Bakgrund: Premenstruell dysforisk störning (PMDS) är en allvarlig form av premenstruellt syndrom (PMS) som drabbar 3–8% av kvinnor i reproduktiv ålder. Emotionell dysreglering är kardinalsymptom för PMDS. Orsaken är ännu ej är helt klarlagd, men troligen råder hormonell överkänslighet i centrala nervsystemet. Identifikation, bemötande och omvårdnad från hälso- och sjukvårdspersonal är avgörande för bibehållen livskvalitet. Syfte: Syftet är att undersöka kvinnors upplevelser av premenstruell dysforisk störning. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Artikelsökningen gjordes i databaserna MEDLINE, CINAHL och PsycInfo. Tolv artiklar från år 2006–2022 inkluderades i resultatet. Fribergs dataanalysmodell användes. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman; Begränsningar till följd av PMDS samt försök att hantera PMDS, vilka underbyggdes av sex subteman. Slutsats: Till följd av PMDS upplevdes sociala, känslomässiga, utbildnings- och yrkesmässiga begränsningar. Kvinnor försökte hantera livet med PMDS på olika sätt. Vikten av att såväl kvinnor själva som hälso- och sjukvårdspersonal besitter kunskap om PMDS var avgörande för att undvika onödigt lidande och försämrad livskvalité. / Background: Premenstrual Dysphoric Disorder (PMDD) is a severe type of Premenstrual Syndrome (PMS) affecting 3–8% of women at reproductive age. Emotional dysregulation is the primary symptom for PMDD. The cause is not yet entirely confirmed but probably it is due to hormonal oversensitivity in the central nervous system. Health professionals' identification, respond and nursing is crucial in order to substantiate women's perceived quality of life. Aim: The aim is to describe women’s experiences of premenstrual dysphoric disorder. Method: A literature review with qualitative method and inductive research approach. The result was based on twelve articles from year 2006-2022 which underwent examination according to templates from Friberg’s analysis model. Result: Two main themes were identified as Limitations due to PMDD and women’s ways of handling the life with PMDD. Those were supported by 6 sub-themes. Conclusion: Social, emotional, educational and work-related limitations due to PMDD were presented along with women´s different ways of trying to handle their life with PMDD. It was found highly important that both women themselves and health professionals have knowledge about PMDD in order to avoid unnecessary suffering and negatively affected quality of life.

Alzheimer's disease (AD) is an increasing problem in modern society, both with regards to public health and cost of care. The causes of AD are not yet fully understood, and there is no cure or inhibiting drug. The aim of this thesis is to investigate the association between the bile acid profile as an indicator of dysbiosis and AD and mild cognitive impairment (MCI) using machine learning algorithms. The hypothesis that bile acid data can be used to predict AD or MCI at the time of diagnosis has been tested, and could not be confirmed. Somewhat better test results were obtained for the transition from normal cognitive function to MCI and from MCI to AD over time. Limitations relevant for this study included the possible uncertainties in the diagnostic patient data as well as in the relationship between bile acids and dysbiosis. The results from transitions in patient's diagnosis could warrant further research on the relationship between the bile acid profile or dysbiosis and changes in cognitive function. We suggest such research is conducted with more sophisticated models. / Alzheimers sjukdom (AD) är ett viktigt och ökande problem i dagens samhälle, både vad gäller folkhälsan och kostnaderna för samhället. Orsakerna bakom AD är än idag inte helt utredda och det finns inget botemedel eller bromsmedicin. Målet med den här studien är att undersöka sambandet mellan gallsyraprofilen som en indikator på dysbios och AD och mild kognitiv störning (MCI) med hjälp av maskininlärningsalgoritmer. Hypotesen att gallsyraprofilen kan användas för att förutsäga AD eller MCI vid diagnostillfället har studerats och kunde inte fastställas. Något bättre resultat erhölls vad gäller övergången från normal kognitiv funktion till MCI och från MCI till AD över tid. Begränsningar som är relavanta för studien inkluderar möjlig osäkerhet vad gäller diagnosen och även vad gäller sambandet mellan gallsyraprofilen och dysbios. Resultaten från förändringen i patienters diagnos kan vara en grund för fortsatt forskning om samband mellan gallsyraprofilen eller dysbios och förändringar i kognitiv funktion. Vi föreslår att mer sofistikerade modeller används för sådan forskning.

Största utmaningen byggindustrierna har i dagens läge är att reducera onödiga kostnader och onödigt arbete samt att effektivisera arbetet i form av tid och pengar. Detta är en fråga och en undersökning som gjorts ett flertal gånger under de senaste åren eftersom att det är ett stort problem inom de flesta byggbranscher. Denna rapport är skriven i uppdrag av Peab i syfte att identifiera slöserierna och kritiska störningar, för att sedan ta fram åtgärdsförslag för att reducera slöseriet av tiden och kostnaderna för framtida projekt Fyra olika, slutförda anläggningsprojekt har undersökts i uppdrag av Peab belägna i Stockholm. Dessa projekt omfattar ombyggnad av en vägkorsning samt nybyggnad av gång- och cykelbanor. Dessa fyra projekt varierar i omfattning och ger en mer varierad resultat i jämförelse med fyra stycken liknande projekt. Faktainsamlingen för detta arbete har mestadels omfattat lean construction med de olika sorters slöseri som finns i byggbranschen samt de olika principerna och metoderna lean construction omfattar, så som Just-In-Time. Andra studier gällande byggprocessen har även gjorts, mer specifikt produktions skedet. Skillnaden mellan värdeskapande och icke värdeskapande tid har behandlats, samt angående riskhanteringen och hur en riskhantering genomförs. Intervjuer har även genomförts i syfte att identifiera de mest kritiska slöserierna och störningar. Fakta framtagen från intervjuerna har redovisats i resultatet. Där framkom det att de fyra mest kritiska slöserierna var fel- och omarbeten, väntetider, onödiga transporter och onödiga arbeten. Sammanfattningsvis har åtgärdsförslag med hjälp av lean construction, intervjuer samt kunskap från denna rapport framtagits för att minska på dessa störningar och slöseri med hjälp av t.ex. Jidoka och PDCA för att öka tids- och kostnadseffektiviteten i produktionen. Kortfattat kan begreppet slöseri och störning definieras på olika sätt. Där slöseri är en aktivitet som inte bidrar med något till verksamheten, och en störning är ett moment som stör arbetet. / The biggest challenge construction companies are facing at the moment is reducing the unnecessary costs and labor as well as to streamline the work. This is a matter and an investigation that has been done multiple times in recent years because this is a major problem in most construction companies. This report is commissioned by Peab for the purpose of identifying wastes and critical disorders, then drafting action proposals to reduce waste of time and costs. Four different, completed construction projects have been investigated, commissioned by Peab, and are located in Stockholm. These projects include the reconstruction of a roadway intersection and new construction of pedestrian and cycle tracks. These four projects vary in scale, giving a more varied result compared to four very similar projects The gathering of information for this work has mostly included lean construction with the various waste in the work industry, as well as the different principles and methods of lean construction, such as Just-In-Time. Other studies on the construction process have also been made, more specifically the production phase, the planning of the work. The difference between value creation time and non-value creation time has been dealt with, as well as risk management and how to conduct a risk analysis. Interviews have also been conducted with the aim of identifying the most critical wastes and interferences. The gathering of facts from the interviews has been reported in the results. It emerged that the four most critical wastes were defects/rework, waiting, transportation and extra processing. In summary, action proposals using lean construction, interviews and the knowledge from this report have been developed to reduce these disturbances and wastages with help of for example Jidoka and PDCA to increase time and cost efficiency in the production process. In short, the concept of waste and disturbance can be defined differently. Waste is an activity that does not contribute anything to the business, and a disturbance is a matter of disturbing the work.

Introduktion: Buller definieras som oönskat ljud. Uppfattningen av ett oönskat ljud är mycket individuellt. Det som anses vara oljud för en person, kan upplevas som icke-oljud för en annan person. Buller anses dock generellt som störande ljud och är vanligtvis något som varje individ stöter på under sin vardag som exempelvis på arbetsplatsen, skolan, eller i hemmet. Buller anses vara den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Det är ett växande problem och flygtrafik anses vara en av de mest genomgripande utomhusljudkällorna. Bullerproblem som är förknippade med flygtrafik är koncentrerade i områden nära flygplatser, vilket kan påverka flera tusentals boendes hälsa. Flygtrafikbuller har länge varit ett folkhälsoproblem och många människor som är bosatta i närheten av en flygplats har utvecklat ett antal negativa hälsoeffekter av flygtrafikbuller Syfte: Att undersöka hur boende som är bosatta nära flygplatsen Linköping City Airport upplever och påverkas av flygtrafikbuller.  Metod: Studien har utförts som en enkätundersökning med en kvantitativ tvärsnittsdesign. Webbenkäten som har använts som mätinstrument har konstruerats för att besvara syftet. 292 vuxna individer (>18år), varav 158 män och 133 kvinnor, deltog i studien. Insamlad statistiska data har bearbetats och analyserats i SPSS. För att kunna besvara syftet har följande statistiska tester använts: chi2-test, spearmans-korrelationsanalys och logistisk regressionsanalys.   Resultat och konklusion: Boende som är bosatta i Tannefors visade överlag positiva upplevelser till flygtrafiken och var positivt inställda till flygplatsen. De boende som upplevde störningar minst varje vecka vissa delar av året upplevde att flygtrafikbuller medför svårigheter att utföra olika aktiviteter. Kvinnor i den yngsta åldersgruppen upplevde flygtrafikbuller som mer störande jämfört med män. Män hade en mer negativ inställning till flygplatsen jämfört med kvinnor. Boende som rapporterade sämre hälsotillstånd, sömnproblem och användande av öronproppar eller något annat hörselskydd för att kunna sova bättre, sämre sömnkvalitet, trötthet, obehagskänslor, ledsenhet och nedstämdhet, osällskaplighet och att man föredrar att vara ifred, irritation och vresighet, stress, lock eller tinnitus i öronen meddelade också ett större besvär för flygtrafikbuller. / Introduction: Aircraft noise is an example of unwanted sound. The perception of unwanted sound is very individual. What is considered noise by one person may be perceived as non-noise by someone else. However, noise is generally regarded as disturbing noise and is usually something that each individual encounters in their daily life, such as in the workplace, at school, or at home. Noise is considered to be the form of environmental disruption that affects the most people in Sweden. It is a growing problem, and air traffic is considered to be one of the most pervasive outdoor sound sources. Noise problems associated with air traffic are concentrated in areas close to airports, which can affect the health of thousands of residents. Air traffic noise has long been a public health problem, and many people living near an airport have developed a number of negative health effects due to air traffic noise. Purpose: To study how residents living near Linköping City Airport experience and are affected by air traffic noise.   Method: The study has been conducted as a questionnaire survey with a quantitative crosssectional design. The online survey that has been used as a measuring instrument has been designed to answer the purpose. 292 adult subjects (> 18 years), including 158 men and 133 women, participated in the study. Collected statistical data has been processed and analysed in SPSS. In order to answer the purpose, the following statistical tests have been used: chi2 test, Spearman’s correlation analysis and logistic regression analysis. Results and conclusion: Residents living in Tannefors generally had positive experiences from air traffic and were positive towards the airport. The residents who experienced disturbances at least every week during certain parts of the year felt that air traffic noise caused difficulties performing various activities. Women in the youngest age group experienced air traffic noise as more disturbing compared to men. Men had fewer negative attitudes towards the airport compared to women. Residents who reported poorer health conditions, sleep problems and the use of earplugs or other hearing protectors to be able to sleep better, poorer sleep quality, fatigue, discomfort, sadness and depressed mood, low morale, a desire to be left alone, irritation and grief, stress, clogged ear or tinnitus also started that air traffic noise was a major inconvenience.

Light Detection and Ranging (Lidar) is a kind of active sensor that emits a laser pulse and primarily measures the time of flight of the returning pulse and uses it to construct a 3D point cloud of the scene around the lidar sensor. The constructed point cloud is an essential asset for the control of autonomous vehicles, and especially today, an essential basis for the training of autonomous vehicle control models. However, it remains time-consuming, high-risk and expensive to acquire the amounts of data necessary to train the rather complex modern control models. As such, generating the point cloud through simulations becomes a natural solution. Yet, many lidar simulations today produce ideal point clouds, corrected only by random noise, without considering the physical reasons behind the imperfections visible in real lidar point clouds. The aim of this study was to investigate real-time simulation models for disturbances that may cause imperfections in lidar data. From a base investigation of lidar, disturbances were found, models were investigated and finally a real-time implementation of Atmospheric Effects and attenuation from Beam Divergence was evaluated. It was found that the implemented models could produce physically accurate lidar point placement while keeping the computational time low enough for real-time evaluation. However, to achieve correct separation of target hit rates under Atmospheric Effects, as high as 34% of the points had to be dropped. Additionally, the intensity of the return points could not be properly verified. From these results it can be concluded that, with additional verification and adjustment, the presented models can achieve good results for evaluation in real-time. The results of this study thus serve as a support for future developments of realistic real-time lidar simulations, for use in development of autonomous vehicle control models and implementation of digital twins.

Introduktion: ADHD är en uppmärksamhet -och hyperaktiv störning, där 90 % i Sverige behandlas med det farmakologiska läkemedlet Metylfenidat (MPH). En stor andel med ADHD utvecklar psykiatrisk komorbiditet i form av psykisk ohälsa (frånvaro av mentalt välbefinnande). Patofysiologin hur MPH påverkar hjärnan är okänd och behandlingsformen har diskuterats som bristfällig på grund av förekommande bieffekter. Fysisk aktivitet har föreslagits som ett hälsosammare behandlingsalternativ, då evidens visat att fysisk aktivitet kan förbättra ADHD-symptom och samsjuklighet av psykisk ohälsa. Det finns inga studier som undersökt hur individer med ADHD upplever nuvarande- och önskar behandling. Syftet med denna studie blev därför att undersöka upplevda erfarenheter av ADHD och hur det farmakologiska läkemedlet MPH och fysisk aktivitet upplevs ha påverkat diagnosens symptom och individernas psykiska hälsa samt att ta reda på vilken behandling individerna önskar utifrån deras livserfarenheter. Metoden utgick från ett fenomenologiskt ramverk med hjälp av en deskriptiv kvalitativ tvärsnittsstudie, där data extraherades genom en innehållsanalys med en induktiv ansats. Urvalet selekterades genom snöbollsurval, där inklusionskriteriet var att deltagarna blivit diagnostiserad med ADHD och har erfarenheter av MPH och fysisk aktivitet. Resultatet visade att symptom för ADHD var problematik med koncentration-, hyperaktivitet-, uppmärksamhet- och systematiska svårigheter, där symptom försämrat den psykiska hälsan. Det framgick att både MPH och fysisk aktivitet effektiviserade symptom mot koncentration, hyperaktivitet och uppmärksamhet, varav KBT (kognitiv beteendeterapi) förbättrade systematiska svårigheter. Vidare bidrog MPH med fysiska, mentala och beteendeföränderliga bieffekter som försämrade den psykiska hälsan. Fysisk aktivitet visade däremot förbättra den psykiska hälsan, där inaktivitet framgick som en central nackdel för förvärring av symptom och psykisk hälsa. Deltagarnas önskan var att behandling bör uppföljas och baseras på en överenskommelse som anpassas efter individuella svårigheter och hälsotillstånd. Slutsatsen med studien kom fram till att behandlas med fysisk aktivitet i kombination med KBT skulle vara hälsosammare som första behandling mot samtliga ADHD-symptom och psykisk hälsa. I andra hand var det deltagarnas önskan att applicera MPH vid akut behov, och är därav förslag att forska fram MPH som engångsbehandling som kan användas vid inaktiva tillstånd. Studien kom fram till att inkludering av fler idrottsvetenskapliga tjänster till vård och skola behövs för mer kompetens om vikten av fysisk aktivitet för individer som har ADHD. / Introduction: ADHD is an attention-deficit/hyperactivity disorder, where 90% in Sweden is treated with the pharmacological drug Methylphenidate (MPH). People diagnosed with ADHD develop often psychiatric comorbidity in form of mental illness. The pathophysiology behind how MPH influence the brain is unknown and the treatment have been discussed as deficient due to side effects. Physical activity has been suggested as a healthier treatment option, as evidence shows that physical activity can improve ADHD-symptoms and comorbidity of mental illness. There are no studies that have invastigate how individuals with ADHD experience current- and desired treatment. The aim of this study was therefore to investigate the experiences of having ADHD and how the pharmacological treatment MPH and physical activity has affected the symptoms and mental health, and also find out what treatment the individuals want based on their life experiences. The method was derived from a phenomenological framework using a descriptive qualitative cross-sectional study. Data was analyzed with an inductive approach using an interpretive analysis. Participants was recruited through a snowball selection, where the inclusion criteria stated that participants been diagnosed with ADHD and have experience of MPH and physical activity. The results showed that the frequent occurring symptoms of ADHD were difficulties with concentration-, hyperactivity-, attention- and systematic symptoms, where symptoms had shown a negative effect on the mental health. It appeared that both MPH and physical activity made symptom improvement against concentration-, hyperactivity- and attention difficulties, while CBT (Cognitive Behavioral Therapy) improved systematic difficulties. MPH contributed to side effects that affected physiological-, psychological- and behavioral aspects, which all were perceived to have a negative influence on mental health. In contrast, physical activity improved mental health and showed no evidence of side effects, except when physical activity was absent from daily life. Inactivity appeard to be a central disadvantage for worsening symptoms and mental health. The participants desired that their treatment should be tailored to individual difficulties and health condition in a collaborative way and with follow-up from the health care worker. The study concluded that physical activity in combination with CBT would be a healthier as first treatment option to reduce symptoms of ADHD and improve mental heatlh. Additionally, the participants desired treatment with MPH in form of single doses for urgent need, and it is therefore to suggest development of such treatment option. Furthermore, the study proposes more services for sport science within healthcare and schools for containing applicable knowledge in physical activity for dose with ADHD.