Vården av psykisk ohälsa får i regel mindre resurser än den somatiska vården världen över, och den globala covid-19-pandemin har lett till både störningar av psykiatrisk vård och ökad psykisk ohälsa i befolkningen. Denna studie undersöker vilka effekter coronapandemin haft på vården av psykiskt sjuka i fyra länder. Genom kvalitativ tematisk analys av en enkätundersökning på personer som arbetar med vård av psykisk ohälsa (n=41) i Bolivia, Colombia, Etiopien och Japan fann denna studie att pandemins påverkan på den psykiska vården varit omfattande, med ökade symtom hos befintliga patienter och fler med psykiska problem, men att vårdepersonal varit flexibel och gjort vad de kunnat för att möta befolkningens ökade behov av psykisk vård med adekvata insatser trots nya begränsningar i vårdarbetet och minskade resurser. Undersökningen fann också att vårdpersonalen själva fått anpassa sitt privatliv i den pandemiska situationen. / Throughout the world the mental health care is given fewer resources than somatic care, and the global covid-19 pandemic has resulted in both disturbances of psychiatric care and increased mental problems in the population. This survey investigated the impact of the pandemic on mental health care in four countries. Through qualitative thematic analysis of the statements from people working in mental health care (n=41) in Bolivia, Colombia, Ethiopia and Japan this study found the effects of the pandemic to be extensive, with increased symptoms of psychological suffering in existing patients and an increased flow of new patients. Its was also found that mental health staff have tried to handle the increasing need for care with flexibility and appropriate interventions, to make up for diminished resources and increased complications in their work. It was also found that the pandemic had demanded adaptations to the situation for mental health workers in their private lives.

Covid-19 har varit en världsomfattande pandemi som påverkat befolkningen på flera plan. UNICEF varnar nu för de långsiktiga konsekvenser som barn och ungas välbefinnande utsätts för och menar att det kan komma skapa en förlorad covid- generation. Faktorer som påverkar individer och bevisats vara betydelsefulla för en god hälsa är fysisk aktivitet och social gemenskap. Att få röra på sig samt finna en social gemenskap möjliggörs bland annat i föreningsidrotten, varpå deltagandet anses vara ytterst betydelsefullt för hälsan. Därutöver anses deltagande i föreningsverksamhet vara en förutsättning för undervisning och lärande. Med grund i detta och utifrån pandemins effekter, var syftet med studien att belysa hur föreningsledare beskriver att de utvecklat sitt pedagogiska ledarskap för att främja lärande och hälsa för barn och unga under covid-19-pandemin, samt att utforska vad som har motiverat föreningsledare till att vidmakthålla träning för barn och unga. Sociokulturellt lärande och KASAM utgjorde studiens teoretiska utgångspunkt. Datamaterialet erhölls via 11 semistrukturerade intervjuer med föreningsledare inom olika idrotter, vilka sedan analyserades utifrån en konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisade att föreningsledarnas pedagogiska ledarskap hade utvecklats i form av att vara mer flexibelt och kommunikativt, vilket möjliggjorde förutsättningar att fortsätta bedriva träning och lärande under covid-19-pandemin. Därtill visade det sig att bibehållandet av idrottsutövarnas hälsa samt fortsatt föreningsutveckling var betydelsefulla motivationsfaktorer för föreningsledarnas vidmakthållande av föreningsidrotten. Slutligen skulle det utifrån studiens resultat i relation till tidigare forskning kunna förmodas att föreningsledarnas utvecklade pedagogiska ledarskap genererat goda lärandemiljöer, vilket vidare främjat idrottsutövarnas fysiska, psykiska och sociala hälsa. / Covid-19 has been a worldwide pandemic which has affected the population on several levels. UNICEF is now warning of the long-term consequences for children and young people’s well-being and believes that it could create a lost Covid generation. Factors that affect individuals and have proven to be important for good health are physical activity and social community. Being active in a physical and social community is made possible by club sports, whereupon participation is extremely important for health. In addition, participation in community sports is considered a prerequisite for teaching and learning. Based on this, and on the effects of the pandemic, the purpose of the study was to shed light on how sports coaches describe how they developed their pedagogical leadership to promote learning and health for children and young people during the Covid-19 pandemic, as well as exploring what has motivated sports coaches to maintain training for children and youths. The theories applied in the study were socio-cultural learning and SOC. The data material was obtained via 11 semi-structured interviews with coaches in various sports, which were then analyzed based on a conventional qualitative content analysis. The results showed that the sports coaches’ pedagogical leadership had developed in the shape of being more flexible and communicative, which enabled conditions for continuing to conduct training and learning during the Covid-19 pandemic. In addition, it turned out that the maintenance of the athlete’s health and continued association development were important motivational factors for the sports coaches maintenance of community sports. Finally, based on the results of the study in relation to previous research, it could be assumed that the sports coaches developed pedagogical leadership generated good learning environments, which further promoted the athletes’ physical, mental, and social health.

Title: Impact of covid 19 Pandemic situation on customers purchasing Behavior: Adoption of online services platforms. Level: Final assignment for Master degree in Business Administration (MBA) Authors: Sheratun Jannat and Sajjad Aslam Toor Supervisor: Dr. Olivia Kang Examiner: Professor Akmal Hyder Date: 2021- January  Aim: The study aims to find the factors that impact consumer purchasing behavior on the Covid-19 pandemic and adaptation of online services platform. Methodology: A qualitative study was applied with the semi-structured online interview conducted with nine respondents from Stockholm and Gävle of Sweden. The collected primary data were transcribed, compared, and thematically analyzed with the literature reviews.  Findings and Conclusion: We conclude that Covid-19 impacts consumer purchase behavior. Besides, consumers adopted online services to purchase different items as per their needs. We have also found that various factors impact consumer online purchase behavior. Furthermore, trustworthiness and transparency is the essential factor that has implications on consumer online purchase behavior.  Contributions of the Thesis: This study suggests that online purchase behavior during Covid-19 significantly impacts the consumer. Besides, consumers face various impacts on online purchase such as product, price and quality, personality and characteristics, psychological, cultural and social, and trustworthiness and transparency. It is recommended for the managers to determine the impacts and develop strategies to maintain online business effectively.  Suggestion for future research: We suggest future research on a similar topic using a larger sample size. We also recommend a comparative study with two or more countries on a similar case to determine the differences and results. Focusing on different issues or services with a larger audience might be done for future research. Keywords: Covid-19 pandemic, Consumer purchase behavior, Online purchase behavior, Adoption of online service platform, and Factors impacting online purchase behavior.

Background: Sustainability is a commonly discussed topic that continues to grow and has become more important in investment decisions. The opinions regarding the relationship between sustainability and financial performance are divided, and research in the field indicates different results. ESG has gained greater focus because of the Covid-19 pandemic, and widespread claims that companies and funds with higher ESG score would have greater resilience have emerged. Purpose: The main purpose of this study is to investigate and analyse a possible relationship between ESG score and financial performance for Swedish listed companies during the Covid-19 pandemic. The sub-purpose of the study is to investigate whether sector divisions affect the ESG's significance for financial performance. Method: In this study, a quantitative method with a deductive approach was used. The data material was obtained from Refinitiv Eikon and comprised data from 306 companies. The examined period of the study refers to the year 2020. The statistical models applied were univariate analysis, bivariate analysis, and multiple regression analysis.  Conclusion: The results indicate a negative relationship between ESG and financial performance during the Covid-19 pandemic. There is a spread regarding financial performance between the sectors, but it is not possible to draw concrete conclusions about the sectors' impact. This study contributes to the literature in the field of sustainability and financial performance by analyzing empirical data during the Covid-19 pandemic. / Bakgrund: Hållbarhet är ett aktuellt ämne som fortsätter att växa och får allt mer betydelse vid investeringsbeslut. Det råder delade meningar kring sambandet mellan hållbarhet och finansiell prestation och forskning inom ämnet visar på olika resultat. ESG har fått större fokus till följd av covid-19-pandemin, och utbredda påståenden om att bolag och fonder med högre ESG-betyg skulle ha större motståndskraft har växt fram. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera eventuella samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation för svenska noterade bolag under covid-19-pandemin. Studiens delsyfte är att undersöka om sektorindelning påverkar ESG:s betydelse för finansiell prestation. Metod: I denna studie användes en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Datamaterialet inhämtades från Refinitiv Eikon och omfattade data från 306 bolag. Studiens undersökningsperiod avser år 2020. De statistiska modellerna som tillämpats är univariat analys, bivariat analys och multipel regressionsanalys. Slutsats: Studiens resultat tyder på ett negativt samband mellan ESG och finansiell prestation under covid-19-pandemin. Det förekommer spridning avseende finansiell prestation mellan sektorerna, men det går däremot inte att dra konkreta slutsatser kring sektorernas påverkan. Denna studie bidrar till litteraturen inom området för hållbarhet och finansiell prestation genom analys av empiriska data under covid-19-pandemin.

Restriktioner som har förelegat under Covid-19 pandemin har påverkat stora delar av våra samhällen. I Sverige har invånarna blivit uppmanade att hålla sig hemma i fullaste mån, arbeta hemifrån och minska sina sociala kontakter. I sin tur har vanliga beteendemönster till och från arbeten ändrats och relationer till offentliga rummet har påverkats. Detta arbete reder ut hur Covid-19 pandemin har påverkat användandet av offentliga platser med hjälp av en enkätstudie. Arbetet undersöker om det finns skillnader bland olika könsgrupper i användandet av offentliga platser under pandemin samt vilka platser som varit mest attraktiva under pandemin. Studien innefattar även kvalitativa inslag för mer djupgående analyser. I studien visar det sig att grönområden har varit mer uppskattade än offentliga platser som torg, där våra sociala umgängen tidigare ägt rum. Skillnaderna mellan könen är i stort väldigt små men det finns lite olikheter i brukbarheten av offentliga platser. Troligtvis kommer vanor som har skapats under Covid-19 pandemin fortgå och vi behöver se över våra offentliga platser så dessa är brukbara även under pandemier.

Background & aims: Prior research has, due to the ongoing Covid-19 pandemic and the resulting supply chain (SC) disruptions, increased the level of investigations in the field of SC resilience strategies. Even though many studies have been conducted within the field, little is known about the effectiveness and efficiency of those strategies. As food SC’s (FSC’s) are among the most important SC’s in our societies, their conservation is of great importance. As the operational purchasing process within the FSC was one of the areas within the SC that was strongly affected by the pandemic, this process will be the focus of the paper. This study seeks to identify the most applied SC resilience strategies for operational purchasing activities in FSC’s for various SC disruptions from a SME food retailers perspective. Furthermore, a framework of how to measure the effectiveness and efficiency of those strategies will be developed. Method: To collect relevant empirical data to answer the purpose of the study a qualitative multiple-interview study is conducted based on semi-structured interviews with respondents of the three different case companies. The case companies were selected and four interviews with one to two respondents per company were conducted. European SME food retailers of long shelf life goods are used as case companies to investigate the research gaps. Results: The study found out that the application of theory revealed the five most applied SC resilience strategies (SC flexibility, inventory management, end-to-end (E2E) SC visibility (SCV), information technology (IT) tools and SC cooperation) in operational purchasing, differences between SME food retailers according to their company size and maturity level. The KPIs identified to measure the effectiveness and efficiency of these SC resilience strategies were found to be applied. The KPIs provided are the basis for measurement opportunities that should be adapted and expanded depending on the business model and complexity of the company as part of the SC design. Contributions: The study adds value through theoretical and practical contributions of the most applied SC resilience strategies within operational purchasing from a SME food retailer perspective and their performance measurement system for measuring efficiency and effectiveness. Limitation & future research: The study is limited to the Covid-19 pandemic as a major reason for the triggering of the investigated SC disruptions. Further limitations can be seen within the selection of the case companies. Future research should investigate the differences between SME within their application of SC resilience strategies for their operational purchasing activities, just like the differences between strategic and operational purchasing. Key words: supply chain resilience strategy, supply chain disruption, Covid-19 pandemic, supply chain effectiveness, supply chain efficiency, performance measurements, key performance indicator, food supply chain, food retailers, purchasing process, operational purchasing

The purpose of the current study is to examine the experiences of social workers who have worked with violence in close relationships during the restrictions of the Covid-19 pandemic. In addition, the study aims to investigate how social workers felt that their approach and discretion were affected during the pandemic's restrictions. The previous research as well as the theoretical concepts Discrection and Coping Strategy have formed the study's theoretical basis which has been used to analyze the study's results through a thematic analysis. The study has a qualitative approach with five semi-structured interviews whose respondents work on various supportorganizations that work with violence in close relationships. The results of the study showed that the social worker's experiences clarified that the organizations have followed the restrictions and designed new approaches to be able to reach victims of violence who need support and help. The social workers' personal competence and discretion were decisive factors as to whether the social workers' approach was shaped during the pandemic. The results also showed that it varied in the experiences around the pandemic's impact. The organizations had to adapt to the digitalization of social work, which in turn resulted in varying challenges in social work. / Den aktuella studiens syfte är att undersöka erfarenheter hos socialarbetare som har arbetat med våld i nära relationer under Covid-19 pandemins restriktioner. Dessutom syftar studien till att undersöka hur socialarbetare upplevde att deras tillvägagångssätt och handlingsutrymme påverkades under pandemins restriktioner. Den tidigare forskningen samt de teoretiska begreppen Handlingsutrymme och Copingstrategi har utgjort studiens teoretiska underlag som har använts för att analysera studiens resultat genom en tematisk analys. Studien har en kvalitativ ansats med fem semistrukturerade intervjuer vars respondenter arbetar på olika stödverksamheter som arbetar med våld i nära relationer. Studiens resultat visade att socialarbetarens erfarenheter synliggjorde att verksamheter har tillämpat restriktionerna och utformat nya tillvägagångssätt för att kunna nå våldsutsatta personer som behöver stöd och hjälp. Socialarbetarnas personliga kompetens och handlingsutrymme var avgörande faktorer till huruvida socialarbetarnas tillvägagångssätt formades under pandemin. Resultatet visade dessutom att det varierade i upplevelserna kring pandemins påverkan. Den främsta påverkan som verksamheterna fick anpassa sig efter var digitaliseringen av det sociala arbetet som i sin tur resulterade i varierande utmaningar i det sociala arbetet.

I och med Covid-19 pandemin började allt fler arbeta på distans i hemmamiljö och tidigare studier har visat olika utfall som till exempel ökade och minskade muskuloskeletala besvär. Det var lämpligt att genomföra en studie om upplevelser av fysisk hemarbetsmiljö hos tjänstemän inom IT branschen under Covid-19 pandemin för att eventuellt kunna komplettera befintlig forskning och bidra till arbetsgivares riktlinjer om fysisk arbetsmiljö för distansarbete. Det empiriska materialet samlades utifrån fem semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet visade att informanterna kunde uppleva fysiska förändringar med två olika utgångspunkter, enklare att bli mer fysisk aktiv och enklare att bli sittande framför datorn i långa perioder. Informanterna upplevde även olika ergonomiska förutsättningar att skapa anpassade arbetsstationer både med möjligheter och begränsningar. Resultatet kan bero på ökad upplevd balans mellan arbete och fritid, tidsflexibilitet, familjesituation, bostadsyta och arbetsgivarens stöttning. Utifrån resultatet skulle det kunna vara väsentligt att arbetsgivare stöttar arbetstagare med kunskap i ergonomi och utrustning vid distansarbete i hemmet. Studien kan ses som en ingång till fortsatt kvalitativ forskning om fysiska aspekter av arbetsmiljö vid distansarbete.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer med företrädare för svenska elitidrottsklubbar, inom fotboll och ishockey, beskriva vilka ekonomiska åtgärder som vidtagits på grund av intäktsbortfallen till följd av Covid19-pandemin, samt vilka konsekvenser det har haft för klubbarnas finansiering och deras syn på risker med finansieringen. Pandemin har medfört ekonomiska påfrestningar med stora intäktsbortfall, vilket har satt klubbarnas finansiella verksamhet på prov. En verksamhet som redan präglas av idrottens ekonomiskt destruktiva konkurrens. Studien utfördes genom kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Empiriinsamling skedde via fem semistrukturerade intervjuer med representanter från svenska elitfotbolls- och elithockeyklubbar, samt kringliggande organ som har direkt samröre med klubbarna. Intäktsbortfallen har framkallat ekonomiska åtgärder hos klubbarna i form av kostnadsbesparingar och alternativa intäkter, samt en mer kontinuerlig budgetering utifrån olika scenarion, baserade på eventuella restriktioners omfattning. Klubbarna anser att de har klarat sig bra rent ekonomiskt under pandemin. Detta härleds dock främst till stöd och bidrag från intressentgrupper som bidragit till deras ekonomiska motståndskraft. Trots att elitidrottsklubbarnas finansieringssätt visar sig vara riskfyllt, framför studien att klubbarna inte tar detta i beaktning då de kan förlita sig på stöd från intressentgrupperna vid tider av finansiella svårigheter. / The purpose of this study is to describe, through interviews with representatives of Swedish elite sports clubs in football and ice hockey, what financial measures have been taken due to loss of income as a result of the Covid-19 pandemic, and what consequences it has had for the clubs financing and their view of the risks with their financing. The pandemic has brought economic constraints on the sports clubs, due to large losses of income, which has put their financial activities to the test. Activities that are already characterised by the economically destructive competition of sport. The study used a qualitative method with an abductive approach. The empirical data was collected by conducting five semi structured interviews with representatives from the sports clubs themselves, and also from surrounding organisations with direct association with the clubs. The loss of income has resulted in measures such as cost reduction, finding alternative income sources and a more continuous budgetary planning, based on scenarios of possible restrictions. The clubs consider themselves to have endured the economic constraints, brought by the pandemic, fairly well. However, the main contributing factor to the clubs economic resilience is support from interest groups. Even though the way elite sports clubs are financed is considered to be risky, the findings of this study show that the clubs do not take this into consideration because they can rely on economic support from these interest groups in times of financial distress.

Fysisk aktivitet kan genomföras genom exempelvis lagidrott vilket genererar psykiska, fysiska och sociala vinster i relation till hälsa. Som lagidrottsutövare under en pandemi har utmaningar uppstått som kräver att idrottsverksamheter behöver anpassa sig vilket också påverkar utövarna. Handboll är en sport som bedrivs inomhus med fysisk kontakt som till följd av Covid-19 pandemin både pausats och stängts ned. Syftet med studien är att undersöka hur handbollsspelare upplever möjligheten att vara fysiskt aktiv under en pandemi och huruvida detta påverkar motivation i relation till lagidrotten. I studien har en kvalitativ metod tillämpats genom ett målstyrt urval där sex handbollsspelare i Västmanland intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Insamlade data transkriberades och analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att det finns upplevda möjligheter till fysisk aktivitet under Covid-19 pandemin som krävt en individuell träningsomställning och detta har möjliggjort mer tid till annat. De upplevda hindren är begränsad tillgänglighet att utöva handboll och mindre kollektiv träning som har bidragit till bristande motivation till lagidrotten. Slutsatserna visar att den sociala vinsten lagidrott genererar upplevs meningsfull vilket pandemin begränsat. Möjligheter och hinder har gjort att handbollsspelare ifrågasätter varför de tränar så mycket när det inte finns något att träna för vilket också påverkar motivation till sporten. / Physical activity can be performed through for example team sports which generate mental, physical, and social benefits in relation to health. As a team sport athlete during a pandemic, challenges have arisen that require sports activities to adapt, which also affects the athletes. Handball is a sport that is played indoors with physical contact which as a result of the Covid- 19 pandemic has both been paused and shut down. The aim of the study is to investigate how handball players experience the opportunity to be physically active during a pandemic and whether this affects motivation in relation to team sports. In the study, a qualitative method was applied through purposeful sampling where six handball players in Västmanland were interviewed through semi-structured interviews. The collected data were transcribed and analyzed by manifest content analysis. The results show that there are perceived opportunities for physical activity during the Covid- 19 pandemic that required an individual training adjustment, and this has enabled more time for other things. The perceived barriers during a pandemic with limited accessibility to practice handball and less collective training have contributed to a lack of motivation to team sports. The conclusion shows that the social winning teams sport generates, and which is perceived as meaningful, has been limited during the pandemic. Opportunities and barriers have made handball players questioning why they train so much when there is nothing to train for, which also affect motivation for the sport.