Syftet med denna studie är att visa hur skolorganisation, skolledning och skolledaridentiteter produceras, formas och omformas i samtalad interaktion samt att visa vilka diskursiva metoder som de samtalande använder för att bygga upp sina begrepp och kategorier och samtidigt göra dem socialt acceptabla i sitt sammanhang. Jag har tagit teoretisk och analytisk utgångspunkt i etnometodologi, socialkonstruktionism och kategoriseringsanalys. Det empiriska materialet består av inspelade ledningsgruppsmöten, som transkriberats noggrant, från en grundskola och två gymnasieskolor, samt intervjuer med tre skolledare. De empiriska studierna presenteras i fyra delstudier, där delstudie I visar hur intervjuare och intervjuad gemensamt bygger upp relevanta ategorier med hjälp av bland annat tidsbegrepp. I delstudie II analyseras hur skolledare i ett arbetslagsledarmöte gemensamt skapar den lokalt producerade organisationen-i-handling. Delstudie III fokuserar hur citeringar av sig själv och andra används i mötessamtal för att forma kategorier och delstudie IV inriktas mot att se hur deltagarna i de probleminriktade samtalen orienterar emot teamet och hur ’vi’ som grupp formas. I samtliga delstudier fokuseras hur kategoriserandet samtidigt är identitetsskapande. De samtalande framställer sig själva som bland annat problemlösare, nytänkare, förändrare och annorlunda än ’de andra’. Kategoriseringsarbete har visat sig ha stor betydelse för interaktionen och identitetsarbete är en viktig del av det som sker i mötessamtal. Skolledning framstår som bland annat gemensamt producerat och inte enbart som ett heroiskt ensamarbete. Tal och samtal kan beskrivas som en viktig del av och i ledningsarbetet. / The aim of this study is to show how school organization, school leadership and school leader identities are produced, formulated and transformed in talkin-interaction, and to show methods members use to build concepts and categories making them socially acceptable, in situ. My theoretical points of departure and analytical tools are ethnomethodology, social constructionism and membership categorization analysis. The empirical material consists of recorded talk sequences at regular meetings of school management teams, transcribed in detail, at one primary school and two secondary schools, and interviews with three assistant principals. The analysis of the empirical material is presented in four studies. tudy I shows how the interviewer and interviewee jointly construct relevant categories, using temporal terms as well as other resources. Study II analyzes how school leaders at a team meeting collectively create the organization-in-action. The focus of study III is on how team members use reported speech to produce categories, while study IV is oriented towards how we as a team is produced. All studies focus on categorization work as identity work. The team members and the interviewees give attributes to and make categorizations of themselves and others in order to produce themselves as problem-solvers, innovative, progressive and different. Categorization work has proven highly significant in the interaction, and identity work is an important component of the actions accomplished in the analyzed meetings. School leadership is not produced as a lone heroic effort, but rather as something created by members in interaction. Talk-in-interaction can be described as an important part of and in leadership work.

Drawing upon the opportunity that the Internet and social media provides anyone with internet access to create, consume, publish and produce digital content, this study aims to examine one of the new means of communication. In today’s digital society creating content and communicating across boarders is easier than ever, but actually getting the point across is not – with an evergrowing number of posts, users and sites there is a struggle close the gap between posting a message and actually having it noticed. This study examines memes – normally seen as easily understood jokes – as means of accessible and simplistic communication by qualitatively examining fifteen feminist memes on Twitter. The study aims to see what the memes are conveying in means of social criticism and feminist orientations, their relation to the online feminist discourses and, lastly, explore the memes’ potential role in the political sphere. The theoretical framework firstly explains memes in relation to Henry Jenkins’ participatory culture, Lawrence Lessig’s remix culture and relates memes to the political sphere based on both Limor Shifman’s meme theory and the two theories mentioned above. Secondly, first-, second- and third-wave feminism is introduced along with radical feminism and the feminist concept of sisterhood. Lastly, the social constructivism sets the groundwork for the study’s choice of method; critical discourse analysis. The critical discourse analysis is used in a modified version along with the ‘verbal-visual unity’; a method designed to take the memes structure – the combination of text and images – into account. These methods are used to identify themes, connotations, modality, interdiscursivity, social criticism and the feminist orientation of the memes. The result reveals that there are four main points of social criticism emphasized in the memes; regarding body norms, regarding belittling of women’s opinions and actions, regarding patriarchal structures and regarding men in general. The main feminist orientation visible in more than half the memes is radical feminism, while second-wave feminism is visible in a third. Meanwhile, the memes’ relation to the feminist discourses varies; smaller discourses have low levels of interdiscoursivity, while the main discourse for online feminism show high levels. The study shows that memes’ – potential – roles in the political sphere are as means of spreading opinion, as ways of constituting new norms in a new reality, and as means of shifting the structures of power in society.

Title: The “reality” of violence: a study of how participants of the internet forum Familjeliv talk about domestic violence against women, with a discourse psychological approach. The purpose of this study was to examine how participants in the discussion forum Familjeliv reasoned and constructed the reality of men's violence against women in intimate relationships. The data used in the study comes from 20 discussion-threads on the forum where violence in intimate relationships has been discussed based on the participants' experiences, questions and findings. The data has then been analyzed on the basis of  discourse psychology and feminist theory. The focus of the analysis was to examine the language that the participants used. To do this, two analytical tools were used: positioning and interpretative repertoires. The result showed a variety of reasoning and constructions regarding the definition of violence, the responsibility of the women and men, and whether men's violence against women should be considered a social problem or not. The majority of the data that was  analyzed highlighted the woman's responsibility in the relationship, some of whom also saw it as both the man and the woman's responsibility while some left the entire responsibility to the man. The result also showed that men's violence against women is seen as a societal problem by many who participated in the discussions. At the same time, there were some who considered that men's violence against men was a major problem, and therefore thought that this problem should be given more attention than men's violence against women. In order to develop support efforts for women exposed to violence in intimate relationships, knowledge about the public's perception of the phenomenon is required. As a professional, this knowledge also increases the understanding of how exposed women are treated in everyday meetings with other individuals. / Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur deltagare på diskussionsforumet Familjeliv talar om och konstruerar verkligheten kring mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Materialet som använts i studien kommer från 20 diskussionstrådar på forumet där våld i nära relation har diskuterats utifrån deltagarnas erfarenheter, funderingar och konstateranden. Materialet har sedan analyserats utifrån en diskurspsykologisk ansats och feministisk teori. Analysens fokus låg på att undersöka språket som deltagarna använde sig av. För att göra detta användes två analysverktyg: positionering samt tolkningsrepertoarer. Resultatet visade på en variation av tal och konstruktioner gällande våldets definition, kvinnans respektive mannens ansvar samt om mäns våld mot kvinnor skulle ses som ett samhälleligt problem eller inte. Majoriteten av de trådar som analyserats belystes kvinnans ansvar i relationen, några av dem såg det även som både mannen och kvinnans ansvar medan vissa lade hela ansvaret på mannen. Resultatet visade även att mäns våld mot kvinnor ses som ett samhälleligt problem av många som deltog i trådarna. Samtidigt fanns det vissa som ansåg att mäns våld mot män var ett större problem och därför ansåg att det var något som borde få större uppmärksamhet än mäns våld mot kvinnor. För att kunna utveckla insatser för kvinnor utsatta för våld i nära relation krävs en kunskap kring allmänhetens uppfattning av fenomenet. Som professionell ökar denna kunskap även förståelsen för hur utsatta kvinnor blir bemötta i vardagliga möten med andra individer.

This thesis is about newly arrived adult migrants’ meaning making and learning in Swedish society during the two years’ introduction period, after they have received the residence permit. I have specifically studied Arabic speaking adults’ meaning making and learning, by carrying out observations and individual in-depth interviews with 12 migrants. The introduction period consists mainly of three so called introduction measures; the civic orientation course, Swedish for immigrants (SFI), and different work related activities, such as internship at different work places. The results show that etablering is about shaping the newly arrived adult migrants into ”good” citizens, through the introduction measures, among other things in the civic orientation course, which is regulated through the policy documents, and which so to say provides meaning to the newly arrived. The “good” citizen has some specific characteristics, which, roughly, are that he or she is independent (and advocates individuality), free, equality thinking, secularized, law-abiding (which includes being honest), responsible, and a “good” parent. These characteristics are expressed in different ways in the civic orientation course, for instance through the course material. The Swedish society is described as something desirable, and different from what is implied to be ”Arabic” values and ways of thinking. The idea of the “good” citizen appears to aim at constructing the adult migrants’ (and their families’) identity, something which many of the study’s respondents make a resistance to. As concerns the migrant’s new experiences, it is, for example, those which the migrant get through the contact with the Swedish Public Employment Service (SPES) that affect the meaning making in the new society. The meaning which most of the respondents have made of the SPES’s measures for them is that this authority only offers “prepackaged” solutions, and does not provide the help or support that they need. Also the experiences which the migrant has in the civic orientation course, and the meaning which ”old” migrants give to him or her, play a role when he or she makes meaning of Sweden and Swedes, and of his or her new life situation. Further, it has been shown that it is those experiences that the adult individual has been socialized through, and those which he or she has gained through work or education in his or her country of origin, which affect his or her meaning making in Sweden. It is mostly values which concern child upbringing and religion that lead to a certain understanding and construction of one’s new life. These values, when related to the values which are included in the ”good” citizen idea, also lead to either a resistance or a readiness towards the meaning giving that is embedded in the ”good” citizen notion. / Denna studie handlar om nyanlända vuxna migranters meningsskapande och lärande i det svenska samhället under deras tvååriga introduktionsperiod, efter att de har fått uppehållstillstånd. Jag har specifikt studerat arabisktalande vuxnas meningsskapande och lärande, genom observationer och enskilda djupintervjuer med 12 nyanlända. Introduktionsperioden består främst av tre s.k. etableringsinsatser; kursen i samhällsorientering, svenska för invandrare (SFI) samt olika arbetsrelaterade och arbetsfrämjande insatser, såsom praktik på olika arbetsplatser. Resultatet visar att etablering handlar om att forma de vuxna nyanlända till ”goda” medborgare, genom etableringsinsatserna, bl.a. i samhällsorienteringskursen, som regleras genom policydokumenten, och som s.a.s. tillhandahåller mening för de nyanlända. Den ”goda” medborgaren har vissa specifika kännetecken, vilka, i grova drag, är att han eller hon är självständig (och förespråkar individualitet), fri, jämlikhetstänkande, sekulariserad, laglydig (vilket inkluderar ärlig), ansvarsfull, och en ”god” förälder. Dessa karaktärsdrag kommer på olika sätt till uttryck i samhällsorienteringskursen, exempelvis genom kursmaterialet. Det svenska samhället framställs då också som något eftersträvansvärt, och skilt från det som antyds vara ”arabiska” värderingar och tänkesätt. Föreställningen om den ”goda” medborgaren verka syfta till att konstruera den vuxna nyanländas (och dennas familjs) identitet, något som många av studiens respondenter gör motstånd mot. Vad gäller migrantens nya erfarenheter, är det exempelvis de som migranten har fått genom kontakt med Arbetsförmedlingen som påverkar meningsskapandet i det nya samhället. Den mening som de flesta av respondenterna har gjort om Arbetsförmedlingens insatser för dem är att denna myndighet enbart erbjuder dem ”förpaketerade” lösningar, och inte tillhandahåller den hjälp eller det stöd som de behöver. Även erfarenheter som migranten gör i samhällsorienteringskursen, samt den mening som ”gamla” migranter förmedlar till honom eller henne, spelar roll för hur vederbörande skapar mening om Sverige och svenskar, och om sin nya livssituation. Dessutom har det visat sig att det är de erfarenheter som den vuxna har blivit socialiserad genom, samt de som han eller hon har fått genom utbildning eller arbete i ursprungslandet, som påverkar migrantens meningsskapande i Sverige. Det är främst värderingar som är knutna till barnuppfostran och religion som leder till en viss förståelse och konstruktion av ens nya liv. Dessa värderingar leder också, när de stöts mot de värderingar som ingår i föreställningen om den ”goda” medborgaren, antingen till ett motstånd mot eller en beredvillighet inför det meningsgivande som ingår i den ”goda” medborgaren.

Syftet med denna kvalitativa studie är att söka kunskap om hur lärare i förskolan resonerar om förskolans kompenserande uppdrag när de planerar utbildningen som inkluderar fysisk och motorisk aktivitet. Vid insamling av empiriska data skickades ett kvalitativt frågeformulär med strukturerade intervjufrågor till lärare i förskolan som befann sig i olika geografiska områden inom ramen för socioekonomisk status. Resultatet belyste tre teman. Medvetenhet, tydlighet och detalj. Dessa teman visade sig skilja sig i grader kopplade till hur lärare i förskolan resonerar om den kompenserande uppgiften när de planerar för fysisk och motorisk aktivitet. Medvetenhet är något som framträder starkast i resultaten baserat på båda urvalsområdena, medan det för det socioekonomiskt utsatta området även klarhet och detaljer i stor utsträckning framgår av resonemanget. Denna medvetenhet görs bäst i beskrivningarna av lärarna i förskolan när de beskriver kompensationsuppgiften som helhet. När en riktning om hur uppdraget används vid planering av fysisk och motorisk aktivitet syns både diffusa och tydliga svar, varav alla teman, medvetenhet, tydliga och detaljerade, till stor del samlas i svaren från förskolan geografiskt belägen i socio -ekonomiskt missgynnade områden. / The purpose of this qualitative study is to seek knowledge about how teachers in preschool reason about the preschool’s compensatory assignment when they plan the education that includes physical and motor activity. When collecting empirical data, a qualitative questionnaire, with structured interview questions, was sent out to teachers in preschool who was located in different geographical areas within the framework of socioeconomic status.  The result highlighted three themes. Awareness, clarity and detail. These themes turned out to differ in degrees linked to how teachers in preschool reason about the compensatory task when planning for physical and motor activity. Awareness is something that emerges most strongly in the results based on both selection areas, while for the socio-economically vulnerable area, clarity and detail also appear to a great extent in the reasoning. This awareness is best done in the descriptions of the teachers in preschool when describing the compensatory assignment as a whole. When a direction on how the assignment is used in the planning of physical and motor activity, both diffuse and clear answers are visible, of wich all the themes, awareness, clear and detailed, are largely gathered in the answers from preschool geographically located in socio-economically disadvantaged areas.

As of January 1st, 2020, the United Nations Convention on the Rights of the Child was incorporated as a law in Sweden. This raises some questions about how it would influence and implicate the Swedish way of executing youth sports. Several media and experts in children's and youth sports have argued that using selective methods such as ranking or topping the team might not be in accordance with the convention. What the legislation entails and how the convention is taken into account in practice, however, seems to be largely dependent on how this is interpreted by those who are expected to implement it. The purpose of this study is therefore to gain insight into how children and youth coaches interpret the convention and its new status as a Swedish law. We also aim to understand how the coaches reflect on these selective methods from a children's rights perspective. The examination uses a phenomenological approach with qualitative semi structured interviews. The study's theoretical framework consists of three theories. We adopt the perspective of social constructionism to understand how coaches create meaning of the convention, institutional theory to understand how institutionalized logics and values can influence reflections and the theory of deviant conformity to understand how deviations from normative ideas and behaviors are understood and what they are based on. Some of the insights gained from the analysis were as follows: None of the coaches has experienced any change as a result of the convention being incorporated as a law. The convention is perceived as difficult to interpret by most of the coaches and the legitimacy of selective methods is considered to be in a gray zone. Several coaches ́ descriptions indicate that the structure of the Swedish sports movement largely influences their way of reflecting and assenting to the convention. The most frequently occurring problematic aspect regarding practical activities is perceived to be the children's parents. / Vid årsskiftet till 2020 blev de Förenta Nationernas barnkonvention inkorporerad i svensk lagstiftning. Detta väckte en del frågeställningar om hur svensk barn-och ungdomsidrott skulle komma att påverkas. Flera medier och experter inom barnidrott har argumenterat för att selektering och toppning av barn inte är i linje med konventionen och att det därför inte längre, legitimt kan bedrivas. Vad lagstiftningen innebär och hur konventionen beaktas i praktiken tycks dock till stor del vara beroende av hur detta tolkas av de som förväntas implementera den. Syftet med denna studie är därför att skapa insikt i hur barn- och ungdomstränare tolkar barnkonventionen och dess nya status som svensk lag. Studien avser även att skapa förståelse för hur tränarna reflekterar kring just selektering och toppning för barn utifrån ett barnrättsperspektiv. Undersökningen använder en fenomenologisk ansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att förstå dessa fenomen från tränarnas egna perspektiv. Studiens teoretiska referensram utgörs av tre teorier. Vi antar ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att förstå hur tränarna skapar mening av konventionen, nyinstitutionell teori för att förstå hur institutionaliserade logiker och värderingar kan influera reflektioner samt teorin om avvikande konformitet för att förstå hur avvikelser från normativa idéer och beteenden förstås och vad de baseras på. Ur analys av insamlat material har studien lett till bland andra följande insikter: Samtliga tränare upplever att deras verksamhet inte förändrats till följd av att konventionen blev lag. Konventionen uppfattas svårtolkad av de flesta tränarna. Selektering och toppnings legitimitet upplevs utgöra i en gråzon i relation till konventionen. Flera av tränarnas beskrivningar indikerar att den svenska idrottsrörelsens struktur till stor del influerar verksamheternas förhållningssätt gentemot barnkonventionen. Den mest återkommande problematiska aspekten i relation till praktisk implementering upplevs vara barnens föräldrar.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om vilka förståelser av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet som konstrueras i kommunikation mellan förskollärare. Studien styrs av två frågeställningar: Vilka språkliga kategorier konstrueras i förskollärares kommunikation om vetenskaplig grund? och Vilka språkliga kategorier konstrueras i förskollärares kommunikation om beprövad erfarenhet?. Studien har en kvalitativ metodansats, med en teoretisk utgångspunkt i kontextuell socialkonstruktionism. Studiens data samlas in genom två fokusgrupper med tio verksamma förskollärare i förskolan. Datan analyseras med hjälp av begreppen performativitet och fabrikationer. Performativiteten relateras till uppdraget i läroplanen och Skollag som förskollärare är ålagda att följa. I läroplanen för förskolan (Lpfö 18) står det att "undervisningen med innehåll och arbetsätt ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet". I studien synligörs fabrikationer som innebär att förskollärarna framställer eller rättfärdigar sin undervisning på ett bättre sätt än vad som överensstämmer med verkligheten. Studiens reslutat visar tre slutsatser: mångtydlighet, otydlighet i ansvar och brist på gemensam förståelse av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Begreppen har inte tidigare diskuterats av förskollärarna i studien, vilket innebär att egna tolkningar och förklaringar över begreppen uttalas. Förskollärarna saknar en tydligare definition av vetenskaplig grund och beprövad erfarnehet, vilket överensstämmer med vad tidigare forskning belyser. / The Purpose of the study is to contribute knowledge about which understandings of scientific basis and proven experience are constructed in communication between preschool teachers. The study is guided by two questions: What language categories are constructed in preschool teachers' communications about the scientific basis? and What language categories are constructed in preschool teachers' communication about proven experience?. The study has a qualitative methodological approach, with a theoretical starting point in contextual social constructionism. The study data is collected through two focus groups with ten active preschool teachers in the preschool. The data are analyzed to the concepts of performativity and fabrications. The performativity is related to the assignment in the curriculum for preschool (Lpfö 18) states that "teaching with content and working methods must be based on scientific grounds and proven experience". The study highlights fabrications that mean that preschool teachers present or justify their teaching in a better way than what corresponds to reality. The results of the study show three conclusions: ambiguity, ambiguity in responsibility and lack of common understanding of the concepts of scientific basis and proven experience. The concepts have not previously been discussed by the preschool teachers in the study, which means that their own interpretations and explanations of the concepts are pronounced. Preschool teachers lack a clearer definition of scientific basis and proven experience, which is in line with what previours research sheds light on.

Syftet med denna kandidatuppsats är att analysera hur svenska medier skildrar automatisering och robotisering inom biståndshandläggning. I denna studie analyseras 60 olika artiklar från olika svenska dagstidningar. Artiklarna har publicerats mellan april 2017 och februari 2021, ett urval som representerar hur diskussionerna gick efter den nya lag som tillåter automatiserade beslutsstöd i den offentliga sektorn.  Uppsatsen fokuserar på hur robotar, som RPA, konstrueras i artiklarna, vilka diskurser som kan urskiljas och vilka aktörer som formar diskurserna. Studiens teoretiska grund är ett socialkonstruktionistiskt- och diskursteoretiskt perspektiv som brukas för analys och tolkning av det empiriska materialet. Den valda metoden utgår från Faircloughs kritiska diskursanalys och hans tredimensionella metod. En kvantitativ innehållsanalys används som ett komplement till den kvalitativa utgångspunkten för att kvantifiera hur ofta aktörer uttalar sig och om vad de yttrar och därmed bidra till en större kontext. Genom att analysera ord, koncept, teman och innehåll generellt, har det hittats fem olika diskurser rörande automatisering i försörjningsstöd i Sverige. Studiens resultat av analyserad empiri visar att de fem dominerande diskurserna av RPA i artiklarna, enligt storleksordning från störst till minst förekommande, var effektivisering, laglighet, profession, bemötande och kontroll. I och med att effektiviseringdiskursen överlägset var störst kan den enligt socialkonstruktionismen ses motsvara den sociala verkligheten. Majoriteten av de aktörer som i störst utsträckning uttrycker sig och därav formar diskurser i de studerade artiklarna är olika typer av chefer inom socialtjänsten och ordföranden i nämnder. Handläggares och utvecklares utrymme är synnerligen begränsat, likaså klienter och brukare av försörjningsstöd. / The purpose of this bachelor's thesis is to examine how the Swedish media portray automation and robotization in subsistence allowance. In this study, 60 different articles from various Swedish newspapers are analyzed. The articles have been published between April 2017 and February 2021, a selection that represents how the discussions went after a new law was passed which allows automated decision support in the public sector. The essay focuses on how robots, such as RPA, are constructed in the articles, which discourses can be discerned and which actors shape the discourses. The study's theoretical basis is a social constructionist- and discourse theory perspective that is used for analysis and interpretation of the empirical material. The chosen method is based on Fairclough's critical discourse analysis and his three-dimensional method. A quantitative content analysis is used as a complement to the qualitative starting point to quantify how often actors express themselves and about what they express and thereby contribute to a larger context. By analyzing words, concepts, themes and content in general, five different discourses have been found regarding automation in subsistence allowance in Sweden. The study's results of analyzed empirical evidence show that the five dominant discourses of RPA in the articles, in order of magnitude from largest to least occurring, were Efficiency, Legality, Profession, Client interaction and Control. As the Efficiency discourse was by far the largest, according to social constructionism it can be seen as corresponding to social reality.  The majority of the actors who express themselves to the greatest extent and thereby shape discourses in the studied news articles are various types of managers in social services and the chairmen of municipal committees. The  visibility of social workers working with subsistence allowance and developers of the RPA-algorithms are extremely limited, as are the users of subsistence allowance.

This study looks at how autism is represented by characters in popular film, by analyzing the protagonists of two films, I rymden finns inga känslor and Please Stand By, with narrative and character analysis and then interpreting the result against social constructionism and theories of normality. The analysis results in the emergence of stereotypical characters in both films, and a statement that this can help to form a kind of symbol for what autism means for non-autistic individuals. The discussion states that in order to combat stereotypical representation in popular media, a change is needed from a medical model to a social model together with a change in the discourse around what autism means for autistic individuals.

The aim of this study was to examine the issues surrounding the perception of young girls' and boys' sexuality and how it may influence decisions regarding care according to the Act (1990:52) with Special Provisions for the Care of Young Persons (LVU). By analyzing judgments from the administrative court, where the criterion of "other socially destructive behavior" under LVU is applied, the study explores how sexuality is constructed and interpreted. The study adopts a social constructivist approach with Hirdman's gender system and sexual scripts as the theoretical framework. Fairclough's three-dimensional model was employed as the analytical method. Previous research has indicated a trend where girls' sexuality is often viewed as problematic and deviant from norms, while boys' sexuality is rarely addressed in the same manner. The main finding of our study revealed differences in how young individuals were described based on gender-related discourses. Girls are portrayed as vulnerable, exposed, and in need of protection, while boys are depicted as risks, perpetrators, and dangers to girls. The discussion revolved around how gender-specific norms manifest in legal decisions and how these decisions may impact the young girls and boys who are the focus of our study. The results indicated that societal power dynamics maintain a distance between genders, where we observed differential assessments of girls' and boys' behavior. By exploring these issues, the study aims to enhance understanding of how the legal system influences and reproduces norms regarding sexuality and sexual behavior, as well as the implications for social work and the young girls and boys involved.