Spelling suggestions: "subject:"skolinspektionen"" "subject:"skolinspektionens""
11 |
Arbetsplatsförlagt lärande inom handelnLundvall, Joakim January 2016 (has links)
I Gymnasieskola 2011 föreligger radikal skillnad mellan Skolverkets krav på lärare och dess krav på handledare för arbetsplatsförlagt lärande (APL). Till exempel finns för handledare ingen motsvarighet till kravet om att varje elev ska erbjudas individualiserad undervisning. Detta krav ser inom skolundervisning ut att vara svårt eller omöjligt att uppfylla på grund av det stora antalet elever och ämnen, medan ett närmande av samma mål förefaller intuitivt rimligt och tidsmässigt betydligt enklare att uppnå i en handledarsituation. Dokumentstudier visade att Skolverket ser Mästarlära som grund för lärande under APL och valet av den grunden förklarar skillnaden i kravställandet. Enligt mästarläran sker upptagandet av yrkeskunskaper och yrkeskultur inom, och i samspel med, en yrkesgemenskap, genom till exempel observation och imitation och upptagande av tyst kunskap. Upptagandet i ett socialt sammanhang anses centralt för inlärningen och i fokus på bekostnad av det traditionella förhållandet mästare – elev.Ovanstående utesluter inte uppenbart möjligheten att det vore gynnsamt för APL med en betoning på ett individorienterat bemötande från arbetsplatsen. Sedan publikationen av Gy 2011 har Skolverket manifesterat tilltagande intresse för handledande under APL och 2014 lanserades en webbaserad handledarutbildning. Dess innehåll ger uttryck för önskemål om individuellt hänsynstagande gentemot eleven. I ett försök att nå klarhet om handledares syn på APL och handledarutbildning och om det föreligger förutsättningar för att APL ska kunna fungera enligt Skolverkets intentioner, genomfördes en totalundersökning av APL-platserna i en kommun, genom intervjuer baserade på ”enkät under ledning”. Det visade sig att samtliga APL-platser, i enlighet med mästarläran, använde ett fördelat handledarskap och att det finns utrymme för individuellt hänsynstagande. Intresset för Skolverkets handledarutbildning var tydligt och samtliga förutsättningar för lärande enligt mästarläran föreföll vara på plats. Benägenheten att genomgå Skolverkets handledarutbildning var dock liten, vilket tillskrivs utbildningens längd. En förkortad version av kursen framstår därmed som angelägen.
|
12 |
Kvalitetsbedömning av välfärd: en balansakt mellan kontroll och tillit : En kvalitativ innehållsanalys av förändringar inom Skolinspektionens kvalitetsgranskning - och hur de kan komma att påverka lärares professionella autonomiDanasten, Julia January 2023 (has links)
Since New Public Management's alteration of the public administration during the 1980s and 1990s, the role of the state has shifted from producing the welfare services itself to instead taking a regulatory position. The shift towards an increasingly decentralized welfare has resulted in an increasingly extensive public audit, and a contradiction within the public administration has been made visible: the relationship between control and trust.The purpose of this study is to contribute to a greater understanding of the relationship between public audit and professional autonomy; in this study, the Swedish School Inspectorate's quality inspections are a case of public audit, and teachers' discretion is a case of professional autonomy. By applying a qualitative content analysis this study investigates how the Swedish School Inspectorate's quality inspections have changed over time with regard to its possible impact on teachers' professional autonomy; whether the changes indicate a strengthened or weakened professional autonomy. The results of the study show that the quality inspections have become more comprehensive, and that the Swedish School Inspectorate has become more detailed in its definition of quality and more specific in its feedback to the schools. The combination of an increased external control and a more detailed and elaborate method could weaken professional autonomy. However, more research is needed in the area, partly to enable an explanation for the changes, partly to be able to gain more evidence that the professional autonomy has been weakened.
|
13 |
Vem är gud över skolan? : En studie av Plymouthbrödernas lära och dess yttringar i Laboraskolan / Can God Rule the School? : A study of the Exclusive bretherens way of life and its expression in the LaboraschoolRahmqvist, Samuel, Bergman, Karolina January 2015 (has links)
Efter den senaste tidens debatter om Laboraskolan så har vi i denna uppsats valt att fördjupa oss i skolan och det samfund som driver den. Laboraskolan är en grund- och gymnasieskola belägen i Hylte kommun, det som gör den speciell är att den drivs av det religiösa samfundet Plymouthbröderna. Plymouthbröderna är ett litet samfund som kallats för bland annat “sekternas sekt” och som håller sig frånvända från det omgivande samhället. Trots detta fick skolan år 2007 efter flera tvister och vad som kallats en “administrativ cirkus” tillåtelse att starta sin skola. Efter starten har Skolinspektionen granskat skolan i flertalet omgångar och skolan har i dessa granskningar fått mycket kritik. I denna uppsats så fördjupar vi oss i dessa granskningar och främst i de återkommande problemen gällande främst allsidighet och saklighet, motverkande av traditionella könsroller och studie och yrkesvägledning. När vi fördjupat oss i Brödernas lära och vad som ingår i denna försöker vi sedan analysera om det kan finnas några samband mellan denne och de problem som påvisats i Skolinspektionens granskningar. Det visar sig att det inte är helt lätt att besvara frågan då det är många olika röster som hörs i frågan och som också motsätter varandra. Att det är ett slutet samfund som startat en skola och som sedan granskats för problem som kan tänkas ha med läran att göra står dock klart, men det finns också en bild av en skola med en god studiemiljö och elever med höga studieresultat.
|
14 |
”Man vill ha en ledning som visar vägen och stöttar” : En jämförelse mellan skolledares och pedagogers uppfattningar i förhållande till de nationella riktlinjerna kring pedagogiskt ledarskap / “I want a leadership that shows the way and supports me” : A comparison between school leaders and teachers' perceptions in relation to the national guidelines of instructional leadershipKronbrink, Moa, Azar, Toni January 2017 (has links)
Pedagogiskt ledarskap är ett mångfaldigt begrepp där många olika definitioner förekommer och tillämpas. Syftet med studien är att undersöka hur personer som arbetar inom skolmiljöer uppfattar begreppet i förhållande till nationella riktlinjer. De nationella riktlinjerna räknas i studien som Skolinspektionens definition av pedagogiskt ledarskap. Frågeställningen som används avser att synliggöra hur begreppet uppfattas av ledare och pedagoger inom förskolan och skolans värld i förhållande till de nationella riktlinjer som finns kring begreppet. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med 15 pedagoger och ledare genomfördes och där sedan en tematisk analys tillämpades för att förstå datamaterialet. Resultatet visar två olika definitioner av begreppet, en definition utifrån ledare med fyra teman och en annan utifrån pedagoger med fyra teman. I dessa definitioner kunde två avvikande teman hittas, pedagogerna sökte en vägledande ledare och ledarna ansåg att balansen i relationen mellan pedagog och ledare var betydelsefull för ett pedagogiskt ledarskap. Analysen är uppdelad mellan ledares och pedagogers uppfattning av pedagogiskt ledarskap, detta för att undersöka skillnader i uppfattningarna beroende på vilken roll i skolverksamheten de innefattade. De två olika definitionerna jämförs i diskussionen med den definition som Skolinspektionen använder sig av vid kvalitetsgranskningar och tillsyner för skolverksamheter i Sverige.
|
15 |
Under ytan - lärares perspektiv på värdegrundsarbete vid en svensk utlandsskolaLindblad, Lisa January 2014 (has links)
När Skolinspektionen granskade skolors arbete med värdegrund i Sverige fann de att vissa segregerade skolor präglades av en trygg miljö men att eleverna där kunde visa en slags skenbar lojalitet. Vid observationer och intervjuer med eleverna kunde man finna åsikter som stred mot värdegrunden men som inte alltid kom upp till ytan. Den insikten utgör motivet till den här studien. Syftet är att bidra med kunskap om hur lärare vid en svensk utlandsskola uppfattar arbetet med värdegrund med avseende på alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet. En kvalitativ studie har genomförts för att söka svar på forksningsfrågorna: Hur kopplar lärare värdegrundsarbetet till sin egen undervisning? Hur tolkar och prioriterar lärare värdegrundsarbete med avseende på alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet? Vilka mönster kan man finna i lärarnas förhållningssätt till värdegrundsarbetet? Analysen av de kvalitativa intervjuer, som gjorts med lärare som undervisar på en svensk utlandskola, tar sin utgångspunkt i kritisk mångkulturell teori och i normkritisk pedagogisk teori. De mönster som framgår i resultatet av studien visar att många lärare bedriver ett ostrukturerat värdegrundsarbete medan några få närmar sig ett mer medvetet och normkritiskt arbetssätt. Till de slutsatser som dras hör att lärare anser att det inte finns ett gemensamt värdegrundsarbete på skolan och att det därför finns brister, framför allt när det gäller arbetet med jämställdhetsfrågor. Det mest påtagliga problemet verkar vara att värdegrundsarbetet (i den betydelsen som det ges i den här studien) inte prioriteras och att det därför inte heller sker någon fortbildning på skolan. Då både ett kritiskt mångkulturellt och ett normkritiskt arbetssätt kräver teoretisk kunskap och ett gemensamt språk kan en sådan utveckling av värdegrundsarbetet vara svår att genomföra om inte skolan gör vissa strukturella förändringar.
|
16 |
Lärare med förmåga, samarbetsvilja, kunskap och kompetens : En diskursanalys av Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskningar / Teachers with skills, cooperativeness, knowledge, and qualifications : A discourse analysis of the Swedish Schools Inspectorate’s thematical quality auditsGötborg, Elin January 2021 (has links)
Skolinspektionens roll som granskande myndighet och granskningarnas effekter på skola, lärare och undervisning kan studeras från flera olika perspektiv. I denna studie ligger fokus på Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskningar. Med utgångspunkt i en Foucault-inspirerad diskursanalys undersöks vilka diskurser om lärare som konstrueras av Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskningar gällande undervisning i grundskolan mellan år 2014 - 2018? Dessutom diskuteras hur de framträdande diskurserna kan förstås utifrån dess kontext som en del av ett växande granskningssamhälle. Studiens resultat visar att det går att uppfatta tre framträdande diskurser – diskursen om lärarens förmåga, diskursen om lärarens kunskap och kompetens och diskursen om lärarens kollegiala samarbete. Samtliga dessa tre konstrueras som en konsekvens av den mer övergripande diskursen om den framgångsrika undervisningen. I studiens resultatdiskussion problematiseras dessa diskurser när de sätts i relation till det växande granskningssamhället, den marknadsstyrda skolan (genom New Public Management) och skollagens skrivning om utbildning på vetenskaplig grund. I studien argumenteras för att de diskurser som konstrueras i Skolinspektionens skrivningar samtliga bär spår av just dessa tre perspektiv som i studien kallas för diskursiva formationer. / The role of the Swedish Schools Inspectorate as an auditing authority and the effect of the audits on teachers, schools and teaching could be studied from various perspectives. In this study, the thematical quality audits from the Swedish Schools Inspectorate are in focus. Based on a Foucault-inspired discourse analysis, the discourses constructed in the thematical quality audits a regarding compulsory school during the years 2014-2018 are examined. Furthermore, the understanding of the constructed discourses is discussed relative to the audit community being their context. The result of the study shows that three main discourses could be seen as being constructed through the studied material. The discourse about the teacher skills, the discourse about the teacher knowledge and qualifications and the discourse about the teacher cooperativeness. All three are constructed as a consequence of the discourse about the successful teaching. In the study, the three discourses are also discussed relative to the growing audit community, the market-driven school (through New Public Management) and the scientific basis on which all education should be based according to the education act. The study argues that there are traces of these three perspectives in the discourses that are possible to view as constructed in the audits.
|
17 |
Why is religious education so difficult to teach? : A textual study of the researchers and the Swedish schools inspectorates’ perspectives on religious education in Sweden / Varför är religionskunskapsämnet så svårt att undervisa? : Ett text studium av forskares och Skolinspektionens perspektiv på religionskunskapsundervisning i SverigeMuir, Hollie January 2017 (has links)
The purpose of the essay is to examine and discuss the attitudes presented from different players involved in the development of religious education (RE) for upper secondary school in Sweden, and see if and what solutions are presented for solving these problems. A qualitative content analysis was used in order to investigate the different players, the Swedish schools inspectorate and the different researchers involved in the development of RE,attitudes and criticism towards religious education in Sweden.This study has shown that there are many fundamental issues with religious education in Sweden in such areas as different attitudes from both teachers and students towards RE, teachers competence in RE and towards the goal and criteria in the curriculum “outlooks onlife” (Swedish: Livsåskådningar). However, this essay has also proven that there have been no clear solutions presented by any of the players as to solving the issues of RE in Sweden, leaving a gap between schools, teachers and the other players involved in the development of religious education in Sweden.
|
18 |
Nolltolerans : Svenska grundskolors ansvar vid kränkande behandling och mobbningIhrsén, Lina January 2018 (has links)
Uppsatsens syfte har varit att undersöka skolans ansvar och skyldigheter vid fall av kränkande behandling och mobbning. Detta har gjorts genom att studera och analysera doktrin och lagstiftning, enligt den rättsdogmatiska metoden. Slutsatser har därefter kunnat dras utifrån uppsatsens innehåll. Det kan konstaterats att bestämmelserna i 6:e kapitlet har sitt ursprung i lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn eller elever och att dagens lagstiftning har påverkats av dessa bestämmelser. Skolans ansvar för barn och elever sträcker sig långt utanför skolans gränser. Vid kränkande beteende på skolan eller via sociala medier har skolan allt ansvar och alla skyldigheter att förebygga och förhindra att det fortsätter. Det är kommunen, skolans huvudman, som blir skadeståndsskyldig om fel eller försummelse i myndighetsutövning funnits. Kommunen blir även skadeståndsskyldig om omständigheter efter en utredning av en anmälan gett anledning till rättegång i mål om skadestånd.
|
19 |
Teknikämnets förutsättningar i de lägre åldrarna : Från tekniklärarens perspektiv / The conditions of the technology subject in the younger ages : From the technology teacher´s perspectiveHögberg Tagner, Alexandra, Simonsson, Emma January 2021 (has links)
The purpose of this study is to increase knowledge about how technology teachers in grades 1-3 perceive their own teaching in the subject technology linked to conditions such as education, time frame, teaching materials, materials and equipment. The study was conducted with the help of qualitative interviews in which eight active and educated technology teachers in grades 1-3 participated. The interviews examined the teachers' individual views on the technology subjectaround the deficits that the Swedish Schools Inspectorate report from 2014 highlights. Furthermore, it was investigated how the teachers' attitudes are affected by the mentioned conditions and whether there were more factors that they considered influenced their teaching in the subject of technology. The analysis of the interviews was inspired by a phenomenography inspired model where the teachers' statements were analyzed and linked to previous research. The results of the survey show that the teacher's competence in the subject of technology is not decisive for whether the teacher feels safe and competent in teaching. The security and competence are rather clarified in how much education the teacher has in technology. It emerged that the conditions of the technology subject are affected by the economy, parts such as materials, equipment and further education are given lower priority financially by both teachers and school management. Conclusions drawn in this study are that technology teaching and teachers' attitudes are largely influenced by how the subject is prioritized by the schoolmanagement. If the subject is not prioritized more by teachers and school leaders, the subject will not be more visible than it already is.
|
20 |
Rektors roll i skolframgång vid låga kunskapsresultat : En kritisk diskursanalys av rektorers relation till skolframgång i socioekonomiskt svaga miljöerSimonsson, Marcus January 2022 (has links)
2021 utkom Skolinspektionen med rapporten Långvarigt låga kunskapsresultat – Grundskolor som under 10 år haft en hög andel elever utan godkända betyg i alla ämnen. Svensk skola har sedan 1990-talet genomgått en decentralisering och marknadsanpassning. Under samma tid har skolsegregationen i Sverige ökat, skolorna har blivit mer homogena och resultatskillnaderna mellan skolor har ökat. Skolorna i Skolinspektionens rapport har i jämförelse med hela riket en högre andel elever vars föräldrar har låg utbildningsbakgrund, en högre andel elever med utländsk bakgrund samt en högre andel nyinvandrade elever. I denna studie sätts rektors roll och arbete i relation till Skolinspektionens rapport om låga kunskapsresultat. Intervjuer har genomförts med sex rektorer på skolor som finns med i rapporten och intresset har riktats mot deras subjektiva bild av sin skolas resultat, utveckling och framgång. Studien pekar på hur Skolinspektionens och tidigare forsknings diskurs kring skolframgång marginaliseras på skolor med komplext kompensatoriskt uppdrag genom att just dessa skolor påverkas i stor utsträckning av diskurser kring segregation och resultatstyrning av skolan. Studien har fokus på hur rektorer i dessa utsatta skolor erbjuds en rekontextualiserad subjektsposition i sin yrkesroll som marginaliserar Skolinspektionens skolframgångsdiskurs. / In 2021 the Swedish Schools Inspectorate published a report Schools with prolonged low results – Compulsory schools that during 10 years have high proportion of students without passing grades in all subjects (com. author´s translation). The Swedish school have since the 1990´s passed through a great decentralization and market adjustment. During the same years school segregation in Sweden has increased, the schools have become more homogeneous and the differences in results between schools have increased. The schools in the report of the Swedish Schools Inspectorate have compared to all Swedish schools a higher proportion of students with parents with low level of education, a higher proportion of students with foreign lineage and a higher proportion of student newly arrived to Sweden. In this study the role and work of principals are put in relation to the Swedish Schools Inspectorate´s report about prolonged low results. Interviews have been held with six principals of schools from the report and the interest which is pointed is their subjective description of their schools results, development and improvement. This study points how the discourse of school improvement of the Swedish Schools Inspectorate and previous research is marginalized at schools with a complex compensatory mission by that they are affected by discourses about segregation and results management of school. The study is focusing on how principals at schools in social-economic fragile areas is offered a recontextualized position as subject in their work that marginalize the Swedish Schools Inspectorate´s discourse of school improvement.
|
Page generated in 0.1437 seconds