The purpose of this study has been to contribute knowledge to research in the leisure area. The study has focused on leisure staff without college education. The aim was to determine how they interpreted and worked with the concept of inclusion for pupils with special needs. This has been done using a qualitative research methodology and a case study. Interviews have used as a data collection technique. The theoretical framework from which the study was examined were three different definitions of the concept of inclusion; the placement-oriented, the individual-oriented and the communityoriented. In this framework, there are two special pedagogical perspectives that is; the categorical and the relative perspective.  In the result, it was found that leisure time staff associate the concept of inclusion with the adaptations they make for pupils in need of support. Which suggests an individual-oriented definition of inclusion. Their way of working showed two directions in the result. The one against the individual-oriented and the other community-oriented. The challenges that existed were that the number of pupils in the groups were many and that made hard to see pupil and hence created a stressful environment.

This is a case study influenced by Grounded Theory and Symbolic Interactionism. Its focus is on a small group of pupils isolated both geographically and socially from the ordinary school. The composition is written from the children’s perspective. Observations and interviews have made it possible to study both the interaction between the children and also the adults, how the children are described by the adults working with them and what expectations they have on the children. In the light of earlier research, our case study can be seen as an example how the school is dealing with the children’s problems. The children’s school day seems to be characterized by frames that differ from between tight to and wide. Tight, in the sense that thesepupils are located in a restricted part of the school, together with just a few other pupils and adults. Wide in the sense that these pupils behaviour are all the same whether it is break or lesson. The social interaction between the children and the adults aims to be directed to show the pupils what they are, instead of what they can become. This attempt indicates that the teacher thinks that the children’s problems are caused by the individual child. The children’s individual biographical schemes are seen as the cause of the problem. Even if the children not have been moved from their originally classes only because of this problem, it is still mentioned as a strong argument for not letting the children return to their original classes. The school thinks that these children have bad influence on so called “normal children”, they even speak in terms as "risk of infection".

Vården är särskilt drabbad av hög sjukfrånvaro och speciellt dygnet-runt-verksamheter. Ett sätt att minska sjukfrånvaron är att minska antalet underställda medarbetare per chef. Syftet med denna studie är att kartlägga attityder till och effekter av ett förstärkt ledarskap samt se vilka organisatoriska förutsättningar som behövs för att kunna bedriva ett närvarande ledarskap. Denna uppsats är skriven på uppdrag av Umeå kommun och avser att studera det förstärkta ledarskapet på två särskilda boenden inom äldreomsorgen.Studien grundar sig på tidigare forskning inom området samt Karaseks teori om krav, kontroll stöd, friskfaktorer och Arbetsmiljöverkets föreskrift om social och organisatorisk arbetsmiljö (AFS 2015:4). I studien har kvalitativa intervjuer gjorts med chefer, medarbetare och huvudskyddsombud. Resultatet i denna studie visar att de organisatoriska förutsättningar som krävs för att chefer ska kunna bedriva ett närvarande ledarskap avser bland annat chefsstöd, arbetsbelastning, samt är starkt påverkad av övriga förändringar inom organisationen. Det förstärkta ledarskapet upplevs i flera avseenden ha lett till en förbättrad psykosocial arbetsmiljö, både av chefer och medarbetare. De upplever bland annat att trivseln blivit bättre samt att känslan av stöd ökat.

The purpose of this study is to generate further knowledge about preschool teachers' work with newly arrived children who are in need of special support. Presently, there is a small amount of research in this subject and therefore I think it is a relevant topic to study. The study is conducted with semi structured interviews as a qualitative method for accessing the preschool teachers’ description of their work with newly arrived children in need of special support due to disabilities. It appears that it is a challenge for preschool staff to know what the need for special support is based on, whether due to disability or of being a refugee and the difficulties it contains. In order for preschool teachers’ to have the opportunity to use appropriate support, they need to have knowledge of the child's background and they also need to have well function communication with the parents. It is usually the staff at the preschool who first notice when a child needs supplementary support. With the preschool teachers' descriptions this study examines what perspective preschool teachers’ have on their work with newly arrived children in need of special support. This is done with help of four different special educational perspectives. This study shows that it is important to have good cooperation between preschool and parents, the parties are then dependent on well-functioning interpretive opportunities for the cooperation to function, which turns out to be varied.

Denna studies huvudsakliga syfte är att belysa hur kollektivet (i detta fall barngruppen och arbetslaget i en förskola) kan fungera som resurs för att främja lärande och utveckling hos barn i behov av särskilt stöd. Aktuell frågeställning bygger på hur ett inkluderande arbetssätt i praktiken kan se ut för barn i behov av särskilt stöd och ställs mot bakgrunden av sparkrav och nedskärningar som slår mot förskolan på många olika håll i landet och det inflytande det har på förskolans resurser. Som metod för datainsamling har fokusgruppsintervjuer genomförts med förskollärare och den teoretiska anknytningen finns i den sociokulturella teorin. Resultatet visar på tydliga brister i förskollärares möjligheter att jobba utifrån en inkluderande praktik där ambition och prestation sällan går ihop i förskolans vardag med allt för stora barngrupper och för lite personal. Samtidigt erbjuder barngruppen i sig en viktig resurs genom att barnen kan komplettera varandra och hjälpas åt. Slutsatser som dragits är bland annat att de begränsade ekonomiska förutsättningarna i stor utsträckning hindrar förskollärarna i den offentliga förskolan från att införskaffa de verktyg och hjälpmedel som är nödvändiga för att främja lärande och utveckling hos barn med särskilda behov på bästa sätt och väcker därför frågan om inkludering i den stora gruppen i  den offentliga förskolan verkligen passar för alla barn.

Den statliga tvångsvården för placerade barn och unga på särskilda ungdomshem, har återkommande varit under internationell kritik från FN:s Barnrättskommitté och Tortyrkommitté för upprätthållandet av tvångsåtgärder som isolering. Statliga aktörer och civilsamhällesorganisationer har adresserat stora brister inom vården som i förlängningen riskerar att barn och unga far illa snarare än att få hjälp och behandling. Det senaste decenniet har ett rättighetsarbete påbörjats inom institutionerna. Trots beaktandet av mänskliga rättigheter och ett lyft av barns rättigheter inom verksamheten påvisas återkommande brister som vanvård, rättsosäkerhet och rättsliga övertramp från statligt anställd personal på de särskilda ungdomshemmen. Barn och unga står i beroendeställning till de statligt anställda som arbetar på institutionen. Att vara statligt anställd innebär dessutom ett ytterst ansvar att säkerställa mänskliga rättigheter, även inom den vård som bedrivs med tvång och kontroll. Syftet med den här studien var att utifrån insamlat material från statliga aktörer, statens institutionsstyrelse, och civilsamhällesorganisationer undersöka hur att mänskliga rättigheter förverkligas, samt hur användandet av särskilda befogenheter legitimeras trots deras rättsosäkerhet. Studien har genomförts med tematisk analys som metod. Resultatet påvisar att det förefaller finnas hinder för att mänskliga rättigheter ska förverkligas, genom upprätthållandet av brister som rättsosäkerhet, ojämlikhet och svårigheter med samverkan. Vidare tydliggörs att barns och ungas upplevelser av särskilda befogenheter ofta beskrivs i termer av våldsamma och bestraffande, medan statens vuxna ögon legitimerar dem som nödvändiga. Genom ett barndomssociologiskt och feministiskt angreppssätt diskuteras hur vuxnas institutionaliserade makt förefaller begränsa och förhindra realiserandet av ett barnperspektiv inom verksamheten. Vidare påvisas utifrån civilsamhällsorganisationers kritik hur etablerade arbetsmetoder som är förenade med döds- och skaderisker, används vid utövandet av tvångsingripanden och legitimeras som nödvändiga samt bedöms vara förenade med ”barnets bästa” och med ”respekt för människovärde och integritet”. Balansgången med att upprätthålla mänskliga rättigheter för barn och unga inom tvångsvården förefaller vara förenade med stora utmaningar.

Psykologer har ett brett uppdrag vid särskilda ungdomshem. Trots det saknas det i nuläget forskning som undersöker särskilda ungdomshem utifrån psykologernas perspektiv. Syftet med förevarande studie var att öka kunskapen och förståelsen för psykologers erfarenheter av att arbeta vid särskilda ungdomshem samt vilka möjligheter och svårigheter som följer med yrkesrollen. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades utifrån tematisk analys. Analysen resulterade i tre huvudteman: Psykolog vid särskilda ungdomshem - en mångfacetterad roll, Ett utmanande vård- och behandlingsuppdrag samt Spänningar inom ramen för tvångsvård. Resultatet visade att deltagarna beskrev att psykologrollen kan variera mellan olika institutioner och att det inte finns en enhetlig mall för vad det innebär att arbeta som psykolog vid särskilda ungdomshem. Deltagarna i studien uppgav att psykologerna har en unik kompetens som behövs vid särskilda ungdomshem för att skapa förståelse för ungdomarna och underlätta för övrig personal i deras arbete. Resultatet visade att de utmaningar deltagarna beskrev i vård- och behandlingsarbetet kunde förklaras utifrån den svårbehandlade målgruppen, tvångsvårdkontexten- och institutionsmiljön, brister i själva behandlingsarbetet men även yttre faktorer så som avsaknaden av andra vårdformer samt problem i samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin eller socialtjänsten. Svårigheterna i vård- och behandlingsarbetet samt tvångsvårdkontexten beskrevs som etiskt utmanande av deltagarna. Arbetet med ungdomarna sågs samtidigt som positivt och meningsfullt. / Psychologists have a broad mission in special youth homes. Research regarding psychologists working in special youth homes is lacking. The purpose of this study was to increase the knowledge and understanding of psychologists' experiences of working at special youth homes and the opportunities and difficulties that are included in the professional role. Ten semi-structured interviews were conducted and analyzed based on thematic analysis. The analysis resulted in three main themes: Psychologist in special youth homes – a multifaceted role, A challenging care- and treatment assignment and Tensions within the framework of compulsory care. The results showed that the participants description of the professional role of psychologist can vary between different institutions and that there is no homogeneous template for what it means to work as a psychologist at special youth homes. The participants in the study stated that psychologists have a unique competence that is needed to benefit both adolescents and other staff. The challenges within care and treatment described by the participants were linked to the difficult target group, the compulsory care context and the institutional environment, but also external factors such as lack of other forms of care and difficulties in collaboration with child psychiatry and social services. The caregiving context was seen as ethically challenging by the participants, as it involves a major intervention in young people's lives. The work involving the adolescents was seen as positive and meaningful, which the participants emphasized.

Syftet med denna utredning var att undersöka hur unga klienter skapar och utvecklar sin identitet som intagna på SiS särskilda ungdomshem. Ingen datainsamling har skett i samband med utredningen. Istället har utredningen utgått från ett publicerat material; tre upplagor av bokserien SiS unga berättar. Utredningen har genomförts med utgångspunkt i en kvalitativ ansats med fokus på beskrivning, tolkning och förståelse. Materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ textanalys som bestod av två steg: kodning och tolkning. Olika mönster, teman och nyckelbegrepp identifierades vid kodningen. Vid tolkningen relaterades de olika delarna i kodningen till varandra och kopplades till teoretiska begrepp samt jämfördes med tidigare forskning. Goffmans (2014) teori om totala institutioner och Giddens (1999) teori om identitet användes som teoretiska utgångspunkter i den här utredningen. Resultatet av utredningen visade att tillvaron på de särskilda ungdomshemmen kan ha betydelse för unga klienters identitetsskapande då klienterna lever i en mycket speciell kontext utan handlingsfrihet och med mycket begränsade kommunikationsmöjligheter. Även sociala relationer kan bidra till unga klienters identitetsskapande. För unga klienter är ofta relationen med familj och vänner mycket värdefull och trygghetsskapande. Samtidigt tyder utredningens resultat på att komplicerade relationer med representanter från socialtjänsten är vanligt bland unga klienter. Framtiden är viktig men oviss för många unga klienter. Både handlingar i klientens förflutna och framtida möjligheter kan vara betydelsefulla för de unga klienternas identitetsskapande. / The purpose of this investigation was to explore how young clients create and develop their identity as inmates at SiS special residential homes. No data collection has been made duringthe investigation. Instead, the investigation has been based on a published material; three editions of the Swedish book series SiS Unga berättar. The investigation has been carried out on the basis of a qualitative approach with a focus on description, interpretation and understanding. The material was analyzed using a qualitative text analysis that consisted of two steps: coding and interpretation. Different patterns, themes and key concepts were identified during the coding. In the interpretation, the different parts of the coding related to each other were linked to theoretical concepts as well as previous research. Goffman's theory of total institutions and Gidden’s theory of identity were used as a theoretical perspective in this investigation. The results of the investigation showed that the environment in the special residential homes can be important for young clients' identity creation as the clients live in a very special context without freedom of action and with very limited communication opportunities. Social relationships can also contribute to young clients' identity construction. For young clients, the relationship with family and friends is often very important and contributes to the clients feeling of safety. At the same time, the results of the investigation indicate that complicated relationships with representatives from the social services are common among young clients. The future is important but uncertain for many young clients. Both actions in the client's past and future opportunities can be important for the young clients' identity construction.

Statens institutionsstyrelse (SiS) tar emot omkring 1 000 ungdomar till sina 23 särskilda ungdomshem varje år. Ungdomarna som kommer till SiS har fått beslut om tvångsvård enligt LVU eller LSU, eller i vissa fall enlig frivilliga insatser i SOL. Behandlingen på SiS är främst inriktad mot ungdomarnas eget beteende och det läggs inget större fokus vid ungdomarnas föräldrarelationer. Ändå är detta någonting som verkar vara av stor vikt för många av ungdomarna. Detta framkommer av de böcker som av SiS skolverksamhet årligen ges ut. Böckerna består av texter skrivna av frivilligt medverkande ungdomar på SiS ungdomshem. Många av texterna involverar deras föräldrarelationer. Uppsatsens syfte är att undersöka hur tvångsvårdade ungdomar skildrar och förstår sina föräldrarelationers inverkan i deras liv. En analys sker utifrån Bowlby och Ainsworth anknytningsteori och risk- och skyddsfaktorer. Tre teman som sticker ut är följande: föräldrar som är närvarande eller stöttande, föräldrar som brister i sitt föräldraskap eller i sin omsorg, och föräldrar som avlidit. Det framkommer tydligt att många av ungdomarna relaterar sina föräldrarelationers inverkan i deras liv till både deras dåvarande, nuvarande och även tänkbara framtida omständigheter i livet. Och även till deras fysiska och psykiska hälsa. Således är slutsatsen att en förälders roll, oavsett vilken kategori den faller inom, är viktig för tvångsvårdade ungdomar när de själva reflekterar över sina liv, omständigheter, utveckling och hälsa. Detta bekräftar även den vikt som ovanstående teorier lägger vid barn och ungas relationer till sina föräldrar. / The State Institution Board receives about 1 000 youths to its 23 different Youth Homes every year. Youths coming to live in these homes are there due to decisions on compulsory care according to LVU or LSU or in certain cases according to voluntary efforts in SOL. The treatment in these Youth Homes targets primarily the youth ́s own behaviour while there is no major focus on the parent-child relationship.Yet this particular relationship seems to be of greater importance to many youths. This emerges when you read the annual publication of texts voluntarily written by the youths themselves, published by the State Institution Board. Many stories involve the parent-child relationship. The purpose of this essay is to investigate how youths in compulsory care depict and understand the impact of the parent-child relationship in their lives. The analysis is done from Bowlby ́s and Ainsworth ́s attachment theory and risk- and protective factors. The following three themes stand out: Present or supportive parents, parents lacking in care or parenthood, and deceased parents. It is obvious that many youths relate the impact of their parent-child relationship to their circumstances of life, now, before and in a possible future as well as on their physical and mental health. And thus the conclusion is that a parent’s role, no matter what category it falls into, is important to youths in compulsory care when they themselves reflect upon their lives, circumstances, development and health. This is confirmed by the importance the above theories give the parent-child relationship.

Bakgrund: Oro och ångest är vanligt förekommande hos äldre personer på särskilda boenden. Psykofarmaka är en vanlig behandling vid oro och ångest hos äldre personer och behandlingen kan leda till negativa effekter.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att använda omvårdnadsåtgärder vid oro och ångest i vårdandet av äldre personer på särskilda boenden.  Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Intervjuer med åtta sjuksköterskor som arbetade på särskilda boenden genomfördes. Intervjuerna utgick från en semistrukturerad frågeguide. Materialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; Sammanhang som ökar oro och ångest, arbetssätt för att minska oro och ångest, omvårdnadsåtgärder vid oro och ångest samt utmaningar förknippade med att tillämpa omvårdnadsåtgärder.  Slutsats: Studien visade att sjuksköterskor önskade använda omvårdnadsåtgärder vid oro och ångest i större utsträckning än vad som gjordes, men deras erfarenhet visade på flera faktorer som försvårade tillämpandet av omvårdnadsåtgärder. Samtliga sjuksköterskor var positiva till att använda omvårdnadsåtgärder vid oro och ångest hos äldre personer då de erfor att det var det bästa förstahandsalternativet vid behandling av oro och ångest hos äldre personer. Samtal och ett bra bemötande var några av de mest effektiva omvårdnadsåtgärderna.  Nyckelord: omvårdnadsåtgärder, oro, personcentrerat förhållningssätt, sjuksköterska, särskilda boenden, ångest, äldre personer / Title: “When you avoid medicine the elderly feel much better”.  Subtitle: A qualitative interview study on nurses' experiences of nursing interventions in the care for anxiety at nursing homes.  Background: Anxiety are common in elderly people at nursing homes. Psychotropic drugs are a common treatment for anxiety in the elderly and the treatment can lead to negative effects.  Aim: The aim of this study was to investigate nurses' experience of using nursing interventions in the care for anxiety in elderly people at nursing homes.   Method: Qualitative interviews with an inductive approach. It was conducted through eight interviews by nurses who were working at nursing homes. The interviews were carried out by using a semi-structured questionnaire. The data was then processed by qualitative content analysis.  Results: The analysis of the study resulted in four main categories; contexts that increase anxiety, way of working to reduce anxiety, nursing interventions for anxiety, challenges associated with applying nursing interventions.  Conclusion: The study demonstrated that nurses want to use nursing interventions at anxiety conditions in higher frequency than they currently do. However, their experiences displayed several factors that complicates the development to start using nursing interventions. In summary, all of the nurses were positive to use nursing interventions to address anxiety in elderly people, this because their experience were that this was the best first option in the treatment of anxiety in elderly people.  Keywords: anxiety, elderly people, nurse, nursing homes, nursing interventions, person-centered approach