Varje år placeras drygt 1000 ungdomar på Statens institutionsstyrelse (SiS) särskilda ungdomshem, majoriteten av dessa efter beslut om omhändertagande enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). För att tillgodogöra ungdomarnas rätt till utbildning bedriver därför varje ungdomshem sin egen skolverksamhet. Studiens syfte är att bidra till en ökad kunskap för det vägledningsinriktade arbetet inom SiS särskilda ungdomshem och övergången till gymnasiet efter en avslutad placering. Den konstruktivistiska vägledningen har visat sig vara framträdande i det vägledningsinriktade arbetet med eleverna som är placerade på SiS särskilda ungdomshem. En framgångsfaktor som även framkommer i tidigare forskning är att motivationsarbete och relationskapande fyller en viktig funktion vid bemötandet men även i det fortsatta arbetet under tiden ungdomarna är placerade. Genom att arbeta med begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kan mötet med ungdomarna skapa nya förutsättningar för dem, samt ett led i vidgandet av deras handlingshorisont inför möjliga, framtida val. Övergången till skola efter avslutad placering beskrivs som svag, en trolig faktor till detta är att det många gånger är svårt att få en skolplats åt eleven, och som därmed riskerar en bruten skolgång. Resultaten i studien bygger på insamlat material från intervjuer med en utvecklingsstrateg inom SiS skola och tre studie- och yrkesvägledare som arbetar på SiS särskilda ungdomshem för icke skolpliktiga ungdomar.

This study aims to investigate how social study teachers within SiS perceive their students' vision of the future, their view of civic participation, and how the teachers work to promote a positive view among their students. The study is based on teachers' perspective on teaching in SiS-schools, both in youth homes and closed youth care. The material is based on seven currently working social study teachers, from seven different schools. The method used to make the teachers' perspectives visible has been implemented through a qualitative method with semi- structured interviews. The work has been analyzed using three theoretical frameworks, which are Anthony Gidden's theory of identity in modernity, Martin Buber's I and Thou philosophy, and John Dewey's reasoning about pragmatism. The first part of the study presents teachers ́ perceptions of students ‘vision of the future as well as their view of civic participation. The second part of the study presents teachers' perspectives and methods, in which they emphasize their pedagogical approaches and teaching methods. The results show that a large proportion of the students ́ have inadequate self-confidence, often due to the previous school failures that many have experienced. The inadequate self-confidence was a reason to the students' poor vision of the future. Furthermore, the teachers were also able to show that there was a lack of trust among the students for adults and society, which affected the students' willingness to participate in society. Based on the teachers ‘descriptions of the students, the teachers base their work on the ideas that exist among the students. The study shows that the teachers' relationship- building efforts will be decisive for how the students experience the teachers and society's adults in general. They function as an extension of the society in which they previously had no confidence, which contributes to a positive view of being part of the participating aspects. Based on the study, it can be stated that the teachers primarily work to promote the view of the student himself, to be able to promote the view of society. Therefore, teachers work a lot to let the students succeed, by using the students' experiences and valuing them.

Det krävs mod för att våga avvika från normen! är en kvalitativ studie med abduktiv ansats som baseras på teorier samt empiri genom intervjuer. Studiens syfte är att studera hur LVU-hem hanterar problematik som kan uppstå då de placerade tillhör HBTQI+-gruppen. Ämnet om HBTQI+ och LVU är en stor kunskapslucka. Fokuset har medvetet legat på HBTQI+ samt på gruppen flickor som vistats på LVU-hem. Studien utgår från följande frågeställningar; Hur hanterar LVU-hemmen problematik som kan uppstå vid placeringar då de placerade tillhör gruppen HBTQI+? På vilket sätt riskerar HBTQI+-gruppen att löpa större risk för diskriminering än andra placerade? samt vilken medvetenhet finns inom LVU-hem rörande HBTQI+-ungdomar vid placeringar? Studien bidrar med ökad förståelse och kunskap inom HBTQI+. Det empiriska materialet bygger på semistrukturerade intervjuer i enkät-format där de sex deltagarna är personal som har eller för närvarande arbetar på LVU-hem i Sverige. Studien utgår ifrån intersektionalitetsteorin som ramverk, men studien använder sig även av genusteorin samt queerteorin som grund. I resultatet presenteras studiens empiri vilket tyder på att det saknas kunskap om HBTQI+ inom personal på LVU-hem och att hantering av problematiken samt medvetenheten behöver utvecklas. Exempel på problematik som har framkommit är att transungdomar ofta hamnar mellan stolarna på grund av den heteronormativa vården. Empirin jämförs i sin tur med tidigare forskning där likheter finns inom bemötandet av HBTQI+-personer, negativa upplevelser av att tillhöra HBTQI+-gruppen samt de problem och risker som kan uppstå när kunskapen om HBTQI+ är bristfällig. I slutdiskussionen diskuteras empirin i relation till valda teorier vilket belyser komplexiteten inom att vara LVU-placerad och dessutom tillhöra HBTQI+-gruppen.

I Sverige har statens institutionsstyrelsen ansvar över ungdomar och vuxna som blir tvångsplacerade med stöd av LVU, LVM och LSU på uppdrag av socialtjänsten. I denna uppsats är fokus inriktad på ett SiS hem i Sverige där ungdomar blivit omhändertagna med stöd av LVU. SiS hem tar emot ungdomar med psykosociala problem. Under de senaste åren har nyheter rapporterat att våldet inom SiS hemmen har ökat markant. Syftet med denna studie är att undersöka personalens upplevelse av våld som sker på en SiS institution. I denna studie intervjuas sju behandlings assistenter som arbetar på SiS.  Frågeställning  Hur arbetar personalen på SiS för att motverka våld på arbetsplatsen? Hur påverkar den sociala relationen personalens situation?  Hur kan personalens upplevelser förstås utifrån ett maktperspektiv?  Denna uppsats är en kvalitativ studie där sju behandlingspedagoger som arbetar på SiS ungdomshem intervjuats med en semistrukturerad intervjuguide. Teorikapitlet består av Foucaults maktteori. Empirin har sedan analyserats utifrån ”att analysera kvalitativt material” (Rennstam & Wästerfors 2011). Detta innebär att vi har sorterat, reducerat och argumenterat för vår empiri. Resultatet visade att relationsskapande mellan personal och ungdom är ett viktigt verktyg för att kunna minska våldet på SiS. Studien visar att personalen på SiS inte alltid är medvetna om deras maktutövande under det dagliga arbetet som kan komma till att spela stor roll till varför våld uppstår.

This essay relates to the field of study which in an international context, since the 1970s has been termed controversial issues education. My essay deals with how controversial issues are handled within the teaching of social and religious studies at juvenile detention centres. The central questions are: 1. Which topics do the teachers identify as potentially controversial and in which ways do these relate to religion? 2. Which strategies for teaching controversial issues do the interviewed teachers use, promote, or reject? Previous research has indicated that there is a direct correlation between controversial issues in education and the health of a society’s democracy. Preceding research has also suggested that it’s common for teachers to avoid potentially sensitive subjects in their teaching, both in a Swedish and international context, and that it’s a typical trait for Swedish teachers to pursue neutrality in their teaching. Controversial issues education is a growing field of study in Sweden – though no prior studies have been done on these issues in relation to the education of detained youth, which is a gap this essay intends to fill. My research has been carried out through focus group interviews with teachers, and the material has been thematically analysed with support from field-oriented theories. Prominent results have been that intrareligious questions of interpretation are particularly related to controversy among these young men. As well as that the teachers rely on their relationships to the students on the one hand and on their own professional ability to fashion their teaching against their student base on the other. My results suggest that both potentially controversial topics, and the strategies that the teachers advocate differ in part from what prior research of controversial issues in Swedish education has suggested.

Syftet med studien har varit att belysa personals upplevelser och beskrivningar av hot och våld på SiS särskilda ungdomshem. Utifrån frågeställningarna har studien sökt svar på hur personalen definierar hot och våld, hur personal beskriver påverkan hot och våld har på deras professionella arbete och bemötande, och hur personal beskriver de åtgärder som tas eller kan tas av ledningen på SiS för att skapa en trygg arbetsmiljö. Studiens metodologiska utgångspunkt har varit hermeneutik med en kvalitativ ansats där sammanlagt sex intervjuer har genomförts med behandlingspedagoger inom SiS. Symbolisk interaktionism med fokus på objekt och symboler samt signifikanta andra har valts som den teoretiska utgångspunkten i denna studie. Resultatet i studien visar att fysiskt och psykiskt våld är de våldsformer som förekommer mest inom SiS men det diskuteras även huruvida gängkriminalitet kan ses som en ny våldsform. Personalen beskriver att deras individuella arbetssituation och deras professionella bemötande inte blir så påverkat av hot- och våldssituationer. Som professionell behöver man ha en acceptans över att det förekommer hot och våld inom denna typ av verksamhet och det handlar även om att ha ett högt säkerhetenstänk samtidigt som det kan bli problematiskt om man tar hotet och våldet personligt. Även om det krävs en acceptans kring vad som förekommer på verksamheten vittnar respondenterna om att det är otrevligt och att de kan känna sig otrygga i sin arbetsroll. Bra bemötande och relationsbyggande ses som viktiga delar av arbetet för intervjupersonerna. Respondenterna beskriver hur kollegorna blir ett tryggt verktyg i arbetet på verksamheten men samtidigt nämndes inga åtgärder som ledningen har vidtagit för att öka sammansvetsningen kollegor i mellan.

I uppsatsen studeras föreställningar om självmord bland yrkesverksamma inom Statens institutionsstyrelse [SIS] och Kriminalvården. Studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer som har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Den teoretiska ramen utgörs av sociologiska och individuella suicidteorier. Resultatet visar att orsaker till självmord tenderar att relateras till psykisk ohälsa med betoning på depression. Resultatet visar att båda verksamheterna arbetar aktivt för att motverka självmord, med hjälp av strategiska insatser och samverkan med andra aktörer. Vidare indikerar studien att det inte finns någon enkel förklaring till uppkomsten av självmord, det är ett komplext fenomen bestående av både individuella och samhälleliga faktorer. Självmord ska förstås som ett multifaktoriellt problem. I studien förs resonemang om hur strukturella förhållanden påverkar individers benägenhet att begå självmord.

Under året 2021 utarbetade man en ny ledarskapspolicy inom myndigheten SIS utifrån att man gjort en medarbetarenkät. Policyn grundar sig i vad medarbetarna svarat i undersökningen. Denna studie är en kvalitativ studie som ska undersöka vilka erfarenheter chefer har att arbeta enligt den nya ledarskapspolicyn inom SIS (Statens institutionsstyrelse).  Vi har valt att göra ett intervjumaterial med chefer som jobbar inom myndigheten SIS. Frågorna är öppna frågor som respondenten svara på i skrift. Respondenterna har olika nivåer av chefskap inom myndigheten och vi har försökt göra en jämn könsfördelning.  Resultatet av studien påvisar att den transformativa ledarskapsprofilen är den ledarskapsstilen som är önskvärd hur en ledare inom SIS ska vara. Ledarskapspolicyn grundar sig inte i någon teori så studien är utformad utifrån att söka efter tidigare forskning inom ledarskap. Avsökningen av tidigare forskning landade i transformativt ledarskap där begreppen feedback, förmåga att handskas med problem som uppstår, involvera medarbetare i beslutsprocesser, förebyggande arbete av tydliga användbara rutiner och kommunikation blev centrala begrepp för denna studie.

Andersson, Sara (2023). Alltid redo att lyssna: en kvalitativ studie om lärares uppfattningar om relationskompetensens betydelse inom SiS skolverksamhet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90h p. Förväntat kunskapsbidrag Arbetet förväntas bidra med kunskap om lärares uppfattningar om relationskompetensens betydelse för lärandet hos eleverna de möter inom SiS skolverksamhet. Även om hur dessa lärare arbetar för att lyckas skapa relationer som bidrar till lärande hos elever som är placerade i samhällets vård. Syfte och frågeställningar Att bidra med kunskap om vad sex lärare som är yrkesverksamma inom SiS skolverksamhet har för uppfattningar om relationskompetensens betydelse för att bidra till lärande hos elever placerade i samhällets vård. Frågeställningar: Vilka hinder och möjligheter uppfattar lärarna i att utveckla sin relationskompetens i mötet med elever placerade i samhällets vård? Hur arbetar lärarna för att bygga relationer till elever som de möter i SiS skolverksamhet? Vilka uppfattningar har lärarna om relationskompetensens betydelse för elevens lärande? Teori Arbetets teoretiska bas utgörs av Aspelins (2018) utveckling av Scheffs (1990) teori om sociala band, relationskompetens. Teorin förklarar vad relationskompetens består av, uppdelat i tre delkompetenser. Dessa tre är kommunikativ kompetens, differentieringskompetens och socioemotionell kompetens. Metod Sex lärare på olika SiS ungdomshem i Sverige, deltog i semistrukturerade videointervjuer. Intervjuerna transkriberades, sedan användes meningskoncentrering som bearbetades till teman.  Resultat Resultatet visade på att samtliga lärare ansåg att relationen mellan lärare och elev har betydelse för elevers lärande även om inte alla ansåg att den var av särskilt stod vikt för elever placerade i samhällets vård. Lärarna gav exempel på flera förhållningssätt de använder sig av för att främja goda relationer och relationen sågs av några lärare som en förutsättning för elevens motivation till lärande. Några förhållningssätt som framkom var att först skapa relation, befinna sig däreleven befinner sig, utgå från elevens intressen och lyssnandet. Resultatet visade även på att förutsättningar i lärmiljön så som gruppstorlek ansågs vara en relationsfrämjande faktor. Bristande samverkan mellan boendeavdelningen och skolan på ungdomshemmet ansågs av somliga vara en faktor som kunde hindra skapandet av goda relationer. Specialpedagogiska implikationer Elever som är placerade i samhällets vård är ofta i stort behov av särskilt stöd och upplever ofta svårigheter inom flera områden i livet. Specialpedagoger och övrig skolpersonal som möter dessa elever, före och efter att de blir omhändertagna av samhället, har stor nytta av kunskap om hur de kan möta dessa elevers behov. Specialpedagogens kompetenser i att leda samtal, utvecklingspsykologi, och kartläggning är exempel på sådant som kan komma dessa elever till gagn. Specialpedagogens kompetens kan gynna dessa elever på flera nivåer, individuellt eller genom handledning av rektorer och lärare.

No description available.