Is there a symbiosis between gender equality and teaching materials? If yes, are we talking about representation, a percentual divide of pages or of anti-oppressive pedagogy? This study has its origins in the social science subject within the Swedish school system and focuses on analyzing the gender equality in textbooks. It is of importance as gender equality is a central topic in the Swedish curriculum on which the education is built on. The purpose of the study is to gain knowledge about how gender equality is portraited in textbooks addressed for the Swedish upper secondary school. The basis for this study sets in the anti-oppressive theory combined with a performative approach and the discourse of sencemaking. The anti-oppressive pedagogy addresses social values in relation to gender roles and the upholding of hierarchies. The performative approach works together with sencemaking to describe the textbook’s co-creation upon perceptions of reality. It states that if something is repeated enough times, patterns and values are made that outlines the gender roles in society. The method used in this study is a qualitative text analysis by means of evaluating the concept of gender equality as well as to investigate how it is presented, pictured and mediated through the texts.   The study shows that gender equality is limited within the textbook to a political goal with emphasis on labor legislation, and foremost about wages. Gender equality is also portraited mainly by means of statutory formal change, which neglects the operative gender equality. It also shows that women somewhat are excluded from representation even within the content of their own historiography. Men are given more content in total which could lead to difficulties for female pupils to find the text meaningful by means of representation. Sweden is viewed upon as a pioneering country when it comes to gender equality and is compared to other countries less influent work on the subject. This could influence the correlation of power between westerners, Swedes included, and the others in relation to the performative approach. Finally, the study argues for the balance between managing gender equality as a separate text episode as well as it being integrated in other sections of the textbook.

This is a qualitative study that aims to investigate objectivity as an ideal and the expectations laid on teachers to behave and teach objectively. Through interviews with social science teachers the study uncovers experiences regarding expectations of objectivity. It also analyzes what approaches and strategies the teachers use in the classroom when considering objectivity, either as an ideal and/or what is to be expected of them. In addition the study also aims to explore the practical effects of teachers' pedagogical choices within the classroom and within the framework of social science teaching.  The study has shown a complexity to the teachers role and the teachers understanding and interpretations of objectivity. It has deepened our understanding of teachers' daily challenges and how they try to live up to perceived expectations, both from within and from the surrounding society. The results have shown multiple challenges relating to objectivity and the practice of teaching social sciences as a subject. Teachers show partially different approaches and strategies. But at the same time there is a core element to their understanding of teachers' professional role, usually based on school values tied to the curriculum.

Sexuality, Consent and Relations operate in contrast to the previous subject area Sex and Coexistence in an interdisciplinary matter. This implies that responsibility rest on each teacher to incorporate sexual education within their subject. This study aims to investigate the experiences and desires of upper secondary school student´s regarding the expressions and integration of the teaching area sexuality, consent, and relations in social studies education. To address the study´s questions, qualitative interviews with nine upper secondary school students was implemented. The examined area is highly relevant due to the curriculum changes that were implemented when the previous subject area of “Sex and coexistend” was redefined as “Sexuality, Consent and Relationships”. The findings of the empirical study showed that the interviewed upper secondary school students have primarily experiences of the subject area in natural science class. What was also found was that the students experiences vary depending on what social studies specialization they have. In terms of their desires, the students expressed a wish for the course on sexuality, consent, and relationships to include topics such as LBTQ+ issues, pornography, relationships, consent, and abortion. In conclusion, the results indicate that the participating upper secondary school students have limited and diverse experiences of the subject area. The findings also highlight the student´s awareness of the significant role of sexual education. Additionally, the results suggest that the students desire more education on sexuality, consent, and relationships within the context of social studies.

No description available.

Skolan har ett viktigt uppdrag när det gäller att undervisa om källkritik och att träna kritiskt tänkande, som har stärkts ytterligare genom den senaste läroplanen från 2022 för grundskolan. För att värna om demokratins grundpelare där yttrandefrihet är en viktig del, behöver våra unga medborgare lära sig att se igenom desinformation och konspirationsteorier av olika slag. I en värld där information är en färskvara är det också viktigt att kunna bedöma om källan är aktuell och adekvat och att kunna skilja ut de trovärdiga källorna i mängden och våga lita på dessa. Syftet med studien är att genom en vetenskaplig teori kring källkritik och kritiskt tänkande, lyfta fram mellanstadieelevers upplevelse av vad som gör en källa trovärdig eller inte trovärdig, som ett bidrag till den fortsatta forskningen. Det empiriska underlaget samlades in genom tre olika fokusgruppssamtal med elever i årskurs fyra och sex på en mellanstadieskola på en mindre ort i södra Sverige. Studien visar att eleverna utgår från sina erfarenheter och förkunskaper när de bedömer om en källa är trovärdig eller inte. Där eleverna själva saknar kunskaper för att kunna göra en bedömning använder de sitt sociala nätverk för att vikta trovärdigheten hos information och källor. Deras resonemang visade att de hade ett kritiskt tänkande när de sökte information, även om deras kunskaper kring bakomliggande faktorer och dolda agendor var begränsade. Didaktiskt behöver lärare i samhällskunskap vara uppmärksamma på när elevernas förkunskaper gör att de tolkar information och källor på ett mindre kritiskt sätt än de borde. Eleverna behöver kunna ta både det abstrakta och det konkreta i beaktande när de viktar information och källor, förstå processer bakom och på ett djupare plan. ”Kunskap är makt”, som filosofen Francis Bacon uttryckte det. / The school has an important mission in teaching source criticism and training critical thinking, which has been furthermore strengthened by the latest 2022 curriculum for the Swedish middle school. To protect the pillars of democracy where freedom of speech is an important part, we need to teach our young citizens to see through misinformation and conspiracy theories of various kinds. In a world where information is a fresh commodity, is it also important to be able to assess whether the source is current and adequate and to be able to distinguish the credible sources from the crowd and dare to trust them. The purpose of the study is to, through a scientific theory around source criticism and critical thinking, highlight middle school students’ experience of what makes a source credible or not credible, as a contribution to the continued research. The empirical data was collected through three different focus group discussions with pupils in grades four and six at middle school in a small town in southern Sweden. The study shows that students rely in their experiences and prior knowledge when they judge whether a source is credible or not. Where the students themselves lack the knowledge to be able to make an assessment, they use their social network to weight the credibility of information and sources. Their reasoning showed that they had critical thinking when seeking information, although their knowledge of underlying factors and hidden agendas was limited. Didactically, social studies teachers need to pay attention to when pupils’ prior knowledge causes them to interpret information and sources in a less critical way than they should. Students need to be able to take both the abstract and the concrete into account when weighing information and sources, understand processes behind and on a deeper level. “Knowledge is power”, as the philosopher Francis Bacon put it.

Den svenska gymnasieskolan ska uppmuntra och fostra elever till att bli aktiva samhällsmedborgare, samtidigt som elevernas rätt att engagera sig på olika sätt i nutiden debatteras. Ungas möjligheter att göra sina röster hörda är enligt forskningen låg, samtidigt som tidigare forskning inte fokuserat på elevernas syn på medborgerligt engagemang. Därav har följande studie som syfte att undersöka hur unga definierar och värderar medborgerligt engagemang. Studien har genomförts kvalitativt, genom semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Photo-elicitiation har använts för att skapa det diskussionsunderlag som intervjun utgick ifrån. Föreliggande studies resultat synliggör att ungdomar ser medborgerligt engagemang som i första hand en frivillig, positiv och icke-egoistisk aktivitet. Dessutom uppfattar eleverna att engagemanget kan värderas både positivt och negativt utifrån deltagarens syfte och val av engagemangsformer. Studien synliggör att de unga till viss del skildrar medborgerligt engagemang likt tidigare forskning, även om de öppnar upp för en till viss del ny förståelse av vad som kan innefattas och vad som är den huvudsakliga kärnan enligt eleverna. Enligt föreliggande studies resutalt av elevernas uppfattningar, så synliggör eleverna en bild av att det framförallt är barn, studenter och äldre som engagerar sig mest , medan vuxna i medelåldern varken har tid eller energi att engagera sig i samhället. Eleverna betonar det lilla och det fysiska engagemanget, samt till viss del att sprida information om samhällsproblem, även om de önskar att man engagerar sig för att lösa dessa och inte enbart prata om dem. / One of the goals stated in the curriculum for the Swedish upper secondary school is to foster students into becoming active citizens. At the same time, young peoples' possibilities to engage in contemporary society, is being debated. Young peoples' possibilities to make their voices heard, are according to research restricted. At the same time, research has not focused frequetly or primarly on students' view on civic engagement. Therefore, this study aims to investigate how young people defines and values civic engagement. This study has been conducted through semi-structured foucs group interviews with students in upper secondary school. Each participant was at the time of the interviews currently taking a course in social studies. Photo-elicitation has been used to create the discussion material that the interview was based on. The results of the present study indicate that the participants view civic engagement as primarly a voluntary, positive, and non-selfish activity. Moreover, they tend to value different kind of civic engagement as good or bad, depending on the form and the purpose of the activity. This study makes clear that young people in some ways understand civic engagement as the former research defines it, but they clearly show what types of engagement that are the most meaningful and important for them. According to this study's participants: children, students, and elderly are the most engaged citizens, while the adults don't have either time or energy to engage in society. The students describe the small and the physical forms of engagement as important, as well as the forms that encourage and informs other people. But they also want those people to engage to solve problems and not only talk about them.

The purpose of this study is to examine how social studies teachers deal with issues related to norm-critical aspects in the classroom and what opportunities and challenges teachers experience with this approach. The paper also examines what it means to implement a norm-critical perspective in the social studies classroom. In addition, it explains a range of norm-critical strategies that teachers use. The research and literature selected for the thesis addresses the subject of social studies, the curriculum and syllabus, norms and values, the pedagogy of tolerance, norm-critical pedagogy, and the didactics of social studies. There is little research on norm critique and, in particularly, norm critique as it relates to social studies for grades 4-6, which reinforced the relevance of examining the purpose of this study.  The theoretical perspective used to analyze the empirics of the work is Vygotsky's sociocultural perspective. The method used to investigate the purpose and questions of the work are qualitative semi-structured interviews. Six people participated in the interview, all of them working as social studies teachers in grades 4-6. The result shows that a norm-critical approach is to countering discrimination and violations by promoting normative diversity. It appears that teachers do not value the curriculum and syllabus in terms of a norm critical approach, but rather draw from their own experiences and values in terms of working with norm-criticism, norms, and values. Furthermore, the results show that teachers see several opportunities in norm critical pedagogy and challenges in this work. They believe that norm critique is relevant in the social studies subject because it offers opportunities to provide students with foundational knowledge and understanding of norms in order to develop their critical thinking. It also seems that a norm-critical approach is relevant to the values-based mission because it helps foster democratic citizens who have respect for their fellow human beings. / Examenarbetets syfte är att undersöka hur lärare inom samhällskunskapen behandlar frågor gällande normkritiska aspekter i undervisningen. Syftet är även att synliggöra de möjligheter och utmaningar lärare ser med ett normkritiskt förhållningssätt. Arbetet undersöker även vad det innebär att implementera perspektivet i samhällskunskapsundervisningen och skolverksamheten i sin helhet. Dessutom redogörs det för ett antal normkritiska strategier som lärare använder sig av. Den valda forskningen och litteraturen för examensarbetet behandlar ämnet samhällskunskap, styrdokument, normer och värden, toleranspedagogik, normkritisk pedagogik och samhällskunskapsdidaktik. Det finns lite forskning gällande normkritik och särskilt normkritik kopplat till samhällskunskap för årskurs 4–6, vilket stärkt relevansen gällande att undersöka examensarbetets syfte.  Det teoretiska perspektivet som har använts för att analysera examenarbetets empiri är Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Metoden som användes för att undersöka arbetets syfte och frågeställningar är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter deltog i undersökningen och samtliga är verksamma som samhällskunskapslärare i årskurs 4–6. Resultatet som framkommer är att innebörden av ett normkritiskt förhållningssätt är att motverka diskriminering och kränkningar genom att främja en normmässig mångfald. Det framkommer att lärarna inte lägger någon vikt vid styrdokumenten gällande ett normkritiskt förhållningsätt utan de utgår ifrån sina egna erfarenheter och värderingar gällande arbetet med normkritik, normer och värden. Vidare visar resultatet att lärare ser ett antal möjligheter med en normkritisk pedagogik och utmaningar med arbetet. De anser att normkritik är relevant i samhällskunskapsämnet då det ger tillfällen, att ge elever grundläggande kunskaper och förståelser för normer för att vidareutveckla deras kritiska tänkande. Det framkommer även, att ett normkritiskt förhållningssätt är relevant för värdegrundsuppdraget då det bidrar till att fostra demokratiska medborgare som hyser respekt för sina medmänniskor.

The following study aims to contribute knowledge about the challenges civics teachers at secondary schools faced in assessment and grading when the digital teaching was applied due to the pandemic. The purpose of this study has been to find out how the grading and assessment practice was affected by the prevailing distance studies. In the study, the questions that have been answered are: In what ways was the grading and assessment practice affected by distance learning according to the social studies teachers? And the question: What were the biggest challenges and opportunities with grading during distance learning according to the social studies teachers? The method applied in the following study is semi-structured qualitative interviews. The selection of respondents was based on two criteria. One criterion for selection was that the teacher worked at secondary school level and within the subject of social science, and that the teacher in question taught digitally during the distance period. Eight teachers participated in the study. The theoretical framework that was applied in the analysis of the results is the TPACK framework. The results show that several different challenges and opportunities could be identified. Among other things, the teachers felt that legal certainty was a challenge during distance learning, the reduced interaction with the students and other external circumstances such as home conditions affected the teaching, which in turn also affected the grading. Two knowledge requirements within the subject of social studies are distinguished as particularly challenging to assess and grade remotely, factual knowledge and different forms of presentation. The reduced classroom interaction also meant that the discussion and communication which is what characterizes the subject civic, was challenged during the distance period. The possibilities of the digital tools that could be ascertained from the results section are, among other things, that the teachers perceived that the formative assessment became more efficient and structured and that more new accounting forms appeared in connection with the introduction of digital technology.

I denna tolkande studie undersöks samhällskunskapslärares förståelse och tolkning av skolans demokratiska uppdrag på gymnasieskolan. Styrdokumenten såsom skollag, läroplaner och kursplaner i samhällskunskap ålägger skolan ett demokratiskt uppdrag, men beskriver inte hur detta ska omsättas i praktiken. Genom abduktion som metodologisk utgångspunkt analyseras ett empiriskt material, som utgörs av kvalitativa intervjuer angående tolkningar hur detta uppdrag kan omsättas. Detta material och skolans styrdokument sammanvävs i en analys med demokratiteori och tidigare forskning. Analysen och resultatet tyder på att de fem intervjuade samhällskunskapslärarna har en tendens att tolka demokrati i en skolkontext och värdegrundarbete i termer av organisationsproblematik. I analysen av lärarens och undervisningens roll i det demokratiska uppdraget, visar resultatet att lärarna ser med konsensus på förmedlad demokrati, men ger förankrad demokrati en mer splittrad betydelse, för att tillsist en dikotomi ska uppstå i tolkningarna av demokratiska arbetsformer. Studiens slutsatser visar på att integrativa demokratiideal ger en rad verktyg såsom samtal och demokratiskt deltagande, för att demokratiska färdigheter ska kunna utvecklas hos eleverna. Den samtalsdemokratiska demokratiteorin visade sig vara ändamålsenlig för att eleverna i undervisningssituation ska kunna utveckla demokratisk kompetens. Utbildning om demokrati på ett teoretiskt plan uppfyller inte ensam ett demokratiuppdrag, medan utbildning genom demokrati kan påbörja den process som gör elever till demokratiska medborgare. Dialog, öppet klassrumsklimat, demokratiska strukturer och arbetsformer är fler verktyg som kan uppfylla skolans demokratiska uppdrag i en undervisningskontext.

Syftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare i samhällskunskap definierar och hanterar kontroversiella frågor i sin undervisning. Däri ingår både hur lärarna själva väljer att ta upp kontroversiella frågor samt hur de hanterar situationer där elever uttrycker sig på kontroversiella sätt. Sammanlagt intervjuades elva gymnasielärare i samhällskunskap och analysen ledde fram till två teman: Definition och Hantering. I korthet påvisade resultatet att både definition och hantering till stor del är beroende av den kontext som lärarna infinner sig i. Lärarna beskrev vidare att de hade olika strategier för att hantera kontroversiella frågor i sitt klassrum. Lärarna beskrev också att de hade olika metoder som de använde sig av för att undervisa om kontroversiella frågor, där diskussioner som med hjälp av tidigare forskning kunde kategoriseras i vissa fall som deliberativa. Vidare lyfte lärarna både positiva och negativa aspekter av att ta upp kontroversiella frågor i sin undervisning och de ansåg att det krävdes specifika förmågor och kunskaper av dem som lärare för att kunna hantera dessa frågor. Lärarexamen sågs av de flesta lärare som icke stödjande, medan kollegor främst var det som lärarna upplevde som mest givande att få stöttning av när de skulle hantera kontroversiella frågor. Resultatet i denna studie överensstämmer till stor del med den tidigare forskningen kring ämnet, med den enda stora olikheten att även yttre kontext påpekades av lärarna i denna studie som viktigt, vilket tidigare forskning inte lagt lika stort fokus på. / The aim of this study is to investigate how secondary social studies teachers define and deal with controversial questions in their teaching. This includes both how the teachers themselves choose to raise controversial issues and how they handle situations where students express themselves in controversial ways. In total, eleven high school social studies teachers were interviewed and the analysis led to two themes: Definition and Handling. In short, the results showed that both definition and handling are largely dependent on the context in which the teachers find themselves. The teachers further described that they had different strategies for handling controversial issues in their classroom. The teachers also described that they had different methods that they used to teach about controversial issues, where discussions that, with the help of previous research, could be categorized as deliberative in some cases. Furthermore, the teachers highlighted both positive and negative aspects of raising controversial issues in their teaching and they felt that specific abilities and knowledge were required of them as teachers to be able to deal with these issues. The education the teacher had received were seen by most teachers as not supportive, while colleagues were mainly what the teachers experienced as the most rewarding to get support from when dealing with controversial questions. The results in this study are largely consistent with the previous research on the subject, with the only major difference being that external context was also pointed out by the teachers in this study as important, which previous research did not focus on as much.