This study looks at the development in policy towards homosexuals in Sweden from criminalization to constitutional protection. A study on the ideational development in parliament has yet to be conducted. By studying the frames expressed in the official documents between 1933 and 2010 the study analyses ideas in terms of problems and solutions to describe how change occurred. The result is that Swedish policy towards homosexuals has been determined by two frames of understanding: a sexual frame  and an emotional frame. The policy process of the frames developed similarly in terms of institutionalization. Initially both frames saw homosexuals as dangerous which resulted in a different legal status. The frames gradually harmonized with a new scientific understanding that reinterpreted homosexuality as harmless and the different legal status problematic.

Boendesegregationsfrågan har under de senaste årtiondena blivit mer och mer uppmärksammad i den kommunala planeringen. Personer med olika bakgrund och attribut bor allt mer segregerat, där den geografiska uppdelningen debatteras för att innebära social exkludering och utsatthet. Det har därmed riktats fysiska åtgärder mot utsatta områden med syfte att motverka boendesegregation och dess negativa effekter. Hanterandet av boendesegregation har av den anledningen också fått möta mycket kritik, då kommuner tenderar att se boendesegregation som en effekt av den fysiska strukturens utformning, medan kritiker menar på att boendesegregation snarare grundas i andra sociala bakomliggande faktorer. Denna studie har därmed undersökt och redogjort för hur kommuner hanterar boendesegregation i sin kommunala planering, och vilka bakomliggande resonemang som förekommer mellan planerare. I studien framgår det att de undersökta kommunerna visar stor tilltro till fysiska åtgärder som att blanda upplåtelseformer, skapa mötesplatser och skapa bättre fysiska kopplingar mellan boendeområden, och att dessa åtgärder vidare förväntas ha en motverkande effekt på boendesegregation. Studien visar därtill att boendesegregation hanteras utefter institutionaliserade och stigberoende tankefigurer om att problemet till stor del ligger i den fysiska miljön och en föreställning om att det går att påverka sociala strukturer med förändringar i den fysiska miljön.

Sverige står idag inför utmaningar för att minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn. Bilen har länge varit en planeringsnorm i Sverige. Till följd av satsningar för hållbar utveckling har en omställning till mer hållbara transporter som kollektivtrafik blivit aktuell. Örebro och Västerås är två medelstora kommuner som har uttryckt ambitioner om att utveckla den lokala kollektivtrafiken. Respektive kommun har ett externt handelsområde som är viktigt både för den kommunala och regionala handeln. Arbetet syftar till att analysera planering och effektivisering av kollektivtrafik till och från externa handelsområden. I studien har kvalitativa intervjuer med planerare och politiker, samt dokumentanalys av olika plandokument genomförts. Vidare har planeringshandboken Kol-TRAST och teorier om Stigberoende använts som verktyg i analysen. Resultatet visar på att externa handelsområden ofta bortprioriteras i planering för kollektivtrafik, dels på grund av stigberoende, dels på grund av bristande politisk förankring. Trots goda ambitioner i plandokument finns det ofta en brist på praktiskt initiativtagande inom planeringen. / Today Sweden is facing challenges in reducing carbon dioxide emissions in the transport sector. Planning for car traffic has long been a norm in Sweden. As a result of initiatives for sustainable development, a shift to more sustainable transport such as public transport has become necessary. Örebro and Västerås are two medium-sized Swedish municipalities that have expressed ambitions to develop public transport on a local level. Each municipality has an out-of-town shopping area that is considered important for both municipal and regional trade. This study is based on qualitative interviews, as well as document analysis. The planning manual Kol-TRAST and theories of path dependency have been used to analyze the results. The results show that out-of-town shopping areas often are de-prioritized in planning for public transport, partly due to path dependence and partly due to a lack of political support. Despite ambitious planning documents, there is often a lack of practical initiative in planning.

The climate means a number of different challenges for the forest, which can both suffer large-scale negative consequences, and at the same time create the conditions for more growth, depending on regional conditions. The Swedish forest industry has contributed to the development of Swedish welfare, which historically has also been supported by the government through laws and regulations that made this development possible. The historically strong support for the forest industry is argued in this work to have led to a path dependency in how Swedish forests should be managed in order to optimize growth in the way that the forest industry wants it. Furthermore, it is described how the path-dependent management methods were able to continue, and how today it creates problems when forest management methods need to be adapted in order to be resistant to a changing climate in the long term. A reluctance to adapt the industry's management methods instead puts great trust for climate adaptation in Sweden's large proportion of private forest owners and their local knowledge. This paper aims to investigate how the important local conditions affect forestry climate adaptation efforts, by collecting mixed quantitative and qualitative data with a survey, and using descriptive statistics and a thematic analysis to analyze the survey responses. The result shows that local forest owners have been given a role as forestry climate adaptation agents as a result of a deep-rooted path dependency in Swedish forestry methods, and that information about management methods and climate change affects the forest owners' knowledge of climate adaptation of forestry at the local level.

Kulturarv är en aspekt som måste beaktas i planeringen av framtidens städer. Tinnerbäcksbadet är en plats som många Linköpingsbor har en stark koppling till på grund av dess långa historia. Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse av invånares relation till Tinnis samt hur historiska avlagringar beaktas i planeringen av platsens nya utformning. Platsanknytning och stigberoende har tillsammans genom sina teoretiska utgångspunkter format studiens analys. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie där åtta semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner och Linköpingsbor har legat till grund för empiriinsamlingen. Anknytning till en plats är individuell och vissa respondenter har en starkare anknytning till Tinnis än andra, det kan påverka deras inställning till förändringen av platsen. Förändringsprocessen har varit lång och utdragen bland annat på grund av de många intressen som finns kopplade till platsen. Planerare måste ta hänsyn till många olika aspekter vilket kan leda till att aspekter gällande kulturarv förminskas. / Cultural heritage is one aspect which urban planning needs to consider. Many of Linköping’s residents have a strong connection to Tinnerbäcksbadet because of its long history. The purpose of this essay is to increase the understanding of the residents’ relationship to Tinnis and how historical remnants are taken into account in the planning of the site’s new design. The essay is a qualitative case study where eight semi-structured interviews have been the basis for the empirical collection. The empirical material was analyzed using the theories place attachment and patch dependency. Attachment to a place is highly individual and some respondents have a stronger attachment to Tinnis than others which may affect their attitude towards the change of Tinnis. The planning process has been protracted, mainly due to the many interests that intersect in this place. Planners need to consider many aspects, which might lead to diminish of cultural heritage aspects.

Ökad efterfrågan på produkter och varor kräver stora mängder råmaterial för produktion och distribution, vilket har inverkan på global och lokal miljö och klimat. Det som tillverkas kommer också att bli avfall, vilket har ytterligare inverkan på miljö och klimat. Det finns olika strategier för att hantera avfall med olika mycket miljöpåverkan och avfallshierarkin är en indikator som rangordnar strategier för hanteringen och anger vilka metoder som är att föredra ur miljösynpunkt. Avfallshierarkin är lagstadgat i EU och medlemsnationerna bör efterleva den. Avfallshantering styrs ofta på lokal nivå och eftersom lokala förutsättningar kan variera, påverkar det vilka strategier som städer väljer. Syftet med studien var att jämföra två städer (Malmö, Sverige och Ljubljana, Slovenien) för att se hur deras avfallshantering, i relation till avfallshierarkin, utvecklats samt att jämföra hur bakomliggande drivkrafter påverkat de strategier som respektive stad valt. Genom statistisk innehållsanalys av avfallsmängder och behandlingsmetoder i de båda städerna och en kvalitativ innehållsanalys av städernas policydokument, fann vi att Ljubljana gjort en större utveckling under undersökt tidsperiod. De möjliga förklaringarna var att Ljubljana haft extern finansiering, tydliga målsättningar, samt att de inte varit lika inlåsta i gamla strategier som Malmö. Indikationer som dessa kan underlätta förbättrad avfallshantering och därmed minska avfallets klimat- och miljöpåverkan. / Increased demand on products and goods requires large quantities of raw materials for production and distribution, which has effects on global and local environment and climate. Things that are made will also become waste, which has even more effects on the environment and climate. There are different strategies for waste management with different amounts of environmental impact and the waste hierarchy is one indicator that ranks strategies for waste management and states which methods that are preferred from an environmental standpoint. The waste hierarchy is legally stated in the EU and the member states should comply with it. Waste management is usually run from local level, and since the local conditions may vary, that may have effects on which strategies a city chooses. The purpose of this study was to compare two cities (Malmö, Sweden and Ljubljana, Slovenia) to see how their waste management developed in relation to the waste hierarchy, and to compare how underlying incentives affected the choice of strategies for each city. With statistical content analysis of waste quantities and treatment methods in both cities and qualitative content analysis of the cities policy documents, we found that Ljubljana made a bigger development under our measured period. Possible explanations were that Ljubljana had external financing, clearly set goals, and that they were less locked in old strategies compared to Malmö. These sorts of indicators may ease improvement of waste management and thus mitigate the effects that waste has on climate and environment.

Den biologiska mångfalden och förlusten av den medför effekter på såväl ekosystem som människan. I jordbruket är mångfald i form av god variation av naturtyper och arter en central del för att tillgodose att ekosystemtjänster som odlingslandskapet är beroende av främjas samt för att uppnå de miljökvalitetsmål som beslutats av den svenska riksdagen. Syftet med studien är att undersöka om det finns hinder till att miljömålen “Ett rikt växt- och djurliv” och “Ett rikt odlingslandskap” inte har en positiv utveckling gällande statusen av den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Vad det finns för möjligheter att bemöta de identifierade förklaringarna ska också undersökas. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys tolkas textinnehåll från två kvalitativa intervjuer och två myndighetsdokument. De teoretiska ramverken politisk ekologi och stigberoende används för att relatera till resultatet och bidra till att förklara bakgrunden till varför målen inte nås och således att den biologiska mångfalden missgynnas. Studiens resultat påvisar att det finns strukturella begränsningar som kan förklara varför utvecklingen ser ut som den gör och det härleder till ekonomiska, politiska och sociala hinder. Hindren har uppstått genom utarmningen av jordbruksmark till följd av den historiska utvecklingen, bristande styrmedel och lönsamhetskrav samt individers inställningar. Möjligheter har identifierats men det går inte genom denna studie att säga om dessa är tillräckliga för att bemöta hindren. / Biodiversity and the loss of it have effects on ecosystems as well as humans. In the agricultural landscape, diversity in the form of a good variety of natural types and species is a key part to ensure that ecosystem services that the agricultural landscape depends on are promoted and to meet the environmental quality goals decided by the Swedish Parliament. The purpose of the study is to investigate whether there are explanations or obstacles to why the environmental goals "A rich plant and animal life" and "A rich agricultural landscape" do not have a positive development regarding the status of biodiversity in the agricultural landscape. What the possibilities are that can respond to the identified explanations must also be investigated. Textual content has been interpreted from two qualitative interviews and two official documents with the help of a qualitative content analysis. The theoretical frameworks of political ecology and path dependence have been used to relate to the results and help explain the background of why the goals are not reached and thus biodiversity is disadvantaged. The study's results demonstrate that there are structural limitations that can explain why the development looks the way it does and that it originates from economic, political and social obstacles. The obstacles have emerged from the depletion of agricultural land as a result of historical development, lack of policy instruments and regulations, profitability and the attitudes of individuals. Opportunities have been identified but it is not possible with this study to say whether these are sufficient to address the obstacles at hand.

Covid-19 brought various challenges that the world that was not fully prepared to face since 2019. The pandemic came with both health and economic repercussions, and various organizations had to adapt their Organization Design to confront these new challenges posed by this Black Swan event. Since the pandemic is still recent, most of the research related to Organization Design and Covid-19 has focused on the changes during the pandemic. What has been missing in the research is a perspective on the evolution of Organization Design over time. Two research questions were addressed. The first question explored how individuals from different positions perceived changes in Organization Design during the pandemic using Jay Galbraith's Star Model. The findings revealed variations in perceptions across positions, particularly regarding hiring growth, structure, communication, rewards, and the hiring process. The second research question uses a combination of Path Dependence Theory and Jay Galbraith's Star Model to compare the short-term and long-term effects of contingencies on Organization Design within a Medical Manufacturing Company. Some changes, like temporary Covid-19 protocols and rewards, were phased out, while others, including remote work, digital transformation, hybrid work models, and certain structural changes, became permanent. The thesis contributes to the understanding of how Black Swan events impact Organization Design in the Medical Manufacturing Industry, providing practical recommendations for decision-making during crises and emphasizing the significance of organizational resilience and change management. The study's theoretical contributions include exploring path dependence in crisis-induced transformations, highlighting the dynamic nature of organizational responses, and suggesting future research avenues. Overall, this research enhances knowledge of Organization Design dynamics and offers guidance for organizations in crisis response and resilience-building. / Covid-19 förde med sig olika utmaningar och konsevenser såväl ekonomiskt som hälsomässigt. Pandemin kan ses som ett exempel på en svart svan-händelse, dvs. en osannolik händelse med omfattande konsekvenser. Organisationer var tvungna att anpassa sig för att möta utmaningarna som denna svarta svan-händelse medförde, i synnerhet när det gäller organisationsdesign. Eftersom pandemin fortfarande ligger relativt nära i tiden, har en stor del av forskningen kring organisationsdesign och Covid-19 fokuserat på förändringarna under pandemin. Det som har saknats i forskningen är ett perspektiv på utvecklingen av organisationsdesign över tid. Denna uppsats bidrar till att fylla detta kunskapsgap genom en fallstudie av ett medicinskt tillverkningsföretag. Två forskningsfrågor behandlas, den första frågan fokuserar på hur individer på olika positioner i företaget uppfattade förändringar i organisationsdesign under pandemin. Med utgångspunkt i Jay Galbraiths Star Model visar uppsatsen att uppfattningar om förändringar skiljer sig åt mellan olika positioner, särskilt med avseende på personaltillväxt, struktur, kommunikation, belöningar och rekryteringsprocesser. Den andra forskningsfrågan behandlar hur organisationsdesignen utvecklats i ett stigberoende perspektiv.Vissa förändringar, som rutiner för hantering av Covid-19 och specifika belöningsmodeller, fasades ut, medan andra, som distansarbete, digitalisering, hybridarbetsmodeller och vissa strukturella förändringar, förblev permanenta. Uppsatsen bidrar till en ny förståelse för hur en svarta svan-händelse kan påverka organisationsdesign inom ett företag och ger rekommendationer för beslutsfattande under kriser samt betonar betydelsen av organisationsresiliens och förändringshantering. Studiens teoretiska bidrag ligger i kombinationen av stigberoendeteori och omvandling under en extern kris av svart svan-typ.

By comparative analysis of Swedish cultural policy (including art policy, heritage policy and Church policy) during the Riksdag periods of 1970-73, 1991-94, 1994-98 and 1998-2002 the relationship between cultural policy and the concept of the nation as a homogenous cultural community (defined by either an ethnic or a state-framed concept) is explored. Neoinstitutional analysis of cultural policy as an organisational field is combined with analysis of how the nation is conceived as an imagined community, and what values it strives to uphold to show how these values and concepts are institutionalised in its cultural policy and how this supports the legitimacy of the State as a nation-state. In the early seventies, when a general cultural policy was first established in Sweden, most of its fields were already institutionalised and bound by strong path dependencies, binding art policy to protecting universal aesthetic values within the state-framed nation and heritage policy to ethnic particularism while Church policy stood between universalism and ethnic particularism (which infected the relationship between Church and State). These contradictions were managed by strong borders between the fields. In the early seventies these were overlaid with a general cultural policy focused on universal civil values within the state-framed nation. Since then the conflict between Church and State has been defused and the norms of heritage policy have become closer to those of cultural policy at large by the claim that cultural heritage should be used to uphold civil values (e.g. democracy and tolerance). In the late nineties cultural policy has again become less integrated by new government initiatives with specific goals. Civil universal values remain dominant while concepts of the nation are increasingly multi-ethnic. / Genom jämförande analys av svensk statlig kulturpolitik (inklusive konstpolitik, kulturarvspolitik och religionspolitik) under riksdagsperioderna 1970-73, 1991-94, 1994-98 and 1998-2002 undersöks relationen mellan kulturpolitiken och föreställningen om nationen som en homogen kulturell gemenskap som i vissa fall tänks inkludera dess innevånare och i andra fall en etnisk grupp. Nyinstitutionell analys av kulturpolitik som organisatoriskt fält kombineras med analys av hur nationen konceptualiseras som en föreställd gemenskap och vilka värderingar den upprätthåller för att visa hur dessa värden och koncept institutionaliseras i statens kulturpolitik och hur denna bidrar till att upprätthålla nationalstatens legitimitet. När en enhetlig kulturpolitik etablerades i Sverige i början av 1970-talet var de flesta av de ingående fälten redan låsta i sedan länge etablerade stigberoenden som band konstpolitiken till upprätthållandet av estetiska värden inom ramarna för en med utgångspunkt i staten definierad nation samtidigt som kulturarvspolitiken bundits vid etniskt partikularistiska nationskoncept och kyrkopolitiken slets mellan universalism och etnisk partikularism (vilket komplicerade kyrka-stat-relationen). Motsättningar hanterades genom kraftiga institutionella gränser mellan fälten. Till dessa fogades en övergripande kulturpolitik baserad på universella civila värden inom ramarna för den statsdefinierade nationen. Sedan dess har konflikten mellan kyrka och stat lösts upp och kulturarvspolitiken integrerats i den generella kulturpolitiken bl.a. genom organisatoriska reformer. I slutet av 1990-talet tycks trenden mot en allt mer integrerad kulturpolitik dock ha vänt bl.a. genom direkta men begränsade regeringsinitiativ. Den domineras fortfarande av universella civila värden, men också av alltmer mångetniska föreställningar om nationen.

The main aim of this licentiate thesis is to examine how local actors in a medium-sized Swedish municipality, Värnamo, in their role as decision-makers at the local arena, describe and explain the preconditions and strategies for local economic and social development. The analysis uses semi-structured interviews to reveal the connections between the local actors representations of social and economic structures and their representations of central and future strategic choices. The local actors are represented by a) firm owners or central firm managers, b) local politicians in the municipal executive board, c) civil servants in central positions and d) key actors connected to local and regional organizations. The methodological approach is based on discourse analysis. The overall aim of the study is to understand how local discourses are constructed and communicated. The analysis is deepened by relating the local discourses to relevant theoretical models in contemporary economic geography. The economic-geographical theoretical models used in the analysis focus on industrial districts, clusters and innovation systems. Path-dependency, social embeddedness and creative class are other concepts of importance to understand the formation of the local discourse. The analysis shows how local discourses are affected by the perceived globalization process while being at the same time linked to a) specific historical and environmental factors leading to predominant behavioral norms and values stating that you should be hard working, economical, cooperative and trustworthy and b) the relative location, which is conceived to be central regarding communications and regional service functions. This is combined with an image of a creative and innovative local/regional production system, based on traditions in manufacturing and trade. The foundations in manufacturing and trade are however challenged by new sectors like logistics, design, and higher education in cooperation with universities in the region.