Today’s society is standing in front of a revolution where fossil energy should be replaced with renewable energy. Governmental agencies and policy makers have formed goals and regulations to become greener, and the organisation Fossil Free Sweden has published roadmaps for fossil free competitiveness. Therefore, this report has connected Paroc’s operations with a roadmap for fossil free competitiveness to form a strategic environmental plan. Early, it was recognized that the field was big and a limitation to CO2-emissions during production were established. The facts were gathered mostly throughout literature studies, scientific publications/articles, and personal communication with personnel at Paroc/Owens Corning. The results gave a description over fossil free competitiveness for the construction sector, previous, and current sustainability efforts at Paroc. After that, the report lifted suggestions of modifications to the mainstream process. Focus laid on the reduction of coke, propane, and dolomite. Later, the report discussed a possible strategy to become fossil free by 2045. It found out that there are many approaches to become climate neutral. Moreover, a need for practical testing of the solutions in the mainstream processes, and that emissions can be calculated in an absolute of relative way.

This study examines the climate impact of the thermal insulation materials, glass wool and polyurethane. Two wall constructions with a size of one square meter are used in the study to compare their carbon footprints and determine which material has the lowest environmental impact. For the walls to be comparable, they need to have the same U-value. The study will be limited to only examining the materials from a cradle-to-gate perspective. Literature searches will be conducted for data collection. For the calculation of environmental impact, the study will examine Life Cycle Assessment (LCA), Environmental Product Declarations (EPDs), and the Boverket’s Climate Declaration.Environmental data for building materials is calculated using LCA, and from this, EPDs can be generated, which contain summarized environmental data. This study collects environmental data from EPDs Boverket’s Climate Database. U-values are calculated using the U- and λ-value method, and then the mean value is derived. Subsequently, the quantities of the materials are determined, and the walls' total Global Warming Potential (GWP) is calculated.According to the results of the study, walls with polyurethane and glass wool insulation show a significant difference in their carbon footprints. GWP calculations show that the wall with polyurethane insulation emits approximately 33 kg CO2e (carbon dioxide equivalents), while the wall with glass wool insulation emits around 17 kg CO2e. The results also indicate that the insulation layers alone exhibit a significant difference in carbon footprint, approximately 20 kg CO2e for polyurethane and 4.0 kg CO2e for glass wool. The significant difference may be attributed to the oil-based production of polyurethane. The study also found that the manufacturing stage contributes the most to the climate impact for both insulation materials.When selecting insulation materials, other material properties also need to be investigated, such as fire resistance, acoustic performance, and more. The economic aspect also plays a significant role in the selection process.From an environmental perspective, the conclusion indicates that glass wool insulation is the better choice. / I denna undersökning kommer klimatpåverkan av värmeisoleringsmaterialen glasull och polyuretan undersökas. Två väggkonstruktioner med en storlek på en kvadratmeter används i studien för att jämföra dess koldioxidavtryck för att avgöra vilket material som har lägst miljöpåverkan. För att väggarna ska vara jämförbara behöver de ha samma U-värde. Studien kommer begränsa sig till att bara undersöka materialen från vagga-till-port.Litteratursökningar kommer genomföras för informationsinsamling. För beräkning av miljöpåverkan kommer studien undersöka LCA (livscykelanalys), EPD:er(miljövarudeklarationer) och Boverkets Klimatdeklaration.Miljödata för byggnadsmaterial beräknas genom LCA, och från detta kan man ta fram EPD:er som innehåller dess sammanfattade miljödata. Den här studien hämtar miljödata från EPD:er och Boverkets Klimatdatabas. Beräkning av U-värden utfördes med U- och λ-värdesmetodendär sedan medelvärdet tas fram. Därefter mängdas materialen och sedan beräknas väggarnas totala GWP (global uppvärmningspotential).Enligt studiens resultat visar väggarna med polyuretan- och glasullsisolering en stor skillnad på deras koldioxidavtryck. Beräkningar av GWP visar väggen med polyuretanisolering har utsläpp på ca 33 kg CO2e (koldioxidekvivalenter) medan väggen med glasullisolering har utsläpp på ca 17 kg CO2e. Resultatet visar också att enbart värmeisoleringsskikten har stor skillnad i koldioxidavtrycket, ca 20 kg CO2e för polyuretan och ca 4,0 kg CO2e för glasull.Den stora skillnaden kan bero på att framställningen av polyuretan är oljebaserad. Studien visade också att den största klimatpåverkan kommer från tillverkningsskedet för båda isoleringsmaterialen.Vid val av isoleringsmaterial behöver även andra materialegenskaper undersökas till exempelbrandmotstånd, akustik med mera. Även den ekonomiska aspekten har betydelse för valet.Slutsatsen ur ett miljöperspektiv visar att glasullsisoleringen är det bättre valet.

Textilindustrin har under de senaste åren vidtagit drastiska åtgärder för att ställa om till en mer hållbar industri och därav möta målen för Agenda 2030. Denna undersökning syftar till att förbättra den resurssnåla hydrauliska sprayteknikens infärgning på ullvävar med hjälp av två resurssnåla förbehandlingar, plasmateknologi och ultraljudsbad. Färgklasser som används är syrafärg och reaktivfärg. Efter litteratursökning har försök utfärdats för att optimera de båda metoderna med ändamål att en mer intensiv och jämnt fördelad färg ska framträda. Inställningar gällande både ultraljudsbehandlingen och plasmateknologin diskuteras såväl som möjligheten till att effektivisera färgrecepten. Resultaten presenteras efter utförda tester på vätbarhet och färgmätningar innefattandes färgförändring och färgstyrka. Underlagen för signifikanta skillnader är bristfälliga men vissa tendenser på förbättring gällande alla avseenden kan urskiljas, dock utan slutsats om optimala inställningar. Bäst effekt återfinns i färgstyrkan för båda behandlingarna oavsett färgklass. Tas däremot alla tester i beaktande dras slutsatsen att plasmabehandlingen bäst möter de optimala egenskaperna som ullvävarna bör anta för en godtagbar infärgning. Vätbarhet, som syftar till materialets hydrofilitet, visar på betydligt bättre resultat för de plasmabehandlade proverna än för ultraljudsbehandlade, dock inte i den mån för att tillgodose problemet. Trots detta har de båda förbehandlingarna potential till att uppfylla syftet med studien, men ytterligare forskning och vidare tester krävs för att kunna implementera dessa i industrin. / In recent years, the textile industry has taken drastic measures to transition to a more sustainable industry and thus meet the goals of the 2030 Agenda. This study aims to improve the resource efficient hydraulic spray dyeing technique on wool fabrics using two resource efficient pretreatments: plasma technology and ultrasonic bath. The dyes used are acid dyes and reactive dyes. After a literature review, lab tests have been conducted to optimize both methods with the aim of producing a more intense and evenly distributed colour. The settings of both the ultrasonic and the plasma treatment are discussed as well as the possibility of streamlining the colour recipes. The results are presented after performing wettability tests and colour measurements including colour change and colour strength. There is no evidence for significant differences but tendencies for improvement in all aspects can be differenciated, however without a conclusion on optimal settings. The best effect is found in regards the colour strength for both treatments irrespective of dye class. However, if all tests are taken into account, it can be concluded that the plasma treatment meets the optimum properties that wool fabrics should adopt for an acceptable dyeing. Wettability, which refers to the hydrophilicity of the material, shows significantly better results for the plasma treated samples than for the ultrasonic treated ones, although not to the extent of satisfying the problem. Nevertheless, both pretreatments have the potential to fulfill the purpose of the study, but further research and testing is required to implement them in the industry.

The focus of the project is recycling of the insulation material mineral wool. The aim is to investigate the potential of using post-consumer wool from landfill as fiber reinforcement in a polymer matrix. Information gathering is conducted by a literature study on previous research, with focus on sustainability, circular economy and waste management. Potential is evaluated by producing test specimens, test mechanical properties with tensile and flexural tests, and conducting a life cycle assessment and economic analysis of the material. Mechanical properties of interest in this study are maximum stress and stiffness. The conclusion is that the manufacturing methods selected in the project do not achieve sufficient quality in the material to determine whether the fibers have the desired effect. Rock wool fibers do blend well with both polypropylene (PP) and high-density polyethylene (HDPE), but polymer composites with short fibers require control of fiber length, dispersion and direction, and the material needs to be free of pores which has not been achieved at this stage. As a result, unreinforced HDPE performs best in tensile tests (19,4 MPa in stress and 1,22 GPa Young’s modulus), in bending reinforced PP of virgin plastic achieves the highest stress and unreinforced PP the highest flexural modulus (74,1 MPa and 0,74 GPa respectively). The life cycle assessment shows that recycled rock wool fibers have potential to produce 60% less CO2 emissions than the equivalent glass fiber composite. In addition, stone wool fibers show the potential to save 30 000 SEK/ton compared to glass fiber, which corresponds to a 75% lower price. / Projektets fokus är återvinning av isoleringsmaterialet mineralull. Målet är att undersöka potentialen i att använda avfallet efter rivning eller renovering som fiberförstärkning i en polymermatris. Insamling av information sker genom att utföra en litteraturstudie på forskning, med fokus på hållbarhet, cirkulär ekonomi och avfallshantering. Materialets potential utvärderas genom att tillverka provstavar, testa mekaniska egenskaper med dragprov och böjprov, samt utföra livscykelanalys och ekonomisk analys av materialet. Mekaniska egenskaper av intresse i denna studie är maximal spänning och styvhet. Slutsatsen är att de valda tillverkningsmetoderna i projektet inte åstadkommer tillräcklig kvalitet i materialet för att kunna avgöra om fibrerna har önskad effekt. Fiber och matris blandar sig bra både i fallet med polypropen (PP) och hög-densitet polyeten (HDPE), men polymerkompositer med korta fibrer kräver kontroll av fiberlängd, spridning och riktning, och materialet behöver vara fritt från porer, vilket inte uppnåtts i detta stadie. Resultatet är att oförstärkt HDPE presterar bäst i dragprov (19,4 MPa i spänning och 1,22 GPa i E-modul), i böjning uppnår förstärkt PP av nyproducerad plast högst spänning och oförstärkt PP högst E-modul (74,1 MPa respektive 0,74 GPa). Livscykelanalysen visar att fibrer av återvunnen stenull har potential att bidra med 60% CO2-utsläpp än motsvarande komposit med glasfiber. Stenullsfibrer visar dessutom potential att spara 30 000 kr/ton jämfört med glasfiber, vilket motsvarar 75% lägre pris.

The degradation of wool keratin under conditions relevant to those of wool dyeing was investigated using the techniques of gel permeation chromatography (GPC), ion exchange gel chromatography, and amino acid analysis. Physical testing of the treated and untreated wool was also carried out to determine the physical changes occurring, parameters used being percentage elongation at the break, and the breaking strain of the fibre. Samples of wool keratin were immersed in various aqueous solutions at 1000C for 24 hours and the filtered, aqueous, oxidised extracts were analysed* The solutions used varied only in the dye, or dye intermediate present in the treatment solution. All treatment baths contained 10% owf 1.02 x 10 -2 MSulphuric VI acid; 10%owf 7.04x 10 -3 MSodium sulphate VI ; A 100 :1 liquor ratio was used in each case. Some of the dye intermediates showed a marked catalytic effect, particularly in their effect on breaking strain, a decrease of 40% in some cases. The GPC profiles of the extracted proteins were examined in detail and compared against previous workers' results. An explanation of the behaviour of the dyes and intermediates was proposed. The amino acid composition data of the extracted and fractionated proteins were compared against various morphological components extracted by other workers, as was the total gelatin obtained from each treatment. / Science Research Council

This report is a life cycle assessment of a relatively newly built semidetached passive house/low energy house located in Östersund/Jämtland. The analysis concentrates on the building materials in the construction phase and the energy in the use phase for 50 years. The construction phase include frame, foundation, interior and exterior walls, ceiling and roof, middle floor structure, floor coverings, interior and exterior doors, windows, interior staircase with banisters, stove and FTX-ventilation system. The inventory to obtain the volume of each material has been made with the help of blueprints and interviews. The inventory of the use phase has been made using measurements from a parallel study by Itai Danielski of the energy use in the house (Danielski, Svensson & Fröling, 2013). The database Ecoinvent has been used to get a result for the volume and energy values. The inventory data is allocated and the characterization methods GWP, CED (cumulative energy demand) and USEtox are used. The aim of this study was to compare the construction phase with the use phase to see which phase that has the highest energy values ​​and environmental impact. Another goal was to examine which materials in the construction phase that has the highest embodied energy and environmental impact. The result shows that in a comparison between the construction phase and the use phase, and when considering the parameters included in this study, the use phase has the highest values for global warming potentials (around 54 %), cumulative energy demand (around 80 %), ecotoxicity (around 56 %), human non-carcinogenic toxicity (around 77 %) and total human toxicity (around 75 %). The construction phase has the highest values for human carcinogenic toxicity (around 57 %). Even if the use phase has the highest values in most categories the construction phase also has high values. As buildings become more energy efficient and with increasing use of renewable energy, the construction phase becomes more important from an environmental perspective. This means that the material choices which are made in passive houses become increasingly important if passive houses should be considered to be environmentally friendly also in the future. The study also shows that the FTX-ventilation system, some of the insulation materials (with cellular plastic sheets and rock wool in top), metals (with sheet metal roofing of steel in top), glued laminated timber and wood fiber boards  have some of the highest values of environmental impact and the highest embodied energy. These materials should in future buildings be considered, if possible, to be replaced with materials with less environmental impact. / Den här rapporten är en livscykelanalys av ett relativt nybyggt passivhus/lågenergihus som också är ett parhus (ett hus delat i två separata lägenheter) beläget i Östersund/Jämtland. Analysen koncentrerar sig på byggnadsmaterialen i konstruktionsfasen och energin i användningsfasen under 50 år. Konstruktionsfasen inkluderar stomme, grund, inner- och ytterväggar, inner- och yttertak, mellanbjälklag, golvbeklädnader, inner- och ytterdörrar, fönster, invändig trappa med trappräcke, kamin och FTX-ventilationssystem. Inventeringen för att få fram volymen på varje material har gjorts med hjälp av ritningar och intervjuer. Inventeringen av användningsfasen har gjorts med hjälp av mätvärden från en parallell studie av Itai Danielski på energianvändningen i huset (Danielski, Svensson & Fröling, 2013). Databasen Ecoinvent har sedan använts för att få fram ett resultat för volym- och energivärdena. Inventeringsdatan är allokerad och karaktäriseringsmetoderna GWP (globalt uppvärmingspotential), CED (kumulativt energibehov) och USEtox (toxicitet) har använts. Målet med studien är att jämföra konstruktionsfasen med användningsfasen för att kunna se vilken fas som har högst energivärden och miljöpåverkan. Målet är också att undersöka vilka material i konstruktionsfasen som har högst förkroppsligad energi och miljöpåverkan, i syftet att eventuellt kunna byta ut vissa material till miljövänligare alternativ, för att få ett miljövänligare hus i framtida liknande byggnationer. Resultaten visar att i en jämförelse mellan konstruktionsfasen och användningsfasen, och med hänsyn till de parametrar som ingår i studien, att användningsfasen har de högsta värdena för globalt uppvämingspotential (runt 54 %), kumulativt energibehov (runt 80 %), ekotoxicitet (runt 56 %), human icke-cancerogen toxicitet (runt 77 %) och total human toxicitet (runt 75 %). Konstruktionsfasen har högst värden för human cancerogen toxicitet (runt 57 %). Även om användningsfasen har högst värden i de flesta kategorierna så har även konstruktionsfasen höga värden. Ju mer energieffektiva husen blir och med en ökad användning av energi från förnyelsebara källor, desto viktigare blir konstruktionsfasen ur ett miljöperspektiv. Det betyder att materialvalen som görs i huset blir väldigt viktiga om passivhus ska fortsätta anses som miljövänliga även i framtiden. Denna studie visar också att FTX-ventilationssystemet, några av isoleringsmaterialen (med cellplasten och stenullen i topp), metallerna (med plåttaket av stål i topp), limträbalkar och träfiberskivor har några av de högsta värdena av miljöpåverkan och den högsta förkroppsligade energin. Dessa material borde i framtida byggnationer övervägas att om möjligt ersättas med andra material med mindre miljöpåverkan.

To reach the net-zero carbon goal by 2045, the Swedish government want to push the building and construction sector to lower their greenhouse gas emissions. This push is performed by implementing a law requiring building developers to perform a climate declaration over greenhouse gas emissions, to receive a building’s final clearance. The climate declaration is limited to only include emissions from material extraction until completed building. However, there is a varying knowledge level in the industry regarding how to perform a climate declaration as well as how different materials impact the result. Therefore, this study aims to bring clarity concerning the topic, by investigating where the major and minor climate impacts occur in a building process. Additionally, the impact of different insulations materials and how they influence the result of a climate declaration is studied. To answer the research questions, a climate declaration is performed on a Swedish preschool. The insulation material in the building is altered between glass wool, stone wool, cellulose fibre, foam glass, and polystyrene insulation in different scenarios to see how it impacts the result. The stone wool scenarios use both carbon neutral and non-carbon neutral insulation. Cellulose fibre uses both loose wool with data from an EPD and board insulation with data from Boverket’s climate database in the scenarios. The major climate impact derives from the product stage (A1–A3), meaning material selection have a significant impact on the climate declaration result. The building element with the highest climate impact is the inner walls followed by the foundation, while the floor construction, roof and outer walls have the lowest climate impact. On a material level, plaster board, building plywood and concrete have the highest climate impact in the reference building. The cedar panel have the lowest climate impact and is the only carbon negative material in the reference building. However, this is due to different assumptions made in the climate impact data concerning the binding of carbon in organic materials. The results showed that the insulation material with the highest climate impact is non-carbon neutral stone wool that is 16 % higher than the original construction with glass wool, while loose cellulose wool has the lowest climate impact. The climate impact from the scenario with non-carbon neutral stone wool in the wall and roof construction is 33 % higher compared to the corresponding loose cellulose wool scenario. The scenario with the lowest climate impact, with loose cellulose wool, is approximately 13 % lower than the corresponding glass wool scenario. The carbon neutral stone wool scenario has a similar result to glass wool. Foam glass has a 9.5 % higher climate impact compared to polystyrene insulation in the foundation. Regarding the selection of insulation material, it influences the climate declaration by changing the climate impact. The influence derives from a combination of climate impact per unit and material quantity used in the building. The material quantity is partly dependant on the thermal conductivity (λ-value) of the insulation material. The climate declaration shows a limited view of a building’s environmental impact for a limited part of its lifecycle. Therefore, we would recommend additional lifecycle stages and environmental impacts to be part of the climate declaration in the future, as a means to avoid suboptimization and unintentional problem shifting. / För att nå klimatneutralitetsmålet 2045 vill den svenska regeringen driva bygg- och fastighetssektorn till att sänka sina växthusgasutsläpp. Denna insats utförs genom att införa en lag som kräver att byggherrar utför en klimatdeklaration över växthusgasutsläpp för att få ett slutbesked för byggnaden. Klimatdeklarationen är begränsad till att endast omfatta utsläpp från materialutvinning fram till färdig byggnad. Det finns dock en varierande kunskapsnivå i branschen om hur en klimatdeklaration utförs samt hur olika material påverkar resultatet. Därför syftar denna studie till att ge klarhet angående ämnet genom att undersöka var de större och mindre inflytandena på klimatpåverkan förekommer i en byggprocess. Dessutom studeras effekterna av olika isoleringsmaterial och hur de påverkar resultatet av en klimatdeklaration. För att besvara frågeställningarna utförs en klimatdeklaration på en svensk förskola. Isoleringsmaterialet i byggnaden ändras mellan glasull, stenull, cellulosafiber, skumglas och cellplast i olika scenarier för att se hur det påverkar resultatet. I stenullscenarierna används både koldioxidneutral och icke-koldioxidneutral isolering. Cellulosafibrer använder både lösull med data från en EPD och skivisolering med data från Boverkets klimatdatabas i scenarierna. Den största klimatpåverkan kommer från produktstadiet (A1–A3), vilket innebär att materialvalet har en betydande inverkan på klimatdeklarationsresultatet. Byggnadselementet med störst klimatpåverkan är innerväggarna följt av grunden, medan bjälklaget, taket och ytterväggarna har lägst klimatpåverkan. På materialnivå har gipsskivor, plywood och betong den högsta klimatpåverkan i referensbyggnaden. Cederpanelen har lägst klimatpåverkan och är det enda koldioxidnegativa materialet i referensbyggnaden. Detta beror dock på olika antaganden i klimatpåverkan angående bindningen av kol i organiska material. Resultaten visade att isoleringsmaterialet med den högsta klimatpåverkan är icke-koldioxidneutral stenull, som är 16 % högre än originalkonstruktionen med glasull, medan lös cellulosaull har lägst klimatpåverkan. Klimatpåverkan från scenariot med icke koldioxidneutral stenull i vägg- och takkonstruktion är 33 % högre jämfört med motsvarande scenario med lös cellulosaull. Scenariot med lägst klimatpåverkan, med lös cellulosaull, är cirka 13 % lägre än motsvarande glasullscenario. Det koldioxidneutrala stenullscenariot har ett liknande resultat som glasull. Skumglas har 9,5 % högre klimatpåverkan jämfört med cellplasten i grunden. När det gäller valet av isoleringsmaterial påverkar det klimatdeklarationen genom att förändra klimatpåverkan. Påverkan härstammar från en kombination av klimatpåverkan per enhet och mängden material som används i byggnaden. Mängden material beror delvis på isoleringsmaterialets värmekonduktivitet (λ-värde). Klimatdeklarationen visar en begränsad bild av en byggnads miljöpåverkan under en begränsad del av dess livscykel. Därför rekommenderar vi att ytterligare livscykelstadier och miljöindikatorer ingår i klimatdeklarationen i framtiden, för att undvika suboptimeringar och oavsiktliga problembyten.

This diploma thesis deals with construction-technological project of mixed-use building in Olomouc. The thesis contains a technical report, the coordination situation of the construction, the time and financial plan, the study of the main technological stages, the project of site equipment, the design of the main building machines and mechanisms, the time schedule, the budget, the technology prescription for the contact thermal insulation systém, the quality control and test plan, the plan of safety and the comparison of ETICS with polystyrene and mineral wool.

The word endogenic means growing or proceeding from within, it is commonly used to describe the process of tectonic movement and earth crust formation caused by the extrusion of magmatic material. My project is a metaphorical exploration of the geological term “endogenic process” as well as an exploration of a design approach based on the term.The work explores soft form-bearing structures and textile bodies that contrast in relation to the hard framework of the rectangular room. It touches on material hierarchies in the living environment and the field of spatial design. The research explores the relationship between interior bodies and spatial frameworks. It aims to highlight the importance of the subject within the framework of the rectangular space that divides the interior of most buildings. My work involves exploring the endogenic process as a way of relating to the creative process and through the use of soft structures and drapery creating furniture that engages people with the spatial framework of the rectangular room. It is an exploration of spatial furniture that constitutes a connection and physical involvement between bodies and space, a kind of furniture providing a multiplicity of possibilities.

This thesis is about the organisation, character and change of labour relations in expanding capitalist wool farming in the Cape between 1860 and 1950. It is an attempt to analyse labour in wool farming within a transnational framework, based on an expansion of capital from core to periphery of the capitalist world-economy. Wool farming in peripheries like the Cape was part of capitalist production through the link to primarily the British textile industry. This relationship enabled wool farmers to invest in their farms in sheep, fences and windmills. They thereby became agents of capital expansion in the world-economy, which was a prerequisite for a capitalist expansion. Although wool production in the Cape was initially an imperial division of labour, that relation changed during the twentieth century as Britain’s leading role as textile producer was challenged by other capitalist core countries. Capitalism as a transnational production system, based on commodity chains from periphery to core, became the most crucial structure for wool farmers in the Cape, who could increase their exports. The thesis also shows that the pre-capitalist generational division of labour among black peasants, through which farmers acquired labour, especially shepherds, was both discarded and intensified. Shepherding was intensified along with fencing during the late nineteenth and early twentieth century due to threat from jackals and lack of sufficient water supplies. Those farmers who invested in technology in the form of jackal-proof fences and windmills managed to change production from herding to rotational grazing in camps, which meant that shepherds were replaced by camp walkers, who controlled fences instead of sheep. Those farmers who did not invest were forced to exploit the pre-capitalist relations more intensively and hire shepherds in order to be able to produce and sell wool to textile manufacturers in capitalist core areas. As the young adult males disappeared from farms to the mines, the role of children and youths as shepherds became increasingly important. By the 1940s almost all the shepherds were children or youths, but they were about to be made redundant, as the number of shepherds decreased during the 1930s and 1940s.