11 |
Underlagsmodell för prioriterings- och åtgärdsarbete med sjöar och recipienterSandwall, Andreas January 2017 (has links)
Detta examensarbete har utvecklat en modell som är riktad till att hjälpa kommuner att snabbare och enklare kunna identifiera problem med lokala sjöar. Modellen skapar ett informationsunderlag om kemiska föroreningar till och i sjön, natur- och kulturvärden i sjöns närområden och värdeobjekt för ekosystemtjänster kopplade till sjön. Detta är applicerbat på alla sjöar i Sverige, oavsett storlek eller plats. För att utveckla en så bra modell som möjligt för ändamålet har Knivsta kommun varit med och gett insikt i vilka behov som finns från deras håll. Genom att modellera avrinningsområden och karterat markanvändning för alla sjöar i Knivsta har föroreningstransporter kunnat räknas ut med hjälp av StormTac-modellen. Vidare användning av avrinningsområden och kartskikt med natur- och kulturvärden från olika myndigheter har både en potential för naturvärden och möjliga kulturmiljövärden dokumenterats. Utöver detta har dessutom värdeobjekt för ekosystemtjänster i alla sjöars närområden identifierats. Modellens resultat och det underlag det utgör ämnar vara grunden för flertalet styrdokument i form av vattenplaner och åtgärdsprogram. Dessa styrdokument hoppas snabbare leda till att känsliga och mer utsatta sjöar restaureras och bevaras. Eftersom modellen enbart är baserad på digital data är rekommenderad användning för preliminära undersökningar eller som ett första steg i vidare arbete med sjöar. De sjöar som har störst behov av åtgärder är de sjöar som i första hand rekommenderas fältbesök och provtagning i för att konfirmera modellresultat. Valet att använda den relativt osäkra StormTac-modellen ansågs vara bra i och med den preliminära naturen av modellen då den ger bäst resultat för områden i stadsmiljö och mer osäkra för områden med mycket naturmiljöer. Gällande ekosystemtjänsterna rekommenderas vidare studier, helst i fält, då jämförelser av värdeobjekt inte går att kvantifiera. Sjön Valloxen anses vara i störst behov av ett åtgärdsprogram. Detta baserat på att en del föroreningar överskridits och ett mycket högt antal natur- och kulturvärden identifierats i sjöns avrinningsområde. Utöver Valloxen så var Branthammarsjön den sjö som var mest förorenad. / This thesis constructs a model that is aimed at helping municipalities to a quicker identification of problems with local lakes. It creates a basis of information on pollutant transport, natural and cultural values and ecosystem services that is equal for all lakes, regardless of size or location. To be able to match the needs of a municipality the model was created in accordance with Knivsta kommun. By modelling the catchments for all lakes in Knivsta, subsequent land use within these was mapped and used as input in the StormTac watershed-based model which resulted in pollutant transport. Through further use of data from both county and government sources on both cultural and natural values within these catchments an assessment was made. This assessment looks at not only the natural and cultural values, but also tries to identify objects of value for ecosystem services in the region. The results of the model and the resulting basis aims to be the foundation for both policy documents in regards to future water plans and also for action programs for lakes that need measures of restoration. Since the model is only reliant on digital information it is recognized to be a preliminary tool for identifying lakes that are most in need for field studies or sampling. Only after said studies can a more definitive conclusion be drawn. The use of the StormTac-model was found to be a good match for lakes with largely urban land use within its catchments, and less good for forested catchments. In regards to ecosystem services it was concluded that only comparing objects of value was not recommended and further studies, preferably in the field, were needed. The lakes that require further studies based on model results in regards to pollutants is Branthammarsjön, in regards to natural values – Valloxen and in regards to cultural values – Valloxen. The study concluded that lake Valloxen should have priority in receiving an action program.
|
12 |
Underlagshantering i projekteringsprocessen : En studie om datasamordning från underlag till BIM-modell / Supporting documents in the design-process : A study concerning data coordination from supporting document to BIM-modelHärdstedt, Linus, Snäll, Joel January 2020 (has links)
Purpose: The purpose of this paper is to examine how material, vital for the designprocess (supporting documents) is handled throughout the entire process. From obtaining the material from the document-administer until the material is transformed and applicable in a BIM-software in the design-process. Method: The first method is a case study that contains semi-structured interviews with one large as well as one small design-firm in Sweden, but also the biggest client regarding infrastructure in Sweden. Secondly, the other part of this thesis work is to perform an experiment containing two parts where the first one is to examine supporting material of an ongoing infrastructure-project and evaluate the quality, as well as constructing conversion rules to evaluate how supporting documents can be implemented. Findings: All the respondents in the conducted survey reported that supporting material regarding electric-, telecommunication- and fibre-optic cables were supporting material with the lowest degree of accuracy. Furthermore, the most used file-format is DWG, but file-formats like PDF, JPG, XML and LAS are also file-formats that is used according to the respondents. All the respondents suggest that a standardised way of using supporting documents would be an efficient way of standardising the process. The findings from the experiment concluded that the most used file-format used as supporting material is DWG (79%), followed by PDF (21 %). The quality varied between different providers. Supporting material provided straight from the contractor in DWG had great or excellent quality. Material as PDF/JPG needed to be processed in order to be used in a BIM-software. The implementing of conversion rules resulted in way of implementing these. In order to use this, the supporting document needs to be digital, in this case as DWG-files. Well established ways of using colours, layers and names in the CAD-software is vital. Implications: In order to make the way of handling the supporting material more efficient, a standardised way of handling these need to be used, as well as standardised file-formats. By making the supporting material digital, this will make the material more accessible, thus is the quality of e.g. PDF and JPG “not sufficient” because a BIMuser must convert these files manually, which provide one source of error. Therefore, these files lack interoperability. Regarding the material provided by the contractor, the design-firm need to have direct communication with the provider of the supporting material to take advantage of DWG-files and use the same file-formats, layers etc., to reduce the time it takes to convert the supporting documents manually. Limitations: A limitation is that only one large and one small design-firm is analysed. One part of a complete BIM-software is used, so the external validity is low, because the result may only be used in another small design-firm with the same project configurations and programmes. The experiment, where Conversion Rules were examined did only embrace wells (water-systems). / Syfte: Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur underlagshanteringen ser ut igenom hela processen från tillhandahållning av underlaget till implementering i projekteringsprocessen. Metod: Den första är en fallstudie som består av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med en stor och en liten konsultfirma inom projekteringsprocessen, såväl som den största beställaren av infrastrukturprojekt i Sverige. Den andra delen är ett experiment som är uppdelat i två delar där den första är att ta reda på hur underlag ser ut och bedöma dessa i ett pågående infrastrukturprojekt. Den andra delen är att upprätta så kallade konverteringsregler för att importera underlag i en BIM-mjukvara. Resultat: Samtliga respondenter i intervjuerna svarade att underlag gällande el-, teleoch fiberoptikkablar är underlag med lägst grad av träffsäkerhet/noggrannhet. Vidare svarade respondenterna att DWG är filformatet som oftast används. Andra filformat som PDF, JPG, XML och LAS är även det filformat som används. Samtliga respondenter redogjorde även för vissa åtgärder som kan vidtas för att standardisera underlagshantering i branschen. Däribland efterfrågas en standardisering av underlagshantering gällande lagernamn, färger, filformat osv. I experimentet visade det sig att underlag i DWG-format svarar för (79 %) av underlagen, följt av PDF (21 %). Kvaliteten varierade mellan olika källor, där underlag tillhandahållna direkt av entreprenören i DWG hade bra eller utomordentlig kvalitet. Underlag i from av PDF/JPG måste omvandlas för hand för att kunna används i en BIM-mjukvara. Implementeringen av konverteringsregler resulterade i en arbetsgång för att implementera konverteringsregler i projekteringsprocessen. För att göra detta krävs underlag i DWG-format. Konsekvenser: För att göra underlagshanteringsprocessen mer effektiv, behövs ett standardiserat sätt att använda dessa, såväl som filformat. Genom att digitalisera underlag bidrar detta till att höja antagningsgraden i CAD- och BIM-mjukvaror. Således är kvalitén av exempelvis PDF och JPG ”inte tillräckligt” på grund av att en person manuellt måste omvandla dessa filer, som bidrar till en felkälla. Därav är interoperabiliteten bristfällig. Gällande material tillhandahållen av entreprenören, så måste en god kommunikation upprättas mellan de båda parterna för att dra nytta av underlag i DWG, och använda samma filformat, lager etcetera, för att reducera tidsåtgången i att konvertera exempelvis PDF-filer manuellt. Begränsningar: Endast en stor och en lite konsultfirma analyseras. Endast en del av en komplett BIM-mjukvara används, därav låg extern validitet, då resultatet endast kan appliceras i en annan liten konsultfirma med samma projekt-konfigurationer och program. I experimentet där konverteringsregler utreddes inkluderades endast brunnar (VA).
|
13 |
Kartläggning och förslag på arbetsmetodik inom ett beredningsflöde / Mapping and workflow improvements in production preparationPettersson, Emil January 2019 (has links)
Rapporten är ett resultat av ett examensarbete inom Maskinteknik, inriktning Industriell Ekonomi och Produktion, vid Kungliga Tekniska Högskolan, institutionen för Hållbar produktionsutveckling. Projektet har utförts för försvarsföretaget BAE Systems Hägglunds AB i Örnsköldsvik. Studenten har utfört arbetet på plats vilket har varit en grundförutsättning för att kunna genomföra studien. Uppdragsbeskrivningen, dess mål samt avgränsningar har tilldelats av enheten för Prototyp och Skrov (P & S). Målen inkluderar att kartlägga de feleffekter som uppstår när beredda operations- och ställtider inte överensstämmer med verklig tid i verkstaden, att ge förslag på arbetsmetodik för att återkoppla och uppdatera dessa tider samt arbetsmetodik för beräkning av inkörningstid för samtliga artiklar. Enheten för P & S tillverkar ingående artiklar och levererar färdiga skrov av företagets fordonsfamiljer till resterande avdelningar i verkstaden. Fordonen utvecklas kontinuerligt mot kunders krav varför avdelningens förmåga att snabbt kunna leverera prototypartiklar till utvecklingsavdelningen är viktig för hela företagets långsiktiga lönsamhet. Verksamheten saknar i viss utsträckning standardiserat underlag för beredning samt återkoppling på beredningstider. Detta resulterar i att artiklar blir sena, dyrare än projekterat samt ett ständigt prioriteringsarbete vilket riskerar att förstärka problematiken. Berörd personal litar inte på verksamhetens förmåga och anpassar därför arbetssätt på en lokal nivå vilket leder till suboptimeringar. Studien resulterar i en kartläggning över de feleffekter som uppstår, som till stor del beror på saknandet av standardiserade arbetsmetodiker. NC-programmeringen infö rmaskinbearbetningen beskrivs som en flaskhals. Studien föreslår därför att programmering sker innan produktionsorder i form av arbetskort bereds och frisläpps mot avdelningen för maskinbearbetning. Verksamhetens målbild är att beräkna inkörningstiden för samtliga artiklar då tillverkning av första exemplar tar längre tid. Varpå studien föreslår ökad kommunikation mellan avdelningar. / This report is the result of a bachelor thesis within the area of mechanical engineering, management and production at the Royal Institute of Technology. The study was conducted at the defense and security company BAE Systems Hägglunds AB in Örnsköldsvik, Sweden. The study has been conducted on location which has been essential for the feasibility of the study. The assignment and the goals of which it should accomplish, as well as within which boundaries has been assigned by the section for Prototype and Hulls (Swedish P & S). Set goals include mapping the fault effects which occurs when process times doesn’t match that of which has been planned and assigned for specific work orders, methods for feedback between the workshop and ERP-systemfor more accurate future processes. As well as methods for calculation of process times for all components in a batch since the first ones tend to require more time. The section of Prototype and Hulls produce and delivers hull components for all of BAE Systems Hägglunds families of vehicles. It’s necessary for the vehicles to continuously being developed due to customers’ demands for them to be able to compete on the global market. As a result the manufacturing of prototype components is essential for the company’s ability to gain customers, which is why it’s up most important to beingable to deliver prototype components for R & D rapidly. The section for Prototype and Hulls lacks standardized methods for the production preparing and planning. This results in components that are too expensive and late. In a long term this means that employees doesn’t trust the ability of the business and in some cases, develops local improvements, putting the company at risk of developing sub optimizations. The study discusses the fault effects discovered by the mapping process, which is being described as a result of not using standard methods. The study recommends BAE Systems Hägglunds to implement a standardized method towards the NC-programming where the programming is conducted before the preparer creates a work order. Since BAE Systems Hägglunds wants to calculate the required time for all componentsin a work order the study recommends intercommunication between different sections to exchange experience and work methods with each other.
|
14 |
Vibration-Based Terrain Classification for an Autonomous Truck / Vibrationsbaserad Terränigenkänning för en Autonom LastbilLovén, Lucas January 2022 (has links)
This thesis is focused on developing vibration based terrain classification for an autonomous mining truck. The goal is to classify between good and bad gravel roads as well as good and bad asphalt roads. Current literature within vibration based terrain classification has been focused to a great extent on smaller research vehicles. On smaller research vehicles have roll-rate, pitch-rate and vertical acceleration been reported to yield the highest average classification rates. Common approaches for pre-processing the data consists of segmenting the data, apply filtering techniques, computing the Power Spectra Density (PSD), performing Principal Component Analysis (PCA) and compute the logarithms. How to do this specifically for an Autonomous Truck (AT) is not trivial. What signals from the trucks Internal Measurement Unit (IMU)s yields the highest average classification rates? How does one process the raw data in the best way, and what classification method performs the best for this for an AT? The AT studied here have five different IMUs that all measure ẍ, ÿ, z̈ acceleration, and ωroll, ωpitch, ωyaw rotational speed. One is located in the cab, and the other four are located in each of the four corners of the chassis. With these sensors empirical vibration data from different surfaces, speeds and loads was gathered with multiple identically equipped autonomous mining trucks. With this data were experiments conducted in order to find a high performing classifier that also was possible to implement in the ATs software in C++. The different signals were ranked according to the highest classification score, and different pre-processing parameters combined with different classification methods likewise were. ωyaw and ωpitch from the cab IMU, and z̈ from the rear right IMU were the ones that yielded the highest average classification rates. The pre-processing consists of segmenting the data, multiplying the segment with a window function, compute the one-sided PSD, logarithmize the PSD values and lastly normalize the data. A bagged classifier based on Support Vector Machine (SVM) with a Radial Basis Function (RBF) kernel showed the highest classification performance. The final multiclass classifier was a combination of three of these bagged classifiers in a tree structure. The F-measure rates for the four classes were {0.946, 0.98, 0.714, 0.879}. / Denna uppsats är fokuserad på att utveckla en vibrationsbaserad terrängigenkänningsalgoritm för en automatiserad tung lastbil som kommer att framföras i ojämn terräng, som ska klara av att känna igen bra och dåliga grusvägar, samt bra och dåliga asfaltsvägar. Befintlig litteratur inom området vibrationsbaserad terrängigenkänning har varit fokuserad i stor utsträckning på mindre forskningsfordon. På dessa är {ωrull, ωstigning, z̈} de signaler som resulterar i de högsta genomsnittliga korrekta terrängklassifikationerna. Befintliga förbearbetningmetoder för datan består i majoriteten av fallen av att segmentera och filtrera datan, beräkna spektrala effekttätheten (PSD) och logaritmera. Hur man gör detta är inte trivialt. Vilka signaler från lastbilens fem IMUer resulterar i det högsta prestandan för terrängigenkänning? Hur förarbetar man datan? Lastbilen studerad här har fem IMUer som har sex kanaler vardera, de mäter ẍ, ÿ, z̈ acceleration, och ωrull, ωstigning, ωgir rotationshastighet. En är placerad i lastbilens hytt och de andra fyra är placerade i varje hörn på chassit. Med dessa sensorer samlades vibrationsdata in på de fyra underlagen, med olika lastbilar, med olika last på flaket och med olika autonoma lastbilar, men som var konfigurerade på samma sätt. Experiment utfördes för att bestämma vilka signaler-, vilken förbearbetningsmetod på datan- samt vilken klassifieringsmetod som presterar bäst för den automatiserade lastbilen. Algoritmen var också anpassad för att vara möjlig att implementera i lastbilens mjukvara utan externa maskininlärnings bibliotek. De högst presterande signalerna var ωgir och ωstigning från IMUn i hytten, samt z̈ från IMUn monterad i chassits bakre högra hörn. Förbearbetningen bestod av att segmentera datasignalen, multiplicera den med en fönsterfunktion för att sedan beräkna den ensidiga spektrala effekttätheten (PSD), logaritmera alla värden och till slut normalisera datan. En stödvektormaskin (SVM) med en RBF kärna påvisade högst genomsnittliga klassifikationsresultat. Den slutgiltiga binära klassifieraren applicerade bagging för att förbättra prestandan genom att kombinera data från alla de tre högst presterande signalerna. Den slutgiltiga klassifieraren tränades på att skilja mellan de olika underlagen och var en kombination av tre bagged klassifierare i en trädstruktur. Prestandan med avseende på F-Measure för de fyra klasserna var {0.946, 0.98, 0.714, 0.879}.
|
15 |
Den inre digitala marknadens framtid : Medlemsstaternas dilemma med implementeringen av upphovsrättsdirektivet: fokus på svensk respektive fransk rätt / The Future of the Digital Single Market : The Member States’ dilemma with the implementation of the Copyright Directive: focus on Swedish and French lawEkstrand, Johan, Landström, Jennifer January 2020 (has links)
Upphovsrättsdirektivet, Digital Single Market-direktivet, befinner sig idag i en implementeringsprocess i EU-länderna. Implementeringen syftar till att harmonisera upphovsrätten mellan medlemsstaterna och att upprätthålla en väl fungerande inre marknad. Direktivet medför ett antal dilemman vid harmoniseringen av medlemsländernas lagstiftningar. Somliga länder är positiva till direktivet, medan andra anmärker en ordalydelse som är otydlig, abstrakt och svår att konkretisera. Frankrike var första land inom unionen att lägga fram ett lagförslag baserat på direktivet. Samtliga medlemsländer, däribland Sverige, har fortfarande tid på sig att införliva direktivet i sin lagstiftning. Syftet med uppsatsen är att utreda DSM-direktivets artikel 17 och dess implementering i fransk rätt med utgångspunkt i Frankrikes framställda lagförslag. Vidare är ändamålet att göra en konkret jämförelse mellan förevarande upphovsrättsliga normer i Sverige respektive Frankrike, för att således kunna analysera det franska lagförslagets lämplighet i svensk rättsordning. Lämpligheten ska försöka bedömas utifrån kulturella värderingar bakom nationell lagstiftning och upphovsrättspolitik. För att besvara frågeställningen huruvida det franska lagförslaget på implementering av DSM-direktivets artikel 17 kan vara en förebild för den svenska lagstiftaren, har framställningen disponerats enligt följande: vi har (1) utrett svensk upphovsrätt, (2) redogjort för DSM-direktivet och härrörande kritik, (3) uppgivit Regeringskansliets resonemang och frågeställningar gällande direktivets genomförande i svensk rätt, (4) utrett fransk upphovsrätt samt (5) översatt och tolkat förevarande lagförslag med tillhörande kritik. Utöver rättskällor, har framställningen till övervägande del grund i debattartiklar, tidskrifter samt inlägg online för att klargöra den aktuella problematiken rörande DSM-direktivet. Slutsatsen är att svensk respektive fransk upphovsrätt visserligen framstår som snarlika i stort sett. Däremot kan det franska lagförslaget på implementering av direktivet enbart framstå som en förebild i viss mån. Av artikel 17:s tre huvudområden kan vägledning av det franska lagförslaget endast ges gällande införandet av en klagomåls- och avhjälpningsmekanism. / <p>Det här är den slutgiltiga examensuppsatsen, en nedskuren version av en mer omfattande och djupgående version. För intressenter finns den första versionen tillgänglig via kontakt med författarna. </p>
|
Page generated in 0.0519 seconds