Kommunikation är något vi dagligen ägnar en stor del av tiden åt. På arbetsplatsen är kommunikationen viktig för att få fram rätt information så att den kan förvaltas av de anställda. I chefers arbete förekommer svåra samtal på regelbunden basis och inkluderar ämnen som uppsägningar, lönesamtal och prestationsbedömmarintervjuer. Syftet med denna undersökning var att beskriva hur framgångsrika chefer på ett techföretag tillämpar svåra samtal i praktiken samt identifiera faktorer som får samtalen att fungera bra. Studien utfördes på åtta chefer på detta techföretag och datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen utgick från en tematisk analys. Resultatet antydde att dessa chefer tycker att svåra samtal är jobbigt att hantera men också nödvändigt. Svåra samtal kräver förberedelse, tankeprocessande, tydlig och rak kommunikation och att en inte är i affekt vid hanterandet av dem. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning och samtidigt bidrar det till ett kunskapstillskott i form av en uppdelning gällande det svåra samtalet, ett mer emotionellt samtal och ett mer rationellt. Vidare forskning bör bland annat fokusera mer på medarbetares syn på chefers hantering av svåra samtal.

Avsikten med föreliggande studie är att bidra med kunskap kring elevers förmåga att förstå samt elevers uppfattning, i årskurs 1 och 2, av en åldersadekvat skönlitterär text utifrån olika sätt att högläsa. Detta gör vi genom att undersöka fyra olika sätt att högläsa där vi använder en:1) monoton röst, 2) inlevelse med rösten, 3) inlevelse med rösten samt visa illustrationer och 4) inlevelse med rösten, illustrationer och kroppsspråk. Studiens teoretiska utgångpunkt grundar sig i Vygotskijs teori sociokulturella perspektivet. Våra frågeställningar är: (1) ”Vilka skillnader och likheter finns det hos elevernas förmåga att besvara frågor i årskurs 1 och 2 när olika sätt att högläsa genomförs?” samt (2) ”Vilka skillnader och likheter finns hos elevernas uppfattningar i årskurs 1 och 2 när olika sätt att högläsa genomförs?”. Studien baseras på en flermetodsforskning där kvantitativ och kvalitativ metod har kombinerats. Den kvantitativa metoden innebar att en enkätundersökning genomfördes med eleverna, där de fick svara på frågor som grundar sig på bilderboken Pudlar och Pommes (2016). För att kunna besvara båda frågeställningarna användes även en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Vid intervjun har frågorna som ställts fokuserat på skillnader och likheter i elevers uppfattningar av de olika sätten att högläsa. Eleverna som deltog i studien var 74 elever från årskurserna 1 och 2 från fyra skolor i olika kommuner i Sverige. Resultatet från den kvantitativa enkätdatan påvisar att det är gynnsamt för elevernas förmåga att besvara frågor om illustrationer används vid högläsning. Samtliga deltagande grupper har vid intervjuerna uttryckt en efterfrågan av användning av en röst med inlevelse samt illustrationer vid högläsningen. Vilket går i linje med resultaten från de kvalitativa enkätundersökningarna sompåvisade att det är fördelaktigt att använda en röst med inlevelse samt illustrationer vid högläsningstillfällena.

Bakgrund: Icke –verbal kommunikation är en gemensam benämning för ordlöst informationsutbyte mellan två eller flera personer. I stället för att samtala med ord användskroppsspråk i form av gester, ansiktsuttryck, ögonkontakt, beröring, tonfall och att i tystnad lyssna. Forskningsresultat finns som visar, att icke –verbal kommunikation är bästa möjligheten att nå kommunikativt resultat medpatienter som av skilda skäl inte till fullo kan uttrycka sig verbalt, t.ex. vid afasi som komplikation till stroke och vid demenssjukdom. En annan grupp där icke –verbal kommunikation har stor användbarhet är till patienter från andra kulturer, då ingetgemensamt språkfinns. Icke –verbal kommunikation fordrar empati, ömsesidigt förtroende mellan sjuksköterska och patient och tid för att fungera optimalt, sjuksköterskan måste vara uppmärksam, delta aktivt och med intresse. Sjuksköterskor uttrycker, att icke –verbal kommunikation ärett problem och att de behöver mer erfarenhet av att använda icke –verbal kommunikation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av icke – verbal kommunikation. Metod: Uppsatsen baseras på litteraturstudie omfattande tio vetenskapliga artiklar varifrån två huvudkategorier och fyra subkategorier kunde identifieras vara särskilt viktiga för studiens syfte. Resultat:Två huvudkategorier och fyra subkategorier identifierades. Den första huvudkategorin visar vad som underlättar sjuksköterskors icke – verbala kommunikation och har subkategorin; Sjuksköterskors positiva känslor påverkar den icke – verbala kommunikationen. Den andra huvudkategorin visar vad som försvårar sjuksköterskors icke – verbala kommunikation och har subkategorierna; Sjuksköterskors negativa känslor påverkar den icke – verbala kommunikationen, tidsbrist ett hinder för sjuksköterskors icke – verbala kommunikation och sjuksköterskors erfarenhet av icke – verbal kommunikation vid tekniskt avancerad vård. Resultatet av studien visar att icke – verbal kommunikation upplevs som en resurs, även i så svåra och medicintekniskt komplicerade vårdsituationer som respiratorvård. Diskussion: Relationen mellan sjuksköterska och patient, en människa till människa relation, är på många sätt komplicerad enligt omvårdnadsforskaren Joyce Travelbee. Att lära känna och förstå varandras identiteter, nå ett tillstånd med konsensus, är en process som tar tid. I varierande omfattning saknar sjuksköterskor förmåga och erfarenhet av att kommunicera icke – verbalt. Fungerande icke – verbal kommunikation ger sjuksköterskorna känslor av både tillfredsställelse och lycka i arbetet. / Background: Non -verbal communication is a common term for wordless exchange between two or more people. Instead of gathering with the words you use body language in the form of gestures, facial expressions, eye contact, touch, tone and in silence listen. Research shows that non – verbal communication is the best opportunity to achieve communicative performance with patients who for various reasons cannot fully express themselves verbally, for example by aphasia as a complication of stroke and in dementia. Another group where non – verbal communication are useful is to patient from other cultures, then you do not have a common language. Non – verbal communication requires empathy, mutual trust between the nurse and patient as well as time to function optimally. Nurses expresses that nonverbal communication is a problem and that they need more experience in using non - verbal communication. Aim: Aim of the study was to describe the nurses experience of non – verbal communication. Method: The essay based on literature study involving then scientific articles from which the two main categories and three subcategories were identified to be particularly important for the aim of the study to describe the nurses experience of non – verbal communication. Results: Two main categories and four subcategories were identified. The first main categorie shows what facilitates nurses non – verbal communication and has the subcategory; Nurses positive emotions affect the non – verbal communication. The other main category shows what hinders nurses non – verbal communication and have subcategories; Nurses negative emotions affect the non – verbal communication, lack of time a barrier to nurses non – verbal communication and nurses experience of non – verbal communication in technologically advanced care. The results of the study show that non – verbal communication is perceived as a resource even in such difficult and technically complex medical care situations as respiratory care. Discussion: The relationship between nurse and patient is in many ways complicated and over time it undergoes several stages of development according to the nursing researcher Joyce Travelbee. Therefore, it may take time to get to know the patient and understand each other. In varying degrees lacks nurses both ability and experience to communicate non – verbally. Effective non – verbal communication allows nurses feelings of both satisfaction and happiness at work.

Bakgrund: Icke-verbal kommunikation är ett samlingsnamn för all information där man inte använder ord, till exempel ansiktsuttryck, gester, kroppsspråk, empati, ögonkontakt, beröring, aktivt lyssnande och tonfall. Forskning visar att den icke-verbala kommunikationen är svag i allvarliga vårdsituationer samt att patienten kan behöva mer icke-verbal kommunikation från sjuksköterskan. Det är nödvändigt för sjuksköterskan att kunna se olika patienter som unika individer och förstå att varje människa har sina egna omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av icke-verbal kommunikation med patienter. Metod: Nuvarande examensarbete är grundat på litteraturstudier med åtta artiklar. Resultaten är uppställda i fem kategorier. Resultat: Resultatet beskrivs i fem kategorier: Sjuksköterskans personlighetsfaktorer, bristfälligt förhållningssätt hos sjuksköterskan, extra svåra kommunikationssituationer, icke-verbala uttryck hos patienten samt icke-verbala sociala aktiviteter. Studien visar att kommunikation med patienter ses som god omvårdnadspraxis och som en viktig del av vården. För att kunna bygga en god vårdrelation bör vårdpersonalen se patienten som en individ och ha kunskap om icke-verbal kommunikation. Sjuksköterskans personlighet och förståelse har stor betydelse när den icke-verbala kommunikationen används i vården. Diskussion: De flesta sjuksköterskorna i studien saknar förmåga att uppfånga ickeverbala kommunikationstecken hos patienterna. Detta är något som behöver tränas mer och värdesättas bättre. / Background: Non-verbal communication is a collection name for all the information through wordless cues, such as facial expressions, gestures, body language, empathy, eye contact, touch, active listening and intonation. Research shows a weakness in non-verbal communication in serious health situations, and that the patient may need more nonverbal communication from the nurse. It is necessary for the nurse to be able to see the patient as a unique individual and understand that each person has their own care needs. Aim: The purpose of the study is to describe nurses’ experiences of non-verbal communication with patients. Method: This thesis is based on literature studies with eight articles. The results are tabulated in five categories. Results: The result is presented in five categories: the nurse's personality factors, inadequate attitude of the nurse, extra difficult communication situations, non-verbal expression of the patient as well as non-verbal social activities. The study shows that communication with patients is seen as good nursing practice and as an important part of the care. In order to build a good care relationship, the staff should see the patient as an individual and have knowledge of non-verbal communication. The nurse's personality and understanding are of great importance when non-verbal communication is used in health care. Discussion: Most nurses lack the ability to capture the non-verbal communication signs of the patient. This needs to be trained, put more value on and appreciated.

Den fysiska miljön, pedagogernas förhållningsätt, interaktion mellan barn och barn och mellan barn och vuxna påverkar barns språkutveckling. Det framhäver pedagogerna i denna undersökning. Förskolans verksamhet är en viktig språkutvecklande miljö och som pedagog i förskolan ska man arbeta aktivt för att utveckla flerspråkiga barns första- och andraspråk. Antalet flerspråkiga barn har ökat och det ställer nya kompetensbehov och didaktiska utmaningar för förskollärare. Syfte med undersökningen är att får mer kunskap om hur flerspråkiga barn stimuleras i svenska språket i förskolan. I undersökningen används begreppen proximal utvecklingszon, mediering, kognitiv teori, behaviorism samt sociokulturellt perspektiv.  I den valda förskolan i underökningen är hälften av barnen flerspråkiga. I studiens resultat framkom det att flerspråkiga barn stimuleras i svenska språket hela tiden i förskolan. Förskollärarna tror på det kompententa barnet. Pedagogerna använder sig av bilder som stöd, kroppsspråk och mimik som en del av medierat lärande för att stärka språket och för att underlätta för de flerspråkiga barnen. / The physical environment, the pedagogical attitude and interaction between children and between children and adults affect children's language development. The teachers in this study emphasize this. The preschool's activities are an important language-developing environment and as an educator in the preschool and one must work actively to develop the first and second languages ​​of multilingual children. The number of multilingual children has increased and this demands new skills and pose a didactic challenge for preschool teachers. The purpose of the study is to gain more knowledge about how multilingual children are stimulated in the Swedish language in preschool. The study uses the terms proximal development zone, mediation, cognitive theory, behaviorism and socio-cultural perspective. In the chosen preschool in the examination, half of the children are multilingual. In the study's results, it emerged that multilingual children are stimulated in the Swedish language all the time in the preschool. Preschool teachers believe in the competent child. The educators use images as support, body language and mimicry as part of mediated learning to strengthen the language and to make it easier for the multilingual children.

We have investigated the visual representation of men and women in Aftonbladet’s weight site. We have made a calculation of how many of the women and the men who were portrayed smiling/ not smiling, active/passive, looking into the camera/looking away from the camera and from which camera angle the picture is taken. We also kept statistic on the gender representation of the authors of the articles. Our investigation shows that Aftonbladet’s weight site has a distinct overrepresentation of women on their pictures, but also in terms of the authors of the articles. All of the authors were women and 78 percent of the pictures were pictures of women. Previous scientific results have shown that women often are depicted as passive, smiling and looking into the camera and men as active, serious and looking away from the camera. Our results were consistent with earlier scientific results, but in terms of activity and visual angle the results were not that different between women and men. As for the viewing perspectives, our study shows that the power relationship between the depicted and the viewer often is equal for both women and men. The power relationship is however more equal for women than for men, the power relationship for the men is more complex. The viewer both looks down on the men and looks up to them. Based on the theory of the viewing perspectives, Aftonbladet’s weight site portrays women as more equal to the viewer than men.

The aim of this study is to investigate English teachers’ communication when teaching English in grade three in Swedish schools. The investigation seeks to find out what language is, and why it is, dominant and how the proportions in the teachers’ uses of English and Swedish in time are distributed. The study also describes what attitudes teachers have to the English language and if, if so how, two categories of strategies, namely body language and code switching are used. The study was performed in two steps with different methods for collection of qualitative empirical data. The collection of the empirical data was carried out in structured observations and in structured interviews with four English teachers of whom two work in so called free and independent schools and two work in public schools. To obtain a complete picture of teachers’ English teaching the observations were conducted first to be followed by an additional interview. The results show that two of four English teachers dominantly speak English. The teachers’ motives for using English as educational language are that students need to hear the second language early to learn it. The teachers also report that code switching between Swedish and English and teaching in pupils’ levels help pupils to understand are motives for using Swedish as educational language. Several English teachers find it difficult to teach in the target language and they are therefore feeling an uncertainty in teaching English. Body language is more widely used by English teachers teaching in their second language. The English teacher, who speaks more English when teaching, use body language most frequently and teachers who have Swedish as the dominant language of instruction use code switching more often. Teachers' reasoning about the use of body language and code switching are for some knowingly and some unknowingly and is used by all respondents to illustrate and clarify. The teachers believe that there are both pros and cons of using code switching. Results also show that teachers who have worked the shortest time as an English teacher and work at free schools use English in English teaching to a greater extent than teachers who have taught English some time and work at public schools. / Syftet med forskningsstudien är att undersöka engelsklärares kommunikation vid engelskundervisning i årskurs tre i Mellansverige och att svara på frågorna vilket undervisningsspråk som är dominerande, varför det språket är dominerande, hur fördelningen mellan engelska och svenska ser ut samt hur användningen av språken ser ut i tid. Studien avser också att svara på vad lärare har för attityder till det engelska språket samt om, och i så fall hur, strategierna kroppsspråk och kodväxling används. Studien utfördes i två steg med olika metoder för insamling av kvalitativ empiri. Insamlingen av empiri utfördes genom strukturerade observationer av, samt halvstrukturerade respondentintervjuer med, fyra engelsklärare varav två arbetar vid friskolor och två är kommunalt anställda. För att få en helhetsbild av lärares engelskundervisning genomfördes observationerna först för att sedan efterföljas av en kompletterande intervju. Resultatet visar att endast två av fyra engelsklärare använder engelska som dominerande undervisningsspråk vid engelskundervisning. Flera respondenters motiv till att använda engelska som undervisningsspråk var att elever behöver höra språket från tidig ålder. Flera respondenters motiv till att använda svenska som undervisningsspråk var att översätta för att eleverna ska förstå samt för att hålla undervisningen på elevernas nivå. Många engelsklärare tycker det är svårt att undervisa på målspråket och känner därför en osäkerhet i att undervisa i engelskämnet. Kroppsspråket används i större utsträckning av engelsklärare som undervisar på andraspråket. Den engelsklärare som talar mest engelska använder kroppsspråket flitigast och de lärare som har svenska som dominerande undervisningsspråk kodväxlar mer. Lärarnas resonemang om användandet av kroppsspråk skiljer sig åt då det för vissa används medvetet och för vissa omedvetet. Kroppsspråket används av alla respondenter för att illustrera och tydliggöra någonting för eleverna. Lärarna anser att det finns både för och nackdelar med att använda kodväxling. Resultaten visar också att lärare som arbetat kortast tid som engelsklärare och arbetar på friskolor använder engelska vid engelskundervisning i högre grad än lärare som undervisat i engelska längre tid och arbetar vid kommunala skolor.

Studiens syfte är att undersöka fyra lågstadielärares inställning till användning av kroppsspråk i undervisningen. Studien utgår från teorin embodiment där begreppen multimodalitet och sekventiell organisering är centrala. Vid insamling av studiens data användes kvalitativ forskningsintervju. Insamlat material analyserades med hjälp av metoden innehållsanalys. Av intervjuerna framkom att lärare är positivt inställda till användningen av kroppsspråk i undervisning och att det i stor utsträckning anses relevant. Resultatet visade att hela kroppen inkluderas i kroppsspråk men handgester och ansiktsuttryck är den typ av kroppsspråk som förekommer mest. Den främsta utmaningen lärare såg med användning av kroppsspråk var att använda lagom mycket kroppsspråk i sin undervisning. Slutsatserna av denna studie är att kroppsspråk bör användas på ett medvetet sätt och att lärares användning av kroppsspråk är av betydelse i undervisning, främst för att förstärka ett verbalt innehåll och för att fånga elever.

Previous studies show that students are often expected to speak in front of a group, but they receive little guidance on how they should proceed. The aim of this essay is to contribute to the area by a critical examination of the advice and exercises that appear in six textbooks for the Swedish subject in upper secondary school. The study focuses solely on body language and voice ("actio") in oral presentations.       Through a qualitative text analysis, the study examines what is considered to characterize a good actio according to the textbooks and how students are expected to acquire these abilities. The essay also sheds light on how the content of textbooks can be understood in relation to the theory ”actiokapitalet” (Gelang, 2008). The result show that contact with the audience through gaze, variation in the use of voice and a lack of nervous expressions, is considered desirable. In the textbooks, students are often encouraged to develop actio through listening to feedback. Within actiokapitalet, a holistic perspective on actio is emphasized, as well as the fact that body language and the use of voice depend on the social context. The content of the books can both be considered compatible with, and deviating from, the theory. In the concluding discussion, I claim that ”actiokapitalet” contributes with an in-depth perspective on the textbooks and I call for further studies where the theory is tested in teaching.

Studiens syfte var att undersöka och utvärdera hur dirigenten på effektivast möjliga sätt kommunicerar information till koristerna genom sitt gestiska språk utifrån hur koristerna fördelar sin uppmärksamhet och tolkar positioneringen av dirigentens händer. Studien utredde även om och i så fall hur uppmärksamhetsfördelningen och tolkningen av en dirigents gestik skiljer sig mellan korister med varierande körerfarenhet och musikalisk utbildning. Dirigering är ett uråldrigt icke-verbalt kommunikationssätt och tidigare forskning visar att vi människor speglar varandras kroppsspråk, den så kallade kameleonteffekten. Tillsammans med vetskap om hur sångarens röstapparat fungerar ges en övergripande bild av vilken information koristen behöver från dirigenten för att sången ska nå önskat resultat. Studien genomfördes genom experiment på fyra körgrupper med skilda erfarenheter av körsång samt utbildningsnivå i musik, där ett antal övningar konstruerades för att kunna analysera hur sångarna fördelade sin uppmärksamhet mellan dirigentens händer, ansikte och det egna lyssnandet. Som komplement till experimentet genomfördes även en intervju med en erfaren professionell kördirigent. Resultatet visade att det fanns både likheter och skillnader i försöksgruppernas tolkning av gestiken. Enklare gester som tydligt ger psykologiska associationer till kända känslor eller beteenden, såsom att lyfta något tungt, tolkades intuitivt på likvärdigt sätt av samtliga sångare, medan mer köridiomatiska gester såsom att placera en konsonant på ett synkoperat slag skiljde sig mellan grupperna. Detta innebär inte att mindre erfarna sångare med nödvändighet inte kan avläsa eller förstå vissa gester. Skillnaderna mellan gruppernas tolkning av gestiken berodde sannolikt i hög utsträckning på andra faktorer, såsom att det i repetitionssammanhang kan ta längre tid för den oerfarne koristen att lära sig läsa noterna, hitta rätt i röst och andning och intonera rent. Detta gör att denne inte har lika mycket utrymme att koncentrera sig på dirigentens gestik jämfört med en korist som tränat upp körsjungandets elementa till automatik. / The purpose of the study was to examine and evaluate how the conductor most efficiently communicates information to the choristers through gestural language based on how the choristers distribute their attention and interpret the position of the conductor’s hands. The study also investigated if and how the distribution of attention and interpretation of a conductor’s gesticulation differs between choristers with different levels of experience in choral singing and musical education. Conducting is an ancient non-verbal mode of communication, and previous research shows that people mirror each other’s body language, the so-called chameleon effect. Coupled with knowledge of the function of the singers’ vocal apparatus, an overall picture of what information the choristers need from the conductor in order for the music to achieve the desired result is provided. The study was conducted through experiments on four choir groups with different levels of experience in choral singing and musical education, where a number of exercises were constructed to analyze how the singers distributed their attention between the conductor's hands, face and their own listening. To complement the experiment, an interview with an experienced professional choir conductor was made. The results showed both similarities and differences in the experimental groups' interpretation of gestures. Simpler gestures that clearly gives psychological associations of known emotions or behaviors, such as lifting something heavy, were intuitively interpreted in a similar way by all singers, while more choreographic gestures such as placing a consonant on a syncopated beat differed between the groups. This does not necessarily mean that less experienced singers are unable to read or understand certain gestures. The differences between the groups' interpretation of gestures were probably largely due to other factors, such as the fact that in a rehearsal context it may take longer for the inexperienced chorister to decipher the notes, find the right voice and breathing and intonate just. This means that they have less opportunity to concentrate on the conductor's gestures, in comparison with a chorister who has trained the basic elements of choral singing to automaticity. / <p>Information om examenskonserten</p><p>Repertoar:</p><p>Lux Aeterna (Rebecka Ryd)</p><p>I detta vita, outsagda (text Cecilia Lindemalm, musik Rebecka Ryd)</p><p>Hör på mig, ni fjärran länder (text Jesaja 49:1-2, musik Rebecka Ryd)</p><p>Visa vid vindens ängar (text och musik Mats Paulson, arr Rebecka Ryd)</p><p>Den blida vår är inne (text J O Wallin, A Frostenson, arr Rebecka Ryd)</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Rebecka Ryds Diskantensemble</p><p>Dante Fritzell, flöjt</p><p>Lisa Herlitz, oboe</p><p>Patricia Träff, klarinett</p><p>Zacharias Frato, horn</p><p>Fritz Fembro, fagott</p><p>Rebecka Ryd, dirigent och kompositör</p>