Leasingen har ökat under de senare åren. Den har använts som ett alternativt finansieringssätt för många företag. Genom leasing kan företagen undvika lån eller bundet kapital vid investering. Detta medför flexibilitet och ekonomiska fördelar. Enligt IAS 17 klassificeras leasing med två redovisningssätt, operationellt och finansiellt leasingavtal. Ett operationellt avtal betyder en konstant kostnad över leasingtiden i resultaträkningen. Det finansiella leasingavtalet redovisas med en avskrivning och en ränta i resultaträkningen samt en skuld och en tillgång i balansräkningen. Redovisningsskillnaden mellan avtalen medför problem då operationell leasing redovisas utanför balansräkningen "off-balance-sheet". Den operationella redovisningen ger inte investerare och analytiker en rättvisande bild om företagets finansiella ställning. Med anledning av detta har IASB och FASB tvingats utveckla en ny och omarbetad leasingstandard (IFRS 16). Standarden är tänkt att eliminera redovisningsskillnaderna och därmed öka jämförbarheten. Den främsta förändringen i den nya leasingstandarden är att leasingavtal, som är mer än 12 månader, ska redovisas som den nuvarande finansiella leasingen där tillgången tas upp som en tillgång och en skuld i balansräkningen. Syftet är att undersöka förändringen av företagens finansiella ställning före och efter en kapitalisering, vid ett byte från IAS 17 till IFRS 16. Kapitaliseringen innebär ökade skulder och tillgångar i balansräkningen. Rapporten ska undersöka hur balansräkningen förändras. Kapitaliseringen påverkar även resultaträkningen genom avskrivningar och räntekostnader. Dessa förändringar i resultaträkningen ska också undersökas. Tidigare forskning visar att företagens storlek och bransch kan få olika effekt vid en kapitalisering. Syftet är därför att kartlägga kapitaliseringseffekten mellan olika branscher samt beskriva effektskillnaderna mellan företagens storlek, samt söka samband dem emellan. Undersökningen visade att effekten på företagens finansiella rapporter var varierande, där resultaträkningen hade en mindre effekt än balansräkningen. Kapitaliseringen ledde till en kraftig skuldökning samt en mindre ökning på tillgångssidan, som i sin tur gav olika effekt på nyckeltalen. Skuldsättningsgraden och soliditeten påverkades mest, i jämförelse med de andra nyckeltalen i undersökningen. Gällande branscher och företagsstorlek är det Consumer Services och Small Cap, som totalt sett påverkades mest. Detta medför att företagens egenskaper och storlek hade betydelse vid en kapitalisering.

Studien bidrar med fördjupad kunskap om en partsintermediärs, ett bransch- och arbetsgivarförbund, möjligheter till parts- och arbetsgivarsamverkan kring kompetensförsörjningsåtgärder för medlemsföretag och regional utveckling på en lokal arbetsmarknad. Fokus ligger på intermediärens villkor som samordnare av utbildning för maskinförares etablering på arbetsmarknaden. Studiens teoretiska referensram tar sin grund i tidigare forskning om intermediärer och de teoretiska utgångspunkterna från ett boundary-crossing perspektiv och omsluts av lärandemekanismer och dialektiska lärandeprocesser. Det empiriska materialet baseras på 12 intervjuer och två fokusgrupper. Slutsatserna som dras är att partsintermediären verkar i en dualistisk samverkansstruktur i tre nivåer i och mellan två praktikgemenskaper: organisatorisk, interpersonell och intrapersonell. Det som möjliggör samverkan gällande kompetensförsörjning för samordning av utbildning är de formella kunskapsråd mellan parterna på nationell och regional nivå samt juridiska stödstrukturer genom yrkesutbildningsavtal. Begränsningen för överskridande samordning är omfattande matchningsproblem mellan utbildning och medlemsföretag, genom frånvaron av ekonomiska och pedagogiska stödfunktioner för den lokala arbetsmarknaden. / The study provides in-depth knowledge of an intermediary, an industry and employers' federation, opportunities for party and employer cooperation on competence-providing measures for member companies and regional development in a local labor market. The focus is on the intermediary's conditions as coordinator of education for machine operators' establishment in the labor market. The theoretical reference framework of the study is based on previous research on intermediates and the theoretical starting points from a boundary-crossing perspective, and is encompassed by learning mechanisms and dialectical learning processes. The empirical material is based on 12 interviews and two focus groups. The conclusions drawn are that the intermediary acts in a dual-level collaboration structure in three levels in and between two communities of practice: organizational, interpersonal and intrapersonal. What allows co-operation on the provision of skills for coordination of education is the formal knowledge council between the parties at national and regional level and legal support structures through vocational training agreements. The overriding coordination constraints are extensive matching problems between education and member companies, due to the absence of financial and educational support for the local labor market.

Trots att Sverige anses ha en av världens mest jämställda arbetsmarknader, framställs den som en av världens mest könssegregerade horisontellt och vertikalt. Studien är utförd på BillerudKorsnäs Karlsborg som är ett svenskt skogsindustriföretag som tillverkar både pappersmassa och papper.Jag har i samråd med BillerudKorsnäs fått uppdraget att skildra produktionsoperatörernas upplevelse av jämställdheten och om det finns några organisatoriska förklaringar till att könsfördelningen ser ut som den gör. Syftet med studien är att undersöka och analysera hur könsmönster och kön skapas, upprätthålls och förändras inom produktionen med hjälp av frågeställningarna;Vilka föreställningar om kön uttrycker intervjupersonerna? Vilken betydelse ser intervjupersonerna att kön har för arbetsplatsen idag? Om och på vilket sätt åskådliggörs tecken på könsmönstrens förändring? En kvalitativ metod är använd med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod av empirin. Det teoretiska ramverket utgörs av West och Zimmermans (1987) teori om att göra kön samt Ackers (1990) teori om kön och organisationer. Resultatet visar att könsmönster och kön inom produktionen inte upplevs ha någon betydelse för arbetsplatsen. Förklaringarna ligger i att arbetet inte längre anses vara fysiskt tungt och därför kan utföras av både män och kvinnor. Trots detta framkommer det att uppfattningar om skillnader mellan kvinnor och män förekommer, att kvinnor och män är olika,där skillnaderna till stor del handlar om vad kvinnor och mäns egenskaper anses bidra med till arbetsplatsen. Kvinnor anses bland annat vara noggranna til lsin natur vilket ger en indikation på att männen inte skulle vara det.Resultatet visar även att förklaringarna både förvisas ut i det omgivande samhället och in i organisationen. Resultatet visar således att den sociala konstruktionen av kön och dess könsmärkning i och utanför organisationen ligger till grund för den låga andelen kvinnor inom produktionen. / Although Sweden is considered to have one of the world's most equal labor markets, it is presented as one of the world's most gender-segregated horizontally and vertically. This study is carried out at BillerudKorsnäs Karlsborg, which is a Swedish forest industry company that manufactures both pulp and paper. In consultation with BillerudKorsnäs, I have been commissioned to describe the production operators' experience of gender equality and whether there are any organizational explanations for the gender distribution as it does. The purpose of the study is to examine and analyze how gender patterns and gender are created, maintained and changed within production using the issues; What notions of gender express the interviewees? What significance do the interviewees see that the gender has for the workplace today? If and in what way are signs of the change in gender pattern illustrated? A qualitative method is used with semi-structured interviews as a method of collecting the empirical data. The theoretical framework consists of West and Zimmerman's (1987) theory of making gender and Acker's (1990) theory of gender and organizations. The result shows that gender patterns and gender in production are not felt to have any significance for the workplace. The explanations lie in the fact that the work is no longer considered physically heavy and can therefore be carried out by both men and women. Despite this, it appears that perceptions of differences between women and men occur, that women and men are different, where the differences are largely about what women and men's properties are considered to contribute to the workplace. Women are considered to be accurate in nature, which gives an indication that the men would not. The result also shows that the explanations are both exiled in the surrounding society and into the organization. The result thus shows that the social construction of the sex and its gender labeling in and outside the organization forms the basis for the low proportion of women in production.

Background: Revenue recognition has been a debated issue for a long time. During the 1990s and 2000s, several critical revenue related events took place. These events led to the development of a new standard for revenues called IFRS 15"Revenue from contracts with customers". One year has passed since the adoption in Swedish law and the aftermaths are available for analysis. The implementation of IFRS 15 is expected to affect the revenue reporting and the disclosure requirements referred to them. However, this change is not expected to affect all industries the same way but will likely depend on business model used. Purpose: The purpose of the study is to illustrate how revenue recognition has been affected by the implementation of IFRS 15 from an industry perspective as well as increase understanding of why some industries are affected and others not. Method:IFRS 15 has one single model for all revenuearising from contracts with customers and the standard also includes expanded disclosure requirements. The first approach examines how net sales change in companies when implementing IFRS 15. The reason for this is to determine if the standard has had anyeffect on the company's sales revenue. The second approach in the study is to examine the companies segment reporting to determine whether the implementation have had an effect on the company's financial report, based on the expanded disclosure requirements. Some industries are expected to be affected more than others which is why both approaches are examined from an industry-oriented perspective. Results: Customer serviceand telecom are the two industries that have the most affected net sales in connection with the implementation of IFRS 15. The two industries that showed the biggest impact on changed segment reporting are industrial and health care. Oil and gas and utilities reported no impact on net sales or changed segment reporting.

Det här är en kvantitativ studie av hur kreditpreferenser hos mikrobolag med en årsomsättning om mindre än 10 miljoner SEK beror av branschtillhörighet och företagsstorlek. Mikrobolag är små bolag med mindre än 10 personer anställda och en årsomsättning på mindre än 2 miljoner euro. Det teoretiska ramverket utgår från asymmetrisk informationsteori och mer specifikt från pecking order theory, POT samt trade off-teorin. Kreditpreferenserna mäts genom två olika parametrar, dels genom mikrobolagens avsättning till periodiseringsfonder vilket kan ses som ett mellanting mellan extern och intern finansiering, dels genom förekomsten av externa lån från kreditinstitut. Branscherna som undersöks är tillverkning samt tjänster vilka anses skilja sig åt vad gäller kreditpreferenser. Tillverkningsbranschen har större anläggningstillgångar vilket anses göra det lättare för dem att få extern kredit enligt trade off-teorin. Tjänstebranschen däremot, med mer immateriella tillgångar skulle då föredra periodiseringsfonder eftersom enligt POT så föredrar mindre företag internt genererat kapital. Ett antal hypoteser ställs upp som sedan testas med chi-två. Resultatet motsäger delvis teorierna. Från studien framgår dock att de undersökta företagen i tjänstebranschen har större preferenser för användning av periodiseringsfond än tillverkningsbranschen. En slutsats från studien är alltså att branschtillhörighet har betydelse för kreditpreferenserna. För företagsstorlek går inte att dra några säkra slutsatser.

Syftet med studien är att undersöka vilken affärsmodell som born globals använder vid internationalisering och vilka faktorer som påverkar valet av modell. Studien har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod och har genomförts som en fallstudie. Vidare utgörs studien av semistrukturerade intervjuer. Studien kommer fram till att born globals vid internationalisering har en affärsmodell som är freemium och att det resursbaserade synsättet samt bransch är viktiga bakomliggande faktorer till valet av affärsmodell. Faktorerna globalisering och entrepenören har mindre direkt påverkan medan nätverk endast har en begränsad påverkan i valet av affärsmodell för born globals vid internationalisering. / The purpose of this study is to examine the business model that Born Globals use during their internationalization, and the factors that influence the choice of model. The study has used a qualitative research method and has been implemented as a case study. Furthermore, the study consists of semi-structured interviews. The study concluded that the internationalization of born globals has a freemium business model, and that the resource-based approach, and industry are important factors behind the choice of business model. Less direct impact has globalization and entrepreneur while networks have only a limited impact on the choice of business model for internationalization of born globals.

Kapitalstrukturen betyder hur ett företag väljer sin sammansättning av skuldsättning och eget kapital, och de finansiella teorierna är framtagna ur de större företagens perspektiv. Små och medelstora företag (SME) utgör ungefär 99 % av alla företag i Sverige, och det är därför viktigt att förstå hur dessa företag väljer sin kapitalstruktur. I perioder av ekonomisk recession kan tillgången på kapital bli problematisk för företag av olika anledningar. Generellt sparar landets befolkning på sina pengar, vilket implicerar en lägre tillförsel av kapital till företagen. Långivarna tenderar också att vara mer återhållsam gällande kreditgivning. SME kommer därmed att ha en lägre tillgång till externt kapital, och detta är mer problematiskt för dessa företag eftersom deras relation med långivarna tenderar att involvera högre grader av agentkostnader och informationsasymmetri. Hur dessa mindre företags kapitalstruktur påverkas av en ekonomisk krisperiod är ett forskningsområde som är relativt outforskat. Således är denna studies fokus att undersöka hur SME:s kapitalstruktur i Sverige påverkas av en ekonomisk krisperiod.Studien innefattade 79 916 SME i Sverige under perioden 2007 till 2015, och den analyserade krisperioden är finanskrisen som varade åren 2008 och 2009. För att kunna utröna krisens påverkan på företagens kapitalstruktur problematiserades olika faktorer som hade en relation till denna. Kapitalstrukturen omfattade företagens totala skulder och en uppdelning av dessa i kort- respektive långfristiga skulder. Faktorernas relation till de kort- och långfristiga skulderna var grunden för att studera eventuella förändringar under ekonomisk recession. De totala skulderna användes för att ge ytterligare stöd i analysen. De faktorer som inkluderades i denna studie var: likviditet, lönsamhet, tillgångsstruktur, tillväxtmöjligheter, storlek, den alternativa skatteskölden, räntespread och slutligen den faktor som var av primärt intresse – ekonomisk kris. För att testa detta empiriskt skapades modeller utifrån två olika linjära regressionsmetoder, varav den ena hade fixerade effekter. Modellerna med fixerade effekter var de bestämmande för studiens utfall. Studien visade empiriskt att krisens påverkan på SME:s kapitalstruktur var att företagen hade en högre skuldsättningsgrad under krisperioden. Mer specifikt indikerade resultaten på att företagen hade en högre grad av kortfristiga skulder under den ekonomiska recessionen. Vidare visade studien att flera av faktorerna hade en effekt på både kort- och långfristiga skulder. / Capital structure is how a business selects their mixture of debt and equity, and the financial theories that touches upon this subject is mostly developed from the larger corporations point of view. Small and medium sized enterprises (SME) constitutes approximately 99 % of all enterprises in Sweden, and therefore it’s important to understand how these businesses selects their capital structure. A period of economic crisis is problematic for enterprises to achieve capital in several aspects. The population in that said country is likely to be restrictive with their transactions, which implies a lesser flow of capital to the businesses. The lenders of capital tend to be more conservative in regards to the lending of credit. To this extent, SMEs will have less access to capital, and this is more problematic for small firms due to their relationship with lenders are often connected to larger agency costs and information asymmetry. How the capital structure for these small and medium sized firms affects during a period of economic crisis is a research area that is relatively uncharted – specially in the context of Sweden. Thus, the focus of this study is to examine how a period of crisis affects the capital structure of these small and medium sized enterprises during a period of crisis.The study involved 79 916 SMEs in Sweden during the period 2007 to 2015, and the examined period of crisis was the financial crisis that lasted through 2008 and 2009. To be able to determine how the crisis affected the capital structure several determinants that has a relationship with capital structure was problematized. The capital structure contains the firms total debt, which was divided into short- and long term debt. The determinants relationship with the short- and long term debt were the basis to study possible changes during economic crisis. The total debts were used to give support to the analysis. The determinates that were included in this study was: liquidity, profitability, asset structure, growth opportunities, size, the non-debt tax shield, term spread and finally the primary interest of this study – economic crisis. To test this empiricly, models were created using two different methods of linear regression, and one of these had fixed effects. The models with the fixed effects was the decisive models for the outcome. The study empirically shows that the crisis affected the capital structure of SME’s in regards to that they exhibited a higher debt ratio though the crisis. More specific, the results indicated that SME’s had a higher short-term debt ratio during the crisis than the rest of the macroeconomic periods. Furthermore, the results shows that several of the capital structure determinants had an effect on both short- and long-term debt. / <p>Betyg B, 170619</p>

Författare: Anton Asplund och Jon Id Handledare: Ulf Larsson Olaison Medbedömare: Andreas Jansson Examinator: Karin Jonnergård Titel: Samhällsansvar eller vinstorientering? - En innehållsanalys av CSR-diskurs i årsredovisningar för svenska börsnoterade bolag från två branscher Bakgrund: Vinster i välfärden är ett ämne som tagit stort utrymme på 2010-talet inom den svenska politiska- och samhälleliga debatten. Med tanke på att CSR-rapportering skiljer sig åt mellan branscher, samt att legitimitetsteorin är en av de mest framträdande teorierna på området, undrar vi hur bolag inom välfärdssektorn rapporterar om socialt ansvarstagande. Eftersom välfärdsbolagen är flitigt omdiskuterade och ständigt i rampljuset är det av största vikt att dessa företag uppfattas som legitima av samhället. Ett sätt att uppnå denna legitimitet är att strategiskt använda årsredovisningen. Vi är därför intresserade av att undersöka huruvida det går att urskilja en kvalitativ legitimeringsstrategi som omfattar samhällsvärden i välfärdsbolagens CSR-rapportering och jämföra denna med finanssektorn. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för CSR-diskursen i olika branscher. Genom en kvalitativ innehållsanalys av CSR- och frivillig redovisning i årsredovisningar för välfärdsbolag respektive storbanker ämnar vi undersöka huruvida det går att finna branschspecifika skillnader i rapporteringen av socialt ansvar. Vidare avser vi studera om dessa branschspecifika skillnader grundar sig i olika kvalitativa legitimeringsstrategier. Metod: Studien har en abduktiv forskningsansats där den teoretiska grunden, vilken förväntas förklara branschspecifika kvalitativa legitimeringsstrategier, utgår från legitimitetsteori, intressentteori, institutionell teori, aktieägarvärde samt signaleringsteori. Den kvalitativa forskningsansatsen bygger på svenska årsredovisningar från 6 börsnoterade välfärdsbolag och de 4 storbankerna från 2015/2016. Resultat och slutsats: Studien har funnit branschspecifika skillnader i rapporteringsdiskursen för CSR som grundar sig i olika kvalitativa legitimieringsstrategier. Resultaten antyder att vissa aktörer, relationer, drivkrafter och intressen är centrala för de olika branscherna. Detta resultat bidrar till litteraturen och förstärker insikten om att CSR påverkas av branschtillhörighet / Authors: Anton Asplund &amp; Jon Id Advisor: Ulf Larsson Olaison Co-examiner: Andreas Jansson Examiner: Karin Jonnergård Title: Social responsibility or profit orientation? - A content analysis of CSR discourse in annual reports for Swedish listed companies from two industries Background: Profits in welfare sector are a topic that has taken a lot of space in the 2010s in the Swedish political and social debate. Given that CSR disclosures differs between industries, and that legitimacy theory is one of the most prominent theories in the field, we wonder how companies in the welfare sector report about social responsibility. Since welfare companies are diligently discussed and constantly in the spotlight, it is crucial that these companies are perceived as legitimate by society. One way to achieve this legitimacy is to strategically use the annual report. We are, therefore, interested in investigating whether it is possible to distinguish a qualitative legitimacy strategy that includes social values in social welfare companies CSR disclosure and comparing it with the financial sector. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of the CSR discourse in different industries. Through a qualitative content analysis of the CSR and voluntary reporting in the annual reports for welfare companies and major banks, we intend to investigate whether industry-specific differences can be found in the reporting of social responsibility. Through comparisons between welfare companies and major banks, we intend to study whether these industry-specific differences are based on different qualitative legitimization strategies. Method: The study has an abductive research approach in which the theoretical basis, which is expected to explain industry-specific qualitative legitimization strategies, is based on legitimacy theory, interest theory, institutional theory, shareholder value and signaling theory. The qualitative research approach is based on Swedish annual reports from six listed welfare companies and the four major banks from 2015/2016. Result and conclusion: The study has found industry-specific differences in CSR reporting discourse based on different qualitative legitimization strategies. The results indicate that certain actors, relationships, driving forces and interests are central to the various industries. This result contributes to the literature and reinforces the insight that CSR is influenced by industry affiliation.

Förvärv av företag sker till höger och vänster, i alla länder, branscher och kategorier. Motiven till förvärv må vara av varierande art, men det som är av betydelse för ett företag är vilket värde ett förvärv kan generera. Denna studie undersöker marknadsreaktioner vid olika typer och kombinationer av förvärv; däribland horisontella, vertikala och branschspecifika förvärv, med huvudsaklig inriktning på värdet som skapas vid gränsöverskridande och nationella förvärv. Detta görs i syfte att kartlägga eventuella överlägsna typer av förvärv. Klassiska teorier i form av effektiva marknadshypotesen och “random walk”-teorin i kombination med insiderhandel utgör den vetenskapliga utgångspunkten i studien. Metoden är en eventstudie, där den abnormala avkastningen vid dessa förvärv beräknas, för att kunna analyseras i förhållande till tidigare forskning. Vidare testas studiens hypoteser med hypotesprövning och samband analyseras med hjälp av enkla linjära regressioner som sedan tolkas. Resultatet visar på att gränsöverskridande förvärv ger den högsta genomsnittliga kumulativa abnormala avkastningen (CAAR), och vidare är horisontella förvärv att föredra över vertikala av samma anledning. Offentliga sektorn och tjänstesektorn ger de högsta CAAR sett till branscher. / Merger and acquisitions is happening everywhere; in all countries, industries and in all categories. The motives of acquiring other companies may differ, but what is truly meaningful is the value an acquisition can bring. This study deals with different types and combinations of acquisitions; amongst horizontal, vertical and industry specific acquisitions, with main focus on the value created in Cross Border and national acquisitions. The aim of the study is thereby to plot superior types of acquisitions. Classic theories like the Efficient market hypothesis and the Random walk theory will be used as a theoretical framework, along with the idea of Insider trading. The method used is an Event study, where the abnormal return is calculated at the announcement day of acquisition and is later analyzed in association to prior studies. Deduced hypothesis are then processed in hypothesis testing and correlations are being studied through simple linear regressions. The result show that Cross Border acquisitions give the highest value (CAAR) to acquirer and the horizontal acquisitions are superior to vertical ones for the same reason. The public sector and the service sector yield the highest CAAR when industries are being studied.

Bakgrund Hållbarhet är ett ämne som fått en central roll i dagens samhälle, inte minst inomföretagsvärlden. I och med att förväntningarna på dagens företag ökar när det kommertill att ta ett större samhällsansvar, följer därmed ökade åtaganden inom hållbarhet förföretag. Kunskapsläget vad gäller relationen mellan CSR och lönsamhet är idag splittrat.Tidigare studier har presenterat positiva, negativa såväl som neutrala samband varpå detär av hög relevans för fortsatt utveckling av kunskapsläget. Denna studie kommerav världens mest hållbara länder. Syfte Syftet med studien är att undersöka vilken påverkan svenska företags arbete medCorporate Social Responsibility, har på lönsamhet. Metod Studien tillämpar en kvantitativ metod och utgår från en positivistisk forskningsfilosofimed en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien är en tvärsnittsstudie och har genomförtsmed hjälp av en surveyundersökning där informationen om företags arbete med CSRsamlats in med hjälp av enkäter. Vidare har sekundärdata i form av årsredovisningaranvänts för att beräkna nyckeltalen ROA, ROE och ROIC. Studien har använt godtagenmetod för analyserna genom bland annat stöd i tidigare forskning och med hjälp avstatistikprogrammet Minitab. Resultat &amp; slutsats tudiens resultat visar på både positiva, negativa och neutrala samband mellan de fyradimensionerna av CSR och lönsamhetsmåtten ROA, ROE och ROIC. Framför allt stacktvå resultat ut, vilka var H4 och H12, där positiva samband mellan den diskretionäradimensionen och lönsamhet mätt i ROA och ROIC kunde påvisas. Vidare kunde ävennegativa samband påvisas, dock med en låg förklaringsgrad varpå resultatet inte mednågon större säkerhet kunde styrkas. Sammantaget kan studien påvisa att företags arbetemed den diskretionära dimensionen i genomsnitt påverkar företags lönsamhet positivt.Svaret på frågan om vilken påverkan svenska företags arbete med CSR har pålönsamhet kan därför sammanfattas i att olika aktiviteter har olika effekt. Däremot drarstudien slutsatsen att företags diskretionära aktiviteter, såsom att skänka pengar tillvälgörenhet, har en positiv påverkan på lönsamhet och därför något som företag börfortsätta med då det gynnar både företaget och samhället i stort. / Background Sustainability has become a central role in today's society, not least in the companyworld. However, there are divided opinions about the view on Corporate SocialResponsibility. Some argue that companies need to divide their attention to all of theirstakeholders. Others argue that Corporate Social Responsibility does not go along withcompanies main task, which is to produce and generate maximum profit and in that waybe beneficial to society by offering more jobs, which in turn leads to more tax revenueand in the long run contributes to society. Previous research on the impact of CSRprofitability presents results pointing in different directions. Positive, negative as well asneutral impact has been demonstrated. This study will therefore examon profitability in the swedish context as Sweden has shown to be one of the world'smost sustainable countries. Purpose The purpose of the study is to investigate the impact of Swedish companies' work withCorporate Social Responsibility on profitability. Method The study applies a quantitative method and is based on a positivistic researchphilosophy with a hypothetico-deductive approach. The study is a cross-sectional studyand has been carried out with the help of a survey where the information aboutcompanies' work with CSR was collected with the help of questionnaires. Furthermore,secondary data has been retrieved from annual reports which have been used tocalculate the key figures ROA, ROE and ROIC. The study used an accepted method forthe analysis through the use of previous studies and with the help of the statisticsprogram Minitab. Result &amp; conclusion The study's result points toward positive, negative as well as neutral relationshipsbetween the four dimensions of CSR and the key figures ROA, ROE and ROIC. Inparticular, two results stood out, which were H4 and H12, where a positive relationbetween the discretionary dimension and profitability measured in ROA and ROICcould be demonstrated. Furthermore, negative relationships could also be demonstrated,albeit with a low degree of explanation. All in all, the study can show that thediscretionary dimension has a positive effect on companies' profitability. The otherindicators cannot prove the opposite with certainty. The answer to the question of whatimpact Swedish companies' work with CSR has on profitability can therefore besummarized in the fact that different activities have different effects. However, thestudy concludes that companies' discretionary activities, such as donating money tocharity, have a positive impact on profitability and therefore something that companiesshould continue with as it benefits both the company and society at large.