Denna empiriska studie har ett fokus på lågstadielärarens arbete med problemlösning tillsammans med de yngsta förskoleklassbarnen och eleverna i årskurs F-3. I studien granskas en internationell matematiktävling som varje år arrangeras av Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM). Syftet med denna studie är att förstå vad läraren behöver beakta vid iscensättningen av sin undervisning som ska leda till att eleverna utvecklar problemlösningskompetens. Målet är att stärka lärares matematikundervisning för ett likvärdigt och framgångsrikt lärande. Tillvägagångssättet är att genomföra en textanalys (uppgiftsanalys) av Känguruns uppgifter då dessa anses vara utvecklande för alla barn och elever. Det handlar specifikt om att förstå vilken slags anpassad vägledning som behövs i den förberedande undervisningen för att eleverna ska kunna utveckla problemlösningskompetens i relation till Känguruproblemen. Materialet som används i studien hämtas direkt från NCM:s hemsida och i utvalda vetenskapliga artiklar om lärande, problemlösning och socio-matematiska normer. Studiens litteraturbakgrund tar sin utgångspunkt i en systematisk litteraturstudie av Nilsson och Sköldvinge (2020) som behandlar internationell forskning om problemlösning. En diskursanalys med valda delar från en modell för lärande av Selander och Kress (2017) möjliggör en kritisk granskning av texten (uppgifterna). Närläsning sker genom ett diskursanalytiskt (läs-)verktyg som skapas av fyra komponenter i den första och förberedande delen i LearningDesignSequences (LDS-modellen): Learning resources (Potentiella resurser), Curriculum (Syfte/Läroplan), Institutional norms (Socio-matematiska normer) och Setting (Iscensättning). Resultaten visar att en Kängurutävling kan bli till ett medel för att framgångsrikt iscensätta (planera, förbereda och presentera) undervisning i problemlösning. En förutsättning för detta är att läraren iscensätter sig själv som ”problemlösningsagent” i klassrummet. Resultaten pekar också på att problemlösningskompetens består av många olika delar (förmågor/kompetenser). Det betyder att långtgående mer än matematiska förmågor krävs för att bli en bra problemlösare.

Students only learn what they get the opportunity to learn. This means, for example, that students do not develop their reasoning- and problem solving competence unless teaching especially focuses on developing these competencies. Despite the fact that it has for the last 20 years been pointed out the need for a reform-oriented mathematics education, research still shows that in Sweden, as well as internationally, an over-emphasis are placed on rote learning and procedures, at the cost of promoting conceptual understanding. Mathematical understanding can be separated into procedural and conceptual understanding, where conceptual understanding can be connected to a reform oriented mathematics education. By developing a reasoning competence conceptual understanding can also be developed. This thesis, which deals with students’ opportunities to learn to reason mathematically, includes three studies (with data from Swedish upper secondary school, year ten and mathematics textbooks from twelve countries). These opportunities have been studied based on a textbook analysis and by studying students' work with textbook tasks during normal classroom work. Students’ opportunities to learn to reason mathematically have also been studied by examining the relationship between students' reasoning and their beliefs. An analytical framework (Lithner, 2008) has been used to categorise and analyse reasoning used in solving tasks and required to solve tasks.Results support previous research in that teaching and mathematics textbooks are not necessarily in harmony with reform-oriented mathematics teaching. And that students indicated beliefs of insecurity, personal- and subject expectations as well as intrinsic- and extrinsic motivation connects to not using mathematical reasoning when solving non-routine tasks. Most commonly students used other strategies than mathematical reasoning when solving textbook tasks. One common way to solve tasks was to be guided, in particular by another student. The results also showed that the students primarily worked with the simpler tasks in the textbook. These simpler tasks required mathematical reasoning more rarely than the more difficult tasks. The results also showed a negative relationship between a belief of insecurity and the use of mathematical reasoning. Furthermore, the results show that the distributions of tasks that require mathematical reasoning are relatively similar in the examined textbooks across five continents.Based on the results it is argued for a teaching based on sociomathematical norms that leads to an inquiry based teaching and textbooks that are more in harmony with a reform-oriented mathematics education. Elever kan bara lära sig de det de får möjlighet att lära sig. Detta innebär till exempel att elever inte utvecklar sin resonemangs- och problemlösningsförmåga i någon större utsträckning om inte deras undervisning fokuserar på just dessa förmågor. Forskning, nationellt och internationellt visar att det finns en överbetoning på utantillinlärning och på procedurer. Detta verkar ske på bekostnad av en konceptuell förståelse, trots att det under 20 års tid pekats på behovet av en reforminriktad matematikundervisning. Matematisk förståelse kan delas in i procedurell- och konceptuell förståelse där en konceptuell förståelse kan kopplas till en reforminriktad matematikundervisning. Genom att utveckla förmågan att resonera matematiskt utvecklas också den konceptuella förståelsen. Denna avhandling, som inbegriper tre studier (med empiri från gymnasiet år ett och matematikläroböcker från tolv länder) behandlar elevers möjlighet att lära sig att resonera matematiskt. Dessa möjligheter har studerats utifrån att undersöka vilka möjligheter läroboken ger att lära sig matematiska resonemang, dels via en läroboksanalys och dels genom att studera elevers arbete med läroboksuppgifter i klassrumsmiljö. Elevers möjligheter att lära sig att resonera matematiskt har också studerats genom att undersöka relationen mellan elevers matematiska resonemang och deras uppfattningar om matematik. Ett analytiskt ramverk (Lithner, 2008) har används för att kategorisera och analysera resonemang som använts för att lösa uppgifter och som behövs för att lösa en uppgift.Resultaten från studierna har givit stöd åt tidigare forskning vad gäller att undervisning och läroböckerna inte nödvändigtvis harmonierar med en reforminriktad matematikundervisning. Och att elever har uppfattningar om matematik som bygger på osäkerhet, förväntan på ämnet och sin egen förmåga samt motivation och att dessa uppfattningar delvis kan kopplas till att eleverna inte använder matematiska resonemang för att försöka lösa icke-rutinuppgifter. Det vanligaste sättet att lösa läroboksuppgifter var att välja andra strategier än att använda sig av matematiska resonemang. Ett vanligt sätt att lösa uppgifter var att låta sig guidas, av främst en annan elev. Eleverna arbetade framförallt med de enklare uppgifterna i läroböckerna. Bland dessa enklare uppgifter var det mer sällsynt med uppgifter som krävde matematiska resonemang för att lösas relativt de svårare uppgifterna. Resultaten visade även att det fanns en negativ relation mellan en uppfattning av osäkerhet hos elever och ett användande av matematiska resonemang. Resultaten visade vidare att fördelningen av uppgifter som krävde matematiska resonemang var relativt lika i alla undersökta läroböcker från fem världsdelar.Utifrån resultaten argumenteras för en förändrad undervisning mot en undersökande undervisning och läroböcker som är mer i harmoni med en reforminriktad matematikundervisning. / Elever kan bara lära sig de det de får möjlighet att lära sig. Detta innebär till exempel att elever inte utvecklar sin resonemangs- och problemlösningsförmåga i någon större utsträckning om inte deras undervisning fokuserar på just dessa förmågor. Forskning, nationellt och internationellt visar att det finns en överbetoning på utantillinlärning och på procedurer. Detta verkar ske på bekostnad av en konceptuell förståelse, trots att det under 20 års tid pekats på behovet av en reforminriktad matematikundervisning. Matematisk förståelse kan delas in i procedurell- och konceptuell förståelse där en konceptuell förståelse kan kopplas till en reforminriktad matematikundervisning. Genom att utveckla förmågan att resonera matematiskt utvecklas också den konceptuella förståelsen. Denna avhandling, som inbegriper tre studier (med empiri från gymnasiet år ett och matematikläroböcker från tolv länder) behandlar elevers möjlighet att lära sig att resonera matematiskt. Dessa möjligheter har studerats utifrån att undersöka vilka möjligheter läroboken ger att lära sig matematiska resonemang, dels via en läroboksanalys och dels genom att studera elevers arbete med läroboksuppgifter i klassrumsmiljö. Elevers möjligheter att lära sig att resonera matematiskt har också studerats genom att undersöka relationen mellan elevers matematiska resonemang och deras uppfattningar om matematik. Ett analytiskt ramverk (Lithner, 2008) har används för att kategorisera och analysera resonemang som använts för att lösa uppgifter och som behövs för att lösa en uppgift. Resultaten från studierna har givit stöd åt tidigare forskning vad gäller att undervisning och läroböckerna inte nödvändigtvis harmonierar med en reforminriktad matematikundervisning. Och att elever har uppfattningar om matematik som bygger på osäkerhet, förväntan på ämnet och sin egen förmåga samt motivation och att dessa uppfattningar delvis kan kopplas till att eleverna inte använder matematiska resonemang för att försöka lösa icke-rutinuppgifter. Det vanligaste sättet att lösa läroboksuppgifter var att välja andra strategier än att använda sig av matematiska resonemang. Ett vanligt sätt att lösa uppgifter var att låta sig guidas, av främst en annan elev. Eleverna arbetade framförallt med de enklare uppgifterna i läroböckerna. Bland dessa enklare uppgifter var det mer sällsynt med uppgifter som krävde matematiska resonemang för att lösas relativt de svårare uppgifterna. Resultaten visade även att det fanns en negativ relation mellan en uppfattning av osäkerhet hos elever och ett användande av matematiska resonemang. Resultaten visade vidare att fördelningen av uppgifter som krävde matematiska resonemang var relativt lika i alla undersökta läroböcker från fem världsdelar. Utifrån resultaten argumenteras för en förändrad undervisning mot en undersökande undervisning och läroböcker som är mer i harmoni med en reforminriktad matematikundervisning.

Matematikdidaktisk forskning med fokus på affekt är relativt nytt och har framförallt berört matematikelevers attityder, motivation, intresse och matematikängslan och hur dessa påverkar elevers inlärning och långsiktiga syn på matematiken. Mindre fokus har riktats mot varierande känslotillstånd (lokal affekt) under problemlösning. Att identifiera sådana lokala affekter och hur elever hanterar dessa är av betydelse för att förstå: varför vissa elever som har tillräckliga matematiska kunskaper, andå misslyckas med att tillgängliggöra sig dessa, under matematisk problemlösning. Framgångsrika problemlösare har en intim relation till matematiken som karaktäriseras av en estetisk upplevelse av nyvunnen matematisk förståelse. Att förstå dessa individers problemlösningsprocesser och vilka lokala affekter som utgör deras estetiska upplevelser kan vara av betydelse för att förstå hur långsiktig motivation och intresse för matematikämnet främjas. Ur kommentarsmaterialet för gymnasieskolans matematik framgår dessutom att matematiklärare förväntas ge elever möjlighet att upptäcka matematikens egenvärde och få erfara styrkan och skönheten i matematikens logik. Föreliggande undersökning beskriver en fallstudie av nio gymnasieelevers arbete med två extremvärdesproblem. Den syftade till att undersöka om en känsla av skönhet var närvarande under problemlösningsprocessen för gruppen, samt vilka lokala affekter (allmänt) och lokala affektvägar (speciellt) som ackompanjerade en sådan känsla. Främst ges en kvalitativ analys av hur elevers lokala affekter kan ha gynnat eller hämmat den individuella problemlösningsprocessen. Detta görs genom att analysera tre elevers svar i den problembaserade enkäten tillsammans med en innehållsanalys av deras lösningsförslag. Dessa fall bedömdes som centrala i föreliggande undersökning. Av resultatet framgick att lokala affekter som: nyfikenhet, förbryllelse (att vara bortkommen), förvirring, frustration, upprymdhet, välbehag och ångest har hos nio gymnasieelever rapporterats i varierande grad. Det påträffades inga väsentliga skillnader i dessa lokala affekter mellan de två problemen. Positiva lokala affektvägar samvarierade på ett komplicerat vis med elevers kognition; tillgängliggörandet av individuella matematiska resurser, kontroll och användning av heuristiker sammanföll med positiva lokala affektvägar som präglades av genomgående nyfikenhet, förvirring och frustration i problemlösningen samt problemlösarens självförtroende. I kontrast så förekom även elevers rapporterade ångestkänslor, vilka hämmade deras tillgängliggörande av matematiska resurser. Vidare indikerar resultatet att många av eleverna har en estetisk upplevelse av matematisk problemlösning, där något fler upplevde det tillämpade problemet som vackert. Individuella skillnader i estetisk upplevelse påträffades som relateras till elevers upplevda framgång med problemet men också väletablerad matematisk intimitet. / Mathematics didactic research with a focus on affect is relatively new and has primarily focused on mathematics student's attitudes, motivation, interest and mathematics anxiety and how these affect students' learning and long-term view of mathematics. Less focus has been placed on varying emotional states (local affect) during problem solving. Identifying such local affects and how students deal with them is of importance to understand: why some students who have sufficient mathematical knowledge fail to utilize it during mathematical problem solving. Successful problem solvers have an intimate relationship with mathematics, which is characterized by an aesthetic experience of newly acquired mathematical understanding. Understanding these individuals' problem-solving processes and what local affects constitute their aesthetic experiences can be of importance in understanding how long-term motivation and interest in mathematics is promoted. In addition, the commentary material for secondary school mathematics shows that mathematics teachers are expected to give students the opportunity to discover the intrinsic value of mathematics and to experience the strength and beauty of mathematical logic. The present study describes a case study of nine high school students' work with two extreme value problems. It aimed to investigate whether a sense of beauty was present during the problem-solving process for the group, as well as which local affects (generally) and local affect pathways (especially) that accompanied such a feeling. First and foremost, a qualitative analysis is given of how pupils' local affects may have been beneficial or inhibited the individual problem-solving process. This is done by analyzing three students' answers in the problem-based questionnaire together with a content analysis of their proposed solutions. These cases were considered central in the present study. The results showed that local affects such as: curiosity, bewilderment, confusion, frustration, excitement, pleasure and anxiety have been reported to varying degrees in nine high school students. No significant differences were found in these local affects between the two problems. Positive local affective pathways varied in a complex way with students' cognition; the availability of individual mathematical resources, control and use of heuristics coincided with positive local affective pathways, characterized by pervasive curiosity, confusion and frustration in the problem solving process, as well as the problem solver's self-confidence. In contrast, students' also reported feelings of anxiety, which hampered the availability of mathematical resources. Furthermore, the results indicate that many of the students have an aesthetic experience of mathematical problem solving, where slightly more experienced the applied problem as beautiful. Individual differences in aesthetic experience were found that are related to students' perceived success with the problem but also well-established mathematical intimacy.

The study aims to increase the knowledge of the extent to which primary school teachers use problem solving tasks to challenge and include mathematically gifted pupils. Furthermore, it aims to increase knowledge about the factors that influence teachers´ design around these tasks. The work is based on a quantitative survey among primary school teachers who teach mathematics. 104 teachers were included in the study group, where 96 percent had competence in teaching mathematics for compulsory school grades 1-3. The study clarifies what characterizes gifted pupils and how these features can be noticed in mathematics education. Furthermore, the teacher’s theoretical and didactic competence in mathematics is central to developing and shaping learning opportunities containing problem-solving tasks, which are well adapted to challenge and include gifted pupils. The study's overall theoretical approach is based on a cognitive theory and the result was analyzed with the help of the Mathematics Tasks Framework. The result shows that the majority of the lower-level teachers, who were part of the selection group, believe that problem solving tasks are advantageous to apply in order to include and challenge gifted pupils. However, teachers feel that they are facing obstacles in the work of giving gifted pupils the opportunity to learn, both in the planning phase and in the implementation phase. Teachers admit that they need to improve their competence in order to be able to challenge and include gifted pupils in mathematics education. / Syftet med studien är att öka kunskapen om i vilken utsträckning lågstadielärare använder problemlösningsuppgifter för att utmana och inkludera särskilt begåvade elever.  Vidare syftar den till att öka kunskapen om vilka faktorer som påverkar lärares utformning av problemlösningsuppgifter. Arbetet är baserat på en kvantitativ enkätundersökning som riktar sig till matematiklärare på lågstadiet. 104 lågstadielärare ingick i undersökningsgruppen, där 96 procent hade behörighet att undervisa i ämnet matematik för grundskolans årskurs 1–3. Studien belyser vad som karaktäriserar särskilt begåvade elever samt hur dessa drag kan uppmärksammas i matematikundervisningen. Studien tar utgångspunkt i att lärarens ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens står i centrum när lärare utvecklar och formar lärtillfällen innehållande problemlösningsuppgifter, vilka är väl anpassade för att utmana och inkludera särskilt begåvade elever. Studiens övergripande teoretiska ansats utgår från en kognitivistisk teori och resultatet analyserades med hjälp av ramverket Mathematics Tasks Framework. Av resultatet framkommer att majoriteten av de lågstadielärare som ingick i urvalsgruppen anser att problemlösningsuppgifter är fördelaktiga att tillämpa för att inkludera och utmana särskilt begåvade elever. Lärarna upplever dock vissa hinder i arbetet med att ge särskilt begåvade elever möjligheten att lära, både i planeringsfasen och i genomförandefasen. Majoriteten av lärarna medger att de är i behov av kompetensutveckling för att ha förmågan att utmana och inkludera särskilt begåvade elever i matematikundervisningen.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur lärare arbetar med problemlösning för andraspråkselever. Urvalet i studien är fyra lärare som genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer delger sina tankar, åsikter och erfaren­heter kring ämnet. Resultatet visar att lärare har en entydig bild av att anpassningar bör göras för att andraspråkselever ska nå kunskapskraven i mate­matik. Dessa anpassningar görs genom olika metoder och arbetssätt, exempelvis finger­femman och att låta eleverna presentera sina olika lösningar för varandra. Lärare finner det gynnsamt att låta eleverna arbeta tillsammans och vara varandras draghjälp. Arbetet med ord- och begreppsförståelse är en viktig del för elevernas kunskaps- och språkutveckling. Detta arbete underlättas och tydliggörs med hjälp av bildstöd och konkret material. Studiens slutsats är att språket ses som den största svårigheten i problemlösningsarbetet. Lärare använder olika arbets­metoder och tillvägagångssätt för att hjälpa andraspråkelever att utvecklas både språkligt och matematiskt. Kamrat- och språkstöttning ses som användbara mede­l till att hjälpa de elever som har otillräckliga språkkunskaper. Däremot ska ansvaret inte ligga hos eleven när det gäller olika översättningssituationer, då det inte är förenligt med barnkonventionen. Samtidigt upplever lärare att språk­stöden tenderar att översätta för mycket, till följd av en avsaknad pedagogisk utbild­ning. / The purpose of this study is to deepen the knowledge of how teachers work with problem solving for second language students. The sample in this study are four teachers who, through semi-structured qualitative interviews, share their thoughts, opinions and experiences on the topic. The results show that teachers have a clear picture of the adjustments that should be made for second language students to reach the knowledge requirements in mathematics. These adapta­tions are made through different strategies and working methods, such as the five fingers-method and letting the students present their different solutions to each other. Teachers find it beneficial to let students work together and be each other's support. The work with word and concept comprehension is an important part of the students' knowledge and language development. This work is facilitated and clarified with the help of image support and laboratory materials. The study con­cludes that language is seen as the biggest difficulty in problem solving. Teachers use different working methods and approaches to help second language students develop both linguistically and mathematically. Peer support and interpreters are seen as useful means to help students who have insufficient language skills. However, the responsibility should not lie with the student when it comes to differ­ent translation situations, as it is not compatible with the Convention on the Rights of the Child. At the same time, teachers feel that interpreters tend to trans­late too much, due to a lack of pedagogical training.

Läroplanen, Lgr 11, vilar på en sociokulturell syn på lärande där lärande genom interaktion och kommunikation är en naturlig del. Kommunikationens men också de matematiska resonemangens betydelse för elevers matematiklärande råder samstämmighet kring inom forskningen. En viktig del i att skapa givande samtal är lärares frågor. Syftet med studien är att undersöka vilka slags frågor matematiklärare använder sig av vid problemlösningslektioner och i vilken uträckning frågorna leder till så kallade utforskande samtal. Undersökningen genomfördes genom strukturerade observationer via ett egenkonstruerat analysverktyg utifrån teorier om olika slags frågor och utforskande samtal. Studien visar att de vanligast förekommande frågorna är de som gäller fakta eller procedur och att de utforskande samtalen är sparsamt förekommande. Vidare synliggörs att det finns stora skillnader lärare emellan gällande vilka frågor som ställs och vad de ger upphov till samt att förekomsten av både frågor som uppmuntrar till resonemang och utforskande interaktion är vanligare vid grupparbete än i helklassinteraktion. Dominansen av fakta och procedurfrågor visar att traditionella frågemönster består, även om en förändring eventuellt kan skönjas. Studien har gett en inblick i förekommande frågor vid matematikundervisning samt huruvida de ger upphov till utforskande samtal. Därmed har kunskap skapats om elevernas möjlighet att kommunicera och resonera matematiskt med utgångspunkt i lärares frågor. Studien har även bidragit till att lärares frågor och hantering av elevsvar uppmärksammas, något som kan leda till att djupare matematiska diskussioner blir mer vanligt förekommande / The Swedish curriculum is grounded in a sociocultural view of learning where learning through interaction and communication comes naturally. Research unanimously emphasizes the role of communication and mathematical reasoning for students’ learning in mathematics. Teachers’ questions are important when creating fruitful discussions. The purpose of this study is therefore to examine what kind of questions mathematics teachers pose in problem-solving lessons and the extent to which the questions lead to so-called exploratory talks. The study was conducted through structured observations via a self-constructed analysis tool which was based on theories regarding questions and exploratory talks. The study shows that the most common questions are about facts or procedures and that exploratory talks sparsely occur. Furthermore, there are great differences between teachers regarding what kind of questions are asked and what kind of communication these generate. Questions that encourage reasoning and exploratory talks are more common in group work than in whole-class interaction. The domination of factual and procedure questions shows that traditional question-patterns persist, although a change may be discernible. The study has provided an insight into the kind of questions mathematics teachers pose in their teaching and whether they generate exploratory talks. Thus, knowledge has been created about students’ possibilities to communicate and reason mathematically based on teachers’ questions. In addition, this study has drawn attention to teachers’ questions and handling of students’ answers, which can lead to deeper mathematical discussions becoming more common.

Bakgrund: I Sverige år 2015 fanns det ungefär 18 000 högstadieelever med ogiltig upprepad frånvaro. Det finns samband mellan skolfrånvaro och sämre självupplevd hälsa och inom elevhälsan har skolsköterskan kompetens att identifiera och förhindra ohälsa. Skolsköterskor har en viktig roll att stödja elever med ohälsa. Därför är det viktigt att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med högstadieelever med omfattande skolfrånvaro.Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med högstadieelever med omfattande skolfrånvaro.Metod: En kvalitativ induktiv design. Ett ändamålsenligt urval gjordes och nio skolsköterskor verksamma på nio olika skolor i Sverige deltog. Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes och intervjuernas manifesta innehåll analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett tidigt initierat teamarbete där eleven är en viktig del i teamet är betydelsefullt i arbetet med att stödja högstadieelever med omfattande skolfrånvaro. Att skolsköterskan är närvarande genom att vara fysiskt tillgänglig och genom att bry sig om eleven är viktigt för att stödja eleven. Slutsats: Ett fungerande teamarbete där elevens berättelse är central är betydelsefullt. Genom att arbeta personcentrerat och använda arbetsmodellen gemensam problemlösning erhålls en arbetsstruktur där teamarbete möjliggörs och där eleven blir en viktig medlem i teamet. / Background: In Sweden in 2015, there were approximately 18 000 high school students with repeated invalid absence. There is a connection between school absence and poorer self-perceived health and in student health, school nurses have competence in identifying and preventing illness. School nurses have an important role in supporting students with ill health. Therefore, it is important to describe school nurses' experiences of working with high school students with extensive school absence.Aim: The aim was to describe school nurses’ experiences of working with high school students with extensive school absenteeism.Method: Purposive sampling was made and nine school nurses working at nine different schools in Sweden participated. Individual semistructured interviews were conducted and the manifest content of the interviews was analyzed with qualitative content analysis. Result: An early initiated teamwork where the student is an important part of the team is important in the work of supporting high school students with extensive school absence. That the school nurse is present by being physically accessible and by caring for the student is important to support the student.Conclusion: A functioning team work where the student's story is central is important. By working person-centered and using the work model collaborative problem solving, a work structure is obtained where teamwork is made possible and where the student becomes an important member of the team.

Denna studie ämnar undersöka på vilka sätt läromedlet Singma är utformat för att utveckla elevers problemlösningsförmåga. Studien syftar också till att undersöka lärares generella upplevelse och uttryckta användning av Singma samt av hur lärarna beskriver att läromedlet ger dem förutsättningar att utveckla elevers problemlösningsförmåga. Studien utgörs av en läromedelsanalys av Singma och en teoretisk tematisk analys av lärares upplevelser av läromedlet. Resultatet av läromedelsanalysen ger slutsatsen att Singma skulle kunna anses vara utformat på ett sätt som möjliggör utvecklandet av elevers problemlösningsförmåga. Resultatet av den tematiska analysen belyser flera olika faktorer som påverkar lärares upplevelse av Singma samt möjligheter och utmaningar med läromedlet. Slutsatsen av den tematiska analysen visar på vikten av utbildning om läromedlet samt att lärare och elever behöver ompröva sin syn på matematikundervisning vid arbete med Singma.

This essay will address the introduction of programming as an element in the compulsory school curriculum and examine the extent to which teachers have been affected by the introduction of programming in curriculaand syllabi. The essay is based on two questions: "What difficulties and opportunities have arisen in the teaching after programming was implemented in the syllabus?" and "What forms of pedagogy can teachers use to best support the development of logical thinking, problem solving, creativity and a structured approach through programming skills?". The questions are answered using scientific literature and analysis of previous scientific research. The results of the study are, among other things, that there is a great deal of uncertainty in how programming should be implemented in the students' syllabi, but also how the teachers should feel comfortable in teaching such a new subject when there is a lack of proper training for the teachers. Another conclusion is that the biggest reason for the introduction of programming in schools is to strengthen students' digital skills as society becomes increasingly digital.

Syftet med studien är att få en inblick i hur matematiska läroböcker, riktade till förskoleklass, kan bidra till utvecklingen av en problemlösningskompetens. Detta gjordes genom att undersöka omfattningen och placeringen av problemlösningsuppgifter i läroböcker riktade till förskoleklass. Med hjälp av ett tidigare beprövat ramverk kunde vi kategorisera uppgifter från sex olika läroböcker genom en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet visade att problemlösningsuppgifter var underrepresenterade i alla läroböckerna och att högst procent problemlösningsuppgifter var placerade som en första deluppgift och minst procent som avslutande uppgifter. Vid de tillfällen där läroböckerna explicit markerat att det handlade om problemlösning var majoriteten av uppgifterna problemlösningsuppgifter. Samtliga läroböcker ansågs innehålla för låg andel problemlösningsuppgifter för att i tillräcklig mån kunna bidra till utvecklandet av en problemlösningskompetens. Placeringen av problemlösningsuppgifterna i läroböckerna var generellt positiv för att kunna bidra till ökat problemlösningskompetens. Att problemlösningsuppgifter dominerar där det beskrivs handla om problemlösning anses vara positivt, dock återfanns ändå 29,5% andra uppgifter, vilket kan skapa en skev bild av vad problemlösning är. / The purpose of the study is to gain an insight into how mathematical textbooks, aimed for preschool class, can contribute to development of a problem-solving competence. This was done by examining the extent and location of problem-solving tasks in textbooks aimed for preschool class. Using a previously proven framework, we were able to categorize data from six different textbooks through a quantitative content analysis. The results showed that problem-solving tasks were underrepresented in all textbooks and that the highest percentage of problem-solving tasks was placed as a first sub-task and the lowest percentage as concluding tasks. At the times when the textbooks explicitly stated that it was a problem-solving task, the majority of the tasks were problem-solving tasks. All textbooks were considered to include too low a share of problem-solving tasks, for it to be able to contribute to the development of a problem-solving competence. The placement of the problem-solving tasks in the textbooks was generally positive, in the meaning that it enabled them to contribute to increased problem-solving competence. Problem-solving dominates where it is described to be a problem-solving task which is considered positive, however, 29.5% other tasks were still found, and that can create a skew picture of what problem-solving is.