vald teori, bakgrund och tidigare forskning. Aspekter som framkommit under arbetes gång som kan ha påverkat studiens resultat i form av metodval, tillförlitlighet och trovärdighet diskuteras och utvärderas i en metoddiskussion och avslutningsvis lyfts förslag för vidare forskning fram.

The purpose of the study is to investigate teachers' experiences of developing cooperation and participation with students in history teaching in order to strengthen students' learning. The goal is particularly interested in understanding what collaboration and participation are in history teaching according to teachers'experiences and which methods are used to achieve this. In addition, it examines what conditions are needed for this to be achieved. Finally, it is also examined whether challenges can arise in order to create cooperation and participation in history teaching. The study is based on a semi-structured qualitative interview method with three teachers. The teachers are from two upper secondary schools and one secondary school in Sweden. The result shows that cooperation and participation can be achieved in different ways, but that the concepts relate to each other. What perhaps appeared surprising was that the relationship with the students was emphasized more than the methods themselves, which were quite basic. Another decisive factor that stood out was the teacher's ability to find inputs for the student and make personal connections to the history subject. When the teacher found the entrance, participation and cooperation also increased. The teacher's passion for the profession was also something that influenced the students' participation.

Detta är en kvalitativ empirisk undersökning där fem förskollärare tillfrågas kring sina synsätt på begreppen rättvisa, likvärdighet och likabehandling i förskolekontext, samt hur de upplever att barn som agerar utanför förskolans normer kan påverka deras möjligheter att ge stöd till resterande barngrupp. Studien rör sig inom forskningsområdena barndomssociologi, specialpedagogik och omsorgspedagogik. Som perspektiv används ett relationellt pedagogiskt perspektiv ihop med Noddings (2015) omsorgsetiska teorier, samt Hultman och Lenz Taguchis (2010 & Lenz Taguchi, 2011) relationellt materiellt perspektiv där barns eventuella problematik skapas och omskapas i relation med sin omgivning. Förskollärarna delade synen på rättvisa som situationsbundet och att man behövde utgå från barnens individuella behov i bemötandet – lika för alla är inte lika för alla. De var även ense om att “skötsamma” barn kan riskera att hamna i skymundan till förmån för att lösa konflikter eller andra situationer, och att pedagoger behöver ha detta i åtanke i sitt dagliga arbete. Dialoger togs även upp som ett lämpligt arbetssätt för att ge barngruppen förståelse för varför olika situationer ser ut som de gör.

Titel: Alla våra samtal...- En vetenskaplig essä om kollegialt lärande, relationer och språk. Syftet med denna vetenskapliga essä är att undersöka kollegialt lärande, relationella perspektiv och språk inom fritidshemmet. Essän tar sin grund i berättelser från våra egna yrkeserfarenheter för att reflektera över vårt eget problematiska handlande. Detta för att finna verktyg för att hantera komplicerade samtal. De metoder vi använt för undersökningen är vetenskaplig essä och deltagande observation. I detta har vi tagit stöd av tre teoretiska perspektiv; kollegialt lärande, relationell pedagogik och social konstruktivism. Det vi kom fram till genom våra reflektioner var de positiva effekterna av kollegialt lärande, vikten av att arbeta med relationer inom kollegiet och språkets roll inom olika relationella konstellationer. / Title: All our conversations…- A scientific essay about collegial learning, relations and language. The purpose of this essay is to examine collegial learning, relational perspectives and language in the context of school-age educare. This essay is based on our own working experiences to be able to reflect over our own problematic behavior. The reason for this is to find tools to deal with complicated conversations. The methods we used to examine this are the writings of a scientific essay and a participant observation. To support this we have used three theoretical perspectives; collegial learning, relational pedagogy and social constructivism. Our conclusions are that through our reflections we could see the positive effects of collegial learning, the importance of working with relations in the college and the part language plays in different relational constellations.

The purpose of this study is to shed light on how school-age educare teachers' reason about their work in order to include all students in after-school education based on students' different conditions and needs. Issues touched upon and discussed in this study are school-age educare teachers' views on inclusion, pedagogical strategies and methods, and challenges that school-age educare teachers identify with inclusion work. This is a qualitative study and we have used semi-structured interviews to collect our data material. We have visited two different schools and interviewed four trained educare teachers with greater responsibility within the operation. We analyzed the collected material through a relational perspective. The results were divided into three different themes that answer our questions. In the result it appeared that the school-age educare teachers agree that it is important to work for and find alternative approaches to include all students in the activities. They also agree on the importance of being a responsive and engaged adult in social contexts and of actively building relationships with the students. When it comes to challenges, the experiences differed, we saw obstacles such as poor cooperation, staff shortages, guardians' resistance to diagnoses and religious reasons, among other things.

Studiens syfte är att analysera hur tre bildlärare på högstadiet bedriver sin bildundervisning av nyanlända elever som ännu inte till fullo behärskar svenska språket. Frågeställningarna innefattar olika strategier i bildundervisningen samt vilka problem och möjligheter lärarna upplever i en undervisning utan gemensamt talat språk. Studien innefattar tre semistrukturerade intervjuer – två muntliga och en skriftlig. Resultatet visar att samtliga lärare hade utarbetat och var i färd att utveckla en mängd olika strategier. Bildämnets multimodala resurser och de nyanlända elevernas flerspråkighet var centrala strategier för att överbrygga språkbarriären och skapa förståelse i ämnet. Främst två av lärarna ville även vidareutveckla undervisningen genom utökat kollegialt samarbete. Problemen lärarna uppfattade handlade till stor del om tidsbrist.  För att främja de nyanlända elevernas lärandesituation behövde exempelvis en av lärarna mer tid tillsammans med dem innan de började i ordinarie bildundervisning. Lärarna nämnde många möjligheter angående bildämnets resurser som medel för förståelse, samt möjligheter med att använda elevernas starkaste språk vid bedömning av teoretiska delar. / The purpose of the study is to analyze how three high school art teachers educate newly arrived pupils who do not fully understand the Swedish language. The issues contain how the teachers work with certain strategies and what kind of problems and possibilities they perceive when teaching without a common spoken language. The study includes three semi structured interviews – two oral and one written. The results illustrate that all of the teachers had developed, and were in the process of developing, a variety of strategies. Central strategies in creating understanding were multimodal resources specific for the art subject, and the newly arrived pupils’ multilingualism. Mainly two of the teachers wanted to develop their education further through expanded collegiate corporation. The problems that the teachers perceived mainly had to do with lack of time. To better support the newly arrived pupils’ learning situation the teachers needed more time together with the pupils, before they entered the ordinary classes. The teachers mentioned several possibilities concerning the art subjects’ resources as tools in understanding each other. They also emphasized the possibilities of using the pupils’ strongest language in the matter of theoretical assessment.

Fem år har passerat sedan Läroplan för grundsärskolan 2011, LGRSÄR11 (Skolverket, 2016), infördes. Denna läroplan innebar ett tydligt fokusskifte från att som tidigare ha en något mer omsorgsorienterad verksamhet till att istället arbeta på ett mer kunskapsinriktat sätt. Ungefär lika lång tid har gått sedan examensförordningen (SFS2011:688) trädde i kraft och förändrade behörighetskraven för undervisande personal i grundsärskolan. Grundsärskolan får ofta kritik för att fortfarande vara en alltför omsorgsinriktad verksamhet där kunskapsutveckling får stå tillbaka. En viktig fråga torde i sammanhanget vara att utröna vad omsorg är? Är det en term vars innebörd har förändrats i takt med verksamhetens utveckling över tid? Syftet med studien är dels att genom en historisk återblick påvisa en utveckling från en starkt omsorgsorienterad verksamhet till en modernare kunskapsutvecklande dito. Dels att genom intervjuer med tre speciallärare verksamma på grundsärskolor beskriva om och i så fall hur den nya examensförordningen från 2011 har påverkat och påverkar den svenska grundsärskolans verksamhet. Som teoretiskt ramverk har relationell pedagogik (Östlund, 2012) och Vygotskijs (2001) teorier om ett sociokulturellt perspektiv använts. Arbetet tar sin början med en historisk återblick, både för att synliggöra framväxt och utveckling och för att kunna reflektera över det perspektivskifte som är synligt idag. I beskrivningen av vad en speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning förväntas arbeta med omnämns inte ordet omsorg alls. Det nämns bara i styrdokument som rör alla skolformer, skollagen (SFS 2010:800) och LGRSÄR11 (Skolverket, 2016), vilket för tankarna till att omsorg inte är signifikant för grundsärskola. Studien undersöker genom intervjuer vilka effekter examensförordningen och därmed införandet av speciallärarexamen har för professionalisering, beträffande personalens behörighetsgrad och arbetssätt. Resultat och analys visar dels att termen omsorg kan behöva en modernare definition men också att studiens teoretiska ramverk verkar utgöra hörnpelare för ett gynnsamt arbetssätt i den svenska grundsärskolan.

The interest of this study was preschool teachers’ experiences of creating and maintaining good relations to preschool children and the children’s response to these relations. Qualitative interviews with nine preschool teachers have been conducted in order to obtain the empirical material. The study has a lifeworld phenomenological approach and the theoretical points of departure are the interhuman thesis of Martin Buber, relational pedagogy and a philosophical caring perspective. The result shows that a good relation between preschool teacher and parents leads to good repercussions in the preschool teachers’ relation to the child. The preschool teachers’ approach concerning the ability to interpret the children’s different body languages, signals and needs is also an important part of the result. Further result shows that creating good relations to the children sometimes can be a time-consuming work. The children have a good ability to choose which adult that most satisfying can meet their current needs. The preschool teachers express the importance of the children’s right to their own emotions, mutual mental communication between child and preschool teacher, joy, positivity, to meet around common memories and an accepting and available environment. The preschool teachers also talk about being true to their own person in their relational work with the children or the children lose their trust in the adult. Different dilemmas were expressed regarding creating and maintaining good relations to the children in preschool and mainly focused on preschool teachers’ different approaches towards the children as problematic.