Uppsatsen Den performativa uppväxten syftar till att studera den heterosexuella matrisens verkan i tre svenska skolskildringar. Som teoretisk grund för undersökningen används såväl Yvonne Hirdmans teori om hur genussystemet bärs upp av de logiska fundamenten isärhållning och könshierarki, som Judith Butlers queerfeministiskt filosofiska dekonstruktion av kön som kategori. De skönlitterära verk som analyseras är Agnes von Krusenstjernas Tony växer upp och Tonys läroår, Jan Guillous Ondskan och Jonas Gardells trilogi En komikers uppväxt, Ett ufo gör entré och Jenny. Genom ett textanalytiskt tillvägagångssätt med komparativa inslag undersöks hur genusstereotyper reproduceras och stabiliserar heterosexualiteten som obligatorisk norm, vidare hur dessa processer gestaltar ungdomars identitetstillblivelse i den skönlitterära skolmiljön. De tre skolskildringarna statuerar exempel som belyser hur grupptryck och okritisk medvetenhet resulterar i kollektiv könsseparerad performativitet. Den komparativa analysen av de olika skönlitterära verken framhäver genussystemets samtidigt stabila och föränderliga karaktär. De olikartade verken stärker tesen om könsnormer som kulturella, samhälleliga och tidsanpassade konstruktioner, där dock samtida manliga och kvinnliga ideal definieras utifrån varandra likt binära motsatser. Dessa, utifrån varandra definierade genus, stabiliserar en biologistisk heteronormativ beroendeställning mellan en dominant manlighet och en underordnad kvinnlighet. Genom applicerandet av Butlers teori om genussymmetri som en naturaliserad diskurs snarare än en biologisk sanning analyseras hur de olika utanförskap som gestaltas i skolskildringarna samtidigt avslöjar och stärker genussystemet.

Uppsatsen behandlar frågorna om vad en komplex tjänst är, vilka kriterier som EU-domstolen ställer upp för att klassificera komplexa tjänster som ett eller flera tillhandahållanden enligt mervärdesskatterätten, vilka kriterier som tillämpas vid klassificeringen av den komplexa tjänsten diskretionär portföljförvaltning samt om svensk rätt kan anses förenlig med EU-rätten.

August Strindbergs dramer Till Damaskus I, Ett drömspel och Spöksonaten har många likheter och brukar ofta refereras till som ”drömspel” på grund av deras drömlika stämning. Vad skapar denna stämning? Den här uppsatsen undersöker hur olika typer av upprepning utgör grepp med vilka Strindberg bygger sin speciella värld, som står mitt emellan drömmen och verkligheten. Det är en närläsning som både ser till makro- och mikroperspektiv; undersökningen gäller både retoriska språkfigurer i dialogen och större strukturella upprepningar i dramat.   Upprepningens betydelse för skapandet av drömstämningen i Till Damaskus I, Ett drömspel och Spöksonaten kan i en bredare bemärkelse inte överdrivas. Trots dess mycket olika former i dramerna spelar den i alla tre pjäserna en stor roll. I Till Damaskus I är den strukturella och materiella upprepningen avgörande grepp i dramat. I Ett drömspel är återkommande scener och inte minst upprepningen i replikerna påtagligt och skapar effektivt en känsla hos läsaren av att befinna sig i en dröm. I Spöksonaten är det upprepningen av tidigare händelser innan dramats början i form av traumatiska minnen i olika konkretiserade former, som spelar störst roll och som man skulle kunna hävda utgör dramats mest bärande komponent. Trots dramernas många olikheter, förenas de av många likheter – så många och grundläggande att det inte skulle vara omöjligt att kalla dem för en drömspelstrilogi.

This thesis is about the twofold role teachers in the after-school centers have if they also teach a practical aesthetic subject in addition to the after-school center. The thesis is based on six different scenarios that I, as a professional, have been involved in in my daily work. The essay aims to investigate the twofold role of teachers in after-school centers, in terms of the competence to teach a practical aesthetic subject. I explore concepts such as ethics of duty and professional ethics and link it to leadership and the importance of the subject of music. The questions I have asked are: What ambiguities are there for the school management in how they should set up the work for us who teach both in after-school centers and a practical aesthetic subject? In what ways can this possible ambiguity contribute to difficulties in the two-part professional role for me as an employee? Which solutions lie within myself and which lie within the employer? The most important result is that both management and teachers in the after-school center have a part in the responsibility to make the role sustainable. And that there will take some time for the new role to be a natural part of the Swedish school system. / Denna vetenskapliga essä handlar om det dubbla uppdraget som lärare i fritidshem har då de även undervisar i ett praktiskt estetiskt ämne utöver undervisningen i fritidshemmet. Uppsatsen tar avstamp i sex olika scenarier som jag som yrkesverksam har varit med om i mitt dagliga arbete. Essän syftar till att undersöka vilken tudelad roll som lärarna mot fritidshem har, i och med behörigheten att undervisa i ett praktiskt estetiskt ämne. Jag utforskar begrepp som pliktetik och yrkesetik och kopplar det till ledarskap och musikämnets betydelse. De frågor som jag har ställt är: Vilka otydligheter finns det för skolledningen i hur de ska lägga upp arbetet för oss som undervisar både i fritidshem och ett Praktiskt estetiskt ämne? På vilka sätt kan denna eventuella otydlighet bidra till svårigheter i den tudelade yrkesrollen för mig som anställd? Vilka lösningar ligger hos mig själv och vilka ligger hos arbetsgivaren? Den metod som jag har använt i denna uppsats är essäskrivande. Det viktigaste resultatet är att både ledning och lärare i fritidshemmet har en del i ansvaret att göra rollen hållbar. Men också att det kommer ta tid innan lärare mot fritidshem har en naturlig plats i den svenska skolan.

Syftet med denna studie var att bidra med fördjupad förståelse för vilka friskfaktorer som är avgörande för långtidsfriskhet ur ett medarbetarperspektiv. Detta genom att studera vad medarbetare inom sociala sektorn i Borlänge kommun upplever bidrar till välbefinnande och friskhet på arbetsplatsen. Vidare ämnade denna studie ge förslag på hur arbetet med friskfaktorer inom Borlänge kommun kan utvecklas. För att på bästa sätt kunna besvara syftet valdes en kvalitativ metod där tillvägagångssättet för insamling av empiri var semistrukturerade intervjuer med långtidsfriska medarbetare från verksamhetsområdet personlig assistans.  Resultatet visar att begreppen stödjande ledarskap, god kommunikation, delaktighet i beslutsfattande, balans mellan arbetsliv och privatliv samt ett positivt arbetsklimat är faktorer som tenderar att ge positiva effekter för hälsa då de finns på arbetsplatsen. Ytterligare faktorer som kunde identifieras var trygghet till följd av lång erfarenhet samt arbetsmoral kopplat till lojalitet. Erfarenheten beskrivs som ett hjälpmedel att hantera olika situationer som kan tänkas uppstå i arbetssituationen samt som stressreducerande eftersom det skapar en tydlighet kring vilka förväntningar som finns i arbetet och mellan kollegorna. Hög arbetsmoral till följd av lojalitet verkar bottna i en vilja att bidra till en medmänniskas nytta genom att vara en viktig resurs i dennes liv.   Denna studie visar betydelsen av ett stödjande ledarskap för förtroendet och tilliten dels mellan chef och medarbetare, dels medarbetare emellan, vilket i förlängningen även påverkar möjligheten till delaktighet samt tryggheten i den egna arbetssituationen. Slutligen visar studiens resultat att friskfaktorer under vissa omständigheter kan bidra med nya möjligheter till främjande arbetsmiljöarbete. / The purpose of this study was to contribute to a deeper understanding of factors that are crucial for long-term well-being and health from an employee perspective. This by studying what employees in the social sector in Borlänge municipality experience contributes to well-being and health in the workplace. Furthermore, this study intended to give suggestions on how the work with health factors in Borlänge municipality can be developed. To best answer the purpose, a qualitative method was chosen in which the approach for collecting empirical data was semi-structured interviews with long-term healthy employees from the area of personal assistance. The results showed that factors such as supportive leadership, participation, autonomy, positive work climate and work-life balance were common in the respondents work situation, which are factors that has shown to have a positive effect on employees' health. Furthermore, the respondents' long-term well-being and health could also be explained by additional health factors that were identified in their work environment. The respondents described that security due to long work experience and work ethic linked to loyalty were factors that contributed to their well-being. The experience is described as a means of handling various situations that may arise in the work situation as well as stress reducing as it creates a clarity about what expectations are in the work and between colleagues. High work ethic due to loyalty seems to be rooted in a desire to contribute to the benefit of another human by being an important resource in his or her life. All in all, the results show that the foundation for successful environment work with health factors requires security and trust partly between the manager and employees and partly between the employees. Finally, the study's results show that, in certain circumstances, health factors may contribute to new opportunities for promoting work environment work.

Denna essä är en del av ett projekt som utforskar verktyg och metoder för dokumentära berättelser om landsbygden, från ett perspektiv av en dokumentärfilmare utan tolkningsföreträde på platsen. Om maktstrukturer, fördomar, och plats som huvudkaraktär. Projektet består dels av den konstnärliga praktiken, och dels av filosofiska reflektioner på dessa ämnen, med en dokumentär kortfilm som utgångspunkt.

Syftet med studien är att undersöka hur estetiska lärprocesser kan bidra till en inkluderande undervisning i elevers utvecklande av literacy. Frågeställningarna berör begreppet estetiska lärprocesser, hur lärare beskriver att estetiska arbetsformer integreras med literacyhändelser och vilka möjligheter lärare ser i sådan undervisning ur ett inkluderande perspektiv. Studiens teoretiska ram utgörs av New Studies Literacy och empirin analyseras utifrån The four Literacy Model, resursmodellen (Freebody & Luuk, 1990). Studien är baserad på intervjuer med semistrukturerade forskningsfrågor. Fem lärare, med olika erfarenhet av estetiska lärprocesser som berättade fritt utifrån frågorna, intervjuades. Det huvudsakliga resultatet av studien synliggör hur elever, i literacyhändelser med estetiska arbetsformer, kan erbjudas praktiker som stödjer de fyra delarna i att utveckla literacy samt de möjligheter lärare ser i undervisning med estetiska lärprocesser, ur ett inkluderande perspektiv. / The purpose of the study is to investigate how aesthetic learning processes can contribute to an inclusive teaching in students' development of literacy. The questions concern the concept of aesthetic learning processes, how teachers describe that aesthetic forms of work are integrated with literacy events and what opportunities teachers see in such teaching from an inclusive perspective. The theoretical framework of the study consists of New Studies Literacy and the empirics are analyzed on the basis of The four Literacy Model (Freebody & Luuk, 1990). Five teachers were interviewed. The main result of the study shows how students, in literacy events with aesthetic forms of work, can be offered practice that support the four parts of developing literacy and the opportunities teachers see from an inclusive perspective.

Inom sociologins, miljöpsykologins och kulturgeografins verksamhetsområde undersöks det bland annat hur människan påverkas av den byggda miljön. Det är därför väsentligt att undersöka hur människor förhåller sig till den byggda miljön och framför allt till byggnader genom att lyfta fram strukturer som kan användas i arbetet för jämställdhet. Ett sätt att bidra positivt i jämställdhetsintegrering vid byggnadsutformning är att lyfta fram genusperspektivet i samtliga processer vid ett byggnads- utformningsprojekt. För att lyckas med att utforma genusanpassade byggnader som tar hänsyn till brukarens olika behov, är tillgång till könsuppdelade data en förutsättning för att utformning av byggnader ska ske på ett jämställt sätt. Idag finns det brist på genusuppdelade data i många områden vilket leder till konsekvenser av olika grader.  Studien syftar till att bidra med ökad förståelse om hur brist på könsuppdelade data leder till byggnadsutformningar som inte är lämpliga för brukaren med olika kön. Målet är därmed att identifiera vilka utrymmen samt vilka byggnadsdelar i en byggnad som kan tänkas vara genuskritiska och beroende av könsuppdelade data. Ett annat syfte med arbetet är att undersöka hur bör data samlas in och användas för att byggnader utformas på ett sätt som passar bra för båda könen.  Studien baseras på en litteraturstudie samt en intervjustudie. Intervjustudien utgörs av fyra perspektiv varav en arkitekt, en politiker, en SIS:s projektledare inom bostadsutformning samt två byggherrar. Intervjuerna syftade till att undersöka hur ovannämnda aktörer förhåller sig till genusperspektivet inom byggnadsutformning och vilka utrymmen och delar i byggnader kan vara viktiga gällande genus- perspektivet, samt vad de ser för utmaningar och möjligheter med att samla in och använda köns- uppdelade data vid utformning av byggnader. Litteraturstudien utfördes delvis för att få en förståelse för ämnet samt för att kunna jämföra information från intervjustudien med resultatet från litteraturen.  Resultatet från studien visar att det är brukarens behov i form av genusuppdelade data som avgör hur en jämställd byggnad ska se ut. Litteraturstudien visade att trots byggnadsplanerarnas försök till en genusanpassad byggnadsutformning och implementering, kan upplevelse och användning av byggnader skiljas mellan män och kvinnor. Analysen av intervjustudien och dess jämförelse med litteraturstudien visade att byggnadsdelar så som kök, hygienrum, sovrum, gemensamma ytor samt toaletter på offentliga platser kan tänkas vara könskritiska utrymmen i en byggnad. Detta för att antropometriska mått hos män och kvinnor ökades något efter flera decennier då måttsättning av flesta byggnadsdelar är baserad på antropometriska studien som utfördes i slutet av 1960-talet. Dessutom biologiska förutsättningar så som graviditet, förlossning, klimakteriet, menstruation och så vidare ger upphov till att kvinnor har andra behov när det gäller användning av olika utrymmen och byggnadsdelar och därmed är de i behov av mer bättre anpassad utformning än dagens byggnadsutformning. En annan faktor som gör byggnadsdelar könskänsliga är styrkor hos olika kön. Analysen visade att faktorer så som köksinredning, fönstersättning, balkongens säkerhet, dörröppning, ljudisolering av sovrumsväggar samt termiska komforten kan leda till byggnadsfunktioner som kan ha könsspecifika betydelse.  Resultatet visar att det är centralt att man använder sig av data som är könsuppdelad och fri från partiskhet för att kunna uppnå byggnadsutformning som passar bra för båda könen. För att uppnå detta är det viktigt att det ska finnas konkreta byggregler som tar hänsyn till genusperspektivet, att aktörer har kommunikation och samråd genom en genomförandestrategi och processordning, att involvera brukaren i projektet vid ett tidigt skede samt att det finns en maktbalans mellan manliga och kvinnliga aktörer där jämnt antal män och kvinnor har beslutfattande och ledande roller, vilka ska ha relevanta kompetens och kunskap om genus- och jämställdhetsfrågor. Det är viktigt att ta fram ett verktyg som man kan kontrollera genuskvalitéerna på ett mätbart sätt eller i form av en checklista.  Forskningsområdet som har belysts i denna studie är under utveckling och kompletterande forskning är nödvändigt. Förslagsvis skulle fortsatta studier kunna undersöka om det finns skillnader på män och kvinnor med samma funktionsnedsättning vid användning av olika byggnadsdelar. Ett annat förslag skulle kunna vara att undersöka hur försäkringsbolagen och bankväsendet ser på genuskvalitéer inom en byggnadsutformning då de håller på att ta över bostadspolitiken. / In the field of sociology, environmental psychology, and cultural geography, it is investigated, among other things, how humans are affected by the built environment. It is therefore important to examine how people relate to the built environment and, especially to buildings by highlighting structures that can be used in the work for gender equality. One way to make a positive contribution to gender integration in building design is to highlight the gender perspective in all processes in a building design project. To succeed in designing buildings based on gender equality that consider the user's different needs, access to gender data is a prerequisite for the design of buildings to take place in an equal manner. Today, there is gender data gap in many areas, which leads to consequences with different degrees.  The aim of the study is to contribute to an increased understanding of how a gender data gap leads to building designs that are not suitable for the user with different genders. The goal is therefore to identify which spaces and components in a building may be gender critical and dependent on gender data and how data should be collected and used to ensure that buildings are designed in a way that is suitable for both sexes.  The study is based on a literature study and an interview study. The interview study considers the perspective of four actors which are an architect, a politician, a project manager in housing design from Swedish institute for standard and two investors. The interviews aimed to examine how the above- mentioned actors relate to the gender perspective in building design and what spaces, parts and functions in buildings can be important regarding the gender perspective and what they see as challenges and opportunities in collecting and using gender data in building design. The literature study was done to gain an understanding of the subject and to compare information from the interview study with the results from the literature.  The results from the study show that it is the user's needs in the form of gender data that determine what a gender-equal building should look like. The literature study showed that despite the building planners' attempts at a gender-adapted building design and implementation, the experience and use of buildings can be distinguished between men and women. The analysis of the interview study and its comparison with the literature study showed that spaces such as kitchens, hygiene rooms, bedrooms, common areas and toilets in public places can be considered gender-critical building components. This may be because anthropometric measurements in men and women increased slightly after several decades, as the measurement of most building components is based on the anthropometric study carried out in the late 1960s. In addition, biological conditions such as pregnancy, childbirth, menopause, menstruation and so on leads to women having different needs during using of different building components; therefore, they need different building designs than today's designs. Another factor that makes building components gender sensitive is the strengths of different genders. The analysis showed that factors such as kitchen interior design, window replacement, balcony security, door opening, sound insulation of bedroom walls and comfort temperature can lead to building functions that can have gender-specific significance.  The results show that it is pivotal to use gender data that is free from bias to achieve building designs that are suitable for both sexes. To accomplish this, it is important that there are specified building rules that consider the gender perspective; communication and consultation between actors through an implementation strategy and process order; to involve the user of the building in the project at an early stage and that there is a balance of power between men and women actors. An equal number of men and women that have decision-making and leadership roles, who must have relevant skills and knowledge of gender and equality issues are important factors for achieving gender-adapted building. It is necessary to have tool that enable checking the gender qualities in a measurable way or in the form of a checklist.  The research area in this study is under development and additional research is needed. For example, further studies could investigate whether there are differences between men and women with the same disability when using different building components or how insurance companies and the banking system view gender qualities in a building design when they are taking over housing policy.

Intimate partner violence (IPV) is a recognized and widely discussed social problem  that affects women in a global perspective. One group that is considered to be particularly vulnerable are women who have been subjected to violence and also struggle with addiction. There are relatively few studies that have been conducted in this field, especially on how women's shelters work with these women. This essay aims to increase knowledge about the professional discretion in providing support to women who have been subjected to violence and struggle with addiction within women's shelters. We chose to analyze the data by using Lipsky's theory of Street-Level Bureaucracy, where we focused on the professionals' discretion. The empirical material consisted of semi-structured interviews with eight professionals from various women's shelters. The results show that the professional's discretion is influenced by individual factors in the form of their own attitudes towards the women and their view of the assignment. The results also show that organizational factors such as the board's interests, financial resources and competence, affects the professional's discretion.

Nature as a record  The aim of this study is to investigate how places in nature can fit into the description of a record and how nature itself can be seen as an archive. Many people have close relationships to places in nature and it's clear that immaterial cultural heritage is embedded in nature all around us.  In this essay we look at small examples like a tree or a stone with a special relationship to a person but also at nature as a whole. We ask the questions: can nature be seen as an archive? How can a widened archival concept include places in nature? And can this benefit a larger representation in the archives? We investigate how nature can be a subject as opposed to an object that cannot be taken out of its original environment. Therefore a tree or a stone should be archived in the context where it originated.  In previous research of living archives, researchers focus on how the archive can see to the needs of indigenous people around the world, as they investigate how cultural heritage embedded in the landscape can be preserved in archival terms. For this study we have done interviews with five people within the Sami indigenous community in Sweden, asking them about their personal relationship to a place in the natural environment and how this connection is related to personal and cultural history and heritage. The result of these interviews have been used to analyse how a place in nature can fit into an archival concept and how personal relationships to nature touches on values like identity, language, knowledge trading, cultural heritage places and history. The questions are raised through the lens of archival theory and phenomenology, as how archives can be seen as in constant change. The questions touches on many aspects in both archival science, cultural heritage, indigenous representation, climate changes and the colonial heritage of the archives.