Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och elevhälsoteam på grundskolor arbetar med att identifiera barn som är eller har blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld i hemmet. Studien utgår från två frågeställningar som berör lärare och elevhälsoteamets möjligheter att identifiera våldsutsatta barn, utmaningar i arbetet och strategierna de använder sig av. Studien utgick från en kvalitativ metod i form av tio semistrukturerade intervjuer med en lärare, två elevcoacher, tre skolkuratorer och fyra skolsköterskor på grundskolor i Halland. De teorier som tillämpas för att analysera det empiriska materialet är relationsteorin, rollteorin och begreppet tillit. Resultatet påvisade vikten av att lärare och elevhälsoteamet arbetar med att skapa relationer präglade av stark tillit till eleverna. Dessutom är det av relevans att ha en god samarbetsförmåga mellan de olika professionerna samt att visa engagemang och vara lyhörd gentemot barnen. Intervjupersonerna belyste även de utmaningar som de står inför. Dessa är bland annat kopplade till resurser, socialtjänstens hantering av anmälningarna och barnens lojalitet till föräldrarna. Genom att vara ute hos eleverna och skapa starka relationer med tillit, underlättas arbetet med att uppmärksamma och identifiera våldsutsatta barn. / The purpose of this study is to examine how teachers and student health teams in elementary schools work to identify children who are or have been subjected to physical or psychological violence at home. The study has answered two questions about the ability of teachers and student health teams to identify children exposed to violence at home, the challenges they face, and the strategies they employ. We used a qualitative method based on ten semi-structured interviews with one teacher, two student coaches, three school counselors, and four school nurses at elementary schools in Halland. The theories we applied to analyze the empirical material are relationship theory, role theory, and the concept trust. The results indicated the importance of teachers and student health teams working to build strong, trusting relationships with students. Additionally, it is relevant to have good collaboration between the different professions and to show engagement and be perceptive to the children. The interviews also showed the challenges they face, including resources, the Social Services handling of reports, and the children's loyalty to their parents. By being present among the students and creating strong, trusting relationships, the work of identifying and recognizing children exposed to violence was facilitated.

Studien undersökte skolkuratorers uppfattningar om det suicidpreventiva arbetet i högstadieskolor. Syftet var att identifiera verkningsfulla metoder och utmaningar. Genom kvalitativa intervjuer med sex skolkuratorer framkom att relationsskapande, samverkan och kunskap är centrala för effektiv suicidprevention. Informanterna betonade vikten av starka relationer med elever och samarbete med skolpersonal för tidiga insatser. De största utmaningarna var resursbrist, bristande kunskap och föräldrainvolvering.  Känsla av Sammanhang användes som teoretiskt ramverk för att analysera hur skolkuratorer hanterar sitt arbete. Resultaten visade att en hög grad av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet hos skolkuratorerna främjar deras suicidpreventiva insatser. Studien avslutades med förslag på hur skolor kan förbättra sina insatser genom att stärka personalens kompetens och öka resurserna för elevhälsan. / The study explored school counselors' perceptions of suicide prevention work in secondary schools. The aim was to identify effective methods and challenges. Through qualitative interviews with six school counselors, it was found that relationship building, collaboration, and knowledge are crucial for effective suicide prevention. The respondents emphasized the importance of strong relationships with students and cooperation with school staff for early interventions. The biggest challenges were resource shortages, lack of knowledge, and parental involvement. Sense of Coherence was used as the theoretical framework to analyze how school counselors manage their work. The results showed that a high degree of comprehensibility, manageability, and meaningfulness among the school counselors enhances their suicide prevention efforts. The study concluded with suggestions on how schools can improve their efforts by strengthening staff competence and increasing resources for student health services.

Problematisk skolfrånvaro är ett växande problem i många länder och har allvarliga konsekvenser för både eleven, elevens familj men också samhället på sikt. Denna studie syftar till att bidra med kunskap om skolors arbete med insatser som främjar elevers närvaro och förebygger frånvaro. För att besvara syftet genomfördes fokusgruppsintervjuer med elevhälsan på två olika skolor; en i mellersta och en i norra Sverige. Studiens resultat visar att insatserna som görs sker i samverkan inom elevhälsan men också mellan elevhälsan och vårdnadshavare, elever, pedagoger samt externa kontakter, som till exempel socialtjänst. Styrkor som identifierades i arbetet med frånvaroförebyggande och närvarofrämjande insatser inkluderar tidiga insatser, uppföljning av frånvarostatistik, samsyn, lärmiljö, ett salutogent synsätt i skolan, ett tydligt ledarskap samt en god samverkan med elev, vårdnadshavare och externa kontakter. Några hinder som identifierades är en icke fungerande samverkan med externa aktörer och vårdnadshavare, brist på samsyn mellan skolan och vårdnadshavare och mellan personalen på skolan. Utvecklingsområden som identifierades var samverkan med externa kontakter, samsyn och systematiken på skolan. För att kunna arbeta med frånvaroförebyggande och närvarofrämjande insatser nämns tid och samsyn som viktiga förutsättningar. I studien dras slutsatsen att det är av stor vikt hur skolan organiserar sina insatser, där ett aktivt ledarskap på olika nivåer med tydliga förväntningar på personalen kan bidra till ett framgångsrikt arbetssätt. Ett “tillsammansarbete” nämns även som betydelsefullt där det är viktigt med samsyn och samverkan mellan personalen på skolan, mellan elevhälsa och vårdnadshavare, samt mellan elevhälsa och externa kontakter. / Problematic school absenteeism is a growing problem in many countries and can have serious consequences for the student, the student's family, and society in the long run. This study aims to contribute to the existing body of knowledge on how schools work with initiatives that promote student attendance and prevent absenteeism. To collect data, focus group interviews were conducted with student health services at two different schools: one in central and one in northern Sweden. The results of the study show that interventions are carried out in collaboration within the student health service, as well as between the student health services and guardians, students, educators, and external contacts, such as social services. The strengths identified in the work to promote attendance and prevent absenteeism include early interventions, shared perspectives, following up on absentee statistics, the school’s learning environment, a salutogenic approach in the school, clear leadership, and good collaboration with students, guardians, and external contacts. Obstacles identified include non-functioning collaboration with external agencies and guardians and a lack of shared perspectives by the school and guardians, and among the school staff. Developmental areas identified include collaboration, shared perspectives, and the systematics within the school. To be able to work with absenteeism prevention and attendance-promoting efforts, time and shared perspectives are mentioned as important prerequisites. The study concludes that active leadership at various levels with clear expectations for staff is essential. Additionally, it is important to have a shared perspective and collaboration among school staff, between student health services and guardians, and between student health services and external contacts.

This study of all of the post secondary institutions accredited by the Commission on Colleges of the Southern Association of Colleges and Schools which were located in Texas determined the number that had policies regarding persons with AIDS. The study determined how long policies had been in effect and analyzed policies in order to determine commonalities and differences. An additional purpose was to examine relationships between five major variables and 18 topics which were identified as being issues likely to be addressed in institutional AIDS policies.

Introduktion: Psykisk ohälsa hos elever är ett växande problem. Svenska skolan ska arbeta med elevers trygghet och att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete mot diskriminering och kränkande behandling. Syfte: Syftet var att undersöka om pedagoger och elevhälsopersonal på en grundskola i en skånsk kommun upplever att trygghetsinsatserna har en positiv effekt på elevernas hälsa. Metod: En tvärsnittsstudie med kvalitativa inslag genomfördes av pedagoger (n=65) på en grundskola i Skåne. Datainsamlingen skedde genom digital enkät som skickades ut via e-post. Insamlad data analyserades i statistikprogrammet SPSS. Kvalitativa svar redovisades i textform. Resultat: Svarsfrekvensen var 34%, en för låg svarsfrekvens för att kunna generalisera resultatet.  Av respondenterna kände 73% sig delaktiga i trygghetsarbetet, 91% upplever att trygghet har effekt på elevernas hälsa och 67% uppfattar inga hälsoskillnader mellan kön. Däremot ses några skillnader i vilka insatser som fungerar bäst och sämst i relation till kön. Elevinsatser som involverar socialt utbyte upplevs mest positivt och bestraffningar mest negativt. Det efterfrågas systematik i trygghetsarbetet. Slutsats: Resultatet kopplas till tidigare forskning som både bekräftar och visar på förbättringsområden. Trygghetsplanens förekomst är grundläggande. Efterlyst tydlighet och uppföljning kan vara ett uttryck för områdets storlek och svårigheten att få en helhetsbild av trygghetsarbetet. Olika former av socialt utbyte är det som anses ha effekt på elevernas hälsa och bör därmed prioriteras. Trygghetsarbetet kan gagnas av kollegialt lärande och trygghetsplanens innehåll behövs eventuellt kompletteras. Framgångsfaktorer och förbättringsförslag kan bidra till en tydligare förankring. Den låga svarsfrekvensen ska dock tas i beaktande och eventuella genomföranden av förslag bör stämmas av med personal. / Introduction: Mental illness in students a growing problem. The Swedish school has the task of working with students' safety and to conduct systematic quality work against discrimination and offensive treatment. Purpose: The purpose was to investigate whether pedagogues and student health personnel at a primary school in a municipality in Skane felt that the safety efforts have a positive effect on the students' health. Method: A cross-sectional study with qualitative elements was conducted by educators (n = 65) at an elementary school in Skåne. The data collection was done through a digital survey that was sent out via e-mail. The collected data was analyzed in the statistics program SPSS. Qualitative answers were presented in text form. Result: The response rate was 34%, a too low response rate to be able to generalize the result. Of the respondents, 73% felt that they were participant in the safety work, 91% felt that safety had an effect on the students' health and 67% did not experience any health differences between the sexes. However, there are some differences in which efforts work best and worst in relation to gender. Student initiatives that involve social exchange are perceived to be most positive and punishment most negative. There is a demand for systematic security work. Conclusion: The result links to previous research that both confirms and demonstrates areas for improvement. The existence of the security plan is fundamental. Requested clarity and follow-up can be an expression of the area's size and the difficulty of obtaining a comprehensive picture of the safety work. Different forms of social exchange are what are considered to have an effect on the students' health and should therefore be given priority. Security work can benefit from collegial learning and the content of the safety plan may need to be supplemented. Success factors and improvement proposals can contribute to a clearer anchoring. However, the low response rate should be taken into account and any implementation of proposals should be reconciled with staff.

Syftet med föreliggande uppsats är att belysa frågan om förekomsten av musikterapeutisk kunskap och kompetens i olika skolformer i Sverige. Musikterapi kommer emellanåt till användning i musikundervisning med elever som har funktionsnedsättning, främst synes detta gälla då en musiklärare också är utbildad musikterapeut. Ett problem är vilka musikterapeutiska kunskaper och vilken kompetens som egentligen kan komma till användning i arbetet med elever med funktionsnedsättning i skolan. Ett annat problem är på vilka sätt lärare i musik ges möjlighet att ta del av musikterapeutiska kunskaper och kompetens i sin utbildning. Hypotesen som ligger till grund för föreliggande studie är att lärare i musik har behov av kunskap och kompetens om musikterapi i undervisning med elever med olika funktionsnedsättningar. Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning riktad till lärare i musik som undervisar elever med funktionsnedsättning. Studiens forskningsfrågor lyder: Hur stor andel av musiklärarna i undersökningen har någon form av musikterapeutisk utbildning? Hur många använder sig av någon form av insatser som kräver musikterapeutisk kunskap eller kompetens i sin undervisning? Och hur ofta sker detta i så fall? Hur ser lärarna på användning av musikterapi i skolan? Resultatet visade att lärarna ansåg att det behövs fler utbildade musiklärare med musikterapeutisk kompetens i alla skolformer för att ge elever ett nödvändigt stöd i utvecklingen. Lärarnas tankar om hur musikterapi och musikterapeutiska redskap kan komma till användning som en hälsofrämjande, utvecklande resurs i det pedagogiska arbetet i olika skolverksamheter och som en del av elevhälsa utgör en del av resultatet. Studiens slutsats är att det behövs en modell eller ett koncept för utarbetande och användning av musikterapeutisk kunskap och kompetens i musiklärarutbildning och i arbete med elever på skolor. / This study’s purpose is to illuminate issues about the use of music therapy at schools in Sweden. Music therapy occasionally comes into use during music education with students who have disabilities. Primarily this seems to apply when a music teacher is also a trained music therapist. One problem is which type of music therapeutic knowledge and competence can actually be used when working with students with disabilities in schools. Another problem is the way in which music teachers are given the opportunity, to take part in music therapeutic knowledge and skills during their education. The hypothesis that forms the basis of the present study, is that music teachers need knowledge and competence about music therapy when teaching students with different development disorders. The study is based on a quantitative questionnaire survey, aimed at music teachers who teach students with disabilities. The study's research questions read: How many of the music teachers in the survey have some sort of music therapy as part of their education? How many people use some form of intervention that requires music therapeutic knowledge or competence in their teaching? And how often does this happen? How do teachers see the use of music therapy in schools? The result showed that the teachers felt that more educated music teachers with music therapeutic competence were needed in all school forms to provide students with the necessary support in development. The teachers’ thoughts about how music therapy and music therapeutic tools can be used as a health-promoting, developing resource in the pedagogical work in different school activities and as part of student health are part of the result. The study's conclusion is that a model or a concept is needed for the preparation and use of music therapeutic knowledge and competence in music teachers training when working with students at schools.

Orientador: Claudio Eduardo Muller Banzato / Dissertação (mestrado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Ciencias Medicas / Made available in DSpace on 2018-08-14T20:48:09Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Oliveira_MariaLilianCoelhode_M.pdf: 32039365 bytes, checksum: ffbcbcf498bd287c275368e55fb916ba (MD5) Previous issue date: 2009 / Resumo: A caracterização dos clientes é um passo importante na avaliação dos serviços oferecidos pelos centros de saúde mental de um campus universitário em seu planejamento e desenvolvimento futuros. Os objetivos do presente estudo foram descrever as características sócio-demográficas, acadêmicas e clínicas dos estudantes graduação e pós-graduação, que influenciam a procura por um serviço de saúde mental (Serviço de Assistência Psicológica e Psiquiátrica ao Estudante - Sappe) de um campus do Brasil (Unicamp) no período de 17 anos (Março/1987 - Março de 2004). Tais características foram também comparadas com as dos estudantes de toda a universidade. Método: Foram utilizadas as informações dos 2.496 prontuários dos estudantes que procuraram o Serviço. As informações foram sócio-demográficas, acadêmicas e clínicas do cliente e, foi estruturado um banco de dados. A base de dados da Unicamp foi consultada para obter informações sobre o corpo discente da universidade como um todo. Resultados: Os dados indicaram um sobre-representação entre os estudantes de graduação, sexo feminino, oriundos de outros estados brasileiros além de São Paulo. Os estudantes vivem na moradia estudantil do campus e possuem como principal fonte de rendimentos bolsas de estudo. Encontramos também um sobre-representação de estudantes de Ciências Humanas e Artes. Os motivos manifestos mais freqüentemente relatados foram: dificuldades em relações interpessoais, conflitos familiares e mau desempenho acadêmico. Conclusão: O nível do curso (graduação ou pós-graduação), área do conhecimento, residir na moradia estudantil da universidade e a dependência da concessão de bolsas de estudo influenciam o padrão de motivos manifestos para a procura pelo Sappe. / Abstract: The characterization of clients is an important step in the evaluation of services offered by campus counseling and mental health centers and in their further planning and development. The objectives of the present study were to describe reported demographics, academic and complaint of students (undergraduate and graduate) who sought counseling/mental health care at a Brazilian campus (Unicamp) mental health service (Serviço de Asssistência Psicológica e Psiquiátrica ao Estudante - Sappe) over 17 years (march/1987 - march/2004). Compare such characteristics to those of the overall university student body. Methods: Participants were all 2.496 students who sought counseling/mental health care at SAPPE. Information was obtained from client's clinical chart. Unicamp's data base was consulted for information about overall university students. Results: Findings indicated an overrepresentation, among clients, of undergraduates, female students, students from Brazilian states other than Sao Paulo, students living in the campus residence hall and those whose main source of income was a scholarship grant. We also found an overrepresentation of Humanities and Arts student-clients. The most frequently reported complaints were: difficulties in interpersonal relationships, family conflicts and poor academic performance. Conclusion: Course level (undergraduate or graduate), study field, living in a university residential facility and reliance on a scholarship grant were found to influence the mental health seeking behavior of Brazilian university students in this study. Course level was found to influence the pattern of complaints reported at first contact with the mental health service. / Mestrado / Saude Mental / Mestre em Ciências Médicas

The aim with this study was to compare and evaluate potential differences in self-assessed health between students where the school had worked systematically with MI and students where the school had not. To evaluate this a quantitative method through poll forms was used. 40 poll forms was sent to a school that did not use MI and compared the answers with existing poll forms from a school that used MI systematically. Theresults showed that boys from the school using MI had 10 times bigger chance of answering that they felt good than the boys that not have MI. The results for the girls did not indicate the same importance of the intervention. Instead the results showed that other factors, such as feeling sad, sleep quality and alcohol usage influenced their self-rated health. The conclusion from this is that the MI does have an effect on the self-assessed health for particularly boys. / Svenska skolungdomar anser idag att skolan är en bidragande orsak till att de mår dåligt då den bl. a. skapar både ångest och stress. Följderna av att stressen har ökat i skolorna har blivit att den psykosomatiska stressen också har ökat under åren. Skolan är en viktig miljö för det hälsofrämjande arbetet och där spelar både lärarna och elevhälsan en viktig roll för elevernas hälsa och välbefinnande. Syftet med denna studie är att, jämföra och utvärdera eventuella skillnader i självskattad hälsa hos eleverna i gymnasieskolor där elevhälsan arbetat systematiskt med MI och hälsosamtal med elever på en gymnasieskola där elevhälsan inte arbetat med MI under hälsosamtalet. För att undersöka detta användes en kvantitativ metod i form utav enkäter. Författaren till denna studie skickade ut 40 enkäter till den skola som inte använt sig utav MI under hälsosamtalet och jämförde sedan med befintliga enkäter från den skola som jobbat systematiskt med MI under hälsosamtalet. Utifrån resultatet kunde vi se att de killar som fått den systematiska MI interventionen har 10 gånger så höga odds att svara att de mår bra jämfört med de killar som inte fått samma typ av intervention. Däremot var det inte riktigt lika resultat för tjejerna. Där visade resultatet istället att det som hade en större påverkan på deras självskattade hälsa var orsaker som psykisk ohälsa (att de svarade attde var ledsen eller nedstämd), sov dåligt och/eller konsumerat alkohol. Slutsatsen som dras från denna studie äratt hälsointerventionen verkar ha större betydelse för killarnas självskattade hälsa än för tjejernas, men att samtliga som har fått interventionen har en bättre självskattade hälsa än de som inte fått det. Det är dock svårt att av göra om det enbart är interventionen som ligger till grund för detta eller om det är andra faktorer som också påverkar.

Abstract   Mean, A.F. S. (2019). How Student Health Center motivate university students to reduce alcohol consumption? A qualitative interview study was carried out at three selected Swedish universities and four professionals employed were included in this empirical study. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Occupational and Public Health Science. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle, Sweden.   Background: Universities and Student Health Centers are arenas that works with motivation methods to reduce student’s alcohol consumption during studies. Previous studies have discussed social norms, alcohol culture and pointed out that nearly half of all Swedes between 18-25 years are university students. Over the years, this age group has had a higher alcohol intake compared to other periods in life. High alcohol consumption can affect health and all three sustainable aspects: social, economic and environmental sustainability that according to SDGs is to be achieved at year end 2030. The Aim of study: was to investigate how Student Health Centers motivate students to reduce alcohol consumption. Method: A qualitative interview study was carried out at three selected Swedish universities and four professionals’ employees at Student health centers were included in this investigation. Result: The Student Health Centers used a number of different evidence-based methods and strategies with motivational interview to motivate university students to reduce their alcohol consumption. Motivational work was focused on both individuals and groups. Motivational work based on personal experiences and the implementation of motivational conversations with students were accordance with students´ health status and their alcohol issues. Discussion: Students search motivational counseling not because of perceived alcohol problem, but due to stress factors and similar problems. A change in attitudes towards less alcohol intake among young adults could be reached due to increased awareness and knowledge of alcohol harm and alcohol-free drinks alternatives. Conclusion: The main task of the student Health Service is to try to reach all university students by using different motivational methods and tools. The main goal is to increase health promotion, reduce alcohol risk, prevent alcohol abuse and injuries at universities and colleges. Further qualitative research is needed to be able to identify patterns of underlying stress factors and alcohol-related ill-health among university students on a larger number of Universities and Student Health Centers. / Sammanfattning   Bakgrund: Universitet och Studenthälsan är arenor som arbetar med motiverande metoder för att minska studenters alkoholkonsumtion under studietiden. Tidigare studier har diskuterat sociala normer, alkoholkultur samt visat att närmare hälften av alla svenskar mellan 18–25 år är universitetsstuderande. Under studieåren hade denna åldersgrupp högre alkoholintag jämfört med andra perioder i livet. Hög alkoholkonsumtion kan förutom hälsa även påverka de sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsperspektiven som enlig SDGs ska uppnås vid årsslut 2030.   Syfte: är att undersöka hur Studenthälsan motiverar studenter till minskad alkoholkonsumtion. Metod: En kvalitativ intervjuundersökning har utförts på tre utvalda svenska universitet där fyra yrkesverksamma på Studenthälsomottagningar har inkluderats.   Resultat: Studenthälsan använder en rad av olika evidensbaserade metoder och strategier för att motivera universitetsstudenter till att minska sin alkoholkonsumtion. Motiverande arbete är inriktat på både individer och grupper. Motiverande arbete bygger ofta på samtal som baseras på aktörernas personliga erfarenheter och studenternas alkoholfrågor kopplat till deras hälsotillstånd.   Diskussion: Studenter söker inte motiverande stödsamtal på grund av alkoholproblem, utan på grund av stressfaktorer och liknande problematik. En förändring i attityd gentemot minskad alkoholkonsumtion bland unga vuxna kan nås genom ökad kunskap och medvetenhet om alkoholskador och alkoholfria alternativ.   Slutsats: Studenthälsans viktigaste uppgift är att försöka nå alla universitetsstuderande genom olika motiverande metoder och verktyg för att utveckla hälsofrämjande insatser, förebygga alkoholmissbruk och alkoholskador på universitet och högskolor. Ytterligare kvalitativ forskning behövs för att kunna identifiera mönster av underliggande stressfaktorer och alkoholrelaterad ohälsa bland universitetsstudenter på ett större antal lärosäten.

No description available.