Syftet med studien är att ta reda på förskollärares beskrivning av sin egen roll i barnens lek samt vilken betydelse deras roll har för barns utveckling och lärande. Problemområdet för studien är att se vilken roll förskollärarna tar i leken samt hur de ser på lärandet som sker i leken. Denna studie utgår ifrån den sociokulturella teorin avseende förskollärarens roll i leken. Studien använder en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Vi har i studien intervjuat åtta förskollärare. Vidare har vi gjort en tematisk analys för att få en inblick i likheter och skillnader i förskollärarnas svar. Resultatet visade på vikten av leken i förskolan och förskollärarna var överens om att deras roll i leken är av stor betydelse för barns utveckling och lärande. Slutsatsen av studien är att det krävs kompetenta förskollärare som kan se när och hur hen behöver kliva in i leken för att stötta och utmana barnen i deras lärande och utvecklande.

Mot bakgrund av både tidigare forskning och egna upplevelser framkommer det att dans inte är ett vanligt förekommande ämne i förskolan. Därför väcktes intresset av att undersöka dansens plats i förskolan. Således är syftet med föreliggande studie att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med dans och vilken roll förskollärarna har i dansundervisningen utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden som användes för att samla in emperi var semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från olika förskolor i södra Sverige. Därefter genomfördes en tematisk analys för att kategorisera förskollärarnas utsagor. Resultatet synliggör dansens komplexitet i förskolan och att det inte är ett prioriterat ämne. Dansen som barnen erbjuds är främst den spontana dansen och den används i första hand som en metod med andra syften än dans. Det framkommer även att förskollärarna har olika uppfattningar om vad som räknas som dansinnehåll och inte, vilket därmed påverkar barnens möjligheter till lärande om dans. Dessutom synliggörs att både fysiska artefakter och förskolläraren själv kan ses som ett verktyg i dansundervisningen. Samtliga förskollärare inser sin viktiga roll som förebild i dansen, men det skiljer sig mellan förskollärarna om de är bekväma i att leda dans eller inte. Utifrån resultatanalys och diskussion kan slutsatsen dras att dans bör få en tydligare plats i förskolans verksamhet, där kompetensutveckling ses som det mest väsentliga för att utveckla dansen som ämne i förskolan.

Syftet med studien är att få större kunskap om hur förskollärare ser på den fria lekens betydelse för barns utveckling och lärande. För att genomföra undersökningen gjordes kvalitativa intervjuer med sju verksamma förskollärare. Datamaterialet genomgick en tematisk analys, vilket resulterade i framväxten av tre övergripande teman. I resultatet framkommer förskollärarnas uppfattningar om den fria leken där det går att se likheter och skillnader i förskollärarnas syn på fri lek. Förskollärarna berättar att de ser den fria leken som en aktivitet där barnen är i centrum och att det är barnen som styr hur leken ska formas. Studien visar att förskolläraren intar olika roller i den fria leken. Alla intervjuade förskollärare är överens om att det är viktigt att finnas i närheten av leken även om deras deltagande är på sidan av. Förskollärarna menar att barnen lär sig och utvecklar många av sina förmågor i fri lek. De var överens om att kliva in i leken när barnen behövde stöttning eller bad om hjälp. Däremot tyckte förskollärarna att balansgången mellan att delta i leken och att störa barnen så att leken kommer av sig är komplex. Ett par förskollärare uttryckte svårigheter med fri lek. Det handlade om hur tiden i verksamheten ska disponeras. De menar att rutiner och planerade aktiviteter tar en stor del av tiden. Studien visar på att förskollärare i förskolans verksamhet har kunskap och förståelse för hur betydelsefull den fria leken är för barnens utveckling och lärande. Denna studie bidrar till att skapa bättre kunskap om fri lek och förskollärares roll i att bidra till eller begränsa barns utveckling och lärande.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på utomhuspedagogik. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem förskollärare på fyra olika förskolor. Fyra av intervjuerna genomfördes via telefonintervju eller Skype och en på plats på förskolan. Varje förskollärare fick svara på sex öppna frågor. Svaren transkriberades, och kodades in i fem olika teman utifrån respondentens svar. Resultatet av undersökning visar att de intervjuade förskollärarna ser att barn tar till sig utomhuspedagogik om förskolläraren är närvarande, nyfiken och engagerad. Enligt förskollärarna är utomhusmiljön ett bra sätt att röra sig i eftersom det finns fria ytor och större möjligheter att röra sig i än inomhus. Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade förskollärarna ser fördelar med utomhuspedagogik. I utemiljön leker och samspelar barn bättre mellan varandra. De intervjuade förskollärarna kan se vädret som en nackdel i utomhuspedagogiken. Slutsatser från studien är att utomhuspedagogik har stor betydelse för barn och förskollärarens roll har stor inverkan på barns upplevelse av utomhuspedagogiken.

No description available.

The purpose of the study is to contribute knowledge about preschool teachers' perceptions of planning and implementation of physical activity in preschool teaching, so that all children have the opportunity to participate to a sufficient extent. In order to collect preschool teachers' perceptions of the phenomenon, we used semi-structured interviews, where five preschool teachers were interviewed. We have started from a phenomenographic approach, which also provides a starting point in the interviews. To produce the results, we used the phenomenography analysis model where concepts, categories and outcome spaces become central. The results showed that the preschool teachers perceive that physical activity is important but also a challenge. They also perceive that the physical activity takes place most spontaneously in preschool due to various limitations. Furthermore, they perceive that the physical activity is carried out both indoors, on the schoolyard and in nearby environments, which also provides the opportunity for different tools. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningarav planering och genomförande gällande fysisk aktivitet i förskolansundervisning, för att alla barn ska få möjlighet att delta i tillräcklig omfattning.För att samla in förskollärares uppfattningar kring fenomenet har vi använt ossav semistrukturerade intervjuer, där fem förskollärare intervjuades. Vi harutgått ifrån en fenomenografisk ansats, som också ger en utgångspunkt iintervjuerna. För att få fram resultatet använde vi oss av fenomenografinsanalysmodell där begreppen, kategorier och utfallsrum blir centrala. I resultatetframgick det att förskollärarna uppfattar att den fysiska aktiviteten är viktigmen också en utmaning. De uppfattar också att den fysiska aktiviteten skermest spontant i förskolan på grund av olika begränsningar. Vidare uppfattar deatt den fysiska aktiviteten utförs både inomhus, på gården och i närliggandemiljöer, vilket också ger möjlighet till olika redskap.

Many children spend a large part of their days at preschool and therefore the activities are an important part of the children's language development. The play should have a central part of the activity because it allows the children to be challenged and supports their development of the language. With the study, we therefore wanted to investigate how preschool teachers use free play to promote children's language development. The aim of the study is therefore to make visible the different ways in which preschool teachers communicate with the youngest children in order to promote their language development in free play. In order to be able to answer the questions, two different qualitative methods have been carried out. The study consists of four observations and two interviews. The observations were carried out in two different departments in one and the same preschool, where two preschool teachers participated. The interviews were conducted on the two preschool teachers who were observed. Collected material has been analyzed based on the socio-cultural perspective. Selected concepts from the theory are mediating tools, proximal development zone and scaffolding. The results show that the preschool teachers take the role of being present and responsive in order to support the children in their language development. The different forms of communication that the preschool teachers use in the children's free play are naming concepts, putting words to children's actions, asking questions, repeating and signs as support. The study's conclusions are that preschool teachers can work with language development in children's free play by being aware that these roles and forms of communication are useful tools for developing children's language. These aids do not require any major preparations, but the important thing is that you meet the children at their level and start from their interests in the play. / Denna fenomenografiska studie har haft som syfte att belysa förskollärares uppfattningar om barns rättigheter och möjligheter till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö. För att ta reda på förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter av detta komplexa ämne användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studiens fenomen består av fysisk aktivitetoch har analyserats genom Erikssons (1999) fenomenografiska analysschema. Fenomenet har avgränsats till tre olika beskrivningskategorier av uppfattningar utifrån studiens syfte och frågeställningar. Dessa beskrivningskategorier, tillsammans med deras respektive underkategorier, representerar studiens samlade utfallsrum.Studiens resultat visar att förskollärarna betraktar fysisk aktivitet som en viktig del av barns hälsa och ser sig själva som viktiga förebilder. De betonar betydelsen av sitt eget förhållningssätt när det gäller att skapa möjligheter och övervinna hinder för barnens fysiska aktivitet i förskolans inomhusmiljö. Genom att ge barnen möjligheter till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö samt värdesätta barnens inflytande genom att aktivt lyssna på deras önskemål, anser förskollärarna att de tillgodoser barnens rättigheter till fysisk aktivitet.Studiens slutsats är att förskollärares uppfattningar om fysisk aktivitet har en direkt inverkan på de miljöer och de möjligheter som skapas för barnen att vara fysiskt aktiva. Därmed blir förskollärarnas förhållningssätt och uppfattningar även avgörande för förverkligandet av barns rättigheter till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö

I Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (2018) beskrivs leken som grundläggande för barns lärande, utveckling och välbefinnande. Däremot uttrycks det inte i läroplanen hur begreppen inkludering och exkludering bör kopplas till barns lek samt hur detta kan prägla såväl barngruppen som leken. Utifrån detta resonemang är syftet med denna studie att undersöka hur inkludering och exkludering yttrar sig mellan barn i den fria leken samt lyfta fram förskolans förebyggande arbete gällande utanförskap. Detta även genom att studera förskollärarnas agerande i förhållande till begreppen inkludering och exkludering i barns fria lek. För att besvara syftet är studiens frågeställningar följande: 1. Hur yttrar sig inkludering och exkludering i förskolans rådande barnkultur i den fria leken? 2. Vilka strategier används av barn för tillträde samt exkludering i den fria leken? 3. Hur agerar barnen om förskolläraren avbryter en pågående fri lek? 4. Hur yttrar sig förskollärarens agerande under barns fria lek, utifrån ett inkluderande och exkluderande perspektiv?   I studien används en kvalitativ metod, i form av observationer för att kunna skapa en inblick i det sociala samspel som sker i förskolemiljön. Detta fördjupas utifrån Corsaros barndomssociologiska perspektiv.   Studiens resultat visar att det förekommer en acceptans kring barns användande av såväl inkluderande som exkluderande situationer i den fria leken, genom exempelvis användandet av tillträdesstrategier. Vidare visar resultatet att förskollärarens agerande och närvaro vid barns fria lek både kan ha en positiv och en hämmande inverkan på barns inkludering och exkludering av varandra.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare kan utnyttja den fysiska miljön för att gynna barns lärande i kemi. Studiens resultat bygger på data insamlat av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare i två olika kommuner. Studien utgår från det teoretiska perspektivet Reggio Emilia med fokus på miljön som tredje pedagog och pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att miljön har en betydelsefull del i arbetet med kemi i förskolan. Hur förskollärare väljer att utforma den fysiska miljön i förskolan kan ha en betydande roll för barnens lärande. Miljön kan ses som en tredje pedagog, där tillgängligt material kan skapa en nyfikenhet för barnen att utforska kemi i vardagen. Att använda sig av material och kemiska begrepp vid olika aktiviteter var något som samtliga förskollärare ansåg vara viktigt. Det framkom även att den pedagogiska dokumentationen i miljön ansågs vara betydelsefull för barnens möjlighet att reflektera och utmanas vidare i sitt lärande. Sammantaget kan förskollärarens roll i arbetet med kemi i förskolan ses som den viktigaste komponenten för att barnens lärande i kemi ska gynnas. / The purpose of this study is to increase knowledge about how the preschool teacher uses the physical environment to benefit children's learning in chemistry. The results of the study are based on data collected from qualitative semi-structured interviews with nine preschool teachers in two different municipalities. The study is based on the theoretical perspective Reggio Emilia with focus on the environment as a third educator and pedagogical documentation. The results show that the environment has a significant part in the work with chemistry in preschool. How preschool teachers choose to design the physical environment in preschool can play a significant role in children's learning. The environment can be seen as a third educator, where available material can create a curiosity for children to explore chemistry in everyday life. Using chemical concepts in various activities and materials was something that all preschool teachers considered important. It also emerged that the pedagogical documentation in the environment was considered important for the children's ability to reflect and be further challenged in their learning. Overall, the role of the preschool teacher’s work with chemistry can be seen as the most important component to benefit children's learning in chemistry.

Bildskapande används både inom förskola och skola där helheten av erfarenheter, kunskaper, känslor och upplevelser gynnar barns kunskapsutveckling. Syftet med studien har varit att öka kunskapen om förskollärares olika syn på bildskapande verksamhet i förskolan. I studien användes metoden intervju. Intervjuerna genomfördes enskilda och i grupp. Resultatet pekar på förskollärarnas olika synsätt på bildskapande verksamhet i förskolan, där förskollärarna beskriver att bildskapande blir ett sätt för barn att uttrycka sig och kommunicera på, där samspelet och kommunikationen bidrar till barns utveckling. Förskollärarna uttrycker att kulturella redskap kan tolkas som fysiska och språkliga och förskollärarna beskriver att olika material är viktigt för att ge barn stöd inom bildskapande. Resultatet visar även på förskollärarnas olika synsätt på den egna rollen inom bildskapande aktiviteter vilket pekar på att rollen är central för barns utveckling inom bildskapande. Förskollärarna uttrycker att deras roll inom bildskapande handlar om hur de utforma miljön, erbjuder material, hur de ser till barnens egna intressen, att de lyssna på vad barnen uttrycker, hur de ger barnen stöttning, och även att de uppdaterar sig själva om ny forskning inom bildskapande. Förskollärarna i studien uttrycker även att deras egen kompetens och trygghet inom bildskapande är central. Resultatet pekar på att förskollärarna anser att kompetensen och tryggheten genererar både möjligheter och hinder för bildskapande aktiviteter. Slutsatsen för denna studie ger en antydan om att förskolläraren har en central roll i bildskapande aktiviteter i förskolans verksamhet utifrån flera olika delar som framgår i resultatet.