Min undersökning syftar till att undersöka vilka strategier klassiska musiker använder i läroprocessen av klassiska musikstycken så att det konstnärliga uttrycket får de bästa förutsättningarna, stycket i slutändan känns så säkert som möjligt vid ett framträdande och inlärningsprocessen går så snabbt som möjligt. Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allmänt men också specifikt inom området musik, betydelsen av förkunskaper när vi spelar instrument och lär oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet påverkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar även fyra minnessystem som används i läroprocesser i samband med instudering av musikstycken. Undersökningen består av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av övning, instudering, minnesluckor, framförande med mera. Resultatet visar att de intervjuade har väldigt liknande strategier i läroprocessen och betonar bland annat vikten av självförtroende vid framträdanden, att vara noggrann under inlärningsprocessen samt problematiken att öva in för sent eller göra ändringar i sista stund i musikstycken.

What kind of self images characterise a football supporter? This question is the main focus of this thesis. Therefore, the thesis is trying to find distinguishing characteristic traits for football supporters. This work has been carried out through qualitative interviews with individuals who define themselves as football supporters. The interviews were mainly focused on two different types of supporters, official supporters and other supporters. The official supporters consist of individuals from official supporter clubs which are officially linked to a specific team in the first division in Sweden, the Swedish Allsvenska. The other supporters consist of individuals who are also supporters but they express their supportership in a different way. The interviews were analyzed using the Canadian sociologist Erving Goffman’s theories of dramatism, specifically from the book, The Presentation of Self in Everyday Life (1959). The thesis concludes that the phenomena of supporters is affected by a widely spread heterogeneity and has been exposed for a major differentiation, which has led to the design of many different types of supporters. Some of these different types of supporters are noticed in the thesis, such as Official supporters, Low commitment supporters, Lower division supporters and TV-supporters. The thesis also casts light on, that more types of supporters exist, for example Hooligans, Casuals, Ultras, Supporters of success etc. The analysis of the interviews concludes that different roles are acted out in the performances of a supporter. All the different types of supporters have different types of role-descriptions (actions, behaviors and traits) which are characteristic for their type of supportership. Therefore, all supporters can be seen as if they consist of two different types of characteristic role-descriptions as a supporter. These characteristic roles are; the general supporter and the specific supporter. The general supporter role is characterized by different types of actions and traits which are general for all supporters. The specific supporter role is characterized by specific actions and traits commonly connected to a specific type of supporter. The thesis also concludes that the supporters are well aware of the on-going heterogeneity and therefore, all supporters can be seen as smaller parts in the whole picture of supportership.

The purpose of this study is to find out how Swedish Muslim girls use Facebook and its functions in constructing their Muslim identity on the platform. The study is based on a qualitative method which consists of nine interviews with Swedish Muslim girls between the ages 17-23 and who use Facebook daily. The study is based on the view of Facebook as a scene where individuals can perform for an audience. I have used Erving Coffman’s dramaturgical perspective that explains why individuals appear in an appropriate manner to achieve confirmation from their audience. I also used theories about identity construction, community and the theory about how individuals create a social presence online.   The study’s results have shown that the Swedish Muslim girl does not only wear a veil in real life, but also a “digital veil” on Facebook, which hides the things that go outside the Islamic framework. On Facebook, she must think about the Muslim values and norms while producing her identity to avoid isolation from the Muslim society. The study also shows that the need for a sense of belonging is the Muslim girl’s motivation that forms her behaviour on the platform.

Både människor och djur har i alla tider och alla kulturer sett vissa individer i sin omgivning som ledare. De har känt sig manade att lyssna på dem, följa dem och tro på dem. Jag har intresserat mig för vad det är som föranleder detta beteende, eftersom det är min fasta övertygelse att det styr vårt samspel med andra individer än idag, överallt och ständigt. I sökandet efter en biologisk förklaring, där vissa egenskaper och kroppsliga attribut sannolikt spelar betydligt större roll än andra, har jag utgått ifrån begreppet hög social status (äv. högstatus). Jag visar i denna uppsats att detta begrepp innefattar en rad mekanismer som sitter djupt rotade i oss, när det handlar om vem vi väljer att se upp till och följa. En spontan tanke är att kunskapen om detta i högsta grad borde vara relevant vid muntliga framställningar av olika slag. Syftet med min undersökning är därför att undersöka i vilken utsträckning konceptet hög social status är förankrat bland personer som jobbar med utbildning inom presentationsteknik. I uppsatsens inledning konstaterar jag att gängse strategier kring kroppsspråk inom presentationsteknik bygger på mekanismerna kring hög social status, men att begreppet i sig överhuvudtaget inte förekommer i litteraturen på området. När det gäller samma litteratur så noterar jag dessutom att imitation som metod att träna egenskaper hos sig själv, med ett undantag, antingen fördöms eller ignoreras. I min undersökning har jag valt att intervjua tre personer som utbildar inom presentationsteknik, för att ta del av vilken nytta de tycker att man har av att känna till mekanismerna kring högstatus när man talar inför andra, samt om de själva använder begreppet. De får också redogöra för hur de ser på imitation som metod att träna egenskaper som har med presentationsteknik att göra. Resultatunderlaget kommer från tre kvalitativa telefonintervjuer. Undersökningen tyder på att begreppet hög social status har en mycket svag förankring bland personer som utbildar inom presentationsteknik. Anledningen till detta skiljer sig åt mellan de tillfrågade, men tycks ha att göra med att man antingen redan använder ett motsvarande begrepp, tycker att begreppets funktion är irrelevant, eller också först nyligen har börjat se dess relevans. I intervjuerna framkommer att man bedriver sin utbildningsverksamhet på vitt skilda grunder, och de som renodlat en viss teori kring kommunikation tenderar att tycka att företrädare för andra hållningssätt missar det väsentliga. Samtliga tillfrågade anser att imitation kan spela en positiv roll när det handlar om inlärande. De två respondenter som arbetar med kroppsspråk i sin undervisning talar dock hellre om inspiration än om imitation, medan den respondent som inte alls arbetar med kroppsspråk lättare accepterar begreppet. Min tolkning av detta är att kroppsspråk, enligt respondenterna, snarare bör inspireras fram än imiteras, medan mer abstrakta handlingar, som att ställa öppna frågor, kan kopieras rakt av. / <p>Examensarbete 15 hp; Lärarexamen</p>

I det här arbetet undersöktes sångpedagogers syn på och erfarenheter av elevers prestationsångest och hur sångpedagoger kan arbeta med förebyggande och hantering av elevers prestationsångest i undervisningen. Fyra sångpedagoger intervjuades i semistrukturerade, kvalitativa intervjuer angående tankar kring elevers prestationsångest. Informanterna hade främst erfarenhet av undervisning på gymnasienivå. Resultatet sammanställdes med hjälp av tematisk analys. Informanterna definierade prestationsångest som ett begrepp som kunde delas in i olika nivåer beroende på hur starkt eleven upplevde det. Dessa nivåer benämndes med angränsande begrepp där ord som användes var nervositet, scenskräck, stress, riktig ångest, starkt missnöje och besvikelse samt prestationsönskemål. Den högsta graden av prestationsångest beskrevs av vissa informanter som när eleverna bröt ihop och började gråta och eventuellt lämnade rummet på ett dramatiskt sätt. Informanterna menade att elever som drabbades av prestationsångest ofta var högpresterande, tjejer och yngre gymnasieelever snarare än äldre elever. Informanterna trodde också att sångelever drabbades oftare och värre av prestationsångest än andra musikelever. I resultatet framgick vidare att sångpedagogernas erfarenheter var att eleverna hade svårigheter med att hantera negativa känslor. Dessa känslor uppstod särskilt inför konserter, men för yngre gymnasieelever även i privatlektioner. Informanterna tyckte sig kunna identifiera markörer som visade när eleverna upplevde prestationsångest och använde dessa markörer vid hantering. Hanteringsstrategier som togs upp var att introducera moment stegvis beroende på elevens reaktion, samtal kring elevens oro, byte av fokus, peppande och avdramatiserande. Strategier kring förebyggande som presenterades handlade om praktiska och mentala förberedelser samt skapande av tillåtande miljöer. Överlag stämde resultatet överens med tidigare forskning. En viss kritik återfanns dock i tidigare forskning kring lärares brist på kompetens gällande hantering av prestationsångest samt låg frekvens av samtal kring prestationsångest i musikundervisning. Detta stämde till övervägande del inte överens med resultatet. Vidare forskning kring elevers syn på och erfarenheter av prestationsångest ses dock som nödvändig för mer precisa jämförelser.

The existing research available on website credibility has been carried out primarily on e-commerce, travel, news, and online gaming sites. The results identified the credible design elements of those websites. Considering the recent surge in home renovation demand in Sweden, investigating the impact of those design elements when implementing them on websites for companies in the home renovation industry is worth investigating. This study assumes that the first interaction between the user and a company takes place through their website and the goal of this study was to identify which design elements from the existing research on website credibility affect the user’s trust and what encourages them to pursue further contact. Prominence-Interpretation Theory was implemented to identify which attributes the user interprets as credible and should be prominent on a construction company's website. A mixed method approach was used to derive data: a quantitative survey and qualitative semi-structured interviews. The survey was based on the existing research on website credibility where specific credible design elements were tested and ranked, which produced objective results. The study results showed that an interface including the company’s services and contact details, photos of completed projects and employees as well as a well thought-out and visually appealing design and layout were significant in building trust.

Teacher as a professional role tends to become oversimplified to a leader who works with teaching the uppcoming generations. As a result teaching is seen as the dominant assignment within the teaching profession and the several demands that the teachers face fall into the shadows. The aim of this study is therefore to illustrate the complexity that exists within the teacher profession by focusing on teacher identities. To explore the aim a combination of ethnographic and interview methods has been used. Three teachers were the subjects of observations and interviews. The empirical data from the observations was analysed with a microsociological approach through Goffman's drama metaphor (2009).  The interview data was analysed within a narrative perspective with the help of Georgakopoulou &amp; Bambergs (2008) positioning model. The results of the study show that teachers use several roles within their teacher identity and that they vary depending on the social room they are a part of. Sometimes the role represents a leader in the classroom and other times as a part of a specific group. Within this shift exists a form of discrepancy in the teacher identity. In other words, who the teacher aspires to be versus what the situation demands of the teacher. The level of discrepancy is dependent on the relationship the teacher has with a student group as well as the internal and external demands. To be a teacher is therefore a complex profession where the teacher has to balance several demands and expectations between each other. / Lärare tenderar ofta att förenklas till att vara ledare som arbetar med att undervisa den nya generationen medborgare. Genom detta är professionen ofta tagen för givet att endast handla om lärande. Även om lärarprofessionens allra mest centrala arbetsuppgift är att lära ut kunskap i klassrummet, så finns det flertalet andra krav som lärare behöver ta hänsyn till. Syftet med detta arbete är att illustrera den komplexitet som finns inom professionen genom att fokusera på läraridentiteter. För att undersöka syftet och besvara frågeställningarna användes kombinerade metoder av observationer och semistrukturerade intervjuer. Tre lärare observerades och intervjuades. Det empiriska materialet från observationerna analyserades utifrån ett mikrosociologiskt perspektiv med hjälp av Goffmans (2009) dramaturgiska metafor, medan det narrativa perspektivet i form av Georgakopoulou &amp; Bambergs (2008) positioneringsmodell låg till grund för empirin från intervjuerna. Resultatet visar att lärarprofessionen är definierad av flertalet roller som ryms inom en läraridentitet och som skiftar mellan de sociala rum lärare framträder i. Rollerna kan skifta mellan att vara av ledande karaktär till en mer stödjande karaktär som en del av en gemenskap i exempelvis elevhälsan. I samband med detta skifte finns det även en diskrepans i hur lärare uppfattar sig själva och vad situationen skapar för förväntningar på dem. Nivån av denna diskrepans är beroende av den relation som läraren har med elevgruppen samt de interna och externa kraven som ställs på läraren. Att vara lärare är därmed en komplex profession inom vilket läraren måste balansera olika intressen mellan varandra.

The purpose of this qualitative study is to understand how the professions within the human service organization experience and describe inter-professional collaboration. The questions that the study discusses is the negative versus positive aspects that inter-professional collaboration entails and what conditions that are necessary for such cooperation to work.   The results are analysed with the help of Blumers (1969) theory of symbolic interactionism and Goffmans (2014) theory of team and appearance. The empirical material for the study is collected from semi-structured interviews with eight informants: two counsellors from the neuropsychiatric unit, two counsellors from kids and youth psychiatry, one counsellor and one sexologist from the youth clinic and three school nurses from different schools. The studies informants find that the inter-professional collaboration is crucial for the care that is provided for the patients. The informants believe that the consequences of non-cooperation would be longer treatments, misconceptions among the professionals and reduced overall visibility of patients' needs. The difficulties that the studies informants find with the cooperation are mainly the cooperation between different organizations. The difficulties include the different routines, loyalties, laws and objectives that organizations have. The conditions that the studies informants think is needed for a working inter-professional collaboration are effective communication, knowledge about each others professions, the staff’s willingness to cooperate and to increase learning about inter-professional collaboration.

This work examines how the aesthetics of Japanese actor and playwright Zeami Motokiyo (1346-1443) offers insight into the value of the unseen elements in art, specifically in the art of acting. What acting makes appear is likened to a vessel, which creates an empty space of what doesn’t appear. This non-appearing element is at the same time what gives the vessel its function. Nō theater is described as an art of suggesting, giving a background to Zeami’s theories. The importance of the tangible in Zeami’s aesthetics is underscored in a discussion of the technique, beauty, specificity, and variation implied by the principals of two basic arts, monomane, and hana. Then, the way the actor according to Zeami can make use of the unseen to fascinate the spectator is thoroughly investigated, relating it among other things to the question of emotion in western theory of acting, and the japanese concept of yūgen. Finally, Zeami’s concept of hana is described as relying on both what appears and what doesn’t appear, and the relevance of hana as a definition of the value of art is emphasized.

Studien syftar till att få djupare insikt i hur några klarinettpedagoger förbereder sina elever inför musikaliska framträdanden. I bakgrundskapitlet presenteras tidigare forskning om nervositet och prestationsångest, samt olika strategier för att hantera det. Vidare presenteras studiens teoretiska utgångspunkt som utgörs av ett didaktiskt perspektiv. Den forskningsmetod som används i studien är kvalitativ forskningsintervju och det är fyra klarinettpedagoger som har intervjuats. Intervjuerna transkriberades, bearbetades och analyserades och de svar som framkommit utgör studiens resultat. I resultatet beskrivs hur lärarna förbereder sina elever genom att arbeta med koncentrationsförmåga, konsertvana och speltekniska färdigheter som till exempel andningsteknik. Lärarna har gemensamma uppfattningar om att hög kvalitet i deras undervisning ger eleverna en god spelteknisk grund, vilket kan göra det lättare för eleverna att hantera nervositet vid ett musikaliskt framträdande. Dock framkommer det också i resultatet att två av lärarna upplever en tids- och kompetensbrist i hur de kan bemöta elevers nervositet. / This study aims to gain a deeper insight into how some clarinet teachers prepare their students for musical performances. In the background chapter previous research on performance anxiety is presented, as well as various strategies for dealing with it. Furthermore, the study's theoretical perspective is presented constituted by a didactic perspective. The research method used in this study is qualitative research interview and there are four clarinet teachers who have been interviewed. The interviews were transcribed, processed and analyzed, and the answers from the teachers represent the study's results. The results show that the teachers prepare their students by working with concentration, concert habit, and technical instrumental skills such as breathing techniques. The teachers share a common perception that the quality of their teaching gives students a good instrumental technical basis, which can make it easier for the students to cope with the anxiety related to a musical performance. However, the results also show that two of the teachers experience a shortage of both time and skills, when it comes to helping students with their anxiousness.