I detta examensarbete har en undersökning utförts på konsultföretaget ÅF, och deras arbetssätt inom dokumentation och kontrollanläggningar för att utreda om det fanns effektiviseringspotentialer. Undersökningen har i största del innefattat intervjuer med verksamma konsulter inom kontrollanläggningar och elmontage på transformatorstationer. Konsulterna arbetade som konstruktörer och tog fram ritningar främst till kontrollutrustningar. Resultatet från intervjuerna analyserades för att sedan dra slutsatser om effektiviseringsmöjligheter inom verksamheten. Olika kontor i verksamheten undersöktes och arbetssättet varierade på de olika kontoren. En skillnad var det CAD-program som användes och ett förslag var att använda samma program. Effektiviseringspotentialer fanns också genom att återanvända kretsscheman till viss del från föregående projekt. Ett annat förslag var därför att införa databaser där kretsscheman kan samlas in och delas mellan de olika kontoren. / In this thesis, a study has been carried out for the consulting company ÅF, and their work method within documentation and control facilities to investigate whether there were any potential for efficiency improvements. The investigation has largely involved interviews with operating consultants within the control facility on substations. The consultants worked as electrical designers and produced drawings mainly for control equipment. The results of the interviews were analyzed to draw conclusions about the efficiency potentials within the business. Different offices in the business were examined and the work approach varied between the offices. One difference was the CAD-software used and a suggestion was to use the same program. Efficiency improvement potentials were also by re-using electrical schematics to some extent from previous projects and another suggestion was to establish databases where electrical schematics can be gathered and shared between the different offices.

Datum:     2022-06-01         Nivå:                  C-uppsats, 15 hp Institution:        Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare:        Shamoon, Jack         Selman Selim, Sam      Haddad, Jameel                                       00-07-21                      00-09-16                     00-01-30                    Titel:  Digitaliseringens påverkan på redovisningskonsulter. En kvalitativ undersökning om vilka hot och möjligheter digitala verktyg har på redovisningskonsulter. Handledare: Ulla Pettersson Nyckelord: “Robotic Process Automation”, ”RPA”, ”Automation”, “Digitalisering”, “Redovisning”, “Redovisningskonsult”, “AI”, “Molnbaserade tjänster”, “Digitala verktyg”. Forskningsfrågor: - Hur påverkar digitala verktygen redovisningskonsultens roll och arbetsuppgifter?  - Vilka hot och möjligheter har digitala verktyg medfört för redovisningskonsulterna? Syfte: Syftet med denna studie är att redogöra för hur digitala verktyg påverkar redovisningskonsultens roll och arbetsuppgifter samt vilka hot och möjligheter digitala verktyg har medfört för redovisningskonsulterna. Metod: Metoden som valdes för att kunna undersöka forskningsfrågor och samla in empiri för denna studien är den kvalitativa metoden. Semistrukturerad intervju tillämpas i denna studie för det empiriska materialet utifrån fem respondenter. Slutsats: Studien har kommit fram till att digitala verktyg har medfört förändring på redovisningskonsulternas arbetsuppgifter, på grund av digitala verktygens utveckling samt att redovisningskonsulten yrkesroll är på väg mot en ny inriktning. Studien visar att digitala verktyg har skapat mer möjligheter än hot för redovisningskonsulter. / Date: 2022-06-01 Level: C-essay, 15 hp Institution: Academy of Economics, Society and Technology, Mälardalen University Authors:   Jack Shamoon             Sam Selim           Jameel Haddad                              00-07-21                     00-09-16                00-01-30                 Titel: The impact of  digitalization on accounting consultants. A qualitative study of the threats and opportunities digital tools have on accounting consultants Tutor:    Ulla Pettersson Keywords: “Robotic Process Automation”, ”RPA”, ”Automation”, ”Digitalization”, ”Accounting”, “Accounting consultant”, “AI”,”Cloud-based services”, “Digital tools”.  Research Questions: - How do digital tools affect the role and tasks of the accounting consultant? - Which threats and opportunities have digital tools contributed to the accounting consultants? Purpose: The purpose of this study is to account for how digital tools affect the accounting consultant's role and tasks, and what threats and opportunities digital tools have contributed to the accounting consultants. Method: The method chosen to examine the research questions and gather empirical data for this study is the qualitative method. Semi structured interviews are applied in this study for the empirical material by interviewing five respondents. Conclusion: The study has concluded that digital tools have contributed to a change in the accounting consultants' tasks due to the development of digital tools and that the accounting consultant's role is moving towards a new direction. The study shows that digital tools have created more opportunities than threats for accounting consultants.

Studiens utgångspunkt har varit att undersöka hur socialarbetare och vårdande professioner ser på riskfaktorer kopplade till suicid hos äldre och hur de arbetar för att upptäcka samt eventuellt förebygga suicid bland föreliggande befolkningsgrupp. För att möjliggöra detta har sammanlagt åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med biståndshandläggare, psykiatrisjuksköterskor och anhörigkonsulenter i fyra kommuner i Sverige. Studiens frågeställningar har delats in i två huvudområden: riskfaktorer och handlingsstrategier. Det empiriska materialet har analyserats via en tematisk analys där två centrala teman kopplat till riskfaktorer har framkommit vilka är: psykisk ohälsa och ensamhet med behov av fler sociala insatser som undertema. De tre centrala teman som framkom kopplat till handlingsstrategier består av riskbedömning, utbildningar och samverkan. Resultatet diskuteras sedan utifrån tidigare forskning kring suicid bland äldre och nätverksteorin samt den interpersonella teorin om suicid. Studiens centrala slutsatser kan sammanfattas genom att de centrala riskfaktorerna till suicid hos äldre är ensamhet och psykisk ohälsa där dessa bör motverkas genom att skapa fler sociala insatser. Vad som mer har framkommit är att socialarbetare och vårdprofessioner genom att ha strikta handlingsplaner och att vara observanta, har möjligheten att både förebygga, identifiera samt motverka suicid bland äldre klienter. Det visade sig därtill under studiens gång att interna- samt vidareutbildningar inom olika samhällsinstanser kan vara till stor hjälp för att förebygga och motverka suicidalitet. Samverkan och samarbete mellan olika institutioner och i detta fall mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst också har etablerats som en central del i arbetet med och mot suicid. / The starting point of the study has been to investigate how social workers and caring professions view risk factors related to suicide in the elderly and how they work to detect and possibly prevent suicide among this population group. To enable this, a total of eight semi-structured interviews were conducted with social service officers, psychiatric nurses and relative consultants in four municipalities in Sweden. The study's questions have been divided into two main areas: risk factors and action strategies. The empirical material has been analyzed through a thematic analysis where two central themes linked to risk factors have emerged which are: mental illness and loneliness with the need for more social interventions as a sub-theme. The central themes that emerge linked to action strategies are risk assessment, educations and cooperation. The results are then discussed on the basis of previous research on suicide among the elderly and on the basis of network theory and interpersonal theory. The study's central conclusions can be summarized in that the central risk factors for suicide in the elderly are loneliness and mental illness, where these should be counteracted by creating more social platforms and initiatives. What more the study has concluded is that social workers and caring professions, by having strict action plans and being observant, have the opportunity to both prevent, identify and counteract suicide among older people. It also turned out during the course of the study that in-house and further education in various social institutions can be of great help in preventing and counteracting suicidality. Collaboration and cooperation between different institutions and in this case between health care and social services has also been established as a central part of the work with and against suicide.

As a result of the need for the construction industry to become more and more efficient, this sets new requirements for an increased digitalization of the construction industry as a whole. As consultants are considered a crucial role in the early stages of construction projects, this requires a deeper understanding of the role of consultants in the early stages of construction projects and their further development. Previous studies indicate that increased knowledge and skills can be seen as barriers to further development, mainly in the industry but also in most organizations. This study aims to investigate the barriers that are considered to exist in the Swedish construction industry for increased use of building information modeling (BIM), by highlighting the barriers' links to the HVAC consultant's work and the implementation of knowledge management (KM). This has resulted in the questions 1) What are the barriers to a developed use of BIM in the HVAC industry? and 2) How can KM enable a developed use of BIM in the HVAC industry? The study's theoretical and empirical data collection has consisted of a systematic literature study and semi-structured interviews with plumbing consultants, a supplier, an industry organization and a plumbing expert. The barriers that inhibit a developed use of BIM and adaptation of KM are knowledge and skills, political commitment, unified view of BIM, client's attitude towards BIM, absorptive capacity (ACAP) and culture. The HVAC contractor needs to adapt KM and improve its ACAP in order to increase the level of knowledge within the organization and maintain competitiveness in the market. Adaptation of KM at the HVAC contractor also contributes to an increased level of knowledge in the construction industry as ACAP enables internal and external knowledge sharing. To enable an adaptation of KM, there is a need for a culture that promotes collaboration, trust, learning and the development of BIM in the industry. This requires a cultural change and an active leadership to create common norms, an acceptance of new solutions, a call for development, values that encourage knowledge sharing, a strategy for training, education and mentoring, and a call for daring to try new solutions. / Som en följd av att byggbranschen behöver bli allt mer effektiviserad, ställs nya krav för en ökad digitalisering av byggbranschen i sin helhet. Då konsulter innehar en avgörande roll inom byggprojektets tidigare skeden, krävs en djupare förståelse kring konsultens roll inom de tidigare skeden av byggprojekt samt deras fortsatta utveckling kartläggs. Tidigare studier indikerar att ökad kunskap och kompetens kan ses som barriärer för en fortsatt utveckling, främst inom branschen men även hos merparten av organisationerna. Denna studie syftar till att undersöka de barriärer som finns inom den svenska byggbranschen för ökad användning av building information modelling (BIM), genom att synliggöra barriärernas kopplingar till VVS-konsultens arbete och implementeringen av knowledge management (KM). Detta har resulterat i frågeställningarna 1) Vilka barriärer finns mot en utvecklad användning av BIM i byggbranschen? och 2) Hur kan VVS-konsulten applicera KM för en utvecklad användning av BIM i byggbranschen? Studiens teoretiska- och empiriska datainsamling har bestått av en systematisk litteraturstudie samt semistrukturerade intervjuer. De barriärer som hämmar en utvecklad användning av BIM samt adaptering av KM är kunskap och kompetens, politiskt engagemang, enhetlig syn på BIM, klientens inställning till BIM, absorptionsförmåga (ACAP) och kultur. VVS-konsulten behöver adaptera KM samt förbättra sin ACAP för att höja kunskapsnivån internt inom organisationen samt behålla konkurrenskraft på marknaden. Adaptering av KM hos VVS-konsulten bidrar även till en förhöjd kunskapsnivå inom byggbranschen då ACAP möjliggör för intern samt extern kunskapsdelning. För att möjliggöra en adaptering av KM finns ett behov av en kultur som främjar samarbete, förtroende, lärande samt en utveckling av BIM inom branschen. Därav ställs kravet på en kulturell förändring och ett aktivt ledarskap för att skapa gemensamma normer, en acceptans för nya lösningar, en uppmaning till utveckling, värderingar som uppmuntrar kunskapsdelning, en strategi för träning, utbildning och mentorskap samt en uppmaning till att våga testa nya lösningar.

Affärssystem har blivit ett betydelsefullt verktyg för verksamheter som vill upprätthålla konkurrenskraft på marknaden. Affärssystem som stöd gör det möjligt att digitalisera och automatisera affärsprocesser, vilket ger utrymme att fokusera på mer ändamålsenliga processer och skapa tillväxt. Trots betydande investering i form av tid och pengar, är det ett utbrett problem att affärssystemet inte genererar de långsiktiga affärsnyttorna som förväntas. En vanlig missuppfattning är att affärssystemsprojektet är avslutat efter implementationen är slutförd. I själva verket är det är först när affärssystemet används i sin rätta miljö som dess brister går att identifiera, vilket gör förvaltningsarbetet mycket viktigt för att motverka lägre matchningsgrad mellan affärssystem och affärsprocesser. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara kritiska framgångsfaktorer under post-implementeringsfasen i ett affärssystemsprojekt för att uppnå långsiktiga affärsnyttor genom användandet av ett affärssystem ur ett kund–systemimplementatörsperspektiv i en mellanprojektsrelation. I denna studie har fallstudiemetoden tillämpats och en litteraturstudie genomförts. Baserat på litteraturstudien har en analysmodell utformats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in primära empiriska data. Vissa semistrukturerade intervjuer har varit personliga och vissa utförts via Teams. Fyra intervjuer med projektmedlemmar har genomförts, tre med företrädare från fallföretaget Two och en med företrädare från kundföretaget Grandpa. Studiens viktigaste slutsatser är; att systemimplementatörens projektgrupp har kompetensbredd, särskilt i form av teknisk kunskap och verksamhetskunskap. Att kommunikationen inom dyaden är ändamålsenlig, vilket är viktigt för att skapa förståelsemellan varandra. Dessutom är det viktigt att kundens projektgrupp arbetar med de interna affärsprocesserna: dels för att förbättra de processer som inte fungerar, dels för att uppnå en högre förståelse för vilka behov som finns och dels för att optimera passformen till affärssystemet. Slutligen är det viktigt att det finns utbildade superanvändare som stöttar och sprider kunskap till användarna av affärssystemet. Kunskapsbidraget från denna studie är två indikatorer som adderats i den modifierade analysmodellen, vilka är Grad av stöd från superanvändare och Ökad kontroll.

Background: Swedish law demands a systematic work environment management system (SWEM) and establishes the employer as responsible for this. In 2016, 44 % of Swedish Work Environment Authorities’ submissions regarded lack of SWEM. The law defines occupational health and safety services (OHSS) as an objective part with expert knowledge within the fields of work environment and rehabilitation. Aim of the study: The purpose of this study is to investigate how OHS engineers employed in OHSSs assist customer enterprises in the work of developing and maintaining OHS management systems. The study further aims to identify resources, factors of success, necessary skills and other factors that facilitate this work. Method: Six semi-structured interviews were conducted with OHS engineers employed in one of the top five largest OHSS companies in Sweden. Result and analyses: Respondents were found to apply similar methods in supporting clients’ OHSM although working in different regional branches and no nationwide training program exists. In working with OHSM support the OHS engineers mainly used self-produced, flexible tools along with external checklists and templates. Dialogue, an active involvement of the client in developing the OHSMS, internal motivation of the company and experience and competence of the OHS engineer was described as the most essential factors of success. Conclusions: Our study shows that the OHS engineers interviewed to a large extent work with OHSM support in a way that is consistent with what is found in other studies to be a successful way of collaborating with client companies. Areas of improvement for the OHSS company include deepening relations with clients, contracts better supporting collaboration and procedures for spotting client’s OHSM shortcomings earlier.There is a challenge to find a balance between giving OHS engineers freedom in choosing how they work, providing clients flexible solutions and assuring that certain standards of service are met.We identify the need of a mentorship program for OHS engineers within the OHSS company that would include tutoring both in OHS interventions and the consultant role.Finally, OHS engineers may need to develop their skills in OHS related business economy and how to integrate OHS interventions with the business strategies of the client companies. / Bakgrund: Svensk lagstiftning kräver att arbetsgivare arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Under 2016 ledde 44 % av Arbetsmiljöverkets inspektioner till anmärkningar på grund av brister i SAM. Lagen definierar företagshälsovård (FHV) som en objektiv part med expertkunskap inom arbetsmiljö och rehabilitering. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur arbetsmiljöingenjörer inom FHV hjälper kundföretag med arbetet att utveckla och underhålla ledningssystem för arbetsmiljö. Studien syftar också till att identifiera resurser, framgångsfaktorer, nödvändig kompetens samt andra faktorer som främjar arbetet med SAM. Metod: Sex semi-strukturerade intervjuer utfördes med arbetsmiljöingenjörer anställda i ett av Sveriges fem största företag inom företagshälsovård. Resultat och analys: Respondenterna använde liknande arbetssätt i arbetet med att stötta kunders SAM. Detta trots att de arbetade i olika regioner inom företaget samt avsaknad av nationella riktlinjer. I arbetet med SAM använde arbetsmiljöingenjörerna framförallt egenproducerade, flexibla verktyg samt externa checklistor och mallar. Dialog, aktiv deltagande av kund under utveckling av SAM, intern motivation hos kundföretaget samt erfarenhet och kompetens hos arbetsmiljöingenjören beskrevs som de viktigaste framgångsfaktorerna. Slutsatser: Studien visar att de intervjuade arbetsmiljöingenjörernas arbete med SAM i stor utsträckning överensstämmer med vad andra studier funnit vara ett framgångsrikt samarbete med kundföretag. Förbättringsområden för FHV-företaget inkluderar fördjupande av kundrelationer, kontrakt som bättre stödjer sådant samarbete och rutiner för att upptäcka brister i SAM tidigare.En utmaning är att hitta en lämplig balans mellan arbetsmiljöingenjörens behov av fritt arbetssätt, erbjuda kunden flexibla lösningar och samtidigt säkerställa en likartad service inom företaget.Behov av ett mentorprogram, som inkluderar handledning inom både arbetsmiljöarbete och konsultrollen, för arbetsmiljöingenjörer inom FHV-företaget identifierades.Slutligen kan arbetsmiljöingenjörer behöva utveckla kompetens inom arbetsmiljöekonomi samt hur arbetsmiljöarbetet kan integreras med affärsstrategier inom kundföretagen.

Sammanfattning Syftet med studien, som grundar sig i en kvalitativ ansats, är att genom semistrukturerade intervjuer få uppfattning om vilka positiva och negativa aspekter det finns med privatisering av barn- och ungdomsvård. Dessutom grundar sig studien på att upptäcka socialarbetare upplevda skillnader i uppföljningsarbetet hos kommunalt utredda familjehem respektive konsulentstödda familjehem. Utifrån tidigare forskning framgår det att barn och vuxna är väldigt beroende av kontinuitet gällande att träffa samma socialarbetare för att uppleva situationen på ett bra sätt. Stor omsättning av socialarbetare leder till att upplevelsen med dessa inte blir lika bra och att förtroendet för socialarbetaren sjunker.   Genom tematisk analys framkom det att uppföljningen av placerade barn skiljer sig beroende på om barnet är placerat i kommunal eller privat verksamhet. I studien framkommer det att socialtjänsten besitter det yttersta ansvaret för det placerade barnet men saknar insyn i de privata aktörernas arbete. Det finns inte heller någon granskning från IVO gällande de privata verksamheterna. Detta skapar en osäkerhet om barnets behov tillgodoses på rätt sätt. / Abstract The purpose of this study is to get an idea through a qualitative method based in semi-structured interviews of which positive and negative aspects exist with the privatization of child and youth care. In addition, the study is based on discovering social workers perceived differences in the follow-up work of municipally investigated family homes and consultant-supported family homes. Previous research conclude that children and adults are very dependent on continuity in meeting the same social worker to experience the situation in a good way. A high turnover of social workers generates a bad experience and a lack of trust between the social worker and client.  Through thematic analysis, it emerged that the follow-up of placed children differs depending on whether the child is placed in a municipal or private operation. In the study it appears that the social service has the ultimate responsibility for the placed child but lacks insight into the work of the private operations. This creates uncertainty as to whether the child’s needs are being met in the right way.

Bakgrund och inledning: Digitaliseringen har förändrat samhället i stort och påverkat både individuella människors och företags vardag. Inom redovisningsbranschen har digitaliseringen haft en betydande inverkan, med övergången från traditionella pappersbaserade system till digitala verktyg och processer. Denna utveckling har inneburit både möjligheter och utmaningar för företag och redovisningskonsulter, där vissa arbetsuppgifter har effektiviserats, förändrats eller till och med försvunnit. Samtidigt har det uppstått en diskussion kring hur digitaliseringen påverkat yrkesrollen för redovisningskonsulter, med vissa studier som menar att yrkesrollen kommer att skifta till en mer rådgivande och strategisk roll. Tidigare forskning har främst fokuserat på de större redovisnings- och revisionsbyråerna, så kallade ”The Big Four” vilket innefattar följande förtag PwC, EY, KPMG och Deloitte, och hur de har anpassat sig till den digitala utvecklingen. Det finns däremot en kunskapslucka när det gäller mindre redovisningsbyråer och hur deras arbete påverkats av digitaliseringen i jämförelse med större byråer. Syfte: Detta är en jämförande studie mellan små och stora redovisningsbyråer. Syftet med denna studie är att undersöka digitaliseringens praktiska effekter på redovisningsprocessen för konsulter på mindre och större byråer samt deras förståelse, känslor och inställning till förändringarna. Uppsatsen fokuserar på hur digitaliseringen har transformerat redovisningskonsulternas arbetsprocess i branschen. Studien analyserar konsulternas redovisningsprocess samt identifierar delar där digitaliseringen haft inverkan. Jämförelse av skillnaderna mellan små och stora byråer gällande praktiska konsekvenser och konsulternas uppfattning av digitaliseringens effekter görs i studien. Målet är att ge en djupare förståelse av digitaliseringens inverkan på redovisningskonsulters praktik. och erbjuda värdefull kunskap för både blivande och verksamma konsulter. Metod: En kvalitativ metod genomfördes för att samla in det empiriska materialet och för att få en djupgående bild över redovisningskonsulternas praktik och hur den har inverkats av digitaliseringen. Tio verksamma redovisningskonsulter intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Digitaliseringen har haft inflytande på redovisningskonsulternas praktiska förståelse och deras redovisningsprocess genom att de har behövt anpassa sig till nya verktyg och metoder. Större byråer har högre digitaliseringsgrad och anpassar sig snabbare till ny teknik. Små byråer har en mer varierad inställning till digitala lösningar, vilket är beroende på kundkretsens preferenser. Digitaliseringen har ökat effektiviteten och förbättrat kommunikationen, men också medfört utmaningar som att lära ut digitala lösningar till äldre kunder och anpassa sig till nya system och teknologier. Trots utmaningar är konsulternas inställning över lag positiv, då digitaliseringen förbättrar effektiviteten och möjliggör mer värdeskapande arbetsuppgifter. / Background and Introduction: Digitalization has changed society at large and affected the everyday lives of both individual people and businesses. Within the accounting industry, digitalization has had a significant impact, with the transition from traditional paper-based systems to digital tools and processes. This development has presented both opportunities and challenges for companies and accounting consultants, where some tasks have been streamlined, changed, or even disappeared. At the same time, there has been a discussion about how digitalization has affected the professional role of accounting consultants, with some studies suggesting that the role will shift towards a more advisory and strategic function. Previous research has mainly focused on the larger accounting and auditing firms, known as "The Big Four" which includes the following companies PwC, EY, KPMG, Deloitte, and how they have adapted to the digital development. However, there is a knowledge gap concerning smaller accounting firms and how their work is affected by digitalization in comparison between the larger firms. Purpose: This is a comparative study between small and large accounting firms. The purpose of this study is to investigate the practical effects of digitalization on the accounting process for consultants at smaller and larger firms and their understanding, emotions, and attitudes toward the changes. The study focuses on how digitalization has transformed the working process of accounting consultants in the industry. The study analyzes the consultants' accounting process and identifies parts where digitalization has had an impact. It also compares differences between small and large firms regarding practical consequences and consultants' perceptions of the effects of digitalization. The aim is to provide a deeper understanding of the impact of digitalization on accounting consultants' practice. Method: A qualitative method was conducted to collect empirical material and obtain an indepth understanding of accounting consultants' practice and how it has been affected by digitalization. 10 active accounting consultants were interviewed through semi-structured interviews.  Conclusion: Digitalization has impacted accounting consultants' practical understanding and their accounting process by requiring them to adapt to new tools and methods. Larger firms have a higher degree of digitalization and adapt more quickly to new technology. Smaller firms have a more varied approach to digital solutions, often depending on their clients' preferences. Digitalization has increased efficiency and improved communication but has also brought challenges such as teaching digital solutions to older clients and adapting to new systems and technologies. Despite the challenges, consultants' attitudes are generally positive, as digitalization improves efficiency and allows for more value-creating tasks.

Vi har studerat vilken inverkan digitala verktyg har på redovisningskonsulters dagliga arbete. Syftet med studien är att förklara hur och varför redovisningskonsulter använder och upplever digitala verktyg i sitt arbete. Den teoretiska referensramen utgår från tidigare forskning om digitaliseringens påverkan på redovisningsbranschen, digitala verktyg som används i redovisningskonsulters arbetsuppgifter dessutom lyfts institutionell teori för att förklara förändringen i redovisningsbranschen. Metoden som vi utgått från i vår studie har varit en kvalitativ metod där vi genomfört semistrukturerade intervjuer med sju deltagande respondenter. Vårt resultat har visat att digitala verktyg har bidragit till förbättringar och effektiviseringar. Genom att implementera digitala verktyg har redovisningskonsulter kunnat minska manuellt arbete och öka automatiseringen och integreringen med olika försystem och bokföringsprogram. Detta har lett till tids- och kostnadsbesparingar samt högre grad av noggrannhet. Studien visar också att införandet av RPA och AI-teknologi erbjuder en intressant framtid, vilket frigör tid för mer värdeskapande arbetsuppgifter som rådgivning, kundkontakt och analysarbete. För att möta risken för att redovisningskonsultyrket försvinner betonar studien behovet av anpassning, kompetensutveckling och säkerhet iimplementeringen av digitalisering. Samt bristen på digitala verktyg i redovisningskonsulternas utbildning, där ansvaret för detta i dagsläget ligger på redovisningsbyråerna. / We have studied the impact of digital tools on the daily work of accounting consultants. The purpose of the study is to explain how and why accounting consultants use and perceive digital tools in their work. The theoretical framework draws on previous research on the impact of digitalization on the accounting industry, digital tools used in the tasks of accounting consultants, and institutional theory to explain the changes in the accounting industry. The method we have used in our study was qualitative, involving semi-structured interviews with seven participating respondents. Our results have shown that digital tools have contributed to improvements and efficiencies. By implementing digital tools, accounting consultants have been able to reduce manual work and increase automation and integration with various subsystems and accounting software. This has resulted in time and cost savings, as well as improved accuracy. The study also shows that the adoption of RPA and AI technology offers a promising future, freeing up time for more value-added tasks such as advisory services, client interaction, and analytical work. To address the risk of the accounting consultant profession disappearing, the study emphasizes the need for adaptation, skills development, and security in the implementation of digitalization. It also highlights the lack of digital tool training for accounting consultants, with the responsibility for this currently lying on accounting firms.

“Knowledge is like money: to be of value it must circulate, and in circulating it can increase in quantity and, hopefully, in value.” – Louis L’Amour Kunskap är ofta något som tas för givet och som självklart i många organisationer men faktum är att kunskap är en värdefull som resurs som rätt hanterad kan vara en väldig tillgång för en organisation. Kunskapshantering eller knowledge management benämns den organisationsteori som behandlar tillvaratagandet av kunskaper som resurser. Centrala begrepp inom knowledge management är erfarenhetsåterföring och kunskapsöverföring, att de lärdomar som organisationen får i uppdrag och projekt ska föras vidare till övriga personer inom organisationenså att de kan användas av andra i senare i projekt. Samhällsbyggnadssektorn är en stor sektor i Sverige med uppemot en halv miljon anställda. Det är en bransch som ofta brukar beskrivas som konservativ och ovillig till förändringar. Inom branschen börjar dock uppfattningen i frågor om kunskap, kompetensutveckling och samarbeten sakta men säkert förändras. Ett företag som aktivt har arbetat med dessa frågor är teknikkonsultföretaget Grontmij AB som beskrivs som en utmanare då de har ambitionen att förändra hela branschen. Grontmij ingår i Europas femte största teknikkonsultkoncern och arbetar framförallt inom husbyggnad, samhällsbyggnad och energi. Sedan företaget blev verksamt på den svenska marknaden har det radikalt förändrats från att vara ett lapptäcke av olika företag med rötter i offentlig verksamhet, till en av de största och mest framgångsrika teknikkonsulterna. Tonvikt i det arbetet har varit att förändra kulturen till en där samarbete och affärsmässighet är ledorden. Syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka hur teknikkonsultföretaget Grontmij arbetar med knowledge management och förhoppningsvis även ge andra teknikkonsulter värdefulla insikter om knowledge management. Empirin om företaget och hur det arbetar med knowledge management har främst samlats in genom deltagande observationer, dokumentanalyser, samtal, intervjuer samt en enkätundersökning. Empirin har tillsammans med de teorier som omfattar knowledge management analyserats utifrån begreppen kultur, organisation, ledarskap och ICT för att ge förslag till hur Grontmij kan förbättra sitt arbete med knowledge management. Slutsatsen är att Grontmij har kommit långt i sitt arbete med att hantera kunskaper men att en lång resa återstår. I fallstudiens slutskede genomgick företaget en organisationsförändring och aviserade en ny vision som sträcker sig ett halvt decennium fram i tiden, i den bör knowledge management ingå som en kärnprocess för att säkerställa att värdefulla kunskaper inte går förlorade. / “Knowledge is like money: to be of value it must circulate, and in circulating it can increase in quantity and, hopefully, in value.” – Louis L’Amour Knowledge is often something taken for granted in many organizations, but the fact is that knowledge is a valuable resource which if well managed can be a tremendous resource for an organization. Knowledge management is the organizational theory that studies the retrieval of knowledge resources. Key concepts are the feedback of experience and knowledge the organization may have learnt in assignments and projects, lessons which will be passed on to other people within the organization so that they can be used by others in later projects. The construction industry is a major industry in Sweden with almost half a million employees. The industry, however, begins to believe in matters of knowledge, skills and collaborations and is slowly but surely changing. A company that has actively worked on these issues is the technical consultant Grontmij AB, whom is described as a challenger due to their ambition to change the entire industry. Grontmij is Europe's fifth largest consulting engineering group, working mainly in building construction, environment and energy. Since it became operational in the Swedish market it has radically changed from being a patchwork of companies with roots in the public sector, to one of the largest and most successful technology consultants. Emphasis of the work has been to change the culture to one where collaboration and business acumen are key ingredients. The purpose of this master thesis has been to explore how technology consultant Grontmij is working with knowledge management and, hopefully, also provide other technical consultants valuable insights on knowledge management. Empirical relevance of the enterprise and how it works with knowledge management have been collected mainly through participant observation, document analysis, conversations, interviews and a survey. Empirical relevance, along with theories concerning knowledge management have been analyzed based on the concepts of culture, organization, leadership and ICT to provide suggestions for how Grontmij can improve its work on knowledge management. In conclusion, Grontmij has come a long way in its efforts to manage knowledge but a long journey remains. In the case study's final phase, the company undertook an organizational change, and announced a new vision that stretches half a decade into the future, in it knowledge management should be included as a core process to ensure that valuable knowledge are not lost.