Uppsatsen behandlar Kungl. Svenska Vetenskapsakademins prisfrågor mellan 1761–1772, då specifikt de ställda med de Sparrerska medlen. Syftet med uppsatsen är belysa akademins syn på vetenskapens ekonomiska mål genom deras arbete med prisfrågorna. Uppsatsen utgår ifrån tankar om kunskapscirkulation för at tolka Vetenskapsakademin arbete. För att uppfylla syftet analyseras Vetenskapsakademins handskrivna mötesprotokoll, ett urval av svar på prisfrågorna samt prisfrågorna utifrån ämneskategorier samt svarens författare. Vetenskapsakademins koppling till Hattpartiet samt dess rötter i utilismen och merkantilismen redogörs för, då med huvudsakligt fokus på att belysa nyckelbegreppet nytta. Den första delen av undersökningen diskuterar mönstren inom de fyra kategorierna av prisfrågor, jord-och naturbruk, teknisk utveckling, medicin och Statsmaktens hushållning samt kontextualiserar dessa utifrån tidigare etablerad bakgrund. Vidare diskuteras vilka andra samhällsgrupper som nåddes av akademins arbete. Till exempel den stora delen kyrkliga ämbetsmän som utan personlig koppling till akademin ofta hade belönade svar. Undersökningens andra del behandlar genom svaren till två prisfrågor vilken form av kunskap och presentation akademin sökte samt fördjupar diskussion om dess arbetsprocess. Uppsatsen visar att akademins frågor ställdes för att på olika nivåer tillåta en maximering de tillgängliga resursernas nytta, samt hur deras mål med verksamheten ofta var i konflikt med deras arbetsprocess där diskussioner kunde dra ut på tid samt återupprättas när nya ledamöter kom med sina positioner. Slutligen visar uppsatsen hur akademin med prisfrågorna sökte cirkulation av kunskap snarare än innovation.

Syfte och forskningsfrågor: Syftet med studien var att undersöka och analysera hur idrottslärare uppfattar vad ”idrottskläder” är, samt deras uppfattningar om klädernas betydelse för möjligheten att delta och prestera i ämnet Idrott & Hälsa. Hur definierar lärare i Idrott och Hälsa “idrottskläder”? Hur uppfattar lärare i Idrott och Hälsa klädernas betydelse för elevers lärande och prestationer i ämnet Idrott och Hälsa? Hur upplever lärare i Idrott och Hälsa elevers idrottsklädval kopplat till motivation? Metod: I denna studie valdes en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Vi genomförde åtta semistrukturerade intervjuer och studiens respondenter var lärare i ämnet idrott och hälsa: fyra kvinnor och fyra män som antingen arbetade på högstadiet eller i gymnasieskolan. Idrottslärarna hade olika lång arbetslivserfarenhet med allt från två till över trettio års arbetslivserfarenhet. Intervjuerna genomfördes dels med fysisk närvaro och dels via videosamtal, därefter transkriberades intervjuerna för en tematisk analys. Resultat: Fyra centrala teman framställdes utifrån den tematiska analysen. Dessa teman var: 1. Den varierande synen på “idrottskläder”, 2. Lektionsinnehållet styr, 3. Indirekt betydelse för betyg och prestation och 4. Idrottsklädval påverkas av mer än motivation. Denna studie bidrar med kunskap kring hur olika idrottslärare ser på kläders betydelse för ämnet Idrott och Hälsa. Resultatet visar att det finns en stor spridning i vad lärarna anser vara “idrottskläder” och hur viktigt idrottslärarna anser att valet av kläder är. Slutsats: Denna studie visar att idrottslärarna har olika uppfattningar av vad “idrottskläder” är. Lärarna har även olika uppfattningar kring kläders betydelse för elevers prestationer i ämnet. Majoriteten är eniga att lektionsinnehållet är viktigt och styrande faktor kring vilka kläder som är lämpliga till den specifika lektionen. De flesta ser även en viss koppling mellan motivation och valet av “idrottskläder”. Lärarna lyfter också att sociala normer och ekonomiska förutsättningar är andra faktorer som påverkar idrottsklädvalet. / Aim and research questions: The aim of this study was to explore and analyse how teachers in physical education (PE) define “sportswear” and their understanding of the importance of clothing for students’ possibility to participate and perform in physical education in school. How do PE teachers define “sportswear”? What meaning do PE teachers perceive clothing to have for the students' learning and performance in the subject physical education? How do PE teachers perceive students choices of clothing’in relation to their motivation? Method: In this study a qualitative approach was chosen where semi structural interviews were used as the method for data collection. The respondents of the study were PE teachers, four women and four men who were teachers at middle school (högstadiet) or high school (gymnasiet). The PE teachers had mixed work life experience with everything from two years to over 30 years of experience. Some interviews were conducted through physical meetings were as others were conducted via video call, after which they were transcribed for a thematic analysis. Results: Through the thematic analysis, four themes emerged. These themes were: The varying perceptions of  ”sportswear”, Lesson content dictates, Indirect meaning for grades and performance, and “sportswear” is affected by more than motivation. This study contributes with knowledge of PE teachers varying perceptions of the meaning of clothing for the subject of physical education. The results show that there is a wide dispersal in what the teachers perceive as ”sportswear” and how important the choices of clothing are. Conclusion: This study shows that PE teachers have different perceptions of what ”sportswear” is. The teachers also have different perceptions of the importance of clothing for students’ performance in the subject. The majority does however agree on the notion that lesson content is an important aspect in determining what types of clothing are seen as appropriate for the specific lesson. Most of the teachers also see a connection between motivation and the choices of ”sportswear”. Social norms and economic conditions are other factors that the teachers discuss in relation to the choices of  ”sportswear”.

Dagens allt mer komplexa utvecklingsmiljöer gör att det blir viktigare att användaren hartillgång till rätt information vid rätt tillfälle. Ett stort problem med dagens utvecklingsmiljöersom används vid utveckling av ärendehanteringssystem är att de ej är integrerade vilket medföratt användaren måste flytta information mellan system manuellt. Den här studien undersöker hur en integrerad utvecklingsmiljö kan designas för att minskamängden information som användaren måste hålla i minnet och där med främjaanvändarupplevelsen. Studien följer metoden design science research methodology. Enförstudie genomförs för att få en tydlig problembild och med resultatet som grund sätts mål uppför en lösning. Arbetet går igenom tre iterationer för att slutligen finna nio designprinciper. Slutsatsen av studien är de nio identifierade designprinciperna. Tre av principerna anses kunnaappliceras i alla typer av system. De andra sex principerna anses endast vara applicerbara ikontexten av en integrerad utvecklingsmiljö. Designprinciperna främjar användarupplevelsengenom att minska mängden information som användaren manuellt behöver hantera.

Interest in psychedelic science is increasing in society. From ritual traditions to today's therapeutic use, psychedelic substances have played a role in healing, self-exploration, and spiritual understanding. Increased research activity as well as the introduction of university courses on psychedelic science at institutions such as Karolinska Institutet and Lund University also indicate an increased interest within the Swedish academy. This integrative literature review highlights the historical, scientific, and cultural dimensions of psychedelic science. The overview results in four themes; Historical background, Psychedelic assisted therapy, Challenges and risks and Ontological perspectives; the biomedical meets the spiritual. Within these themes appears a theoretical debate regarding the medical and social perspective in treatment within the field of psychedelic science, which in turn affects and mirrors the field of social work. Positive results in treatment of depression, anxiety and addictive disorders are presented, as well as methodological challenges and a complex cultural and spiritual significance. Finally, the relevance of psychedelic science in social work is discussed, where psychedelics can potentially offer new therapeutic approaches to complex mental health problems as well as highlight existential questions in a field in need of comprehensive perspectives. / Intresset kring psykedelisk vetenskap ökar i samhället. Från rituella traditioner till dagens terapeutiska användning har psykedeliska substanser spelat en roll i läkning, självutforskning och andlig förståelse. Ökad forskningsaktivitet samt införandet av universitetskurser om psykedelisk vetenskap på institutioner som Karolinska institutet och Lunds Universitet indikerar även ett ökat intresse inom den svenska akademin. Denna integrativa litteraturöversikt belyser psykedelisk vetenskap ur historiska, vetenskapliga och kulturella dimensioner. Översikten resulterar i fyra teman; Historisk bakgrund, Psykedeliskt assisterad terapi, Utmaningar och risker samt Ontologiska perspektiv; det biomedicinska möter det andliga. Positiva resultat vid behandling av depression, ångest och beroendesjukdomar presenteras, likväl metodologiska utmaningar och en komplex kulturell och spirituell signifikans. Genomgående i dessa teman framkommer en teoretisk debatt inom forskningsfältet gällande det medicinska och sociala perspektivet på behandling, som även speglas i det sociala arbetet. Slutligen diskuteras relevansen av psykedelisk vetenskap inom socialt arbete, där psykadelika potentiellt kan erbjuda nya terapeutiska tillvägagångssätt för komplexa psykiska hälsoproblem samt lyfta fram existentiella frågor i ett fält vid behov av omfattande perspektiv.

This thesis studies how scientists and science were put to use in the passing of the 1962 Water Fluoridation Act. The law was created for a specific purpose: that of facilitating the continuation of the water fluoridation trials that had been under way in Norrköping until January 1962, when they were forced to cease, having been deemed illegal by the Supreme Administrative Court.  By studying the network of scientists who were either directly involved in or explicitly supportive of the Norrköping trials, and their actions as members of the two expert committees formed in the 1950’s by the Royal Board of Medicine, and which would come to greatly influence the legislative process, the thesis examines how personal and research interests transferred from Norrköping into the issue of nationwide fluoridation.  Using analytical tools gathered from Roger Pielke Jr. and Daniel Sarewitz, the thesis utilizes the concept of uncertainty to describe how scientists, in the political process, assumed different roles in order to further the cause of fluoridation on the one hand, but also to maintain an ideal image of the relationship between science and politics. Furthermore, the tension within the concept of scientization is examined, illuminating how the political end result - the law - is made possible by means of a balancing act between science’s claims to objective truth and the value-driven, often ethically charged discourse of politics.   Fianlly, the case of fluoridation is placed in the context of the welfare state and the public health project, where it emerges as a part of a broader political and societal renegotiation of the relationship between the individual and the state, which I argue was taking place in Sweden during ”the long fifties”. / Uppsatsen studerar hur forskare och vetenskap kom till användning i skapandet av 1962 års Lag om tillsättande av fluor till vattenledningsvatten. Lagen kom till med ett specifikt syfte, nämligen att möjliggöra för en fortsättning av de försök med fluoridering av dricksvatten som hade pågått i Norrköping fram till januari 1962, då de tvingats att upphöra efter att ha bedömts som olagliga av Regeringsrätten.  Genom att studera det nätverk av forskare som knöts till Norrköpingsförsöken, antingen som direkt involverade eller som förespråkare, och hur dessa agerade som medlemmar av de två expertkommittéer som tillsattes av Medicinalstyrelsen för att utreda frågan om fluoranvändning i kariesförebyggande syfte, vilka kom att utöva ett betydande inflytande på lagstiftningsprocessen, undersöker uppsatsen hur forsknings- och personliga intressen överfördes från Norrköping till frågan om rikstäckande vattenfluoridering.  Med hjälp av analytiska verktyg hämtade från Roger Pielke Jr. och Daniel Sarewitz, tar uppsatsen fasta på begreppet osäkerhet för att beskriva hur forskarna i den politiska processen antog olika roller, i syfte att dels främja fluorideringen som sådan, men också att upprätthålla rådande ideal om relationen mellan vetenskap och politik. Vidare undersöks spänningen i den process som Roger Pielke kallar scientization, och hur det politiska slutresultatet - lagen - blev verklighet till följd av en balansgång mellan vetenskapens anspråk på objektiv sanning och politikens värderingsdrivna och ofta etiskt färgade diskurs.  Slutligen placeras fallet med vattenfluorideringen i välfärdsstatens och folkhälsoprojektets kontext, där det framträder som en del av en bredare politisk och samhällelig omförhandling av relationen mellan individ och samhälle, som jag menar ägde rum i Sverige under ”det långa femtiotalet”.

Denna masteruppsats syfte är att vidga förståelsen för de förutsättningar som finns för att utbildning skall kunna vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enligt skollagen från 2011. Detta genom att undersöka några av de diskursiva tankemodeller som kan finnas i lärares uppfattningar runt skrivningen och vilka roller som kan skapas utifrån dessa. Emperin har skapats utifrån två fokusgruppsamtal hos åtta verksamma lärare i skola och förskola och sedan analyserats i en diskursanalys. Studiens teoretiska ramar utgår ifrån Foucaults teorier om makt, kunskap och subjektets formande och Habermas teorier om kommunikativa handlingar.   Resultaten formar fyra diskurser; Kunskapssyn, vetenskap ses som utifrån en Klassisk kunskapssyn; Främlingskap, vetenskap ses som främmande eftersom lärare har ringa erfarenhet och kunskap av detta; Avståndstagande, lärare behöver inte befatta sig med vetenskap då den uppfattas som väsensskild från vardagen, som elitistiskt och som kan försvåra lärares profession; Möjlighet; det finns intresse av att använda vetenskap för att lösa specifika problem i verksamheten eftersom lärare ser sig som experter med möjlighet att utveckla utbildning i skolan. Undersökningen visar motstridiga roller; forskningsfrämling som upplever vetenskapen som svår, förvirrande och obegriplig; forskningsavståndstagare med en distans och ett förkastande av forskning; forskningsutövare där lärares egna initiativ och intresse hittar forskning utifrån specifika problem.   Diskussionen menar att lärares roll gentemot en utbildning på vetenskaplig grund är komplicerad och motstridig. Rollerna; främling, avståndstagare och utövare visar på utifrån Foucaults termer; subjektets underkastelse och motstånd och lärare kommer att förhålla sig till vetenskap på ett sätt som gör att deras självbild som professionell och skicklig kan hållas intakt, vilket kan innebära ett större avståndstagande. För att lagen skall kunna realiseras måste skolans styrning utgå ifrån läraren som utövare med möjlighet att påverka, inspirera och utöva inflytande i ett vetenskapliga samtal. Detta kommer att kräva att man ger lärare kunskap och verktyg för att kunna ge sitt kunnande en vetenskaplig form. / This master thesis aims to widening the understanding of the conditions that exist so education can rest on a research base and well-tried experience according to the school law from 2011. This through an investigation of some the discourses of thought that could be found in assumptions to the law. The emperical data have been created from two focus group talks with eight teachers working in school and pre-school and have then been analysed in a discourse analysis. The theoretical frames of the study come from Foucault´s theories on power, knowledge and the formation of the subject and Habermas´ theories on communicative actions. The results has formed four discourses; View of knowledge, where research is seen as  Classical view of knowledge, Alienation, research is something strange and something they have very little experience and knowledge of, Dissociation, where teachers don´t need to concern themselves with research, as they regard as completly different from the work-day and as something elitism and which partly despises the profession of the teachers, Possibility, there is an interest to use research to solve a specific problem in their work as they regard themselves as experts with a will to develop education at school. The study shows contradictory roles; the research stranger, who experiences research as difficult, confusing and incomprehensible; the research repudiator, with a distance to and a rejection upon research; the research practiser, where own initiative, interest and will find research to solve specific problems. The discussion means that the teacher’s role in relation to research is complicated and contradictory. The roles; the stranger, the repudiator and the practiser display the submission and the resistance as seen form Foucault´s terms, and teachers will look upon research in a way that makes that their selfimage as a professional can be held intact, which could mean a stronger repudiation. In order to make the law realizable the governing of the schoolsystem must emanate from the teacher as a practiser with a possibility to influence, inspire and exercise influence in a talk about research. This will demand that the teachers are given knowledge and tools to be able to give their ability a research form.

Internal fertilization usually implies that a spermatozoon, with intact attributes for zygote formation, passes all hurdles during its transport through the female genitalia and reaches the oocyte. During this journey, millions to billions of other spermatozoa perish. Spermatozoa are highly differentiated motile cells without synthetic capabilities. They generate energy via glycolysis and oxidative phosphorylation to sustain motility and to maintain the stability and functionality of their plasma membrane. In vivo, they spend their short lifespan bathing in female genital tract fluids of different origins, or are in vitro exposed to defined media during diverse sperm handling i.e. extension, cryopreservation, in vitro fertilization, etc. Being excitable cells, spermatozoa respond in vivo to various stimuli during pre-fertilization (capacitation, hyperactivation, oocyte location) and fertilization (acrosome reaction, interaction with the oocyte) events, mediated via diverse membrane ion-conducting channels and ligand-gated receptors. The present Thesis has mapped the presence and reactivity (sperm intactness and kinematics) of selected receptors, water and ion channels in ejaculated boar spermatozoa. The final aim was to find a relevant alternative cell type for in vitro bioassays that could ease the early scrutiny of candidate drugs as well as decreasing our needs for experimental animals according to the 3R principles. Spermatozoa are often extended, cooled and thawed to warrant their availability as fertile gametes for breeding or in vitro testing. Such manipulations stress the cells via osmotic variations and hence spermatozoa need to maintain membrane intactness by controlling the exchange of water and the common cryoprotectant glycerol, via aquaporins (AQPs). Both AQPs-7 and -9 were studied for membrane domain changes in cauda- and ejaculated spermatozoa (un-processed, extended, chilled or frozen-thawed). While AQP-9 maintained location through source and handling, thawing of ejaculated spermatozoa clearly relocated the labelling of AQP-7, thus appearing as a relevant marker for non-empirical studies of sperm cryopreservation. Alongside water, spermatozoa interact with calcium (Ca2+) via the main Ca2+ sperm channel CatSper. Increments in intracellular Ca2+ initiate motility hyperactivation and the acrosome reaction. The four subunits of the CatSper channel were present in boar spermatozoa, mediating changes in sperm motility under in vitro capacitation-inducing conditions (increased extracellular Ca2+ availability and bicarbonate) or challenge by the CatSper antagonists mibefradil and NNC 55-0396. Uterine and oviduct fluids are richest in endogenous opioids as β-endorphins during mating and ovulation. Both μ- and δ- opioid receptors were present in boar spermatozoa modulating sperm motility, as in vitro challenge with known agonists (μ: morphine; δ: DPDPE and κ: U 50488) and antagonists (μ: naloxone; δ: naltrindole and κ: nor-binaltrorphimine) showed that the μ-opioid receptor maintained or increased motility while the δ-opioid receptor mediated decreased motility over time. Finally, boar spermatozoa depicted dose-response effects on sperm kinematics and mitochondrial potential following in vitro challenge with 130 pharmacological drugs and toxic compounds as well as with eight known mito-toxic compounds. In conclusion, boar spermatozoa expressing functional water (AQPs-7 and -9) and ion (CatSper 1-4) channels as well as μ- and δ-opioid receptors are able to adapt to stressful environmental variations, capacitation and pharmacological compounds and drug components. Ejaculated sperm suspensions are easily and painlessly obtained from breeding boars, and are suitable biosensors for in vitro drug-induced testing, complying with the 3R principles of reduction and replacement of experimental animals, during early toxicology screening.

Treatment of patients with multiple sclerosis (MS) and development of new therapies have been challenging due to the disease complexity and slow progression, and the limited sensitivity of available clinical outcomes. Modeling and simulation has become an increasingly important component in drug development and in post-marketing optimization of use of medication. This thesis focuses on development of pharmacometric models for characterization and quantification of the relationships between drug exposure, biomarkers and clinical endpoints in relapse-remitting MS (RRMS) following cladribine treatment. A population pharmacokinetic model of cladribine and its main metabolite, 2-chloroadenine, was developed using plasma and urine data. The renal clearance of cladribine was close to half of total elimination, and was found to be a linear function of creatinine clearance (CRCL). Exposure-response models could quantify a clear effect of cladribine tablets on absolute lymphocyte count (ALC), burden of disease (BoD), expanded disability status scale (EDSS) and relapse rate (RR) endpoints. Moreover, they gave insight into disease progression of RRMS. This thesis further demonstrates how integrated modeling framework allows an understanding of the interplay between ALC and clinical efficacy endpoints. ALC was found to be a promising predictor of RR. Moreover, ALC and BoD were identified as predictors of EDSS time-course. This enables the understanding of the behavior of the key outcomes necessary for the successful development of long-awaited MS therapies, as well as how these outcomes correlate with each other. The item response theory (IRT) methodology, an alternative approach for analysing composite scores, enabled to quantify the information content of the individual EDSS components, which could help improve this scale. In addition, IRT also proved capable of increasing the detection power of potential drug effects in clinical trials, which may enhance drug development efficiency. The developed nonlinear mixed-effects models offer a platform for the quantitative understanding of the biomarker(s)/clinical endpoint relationship, disease progression and therapeutic response in RRMS by integrating a significant amount of knowledge and data.

<p>Syftet med uppsatsen har varit att belysa att mäns maktmissbruk över kvinnor inte beror på religion eller nationalitet, utan är ett mer personligt och psykologiskt betingat beteende. Men i vissa fall kan vissa religiösa påbud och vissa kulturella heteronoma värderingar bidra till att underbygga ett sådant maktmissbruk, för den som väljer att se på saken och tolka påbud och värderingar på ett sätt som gynnar dem i dessa avseenden. I vissa fall är männen kanske även mer eller mindre psykiskt sjuka och i behov av professionell hjälp.</p><p>Jag har kommit i kontakt med en del obehaglig information när jag letade information till den här uppsatsen. En del av den informationen har jag valt att sålla bort och en del har jag valt att behålla. Eftersom mitt val av ämne är både känsligt och obehagligt har det gjort att jag övervägt att byta ämne ett flertal gånger. Nu när uppsatsen är skriven vet jag fortfarande inte om det var rätt val eller inte.</p><p>Mina perspektiv på maktmissbruk har förändrats, sen innan jag började att skriva den här uppsatsen. Insikten om vad härskartekniker innebär tror jag är en värdefull kunskap, även om den inte tar sig så extrema uttryck som jag har belyst i den här uppsatsen, eftersom de kan användas nästan när som helst och var som helst.</p><p>Jag har tagit upp ett vanligt sätt att se på historien inom feminism och gynocentrisk feminism, samlat citat ur bibeln och koranen som är tolkningsbara i den här kontexten, refererat böcker som är skrivna i den här kontexten, visat på klassiska härskartekniker och hittat några själv, jag har diskuterat detta och sedan givit exempel på psykologiska anledningar till mäns maktmissbruk över kvinnor. Slutligen har jag som motvikt till allt detta valt att presentera ett otraditionellt sätt att se på balans mellan man och kvinna.</p>

This essay has examined the role of science in the three classic horror stories Frankenstein, or the Modern Prometheus, The Strange Case of Dr Jekyll and Mr Hyde, and Dracula. The argument stated that the role of science in these works is changeable and constitutes both a friend and an enemy, depending on the protagonists’ motives. Viktor Frankenstein and Dr Jekyll explore science selfishly and without forethought, creating fear of uncontrollable speculation as well as unpredictable degeneration. However, the good aspects of science are later redeemed when Van Helsing and Dr Seward add human and religious values. In order to show the argument to be true, the motives for turning to science, the use of science and the results have been scrutinized. In the three chapters, the protagonists’ relation to and exploration of science have been examined. Viktor Frankenstein’s scientific obsession results in an isolated, mad scientist and a tormented creature, hungry for revenge. The violent and hateful Mr Hyde, a symbol of primitive backlash, is the outcome of Dr Jekyll’s scientific venture. Conversely, Van Helsing’s and Dr Seward’s humanistic use of scientific progress creates shelter and hope. The distinguishing element in these outcomes is morality, carrying with it reflective forethought and compassion.