Departing from narratives of young people, the aim of this thesis is to deepen the knowledge about the meaning of their social interactions in social media. In this qualitative study, young people’s interactions when they use social media are studied in a Swedish context. The study constitutes an important contribution since it makes young people’s voices heard. It is based on semi-structured interviews with 32 young people aged 13-15. The results show that young people do not use the term bullying when they define a situation that is of a negative nature. They use other terms such as hate and drama to define a situation they perceive to be negative, both in situations when they themselves are involved and in situations when they are among the audience. It depends on how they define the situation. Explanations for why drama, hate and negative actions occur can be understood based on on-going relation-building work and an effort to fit into a certain peer culture. The results also indicate that it is important to receive attention from significant others. In interaction with others, social skills are developed to navigate drama, hate, friendship, negative actions and relation-building efforts in social media. Social norms, gender norms and negotiating identities come to expression when the young people discuss self-presentations in pictures. Explanations as to why they choose to publish a certain kind of picture can be linked with complex relationship and identity construction processes where the young peoples position themselves and others in the struggle to doing gender and a desire to participate in a certain peer culture.

När finlandssvenska fantasyförfattaren Maria Turtschaninoffs roman Maresi – Krönikor från Röda klostret publicerades 2014 blev Turtschaninoff särskilt uppmärksammad för hennes skildring av kvinnlig vänskap. Maresi utspelar sig på en ö dit endast kvinnor är tillåtna och i ett kloster där kvinnorna dyrkar gudinnan Urmoderns tre ansikten. I frånvaron av män lever kvinnorna i ett isolerat matriarkat där deras relationer till varandra hamnar i förgrunden. I kandidatuppsatsen Urmoderns döttrar analyseras temat systerskap i Maresi ur ett feministiskt perspektiv med fokus på hur klostersamhällets isolation och tro påverkar kvinnornas relationer till varandra och deras syn på sig själva som kvinnor. Utifrån premissen att skildringar av systerskap och kvinnlig vänskap är bristfällig i litteraturen diskuteras också vikten av att skildra dessa, samt hur romanens genre skapar annorlunda förutsättningar för en intressant skildring av kvinnliga relationer.

Denna uppsats utforskar möjligheten att använda Jonas Hassen Khemiris Allt jag inte minns (2015) och Marjaneh Bakhtiaris Kalla det vad fan du vill (2005) som undervisningsunderlag i förhållande till sexualitet och relationer i svenska som andraspråk på gymnasiet. Studien utgår ifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att böckerna kan användas som material i undervisningen och de exempel och citat vi lyft fram i analysen kan därmed skapa en meningsfull undervisning. Skönlitteratur kan därför fungera som ett stöd för lärare i svenska som andraspråk för att belysa och problematisera identitet, kärlek och jämställdhet samtidigt som det främjar språkutvecklingen hos elever.

Rebecka Rä-bickan är en kortroman skriven inom ramen för masterkursen i kreativt skrivande på Linnéuniversitetet. Tidigare har jag läst psykologi, sociologi och socialantropologi. I det inom- och mellanmänskliga området har jag mitt stora intresse, vilket givetvis avspeglar sig i det jag skriver. Det övergripande temat för den här berättelsen är svek, från de människor som står närmast, religionen och till slut även från den egna kroppen. Den handlar också om syskonskap och vänskap, övergrepp och trauman, skapandets kraft och försoning. Rebecka är en flicka som blivit utstött, sviken och osynliggjord både i skolan och av sin familj, och som vuxen lever hon inkapslad i rädsla över att existera som sig själv och synas, och blir därmed aldrig bemött som den människa hon är. Det ofrivilliga utanförskapet har blivit till vald ensamhet, som bygger på den utstöttas hämnd: om ingen frågar efter mig, ska heller aldrig någon få glädje av att jag finns till. Rebecka går till ett jobb hon finner meningslöst men bär på en stark kreativ talang och skapar fantastiska figurer i frivoliteter, som aldrig någon ser. Med hunden Boy delar hon däremot allt. Gång på gång återkommer Rebecka till den fasansfulla midsommaren som fick henne att bryta kontakten med sin bror. Trots att många år har gått sedan dess lämnar minnet henne ingen ro. En dag på jobbet förlorar Rebecka medvetandet och blir förd med ambulans till sjukhus där hon opereras akut. Någon behöver ta hand om hennes hund, och ensam som hon är, faller det på hennes bror. För första gången sedan broderns brutala svek träffas de, tio år senare. Än en gång kränker han hennes gränser, men någonting har sjukdomstiden gjort med Rebecka, som gör det omöjligt för henne att fortsätta väja undan. Mötet med brodern gör visserligen att hennes tid på sjukhuset förlängs, men det öppnar också dörren för läkning på helt andra plan. Språkligt rör sig texten mellan ett poetiskt sinnligt betraktande (Därinne i huset som stoiskt uthärdar vinterns alla vilda vändningar väntar hon. På ljuset som ska komma en morgon, regnen. Lukter som släpps lösa under smältande snötäcken, himlen som ska lätta och bli vid och obekymrad, mjuka vindar som kommer söderifrån och stryker landskapet medskogs.) och ett distanserat, ironiserat iakttagande (Toalettpappret är slitstarkt men strävt, som gjort för män med generösa odlingar stjärtgräs. Här är sjuttiofem procent av de anställdakvinnor.), beroende på vilken miljö Rebecka rör sig i, om hon är trygg eller känner sig trängd.

Detta arbete fokuserar på spelarens känsla av prioritering mellan olika spelkaraktärer med fokuset på valet mellan en bästa vän eller ett kärleksintresse då dessa typer av relationer är en sådan central aspekt till spelarens upplevelse. För att undersöka detta har det utvecklats ett textbaserat spel där 10 deltagare blev uppdelade i två grupper i en kvalitativ studie där de behövde välja mellan en bästa vän eller ett kärleksintresse inom olika scenarion där den enda skillnaden mellan versionerna var vilken karaktär som var vännen eller kärleksintresset. Deltagarna intervjuades sedan och en analys av den insamlade data tyder på att spelaren tenderar att prioritera ett kärleksintresse när det finns bristande information om karaktärerna innan de börjar resonerar utifrån karaktärernas situation och personlighet inför deras val. För framtida arbete så skulle det vara intressant att inkludera olika variabler som skulle kunna påverka spelarens prioritering såsom audiovisuella aspekter eller olika personlighetstyper, då denna undersökning uteslöt många påverkande aspekter och gav deltagarna en större frihet i hur de såg och tolkade karaktärerna. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Studien syftar till att förstå attityder och upplevelser hos medarbetare inom social omsorg gällande en personlig relation med deras närmaste chef samt vad denna relation har för betydelse för medarbetarens sociala arbetsmiljö, samt dennes önskan att stanna kvar på arbetsplatsen. Genom semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom social omsorg har dessa fenomen undersökts i denna studie. Det empiriska materialet har studerats med stöd av framförallt LMX-teorin och teorier om vänskap. Resultatet visar att medarbetare inom social omsorg inte har en önskan om en vänskapsrelation med sin närmaste chef men att de värdesätter en relation med sin närmaste chef som präglas av drag som typiskt återfinns i en vänskapsrelation - tillit, öppenhet, omtanke och lyhördhet. Vidare visar studien att risken för särbehandling ökar på arbetsplatsen om privata vänskapsrelationer uppstår mellan chef och medarbetare. De roller som finns på arbetsplatsen används av medarbetare för att kunna förhålla sig professionellt under arbetstid men även för att kunna skydda sig från att ha konkurrerande lojaliteter mellan vänner och arbetsuppgifter.

Syftet med den här studien är att få en större förståelse för hur begreppet “kompis” kan användas i en förskolemiljö. Vi vill även öppna dörren för fler diskussioner kring begreppets betydelse.I arbetet lyfts vilken tidigare forskning det finns om vänskap i förskolan, dock inget direkt om begreppet “kompis”. Teoretiska aspekter som används är diskursanalys, begreppsanalys och en diskussion kring grupper. Utifrån dessa aspekter har empiri analyserats kring pedagogernas användande av begreppet “kompis” i förskolan och vad det kan ha för konsekvenser. Resultatet visar hur begreppet kan betyda olika för olika individer och i vilka situationer pedagogerna använder ordet strategiskt, främst för problemlösning samt när normer och värden förmedlas. Det synliggörs även hur begreppet kan betyda olika sett utifrån vilken kontext det används i. En konsekvens som pedagogerna nämner är när barnen använder ordet för att exkludera sina “kompisar”, en annan är att ordet kan överanvändas och därför förlora sin betydelse. I diskussionen reflekterar vi över begreppets betydelse sett utifrån resultaten.

Syftet med vår uppsats är att besvara våra två frågeställningar om hur några barn resonerar kring vänskap med hjälp av högläsning av en barnbok samt om hur några pedagoger arbetar med etik i barngruppen. Vår undersökning visar att pedagoger kan arbeta med etik med hjälp av bland annat en barnbok, och att barnen kan diskutera med hjälp av både boken och varandra. Genom att använda skönlitteratur kunde barnen samtala och problematisera etik. Pedagogerna arbetar främst med etik i vardagssituationer, framförallt vid matbordet och i leken. Detta framgår i undersökningen som gjordes. Utbildning om etik och hur man kan arbeta med det var ett önskemål från pedagogerna. Undersökningen med barnen genomfördes på en förskola. Där arbetar även samtliga pedagoger som har intervjuats.

Syftet med denna studie är att göra en kvalitativ textanalys och bildanalys av Elias och Agnes Våhlunds böcker Handbok för superhjältar del 3: Ensam (2018) och Handbok för superhjältar del 4: Vargen kommer (2018). Studien undersöker böckernas text- och bildinnehåll utifrån ett värdegrundsperspektiv, med inriktning på litteraturens karaktärer. Vidare diskuteras böckerna i anknytning till läroplanens värdegrundsuppdrag och hur de kan tillämpas i undervisningen för att belysa värdegrunden. Min studie tillämpar en kvalitativ textanalys och bildanalys, samt tolkningstraditionen hermeneutiken. För att kunna undersöka mina två utvalda böcker, med inriktning på litteraturens karaktärer, utifrån ett värdegrundsperspektiv tillämpas, bland annat, pedagogikprofessorn Gunnel Colneruds tolkning av värdegrundens fem grundläggande värden. Slutsatsen av studien är att värdegrundens fem grundläggande värden synliggörs i Handbok för superhjältar del 3: Ensam (2018) och Handbok för superhjältar del 4: Vargen kommer (2018). De utvalda händelserna synliggör: Människolivets okränkbarhet, Individens frihet och integritet, Alla människors lika värde, Jämställdhet mellan kvinnor och män och Solidaritet mellan människor. Slutsatsen är att böckerna Ensam och Vargen kommer kan användas i undervisningen för att belysa värdegrunden då värdegrundens fem värden synliggörs hos karaktärerna i de utvalda händelserna.

Ensamhet är ett stort och komplext samhällsproblem som upplevs i alla åldrar. Trots detta är ämnet tabubelagt och någonting som många inte pratar om. Upplevelsen av ensamhet kan infinna sig både i bristen på fysisk närvaro av andra och i närvaron av andra. Att känna sig ensam i sociala sammanhang kan vara en smärtsam upplevelse och ett av de mest förekommande sociala sammanhangen är med vänner. Därför är synen på vänskap relevant att lyfta i diskussionen om ofrivillig ensamhet. Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska individers upplevelser av ofrivillig ensamhet i vänskapssammanhang. Den inriktar sig på att beskriva olika typer av ensamhet, orsaker till ensamhet, syn på vänskap samt åtgärder mot ensamhet. Studien använder sig av socialpsykologiska teorier om ensamhet, sammanhang och självbild för att tolka respondenternas upplevelser. 10 semistrukturerade intervjuer genomfördes i Skaraborg med vuxna i åldern 39-59 år om deras upplevelser av ensamhet. Resultatet visar att ensamhet kan upplevas på olika sätt där ensamhet bland andra är den mest upplevda typen av ensamhet. Studien identifierade även att ensamhet orsakas av utanförskap sedan barndomen och att ett stort socialt nätverk var önskvärt för att fylla behoven om socialt umgänge. Den främsta efterfrågade åtgärden mot ensamhet var samhällsinsatser. / Loneliness is a wide and complex societal problem experienced in all ages. Despite this, the subject is taboo and something that many people do not talk about. The experience of loneliness can appear both in the lack of physical presence of others and in the presence of others. Feeling alone in social contexts can be a painful experience and one of the most common social contexts is with friends. Therefore, the view of friendship is relevant in the discussion of involuntary loneliness. The purpose of this qualitative study is to explore individuals' experiences of involuntary loneliness in the context of friendship and focuses on describing different types of loneliness, causes of loneliness, views on friendships and measures of loneliness. The study uses social psychological theories about loneliness, context and self-image to interpret the experiences of the respondents. 10 semi-structured interviews were conducted in Skaraborg with adults aged 39-59 years old about their experiences of loneliness. The result showed that loneliness can be experienced in different ways, where loneliness among others is the most experienced type of loneliness. The study also identified that loneliness is caused by exclusion since childhood and that a large social network was desirable to fulfill the need of social interaction. The main requested measure against loneliness was community interventions.