Smartmobilens användande har successivt ökat och blivit en central del i vår vardag. I och med detta har antalet olika applikationer ökat och numera finns det en mängd olika typer av applikationer som tillfredsställer användarens behov. I den här studien har vi därför försökt ta reda på om träningsapplikationer har förmågan att motivera användaren vid träning. Vi har observerat fem kvinnor och tre män, med varierande erfarenheter av träningsapplikationer, som har deltagit i en fyra veckor lång studie bestående av två faser. Under Fas 1 har respondenterna laddat ned två valfria träningsapplikationer som de testat och under Fas 2 har de använt en specifik applikation. Under användandet har varje respondent antecknat sina tankar och erfarenheter, som senare använts vid en kombinerad observation och intervju. Resultatet visar att träningsapplikationers förmåga att motivera varierar beroende på användare och att det finns ett intresse för att ta del av statistik och förbättringar. / The smart phone’s (mobile) usage has gradually increased and is now an important part of our daily life. Due to this, the amount of applications that can be downloaded keeps on growing. This includes features that will satisfy your every need. In this study, we have tried to find out if training applications have the ability to motivate the user during exercise. Our study contained five women and three men, with varying experiences of training applications. The participants completed a four-week study consisting of two phases. During Phase 1 they got to choose two different training applications they wanted to try while in Phase 2 the participants were given one specific application. While using the applications, every participant took notes of their thoughts and experiences. These notes were later used in a combined observation and interview session. The result showed that the applications ability to motivate varies by user and that there is an interest in taking part of the statistical analysis and improvements.

Syftet med denna uppsats var att fastställa om och hur arbetsuppgifternas komplexitetsgrad påverkar vad de anställda motiveras utav. Vidare undersöktes vilka preferenser de anställda med arbetsuppgifter av olika komplexitetsgrad hade gällande icke-monetära belöningar. Det studerades även till vilken grad cheferna var medvetna om deras anställdas preferenser. Utifrån det teoretiska perspektivet ska de anställda med komplexa arbetsuppgifter motiveras utav inre faktorer såsom beröm, utveckling och ökad självständighet. Anställda med icke-komplexa arbetsuppgifter ska då påverkas utav yttre faktorer som lön och spontana materiella belöningar. Studien genomfördes på två fallföretag med en population utav 60 anställda med icke-komplexa arbetsuppgifter samt 30 anställda med komplexa arbetsuppgifter med en svarsfrekvensen på 57%. Resultatet bekräftar att personer med komplexa arbetsuppgifter upplever inre motivation samt att personer med icke-komplexa arbetsuppgifter upplever yttre motivation. Det är snarare tillgången till en viss typ av motivation än själva arbetsuppgiftens komplexitetsgrad som avgör vad anställda motiveras av. / The purpose of this thesis was to determine whether and how the level of complexity within work task affects what employees are motivated by. Moreover, was the purpose to investigate what preferences the employees with different level of complexity in their work task had regarding non-monetary rewards. The degree to which the executives were aware of their employees preferences regarding non-monetary rewards was also examined. Based on theoretical perspectives should the employees with complex work tasks be motivated by intrinsic factors such as praise, growth and increased autonomy. The employees with non-complex work task should be affected by extrinsic factors such as salary and spontaneous material rewards. The study was carried out on two case companies with a population of 60 employees with non-complex work tasks and 30 employees with complex work tasks with a response rate of 57%. The results of this study confirm that people with complex work tasks experience intrinsic motivation whereas those with non-complex work tasks experience extrinsic motivation. The result concludes that it is the access to a certain kind of motivation rather than the complexity of work task which determines what the employee is motivated by.

Innehavandet av motiverade medarbetare anses vara en organisatorisk framgångsfaktor. Enligt tidigare forskning är organisationer med motiverade medarbetare 30–40 procent mer produktiva än organisationer med omotiverade medarbetare. Motivationen anses även ha positiva effekter på medarbetarnas personliga utveckling, prestationer, arbetstillfredsställelse och välmående. Tidigare forskning som utgår ifrån Self-Determination Theory (SDT) redogör för att tre grundläggande psykologiska behov, autonomi, kompetens och samhörighet bidrar till en ökad arbetsmotivation. Det är även bevisat att yttre faktorer i sociala miljöer kan främja respektive hämma medarbetarnas arbetsmotivation, enligt SDT. Trots att tidigare forskning har påvisat att medarbetarnas motivation är betydande för organisationer, samt har positiva effekter för medarbetarnas utveckling, prestation, arbetstillfredsställelse och välmående finns det begränsad kvalitativ forskning som förklarar hur medarbetare motiveras. Forskarna för denna studie anser att resultaten från tidigare studier förklarar vad som bidrar till en ökad arbetsmotivation hos medarbetarna men ger inga utförliga förklaringar om vilka arbetsrelaterade faktorer medarbetarna upplever som motivationshöjande. Syftet med studien blir således att bidra med en ökad förståelse och kunskap om hur medarbetare motiveras av de psykologiska behoven av autonomi, kompetens och samhörighet samt hur yttre faktorer som organisatoriska värderingar och lön bidrar till en ökad eller minskad inre motivation. Forskarna har genomfört en kvalitativ fallstudie och har med hjälp av intervjuer besvarat studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat och slutsatser visar på hur medarbetarna kan motiveras utifrån de psykologiska behoven av autonomi, kompetens och samhörighet samt hur organisatoriska värderingar och erhållen lön bidrar till en ökad eller minskad inre arbetsmotivation. / To maintain motivated employees is considered an organizational success factor. According to previous research, organizations with motivated employees are 30-40 percent more productive than organizations with amotivated employees. Motivation is also considered to have positive effects on employees' personal development, performance, job satisfaction and well-being. Previous research based on Self-Determination Theory (SDT) explains that three basic psychological needs, autonomy, competence and relatedness contribute to increased work motivation. It is also proved that external factors in social environments can promote or inhibit employees' motivation, according to SDT. Although previous research has shown that employee motivation is significant for organizations, as well as having positive effects on employee development, performance, job satisfaction and prosperity, limited qualitative research explains how employees are motivated. The researchers for this study believe that the results of previous studies explain what contributes to an increased work motivation among employees but does not provide detailed explanations which work-related factors employees feel as motivating. The aim of the study is thus to contribute to increased understanding and knowledge of how employees are motivated by the psychological needs of autonomy, competence and relatedness, and how external factors such as organizational values and wages contribute to increased or decreased internal motivation. The researchers have done a qualitative case study and with the help of interviews answered the purpose and research questions of the study. The results and conclusions of the study show how employees can be motivated based on the psychological needs of autonomy, competence and relatedness, and how organizational values and wages are contributing to increased or decreased internal work motivation.

Motivation utgör en nyckelfaktor i hur lyckat ett projekt blir. Syftet med denna studie var bidra till förståelsen av hur projektledare motiverar projektgrupper. Datamaterialet grundar sig på kvalitativa data från sex personliga intervjuer med projektledare inom teknikbranschen. Det empiriska materialet har analyserats i huvudsak med motivationsteorierna Self Determination Theory och Tvåfaktormodellen. Studien fann sju framträdande teman som projektledarnas tillvägagångssätt kunde kategoriseras i: Tema 1 - Samhörighet och sociala relationer, Tema 2 - Meningsfullt arbete - Skapa gemensam syn på projektets mål, Tema 3 - Informationsutbyte och progress, Tema 4 - Delaktighet, ansvar och förtroende, Tema 5 - Grad av kontroll, Tema 6 - Feedback och uppskattning, Tema 7 - Fira framgång och avslut. Tillvägagångssätten kan sammanfattas med att lära känna gruppen, att ge en helhetssyn över projektet, att dela med sig av information och projektets framgång, att låta alla vara delaktiga och delegera ansvar, att ha en balanserad kontrollfunktion, att ge återkoppling kontinuerligt och att fira framgångar i projektet. Analysen med Self Determination Theory visade att de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och samhörighet påverkades inom de sju temana. Samma tillvägagångssätt kunde upplevas på olika sätt beroende på hur de utfördes, med konsekvens att de hamnade på olika platser på internaliseringsskalan. Projektledarna använde främst yttre faktorer för att påverka motivationen. Analysen med Tvåfaktormodellen visade att projektledarna använde motivationsfaktorer i större grad än hygienfaktorer för att motivera projektgruppen, med undantag för sociala relationer. Detta beror sannolikt på att de andra hygienfaktorerna oftast är företagsspecifika och ligger utanför projektledarens kontroll. Analysen visade att de sju teman som studien beskriver påverkade olika motivationsbehov. Samtliga projektledare hade förståelse för att motivation var viktigt och att inre motivation var att föredra. Dock fanns inget i studien som tydde på att projektledarna i större omfattning hade förståelse om vilka psykologiska processer som deras tillvägagångssätt påverkade hos deltagarna. Projektledarnas tillvägagångssätt var grundade i deras egna erfarenheter och upplevelser, snarare än förankrade i formulerade processer eller teorier. Inget av företagen hade en medveten uttalad motivationsstrategi som projektledarna använde eller kunde använda sig av. / Motivation is a key factor for the success of a project. The purpose of this study was to contribute to the understanding of how project managers are motivating project teams. The empirical data is based on qualitative data from six personal interviews with project managers in the technology industry. The empirical material has been analyzed mainly with the motivation theories Self Determination Theory and the Two factor model. The study found seven main themes that could categorize the project managers ways of action: Theme 1 – Cohesion and Social relations, Theme 2 – Meaningful work - creating common view of project goals, Theme 3 – Information exchange and Progress, Theme 4 - Participation, Responsibility and Trust, Theme 5 – Degree of Control, Theme 6 – Feedback and Recognition, Theme 7 – Celebrating success and conclusion. The ways of action can be summarized to: Getting to know the group. Giving an overview of the project. Sharing information and success of the project. Allowing everyone to participate and delegate responsibility. Having a balanced control function. Giving continues feedback. Celebrating success. The analysis with the Self Determination Theory showed that the basic psychological needs autonomy, competence and relatedness, were affected within the seven themes. The same ways of action could be experienced in various ways depending how they were performed, with the effect that end up in different places on the internalization scale. The project managers mainly used external factors to influence motivation. The analysis with the Two factor model showed that the project managers used motivational factors to a greater extent than hygiene factors to motivate, except for social relations. This was probably due to the fact that hygiene factors usually are company-specific and are beyond the control of the project managers. The analysis showed that the seven themes described in the study influenced different motivational needs. Every project manager had an understanding that motivation was important and that internal motivation was preferable. However, nothing in the study indicated that the project managers had a greater understanding of the psychological processes of the individuals had, that their ways of action influenced. The project managers’ ways of action were based on their own experiences, rather than anchored in formulated processes or theories. None of the companies in the study had an conscious articulated motivation strategy that project managers could use.

Social isolering förekommer i samhället ständigt och drabbar människan på olika sätt. Det kan orsaka ohälsosamma beteenden, depression och för tidig död. I och med coronaviruset Covid-19 har en stor del av Sveriges befolkning uppmuntrats begränsa graden av social kontakt. Social kontakt är viktigt för att bibehålla människans välmående och motivation. Brist på social kontakt kan leda till social isolering vilket har en negativ effekt på motivation till akademiska studier samt fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att undersöka hur motivation till studier och fysisk aktivitet påverkas vid begränsad social kontakt. Dessutom skall faktorer som self-efficacy (tron på sin egen förmåga), autonomi, samhörighet och kompetens (SDT) verka som potentiella faktorer som möjligen influerar graden av motivation begränsad social kontakt. Urvalet bestod av 34 universitetsstudenter från Sverige. Data samlades in via enkäter vilka besvarades två gånger med 3 veckors mellanrum. Analys av data gjordes genom deskriptiv statistik, beroendet-test och ett oberoende t-test. Resultatet visade att studiemotivation signifikant försämrats under studiens gång. En icke-signifikant skillnad observerades i graden av motivation till fysisk aktivitet. Self-efficacy och SDT förklarade inte graden av motivation för studier eller fysisk aktivitet. De icke-signifikanta resultaten kan förklaras av begränsat och icke-representativt urval, hög grad av social kontakt hos deltagarna samt att de utfärdade restriktionerna delvis begränsar deltagarna. / Social isolation occurs in society and affects people in different ways. Social isolation could give rice to unhealthy behaviour, depression and premature death. Due to the spread of the Coronavirus, Covid-19, a great amount of the Swedish population has been encouraged to restrict their social interaction with other people. However, social interaction is of importance for the level of motivation and well-being that people experience. Limited social interacation can lead to social isolation which produces a negative effect on motivation towards education as well as towards physical activity. The objective with this research was to examine if students with limited social interaction experience a deficiency in motivation towards education and physical activity. To examine possible factors that could influence the degree of motivation this study used scales based on self-efficacy (one’s beliefs in one’s ability), autonomy, relatedness and competence (SDT). The selection was 34 university students from Sweden. Data was gathered with a survey that was distributed two times within a time frame of three weeks. The analysis of the data was computed through descriptive statistics, paired samples t-test and independent samples t-test. A statistical significance was found for motivation towards education. There were no significant results for motivation towards physical activity. Neither Self-efficacy or SDT explained the degree of motivation towards education or physical activity. The non-significant result could be explained by the non-representative and small sample size as well by the students' high amount of established social interaction. Sweden's issued restrictions could have affected the result as it only moderately limits students' social environment.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur elever på den nationellt godkända idrottsutbildningen (NIU) motiveras till sin idrott i enlighet med Self-determination Theory och Organismic Integration Theory, med hjälp av en modifierad Sport Motivation Scale (SMS-6). Vidare syftar studien till att undersöka om elever på den nationellt godkända idrottsutbildningen (NIU) upplever utbrändhet, med hjälp av Athlete Burnout Questionnaire (ABQ). Till sist ämnar studien att undersöka om det föreligger något samband mellan elevernas motivation och utbrändhet. Tidigare studier beskriver att elitidrottare har visat sig vara en särskild utsatt population gentemot utbrändhet. Detta på grund av en långvarig press och stress i samband med elitidrott.  Metod: Datainsamlingen erhölls med mejlkonversationer mellan författare och NIU gymnasieskolor i Stockholm. 15 NIU gymnasieskolor kontaktades på mejl och 7 av dessa gymnasieskolor deltog i studien. 131 elever som betraktas som elitidrottare deltog i studien genom att besvara ett frågeformulär bestående av 39 påståenden med hjälp av en 7 gradig Likertskala. 24 påståenden utgjordes av SMS-6 och 15 påståenden utgjordes av ABQ. Resultat: De tre högsta noterade medelvärdena utifrån SMS-6 var integrated motivation (M = 5,7), identified motivation (M = 4,9) och introjected motivation (M = 4,7). ABQ medelvärde noterades till (M = 3). De två främsta fynden i studien var en negativ signifikant korrelation mellan integrated motivation (-0,18) och utbrändhet och en positiv signifikant korrelation mellan amotivation och utbrändhet (0,37). Slutsats: Utifrån studiens resultat så verkar det som att höga nivåer av självbestämd motivation motarbetar symptom av utbrändhet. Det verkar också som att låga nivåer av självbestämd motivation framhäver symptom av utbrändhet. / Aim: The aim of this study was to investigate how elite athlete students in Swedish high schools are motivated towards their sports by Self-determination Theory and Organismic Integration Theory, regarding the Modified Sport Motivation Scale (SMS-6). The study further aims to investigate if elite athlete students had developed symptoms of burnout, regarding the Athlete Burnout Questionnaire (ABQ). Finally, this study aims to investigate if there exist any correlations between student’s motivation and symptoms of burnout. Studies have reported findings of elite athletes as a special vulnerable group towards symptoms of burnout. Elite athletes train close to their limits, strain themselves to highest achievements. They are also part of that special vulnerable population who may experience symptoms of burnout due to a prolonged stress and pressure associated with elite sports.  Methods: Data collection was obtained by emails between the investigators and high schools in Stockholm. 15 sport high schools were contacted by email and 7 of these high schools participated in the study. 131 elite athlete students participated in the study by answering a questionnaire which contained 39 items, specifically 24 items by SMS-6 and 15 items by ABQ. The questionnaire were answered by a 7 point Likert scale.  Results: The three highest scored means by SMS-6 was the integrated motivation (M = 5,7), identified motivation (M = 4,9) and introjected motivation (M = 4,7). ABQ measure of burnout was (M = 3). The two major findings in the present study was a negative significant correlation reported for integrated motivation and burnout (-0,18) and a positive significant correlation reported for amotivation and burnout (0,37).  Conclusion: By the results in the present study it seems as high levels of self-determinated motivation counteract symptoms of burnout. Thus it also seems as low levels of self-determinated motivation may contribute to symptoms of burnout.

Syftet med denna studie är att belysa skillnader i grundskoleelevernas motivationer, i deras studier i moderna språk spanska, mellan två kritiska punkter: när de börjar läsa språket i årskurs 6 till deras sista år på grundskolan i årskurs 9, utifrån elevens perspektiv. De forskningsfrågor som använts för att uppnå syftet är: (i) vad framträder som centralt i elevernas motivation i sina språkstudier för årskurs 6 och 9?, (ii) på vilka sätt och i vilka aspekter kan man se att motivationen skiljer sig mellan de två grupperna? och (iii) vilka pedagogiska konsekvenser leder skillnaden i motivation till för ämnesdidaktiken mellan de båda grupperna? Studien baseras på intervjuer med elever från årskurs 6 och 9, som syftar till att samla information om deras erfarenhet av deras spansklärande, deras förväntningar och mål samt vad som motiverar dem. När det gäller den teoretiska ramen är denna studie grundad på fälten Self-efficacy, Self-determination theory (SDT) och The ideal multilingual self. Det huvudsakliga resultatet av denna studie är att elevernas motivation förändras från årskurs 6 till årskurs 9 från att vila på en inre motivationsgrund till att vila på en yttre motivationsgrund. Från ett ämnespedagogiskt perspektiv indikerar resultatet behovet av att hitta strategier och arbetsmetoder för att stimulera elevernas inre motivation och för att tillsammans skapa elevens L3 Self, som är bilden eleven skapar av sig själv som spansktalande och även som en del av en spansktalande gemenskap. / The purpose of this study is to analyse the differences in students’ motivations in modern language Spanish between two critical points: when they start reading the language in grade 6 and in their last year of compulsory school in grade 9, from the student’s perspective. The research questions used to achieve this purpose are: (i) what appears to be central in the students’ motivation in their language studies for grades 6 and 9?, (ii) in what ways and in what aspects can one see that motivation differs between the two groups? and (iii) what pedagogical consequences does this difference in motivation lead to for subject didactics of Spanish between the two groups? The study is based on semi-structured interviews to students from grade 6 and 9, aiming to collect information regarding their experience in their Spanish learning, their expectations and goals and what motivates them. Regarding the theoretic frame, this study is grounded on the fields of Self-efficacy, Self-determination theory (SDT) and The ideal multilingual self. The main finding of this study is that students’ motivation changes from grade 6 to grade 9 from resting on an intrinsic motivational basis to resting on an extrinsic motivational basis. From a subject didactics perspective, this result indicates the need for finding strategies and working methods to stimulate students’ inner motivation, and to co-create the student’s L3 self, that is the image the student creates of himself as a Spanish speaker and as a part of a Spanish speaking community.

Ideella organisationer har en stor betydelse för det svenska samhället. För att de ideella organisationerna ska kunna fortsätta bidra till samhället är det viktigt att organisationerna är tillräckligt attraktiva för att rekrytera och behålla ideella arbetare eftersom dessa individer är väsentliga för de ideella organisationernas överlevnad. Då de som arbetar ideellt inte får någon monetär ersättning uppstod frågan vad som motiverar dem till arbetet. Syftet med detta arbete är därför att undersöka vad som motiverar unga vuxna till att arbeta ideellt utan monetär ersättning. Studien har följt en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med 14 respondenter som har arbetat ideellt inom en studentförening på en högskola eller ett universitet i Sverige under de senaste två åren. Resultatet visar på fem utmärkande motivationsfaktorer hos respondenterna: gemenskap, möjligheten att påverka, personlig utveckling, karriärutveckling och yttre påverkan. Den insamlade datan har analyserats utifrån motivationsteorier samt tidigare forskning inom ämnet. Studiens slutsats är att de som arbetar ideellt upplever en form av icke-monetär belöning bland annat socialt nätverk, erfarenhet och personlig utveckling. / Non-profit organizations have great importance for Swedish society. In order to make it possible for non-profit organizations to continue contributing, it is important that the organizations are attractive enough to be able to recruit and keep the volunteers since they are essential for the survival of non-profit organizations. Since the non-profit volunteers execute labor without monetary compensation, the question arose regarding their motivation. The purpose of this essay is to examine what motivates young adults to work without monetary compensation. A qualitative method has been used to study this subject, using semi-structured interviews with 14 participants who have worked in a non-profit student association at a college or university in Sweden during the last two years. The results showed five distinctive motivators for the respondents: a sense of belonging, the possibility to make a difference, personal development, career development, and external influence. The collected data was analyzed based on motivation theories and previous studies within the subject. The conclusion of the study is that volunteers in non-profit organizations experience non-monetary compensation, for instance social networking, experience, and personal development.

Syftet med denna studie var att belysa vilka motivationsstrategier som lärare som undervisar i engelska för årskurs 4-6 använder sig av, samt vilka aktiviteter som lärarna anser mest motiverande för eleverna. Studien baseras på intervjuer med sex lärare verksamma i år 4-6, som alla undervisar i engelska och materialet analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys.  Resultatet visar att lärarna ansåg att nivåanpassade uppgifter är den strategin som de upplever motiverar alla elever. Detta eftersom nivåanpassade uppgifter får elever att känna sig kompetenta och att de kan lyckas i skolan. Känslan av att lyckas i skolan ansåg lärarna vara betydelsefull för alla elever och en viktig faktor för att de ska vara motiverade till att vilja lära sig ännu mer. Utöver nivåanpassade uppgifter ansåg lärarna att undervisning som utformas med hänsyn till elevernas intressen upplevs som motiverande. Resultaten visar även att det är viktigt att klassrumsklimatet är positivt och accepterande. Lärarna i denna studie menar att ett sådant klassrumsklimat främjar elevernas lärande och motivation. / The present study focuses on the motivational strategies used by primary school teachers in their English classes as well as the tasks they find the most motivational for the students.  This study is based on interviews with six primary school teachers who teach English in grade 4-6, and the data was processed with the help of thematic analysis.   The results show that teachers motivate students by adjusting the tasks according on the students’ proficiency level in order to make the students feel more competent. By doing so the teachers argue that the students will feel more confident knowing that they can be successful in school, which will result in increased motivation. The results also highlight the importance for teachers to get to know their students and their interests. When creating learning activities based on the students’ interests, the teachers have seen an increase in the student motivation. Another crucial factor regarding students’ motivation is the classroom environment. The results also indicate that a positive and accepting classroom environment is beneficial for the students’ learning processes and for their motivation.

Det här arbetet är en studie i hur jag bäst motiveras till att öva. Jag har testat olika metoder men framför allt utvecklat min egen modell men avstamp i Flow, Social-Cognitve theory, Self-determination theory och Goal-orientation theory. Motivation är anledningen till att vi kan bli framgångsrika musiker och att fostra sin egen motivation borde vara grundläggande för alla blivande musiker. / <p>Etude in e minor - Pius Cheung</p><p> </p><p>Ripple - Akira Miyoshi</p><p> </p><p>Purity 2 - Thomasz Golinski</p><p>Magical Sphere - Rodrigo F. Marques</p><p> </p><p>Asventuras - Alexej Gerrasimez</p><p> </p><p>Octabones - Adi Morag</p><p>Tango Suite for two Guitars, Nr. 2 - Astor Piazzolla</p><p> </p><p>Annanstans - Erik Natanael</p><p> </p><p>Lemuria, the Fallen Civilization - Csaba Marján</p><p>Prelude in g minor - Sergei Rachmaninoff</p><p></p><p>Medverkande :</p><p>Elias Gustafsson</p><p>Rasmus Hansson Jönsson</p><p>Filmen är min Examenskonsert</p><p></p><p>Inspelningen av konserten startar först efter några minuter.</p>