Bakgrund: Testmaterialet Bedömning av Subtila Språkstörningar (BeSS) togs fram för att bedöma subtila språkliga svårigheter hos bland annat personer med neurodegenerativa sjukdomar. Testet har sedan använts bland annat i dyslexiutredningar då subtila språkliga svårigheter kan förekomma även vid dyslexi.  BeSS saknar dock referensmaterial för flera åldersgrupper vilket behövs för att logopeder ska kunna göra tillförlitliga bedömningar med materialet.   Mål: Att låta gymnasieungdomar genomgå BeSS och sammanställa ett referensmaterial. Att se om det föreligger några prestationsskillnader mellan deltesten och könsskillnader.   Metod: I studien deltog 28 gymnasieungdomar, 16 flickor och 12 pojkar, vilka testades enskilt med BeSS. Deltagarna fick inte ha några kända språkliga svårigheter eller läs-/skrivsvårigheter. Övriga krav var att deltagarna gått i svensk skolklass och fått svensk undervisning på svenska under minst 8 år.   Resultat: Det totala medelvärdet för testgruppen (alla deltesten sammanräknade) var 172 poäng av 210 möjliga med standardavvikelsen 14,5. I studien presenteras även medelvärde och standardavvikelse för var och ett av deltesten: Repetition av långa meningar M=20,8 (SD 4,6), Meningskonstruktion M=27,3 (SD 2,3), Inferens M=25,5 (SD 3,5), Förståelse av logikogrammatiska meningar M=25,2 (SD 3,4), Tvetydigheter M=22,1 (SD 5,0), Förståelse av metaforer M=25,5 (SD 3,9) och Definitioner av ord M=25,6 (SD 3,2). Det förelåg inga könsskillnader.   Slutsats: Denna studie har resultat för 28 gymnasieungdomar vilket är början till ett referensmaterial som behövs för att BeSS fortsatt ska kunna användas kliniskt i logopedisk verksamhet. Deltesten Repetition av långa meningar och Meningskonstruktion blev de deltest där gymnasieungdomarna presterade lägst respektive högst poäng. Det förelåg inga signifikanta könsskillnader. / Background: The test material BeSS was developed to assess subtle language difficulties in people with neurodegenerative diseases. The test has also been used in dyslexia evaluations since subtle language difficulties also can occur with dyslexia. The material lacks reference material for several age groups which is needed to give safer assessments with the material.   Aim: To collect reference material for the BeSS test for high school students. To see if there is differences in performance between the test sections and if there is a gender difference.   Method: The study had 28 participants, 16 girls and 12 boys, who were tested individually with BeSS. The participants did not have any known language difficulties or reading/writing problems and they were required to have attended a Swedish class with Swedish education in Swedish for at least 8 years.   Results: For each of the test sections means and standard deviations are presented. For the individual test sections the students performed as follows: Repetition of long sentences mean 20.8 (SD 4.6), Sentence construction 27.3 (SD 2.3), Inference 25.5 (SD 3.5), Understanding of grammatically logical sentences 25.2 (SD 3.4), Ambiguities 22.1 (SD 5.0), Understanding of metaphors 25.5 (SD 3.9) and Definitions of words 25.6 (SD 3.2). There was not a significant gender difference.   Conclusions: This study presents results for 28 students which is the beginning of a reference material that is needed for the continued use of the test in clinical speech and language pathology work. In the test sections Repetition of long sentences and Sentence construction the students performed the lowest and the highest scores. There was not a significant gender difference.

Syftet med denna studie är att redogöra för forskning kring muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar till att se över vilka arbetssätt elever möter när muntlig kommunikation i matematik är i fokus, samt lärares val av matematiskt språk vid matematikundervisning. Syftet är dessutom att ta reda på vilken betydelse muntlig kommunikation i matematik har för kunskapsutvecklingen hos elever, bland annat för elever med dyslexi och elever med annat modersmål än svenska.   I denna studie beskrivs muntlig kommunikation i matematik, arbetssätt, matematiskt språk samt kunskapsutvecklingen hos elever, utifrån existerande forskning, föregående läroplan samt nuvarande läroplan.   Resultatet visar att utomhusmatematik är ett lämpligt arbetssätt för att elever ska kunna utveckla matematisk kommunikation. Även laborativ matematik har visat sig vara ett arbetssätt som bidrar till grupparbete och muntlig kommunikation. Elevers logiska tänkande utvecklas i samband med muntlig kommunikation i matematik och eleverna får möjlighet att utveckla förmågor som lyfts fram i Lgr11. Lärares val av det matematiska språket påverkar vilket språk elever använder när de kommunicerar med varandra. Det är viktigt att lärare möter elever på ett vardagsspråk men samtidigt måste lärare presentera matematiska begrepp på ett vetenskapligt språk för att undvika förvirring hos eleverna. Forskning visar även att det är viktigt för elever med svenska som andraspråk att lärare inte växelvis blandar mellan ett vardagsspråk och vetenskapligt språk.

Undersökningen är inriktad mot arbetsmetoder och upplevelser av it och alternativa verktyg i klassrumspedagogiska sammanhang. Elever med dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter ligger till grund. Denna studie utgår från två övergripande syften. Dels handlar det om att undersöka hur specialpedagoger och speciallärare i skolan använder sig av it och alternativa verktyg. Dels handlar det om att undersöka hur samarbetet mellan dessa aktörer och Skoldatateket ser ut. I studiens bakgrund nämns bland annat olika begreppsdefinitioner och förklaring av kommunövergripande Skoldatatek. I studiens kapitel om tidigare forskning berörs it-användning i skolan och undersökningen vilar på sociokulturell teori. Studien utgår från kvalitativ och hermeneutisk metod. Undersökningens resultat visar bland annat att grunduppfattningen är att man ställer sig positiv till it-området, men att det finns krav på goda it-kompetenser hos både specialpedagoger och speciallärare. Tidsbrist är vanligt förekommande hos dessa, vilket medför begränsade möjligheter att utveckla it-kompetenser. It och alternativa verktyg ses som en nödvändighet för att bland annat nå kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Samtliga uttrycker en önskan att alla elever på skolorna skall få egna bärbara datorer för att verktygen skall uppfattas mer naturliga av elever. På sikt efterfrågas smidigare tekniska lösningar såsom läsplattor.

The aim of this study is to analyse the factors underlying successful reading and writing education and the educational conditions promoting reflective didactic skills, focusing on the students’ develop­ment of reading and writing abilities. Large international surveys indicate that the consensus concerning read­ing and writing education achieved by science during the past decade has had limit­ed impact on class­room activities. Thus, an underlying question is how research results can be implement­ed in every­day schoolwork. This study uses a praxis-oriented approach by working with classroom observations and reflective communication with teachers about learning processes and pedagogical methodology. The importance of the teachers having a solid theoretical background is underlined since it enables them to identify the students’ developmental stage, to adapt the instruction accordingly and to instant­ly grasp pedagogical opportunities to interpret and utilize the diagnostic signals. Another conclusion is that successful reading and writing education must be viewed in a context of language develop­ment as a whole, involving both its oral and its written aspects. This study also demonstrates that re­search results are perceived by teachers to be more accessible and relevant when the focus is on applied peda­gogics, allowing theory and practical applications to interact. The teachers’ professional development is shown to be an on-going, interactive, social process in which organisation, time and communicative meetings play an important part. Abduction proves to be an effective learn­ing strategy in the development of professional competence whereby academic know­ledge and on-the-spot know-how are allowed to coalesce in practically useful know­ledge. The study’s praxis-oriented approach has made it possible to define the teachers’ experience-based know­ledge at the same time as the theoretical knowledge in the field has developed. This opens up possibilities for scientific theories to establish themselves in practical school work. / <p>En bearbetad version av Catharina Tjernbergs avhandling, med titeln "Framgångsrik läs- och skrivundervisning: en bro mellan teori och praktik", ISBN 9789127137387, finns utgiven på förlaget Natur och kultur 2013.</p>

Detta är en kvalitativ studie med syftet att undersöka lärares uppfattningar om lässvårigheter i grundskolans tidigare år. Vidare syftar studien även till att undersöka hur lärare stödjer eleverna utifrån deras behov samt vilka tillvägagångssätt de använder sig av för att upptäcka lässvårigheter i tid. För att utföra studien har en kvalitativ intervju genomförts med sju verksamma lärare, varav en av dem är verksam i förskoleklass. Resultatet tyder på att det finns många faktorer som påverkar elevers lässvårigheter. Det kan bero på att elever inte har en fonologisk medvetenhet, saknar god ordavkodning eller saknar inre eller yttre motivation. Fortsättningsvis kan det även bero på att någon form av diagnos, så som dyslexi, påverkar elevens läsförmåga. En viktig faktor som tas upp i studien är att elevers problem med läsning aldrig ser likadana ut.  Alla behov ser olika ut och det är lärarens uppgift att hitta en lösning och kunna stödja elevernas fortsatta väg mot inlärning. Slutligen har ytterligare en viktig faktor framkommit av studien, nämligen att en lärare aldrig skall kunna bli överraskad över att en elev visar sig ha lässvårigheter. Det är snarare något de redan skall ha jobbat med för att upptäcka svårigheterna så tidigt som möjligt i undervisningen. / This is a qualitative study with the purpose of examining teachers’ perceptions of reading difficulties in elementary school. Furthermore, the purpose is to examine how teachers support their students based on their needs, as well as what different approaches they use to detect reading difficulties. To examine this, qualitative interviews have been performed with seven active teachers, one of them being active in elementary school. The result that emerged from the study is that there are many factors that affect students with reading difficulties. It can depend on the students not having a phonological awareness, lack of decent word decoding and/or lack of intrinsic or extrinsic motivations. Additionally, it can depend on a diagnosis, such as dyslexia, being involved. An important factor that is brought up in the study is that problems with students’ reading never look the same. Everyone’s needs are different, and it is the teachers’ duty to find a solution and support the students in their continued process of learning. Finally, another factor that has emerged through this study is the fact that a student’s reading difficulties should never come as a surprise as it ought to be the teachers aim to discover reading difficulties as early as possible.

The purpose of this degree project is to study the preschool's work on dyslexia in two different municipalities. To study this area, a case study is used where I look at two different policy documents from the two municipalities I have chosen. By examining the policy documents, I can visualize what similarities and differences exist between the municipalities when it comes to dealing with dyslexia in preschool. The study also uses semistructured interviews where special educators and preschool teachers can respond to dyslexia interview questions to find out what knowledge and experience they have about dyslexia in preschool. The study included four informants, two special educators and two preschool teachers from two different municipalities. They are all active in municipal preschools in each local municipality. In view of the semistructured interviews and case study, I will look at how social interaction affects children's linguistic and cognitive development based on the socio-cognitive theory and how it can benefit children with tendencies of dyslexia in preschool. The study reveals that there is a poor knowledge of dyslexia, which means that there is no active work around it in the preschool world. Instead, special educators and preschool teachers in the two municipalities focus on language, which is an unconscious way of preventing difficulties for children with tendencies to dyslexia. That they offer children songs, rhyme and frames, books, but also that the children can train language sounds and grammar that can stimulate children's upcoming reading and writing development. It also appears in the study that trends in dyslexia may be detected by a failing work memory for a long time. An important conclusion is that conscious adults are one of the children's most important tools when it comes to their development. Preschool teachers and special educators must understand that regardless of whether there are children with dyslexia or not in preschool, they can always work in a preventive manner. Do more exercises where the children can train for example language sounds and grammatics, to benefit children's learning and development for future schooling. Have the children been given the opportunity to train and strengthen their language during their time at preschool, primary school does not have to be a big challenge for them when they start there.

När vi som lärare och blivande speciallärare ser att den beprövade erfarenheten inte räcker för att alla elever ska nå en snabb och säker ordavkodning behöver vi kunskap baserat på vetenskaplig grund för att kunna ge elever i läs- och skrivsvårigheter rätt stöd och hjälp vilket är en utmaning för lärare och forskare. Då tidigare forskning har visat att ett auditivt vitt brus har en påverkan på koncentrationen för elever med ADHD, skulle det också, med tanke på komorbiditeten mellan läs- och skrivsvårigheter och uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter kunna ha en liknande effekt på läsning för elever med läs- och skrivsvårigheter och/eller dyslexi.    Syftet med studien är att undersöka om ett vitt auditivt brus och ett visuellt pixel-brus har någon påverkan på elevers ordavkodning, läsförståelse och arbetsminne och om det kan användas som ett pedagogiskt redskap/assisterande verktyg i undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter i årskurs 4 – 6. I denna studie används tester i ordavkodning och läsförståelse med och utan auditivt vitt brus i hörlurar, samt för arbetsminnet med och utan visuellt pixel-brus på skärm för att få ett mätbart resultat. För att få förståelse av deltagarnas egna upplevelser av brusen och dess eventuella användbarhet har även intervjuer om brusen använts.   Resultatet visar att både det auditivavita bruset och det visuella pixel-bruset har en positiv påverkan på elever i fonologiska svårigheter, både vid ordavkodning och när den fonologiska förmågan prövas. Då studiens resultat bland annat visar att bruset påverkar avkodningen mest skulle det kunna betyda att elever i lässvårigheter kan öka sin läsförmåga genom att tillföra auditivt vitt brus eller visuellt pixel-brus. Den grupp av elever som enligt resultatet verkar bli allra mest hjälpta av de båda brusen är den som uppvisar svårigheter med både ordavkodning, uppmärksamhet och koncentration. Dock får elever med enbart svårigheter med ordavkodningen också positiv effekt vilket tyder på att brusen kan ha en användbarhet, främst inom det specialpedagogiska området.

Jag har kartlagt några av de svårigheter som finns i engelsk stavning jämfört med svensk stavning med hjälp av en kvantitativ undersökning i form av ett stavningstest. Jag ville ta reda på om det är svårare att stava på engelska än på svenska. I studien deltog 55 elever från 10 olika gymnasieprogram, som alla läste A-kursen i engelska. Testet, som utfördes på både engelska och svenska, utformades likvärdigt, så att jag kunde jämföra elevernas stavning av olika fonem och ord på de båda språken. Resultatet visade att de engelska orden var svårare att stava än de svenska, med undantag för dubbelteckningsfel, som förekom mer i undersökningens svenska ord. Färre elever stavade fel på de svenska flerstaviga orden än på de engelska enstaviga. Eleverna hade problem med fler engelska konsonanter än svenska. Det var nästan bara de engelska vokalerna som vållade stavningssvårigheter. Det gick att utläsa flera orsaker till varför vissa språkljud eller bokstäver är svåra att stava, t.ex. om fonemet stavas med två eller fler bokstäver eller om fonemet har många stavningsalternativ. Undersöknings resultat stödjer teorin som bl.a. Spencer (2000, 2001)har lagt fram om att ett språk är svårare att stava ju mindre transparant det är. Min undersökning visar också vilka stavningsregler och vilka fonem vars stavning eleverna kan behöva träna på.

This study investigated the effects of an intensive training period in decoding and spelling with the Wendick model Intensive Reading for students diagnosed with dyslexia. A further aim of the study was to examine the students’ experience of the intense training period. The study included three students, two intervention students in grades 5 and 7 and a control student in grade 5, with diagnosed dyslexia. During five weeks, the two intervention students were involved in intensive training in decoding and spelling with the Wendick model Intensive Reading. The results showed that the intervention students had become more confident in their decoding and spelling on the lists and words included in the training materials. Normalized and standardized pre- and posttests, conducted before and after the intervention, showed positive effects in decoding ability. However, no significant changes had occurred in spelling ability, although the intervention student in grade 7 showed some progress. The students' experience of the training were positive: their motivation had increased, they felt that they had improved both in reading and spelling, and they affirmed their willingness to continue training with reading lists. In conclusion, this study proposes that also older students with diagnosed dyslexia can benefit from intensive training in decoding and spelling.

Syftet med studien var att undersöka ämnesbehörighet och specialpedagogisk kompetens hos lärare som undervisar i engelska på mellanstadiet samt att undersöka om, hur och vilket stöd som ges i engelska till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Syftet var också att undersöka vilka undervisningsmetoder/strategier lärare använder för att utveckla elevernas ordförråd. Enkätundersökning i form av webbenkät och sex observationer genomfördes där enkätresultaten behandlades kvantitativt och observationerna kvalitativt.                                                   Undersökningen visar att behörigheten i engelska är mycket god men att den specialpedagogiska kompetensen och upplevelsen av om den är tillräcklig, ligger på en lägre nivå. Stöd gavs från åk 4 på de flesta skolor och olika professioner gav stöd på många olika sätt. Vanligt var anpassad glosläxa och alternativa förhörsformer. Tillgången till alternativa verktyg verkar god på skolorna men användandet skiftar. Stavning, ord- och läsförståelse är de svårigheter som lärare upplever är vanligast hos elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och de flesta lärare kombinerar olika metoder/strategier i engelskundervisningen för att utveckla ordförrådet hos dessa elever.