AbstractAbstract Hultqvist, Erik & Sköld, Johan (2011). Debatten om ordning reda. The debate on order in school. Syftet med studien är att beskriva och analysera den skolpolitiska debatten om ordning och reda. Den tidigare forskningen har visat att media ger en bild av skolan där oordning har tilltagit samt att läraryrket har tappat i status. Vår undersökning ämnar ge en tydlig och nyanserad bild av debatten. Vad är det som sägs i debatten? Vilken slags argumentation förekommer? Vilka är det som uttalar sig? I vilka sammanhang i den skolpolitiska debatten förekommer begreppet ordning och reda? Detta är frågor som besvaras i arbetet. Svaret har vi fått fram genom att analysera narrativen i tidningsartiklar som innehåller begreppskonstuktionen ordning och reda. Artiklarna är hämtade från Dagens Nyheter och Lärarnas Nyheter mellan åren 2006 och 2010. Det framkom två olika narrativ i artiklarna där det ena är en skola i kaos och lösningen på problemet är mer kontroll och ökade befogenheter till lärarna. Den andra synen menar att debatten är missvisande, bakåtsträvande och inte leder till någon skolutveckling och att skolans problem är mer komplext än så. Den effektiva argumentationen har lett till att en sida står för ordning och reda, samtidigt som den andra sidan måste försvara att deras idéer inte är detsamma som oordning och oreda.Nyckelord: Narrativ, Mediadebatt, Ordning och reda, Skolpolitik.

<p>Under senare år har en negativ bild av den svenska skolan målats upp i media, med stöd av den nu regerande borgerliga alliansen. Här har Folkpartiet liberalerna skaffat sig en position som talesman för denna avseende skolfrågor. Som relativt nyblivna lärare blir vi förvånade över slagsidan mot det nattsvarta i debatten. Detta har väckt vårt intresse att undersöka bilden av den svenska skolan. Vårt fokus har varit ordning och reda. Vi har beskrivit Folkpartiet och medias bild av skolan avseende ordning och reda. Vidare har vi försökt ta reda på hur viktig eleverna upplever att utbildningen är för deras framtid och hur viktig ordning och reda är för deras lärande. Sedan har vi tagit reda på hur eleverna uppfattar de av Folkpartiet och media föreslagna åtgärderna för att skapa bättre ordning och reda i skolan. I avsikt att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ intervju-undersökning med några gymnasieelever. För vår analys har vi valt ett problembaserat skolutvecklingsperspektiv. Utifrån detta teoretiska perspektiv har vi jämfört och analyserat de av fp/media föreslagna åtgärderna för att skapa bättre ordning och reda i skolan, med elevernas bild och erfarenhet av dessa åtgärder, i syfte att ta reda på vilka skillnaderna och likheterna är. Undersökningens resultat är att eleverna tar sina studier på stort allvar. De ställer sig avvisande till Folkpartiet och medias form av ordning och reda som utgår från regler, sanktioner och krav. De är positiva till den form av ordning och reda som ses från ett inifrånperspektiv med fokus på dialog och inflytande.</p>

Under senare år har en negativ bild av den svenska skolan målats upp i media, med stöd av den nu regerande borgerliga alliansen. Här har Folkpartiet liberalerna skaffat sig en position som talesman för denna avseende skolfrågor. Som relativt nyblivna lärare blir vi förvånade över slagsidan mot det nattsvarta i debatten. Detta har väckt vårt intresse att undersöka bilden av den svenska skolan. Vårt fokus har varit ordning och reda. Vi har beskrivit Folkpartiet och medias bild av skolan avseende ordning och reda. Vidare har vi försökt ta reda på hur viktig eleverna upplever att utbildningen är för deras framtid och hur viktig ordning och reda är för deras lärande. Sedan har vi tagit reda på hur eleverna uppfattar de av Folkpartiet och media föreslagna åtgärderna för att skapa bättre ordning och reda i skolan. I avsikt att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ intervju-undersökning med några gymnasieelever. För vår analys har vi valt ett problembaserat skolutvecklingsperspektiv. Utifrån detta teoretiska perspektiv har vi jämfört och analyserat de av fp/media föreslagna åtgärderna för att skapa bättre ordning och reda i skolan, med elevernas bild och erfarenhet av dessa åtgärder, i syfte att ta reda på vilka skillnaderna och likheterna är. Undersökningens resultat är att eleverna tar sina studier på stort allvar. De ställer sig avvisande till Folkpartiet och medias form av ordning och reda som utgår från regler, sanktioner och krav. De är positiva till den form av ordning och reda som ses från ett inifrånperspektiv med fokus på dialog och inflytande.

Abstract   Examensarbete, Ekonomprogrammet online, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Företagsekonomi, Ekonomistyrning, 2FE92E, VT 2013   Författare: Thomas Lindell Handledare: Elin Funck   Titel: Ordning och reda, löning på fredag: Eliminering av slöseri som en positiv överlevnadsstrategi Bakgrund: Undersökningen har sin bakgrund i den allt större spridning som lean som produktionssystem får, och i den viktiga roll som målkongruens spelar för en framgångsrik ekonomistyrning. Undersökningen, som tar sig an de anställdas mening, erhåller sin relevans genom den stora betydelse som byggandet av en kultur och aktiviteten elimineringen av slöseri har inom lean. Kunskapen har inte utforskats. Det finns en brist inom leanforskningen när det gäller detta betydelsefulla område, och det gör problemet intressant och viktigt att utforska. Frågeställning och syfte: Frågeställningen som styrt denna uppsats lyder: Inom tillverkande företag som arbetar med lean som produktionssystem: Vilken mening kopplar de anställda till elimineringen av slöseri? Syftet med denna uppsats är att försöka identifiera samband och mönster, som kan leda fram till en förståelse av den mening som de anställda kopplar till elimineringen av slöseri. Metod: Utifrån grundad teori har urval gjorts och data insamlats via semi-strukturerade intervjuer och dokument. Intervjuer har gjorts med 13 deltagare, fördelade på två företag. Data har analyserats så att begrepp, med deras egenskaper och dimensioner, har identifierats och samband och mönster mellan dem har kartlagts, och åskådliggjorts i en modell. Resultat, slutsatser: Svaret på frågeställningen blir att meningens kärna är överlevnad. Att få behålla jobben befinner sig i centrum av denna kärna. Utanför denna kärna handlar meningen i det vardagliga arbetet med att eliminera slöseri om att skapa ordning och reda. Starka positiva känslor är kopplade till elimineringen av slöseri genom den ordning och reda som skapas. Sammantaget sätter ovanstående mening in elimineringen av slöseri i ett förklarande sammanhang.

Ett sätt att konkurrera på den globala marknaden är att ständigt utvecklas. Lean Production används för att ständigt utvecklas och minimera slöserier. Om allt är i ordning och reda reduceras slöserier vilket i sin tur främjar en förbättrad arbetsmiljö. Syfte med studien är att öka förståelsen för vilken effekt en förbättrad arbetsmiljö har på produktivitet. Målet med arbetet är att förbättra arbetsmiljön för att öka produktiviteten. I studien gjordes en nulägesanalys, jämförande mellan nuläge och teori, genomförbarhetsanalys och därefter implementation av förbättringsåtgärder. Med en förbättring av arbetsmiljön i form av ergonomi, ordning och reda samt stress lyckades en förbättring av produktiviteten vid montering ökas med 13,3%

Syftet med denna studie har varit att försöka ta del av förskollärarnas syn på den fria leken.Detta har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare på enavdelning på en större förskola. Utifrån den insamlade empirin så har jag kategoriseratinformanternas svar vilket utmynnat i fyra kategorier. Dessa kategorier är: Definition av frilek, Styrning av fri lek, Miljöns inverkan på barns fria lek, Pedagogers roll i fri lek. Minstudie väcker frågor kring styrning av barngruppen genom ordning och reda samt visar påvikten av ett i arbetslaget gemensamt förhållningssätt. Intervjumaterialet har visat att det ärstor spridning i arbetslagets förhållningssätt till den fria leken samt barnens användande avmiljö och material. Informanternas svar har fått mig att dra slutsatsen att barnen leker olikaberoende på vilka pedagoger som är närvarande. Jag har också diskuterat varför och för vemdet är viktigt med ordning och reda. Utifrån de funderingarna så har två frågor växt framsom jag gärna skulle se att någon beforskade. De frågorna är dessa: Gynnar kaos ochrisktagande barns socialiseringsprocess? Är oordning en väg till barns kreativitet? / <p>Betygsdatum 2017-06-02 i Ladok.</p>

Disciplin i skolan är idag ett högaktuellt debattämne i Sverige och det engagerar folk i allmänhet och politiker i synnerhet. Debatten växlar mellan hur aktörers syn på disciplin ser ut, där några menar att det handlar om att använda striktare arbetsmetoder, medan andra menar att det handlar om att ge eleverna större inflytande över det egna lärandet. Denna kvalitativa studie behandlar hur synen på och förhållandet till disciplin i svenska skolan idag kan se ut för musiklärare och elever. Arbetet med att generera data har genomförts med hjälp av olika typer av intervjuer, nämligen genom att intervjua tre musiklärare som arbetar på grundskolan samt fyra gruppintervjuer med elever i grundskolan. Studien visar att disciplin kan uppfattas på olika sätt, men de två mest framstående förhållningarna till disciplin är enligt studien upprätthållande av ordning samt självkontroll och eget ansvar. Disciplin genomsyrar därmed alla musiklektioner på ett eller annat sätt. Upprätthållandet av ordning och regler är mer frekvent i lägre årskurser, medan lärare och elever i äldre årskurser ser mer disciplin utifrån att eleverna ska kunna hitta en egen självdisciplin och inre motivation genom att bland annat bygga upp ett förtroende till lärare. Studien visar att för musikämnet är det viktigt att eleverna lär sig arbeta utifrån ett självdisciplinerat beteende, då lärarens närvaro i musikklassrum inte alltid är garanterad. Enligt studien ser elever disciplin mer utifrån regler som kan både vara en hjälp och en stjälp. Studien föreslår att lärarhögskolor kan erbjuda mer praktisk kunskap om hur lärare kan förhålla sig till disciplin i musikklassrummet och för att få en bättre förberedelse ut i arbetslivet.

Inom byggbranschen är det av vikt att hitta arbetssätt som på lång sikt sänker byggkostnaderna för att på så sätt kunna producera en vara som kräver mindre förbrukning av resurser men som även fortsätter vara konkurrenskraftig. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur medarbetarna vid Skanskas byggprojekt "Trädgårdarna" i Boglundsängen, Örebro kommun, arbetar för att minimera slöserier (icke värdeskapande aktiviteter). Syftet är även att identifiera vanliga slöserier som förekommer, både generellt på byggarbetsplatser men i synnerhet på byggprojektet "Trädgårdarna", samt att slutligen komma med förslag på åtgärder för att mini-mera dessa slöserier. Arbetet grundar sig på en kvalitativ metod i form av intervjuer och obser-vationer. När detta arbete skrevs var produktionen i ett tidigt stadie. Arbetets resultat påvisar att det finns både styrkor och brister gällande hur arbetet på "Trädgårdarna" fortskrider. Även fast produktionen i skrivandets stund inte har kommit så långt på projektet framkommer det av resultatet att personalen värdesätter ordning och reda och försöker upprätthålla detta genom olika tillvägagångssätt. Överlag arbetar personalen bra med att minska slöserier på arbets-platsen. De slöserier som har uppstått beror främst på brister i projekteringen och/eller produktionsplaneringen. För att minska slöserierna och upprätthålla ett effektivt arbetssätt är det av stor vikt att ha en genomarbetad projektering, genomföra arbetsberedningar på så många moment som möjligt, ha god ordning och reda på arbetsplatsen, ta tillvara på personalens kunskap och engagemang samt att utnyttja någon form av samordnad leverans för att minimera lagerhållningen och väntetiderna. / In the construction industry it is important to find ways of working that in the long term lowers construction costs so as to produce a product that requires less consumption of resources, but which also continues to be competitive. The purpose of this thesis is to investigate how employees at Skanska's construction project "Trädgårdarna" in Boglundsängen, Örebro, work to minimize wastes (non value-adding activities). It also seeks to identify common wastes that occur, both generally on construction sites but in particular on the building project "Trädgårdarna", and finally to come up with suggestions on measures to minimize these wastes. This thesis is based on a qualitative method in the form of interviews and observations. When this thesis was written production was at an early stage. The results of this thesis demonstrate that there are both strengths and weaknesses regarding how work on "Trädgårdarna" is pro-gressing. Although the production was in an early stage, during the time of writing this thesis, the results show that the staff appreciates orderliness at their workplace and try to maintain this through different means. Overall, the staff work well to reduce wastage in the workplace. The wastes which have arisen primarily did so due to deficiencies in the design and/or production planning. To reduce the wastage rate and maintain an effective work it is of great importance to have a well-planned design, to implement work preparations as frequently as possible, to have an orderly workplace, to take advantage of the staff's knowledge and commitment and to use some form of coordinated delivery system to minimize inventory and waiting times.

Utgångspunkten för detta arbete var att sammanställa forskning och beprövad erfarenhet kring studiero och ordning och reda i svensk skola. Fokus i undersökningen har varit att hitta verktyg för högstadiet, men även pedagoger som arbetar med andra åldersgrupper kan hitta fungerande och konkreta verktyg i texten. Jag har i arbetet pekat på orsaker till bristande ordning och arbetsro i klassrum och skolmiljö: En genomgripande förändring i samhället, med en omvandling från yttre till inre disciplinering, har lett till nya tolkningar av begrepp som lydnad och ansvar. Detta har genererat osäkerhet på hur lärare och elever ska förhålla sig till arbetet i skolan och till varandra. Luddiga begrepp som ”värdegrundsarbete” och ”förebyggande arbete” i läroplanen har även lett till osäkerhet om vem som ska bedriva det arbetet och hur det ska göras. I praktiken har många elever inte fått den fostran de har rätt att få. I texten har jag visat på en diskrepans mellan hur media och politiker vill lösa problemet med oordning i skolan, och vad som verkligen ger effekt enligt experter och forskare på området. Hårdare tag, betyg i uppförande och mer tvång och disciplin är inte vägar till framgång. Inte heller skarpare lagstiftning eller fler regler i skolan. Att lärare tjatar, ger tillsägelser, ringer hem till föräldrarna eller delar ut konsekvenser för dåligt uppförande är dessutom direkt ineffektiva medel att stoppa stök i skolan. De refererade författarna pekar istället ut helt andra saker som man behöver arbeta med i skolan när ledarskapet utmanas eller när arbetsron störs. En framgångsrik skola kännetecknas av att normer som sitter i väggarna känns viktigare än de regler som är specificerade eller nerskrivna. Flera av författarna i studien framhåller därför att en positiv skolkultur är en nyckel till framgång. Denna utvecklas bl. a. genom systematisk övning i procedurer och arbete med gruppnormer. Ordning är kontextspecifik, därför behöver ordning och procedurföljsamhet tränas i varje kontext, dvs. med varje lärare som klassen har. En ytterligare viktig aspekt som jag har pekat på är att allt beteende är inlärt, vilket betyder att det går att lära om. I texten redovisar jag flera sätt att via lärarens retorik och principer för grupphantering få elever att imitera och lära in goda skolbeteenden. Vidare har jag visat på att lärarens relationer med eleverna samt de verktyg en lärare har att bemöta socialt oacceptabla ord eller handlingar har en direkt inverkan på ordningen i klassrummet. Ett professionellt sätt att reagera på en kränkning eller ett olämpligt beteende ökar också trygghet och studiero. Också lärarens didaktiska beslut har betydelse; med tekniker som medvaro, överlappning och smidiga övergångar minskar störande elevbeteenden. På samma sätt är det viktigt för en pedagog att kunna urskilja härskartekniker och elevroller i klassrummet för att kunna öka trygghet och ta tillbaka ledarskapet vid oro i gruppen. Via konkreta handlingar i klassrummet, en genomtänkt retorik och övning i beteenden kan en pedagog eller ett arbetslag få ordning och reda, bättre arbetsro och trygghet samt färre störande elevbeteenden och avbrott i undervisningen. Med verktygen som redovisas i detta arbete ägnas tid till det som är önskvärt i skolan och till det som skolan är till för, dvs. inlärning och skolarbete.

Skolan befinner sig i en förändringsprocess där lärares auktoritet inte längre är självklar, istället söker lärare efter nya sätt att hålla ordning och skapa arbetsro. Hanteringen av konflikter har visat sig viktig i en tid då konflikter tillåts komma upp för diskussion och upplevs som en allt större del av lärares vardag. Syftet med denna undersökning är att se på hur lärare hanterar konflikter mellan elever på lågstadiet och mellanstadiet. Dessutom är syftet att undersöka vilka faktorer hos lärarna som påverkar hur de hanterar konflikter. Frågeställningen handlar om hur lärare hanterar konflikter och hur de förstår vad som ligger bakom konflikterna. Vidare undersöks ifall djupare förståelse för bakgrunden till konflikterna leder till mer omfattande konflikthantering. Slutligen undersöks andra faktorer som påverkar hur lärarna hanterar konflikter. Metoden utgörs av kvalitativa intervjuer med sju klasslärare på låg- och mellanstadiet. Lärarna uppmanas att berätta om elevkonflikter som upplevts som svåra. Dessutom ställs frågor om det pyskosociala klimatet i lärarens klass, denna information används för att analysera lärares attityder inom olika områden. Analysen, som har både kvalitativa och kvantitativa inslag, ger en översikt som beskriver relationen mellan konflikthanteringen och konflikterna i jämförelse med en idealmodell. Utifrån lärarnas uttalande undersöks lärarnas kunskap och förmågor, vilket därefter jämförs med konflikthanteringen. Resultaten indikerar att flera faktorer gällande lärares kunskap, förmågor och attityder har inverkan på hur de hanterar konflikter.