Sveriges kanondebatt har tagit ny fart efter att Tidöpartierna gått ut med att de vill introducera en svensk kulturkanon som ska användas i skolan. En kulturkanon som inkluderar litteratur kan vara användbart för lärare i sin planering av undervisningsmomentet litteraturhistoria då skolans centrala styrdokument inte bidrar med tillräcklig information. Tidigare forskning visar däremot på att lärare är splittrade mellan att föredra strukturen som en fastställd kanon ger och friheten utan en. Utan en fastställd kanon kan lärare fortfarande söka sig till läroböcker i sin planering av undervisning. Denna uppsats utreder ifall de svenska läroböckerna ämnade för kursen Svenska 2 på gymnasiet redan framställer en kanon. Metoden uppsatsen använder sig av är innehållsanalys för att ta fram vilka författare som inkluderas i svenska läroböcker. En anpassning av Niklas Ammerts analysmodell för framställning av innehåll i läroböcker används för att analysera de framtagna författarna. Resultatet av analyserna visar att svenska läroböcker förmedlar en skönlitterär kanon inom litteraturhistoria som innehåller en övervägande andel män och är eurocentrerad. Av de svenska författarna som inkluderas i denna kanon kan man däremot dra slutsatsen att det råder jämställdhet mellan könen.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattning och beskrivning kring huruvida digitaliseringen av skolan har påverkat deras skrivundervisning inom svenskämnet. Studien är gjord genom kvalitativa metoder där tio yrkesverksamma lärare från två olika skolor i Sverige har deltagit genom att besvara en enkät. Analysen av resultatet görs genom en tematisk analys samt att det teoretiska ramverket TPACK används i syfte att beskriva de val lärare gör kopplat till användningen av digitala verktyg i sin skrivundervisning. Resultatet av studien visar hur lärare kombinerar ämneskunskaper, pedagogiska kunskaper samt teknisk kompetens i de val de gör i sin skrivundervisning i svenskämnet. Lärarna i studien beskriver både positiva och negativa aspekter med en ökad digitalisering av skolan i stort samt specifikt i deras skrivundervisning genom användandet av digitala verktyg. Resultatet visar också att det inte råder någon större skillnad mellan de två skolorna i hur de beskriver att de implementerar digitala verktyg i sin undervisning. Majoriteten av de deltagande lärarna var rörande överens om att det saknades fortbildning i detta ämne, men att det kollegiala samarbetet lärarna emellan visade sig kompensera avsaknaden.

Abstract: I denna uppsats analyseras skrivuppgifter i fyra läroböcker i ämnet svenska på högstadiet. Syftet med uppsatsen är att visa på hur och på vilket sätt diskursiva skrivuppgifter legitimeras i fyra undersökta läroböcker. Debatten om läromedel har de senaste blivit alltmer aktuell. Detta märks dels på de statliga utredningar som genomförts samt det lagförslag som regeringen nyligen lagt fram om stärkt tillgång till läromedel (Prop. 2023/24:21). Regeringen framhåller att ökad tillgång på läromedel i skolan kommer bidra till en god kunskapsutveckling och ökad likvärdighet. En god kunskapsutveckling och ökad likvärdighet förutsätter att yrkesverksamma lärare förstå hur och varför skrivuppgifterna legitimeras i läroboken. Det blir därför viktigt att analysera och förstå hur och varför en diskursiv skrivuppgift i en lärobok legitimeras. Uppsatsen utgår från en socialkonstruktivistisk syn på språket och använder Theo van Leeuwens teoretiska ramverk om legitimering. Av resultatet framgår att läroböckerna använder sig av olika typer av legitimeringar i skrivuppgifterna. Auktoritetslegitimering sker i hög utsträckning och i kombination med rationalitetslegitimering och morallegitimering. Den höga frekvensen av auktoritetslegitimering kopplas till det nära förhållandet till skolans styrdokument. Läroböckerna ger uttryck för det kompensatoriska inslaget genom användning av rationalitetslegitimering. Slutligen återfinns morallegitimering i form av abstraktioner vilket visar på en ansats att återge skrivuppgifter med autenticitet och förberedelse för livet efter skolan.

Denna uppsats syftade till att undersöka några utvalda skillnader mellan originalverket och den lättlästa versionen av När hundarna kommer av Jessica Schiefauer samt undersöka vilka läsarter som kunde kopplas till de båda verken. Eftersom lättläst som genre marknadsför sig som en litteraturform för alla var det intressant att se huruvida en lättläst version av ett verk faktiskt verkar passa alla och om den kan likställas med en “vanlig” roman i relation till kursplanen i svenska på grundskolan. Materialet för uppsatsen var originalverket När hundarna kommer av Jessica Schiefauer samt den lättlästa adaptionen med samma namn, omarbetad av Tomas Dömstedt. Metoden var dels en läsning av båda verken där olika karaktärer valdes ut för analys utifrån begreppen ‘rund/flat karaktär’, ‘utlagd antydning’ samt ‘symboler’. Dels gjordes en analys utifrån forskaren Michael Tengbergs sex läsarter: handlingsorienterad-, betydelseorienterad-, värderingsorienterad-, subjektsorienterad-, intentionsorienterad- och metakognitiv läsart, vilka sedan kopplades till verken för att se vilka som aktiverades i läsningen.  Resultatet visade att det finns stora skillnader mellan versionerna och att det lättlästa verket ger läsaren större luckor att själv fylla i. Idén om lättläst är att underlätta för läsaren och det är därför intressant att den lättlästa romanen i föreliggande studie, i uppsatsförfattarens mening, upplevdes svårare än originalet. Eftersom varken parallellhandlingar och karaktärsutvecklingar fanns med i den lättlästa adaptionen blev det svårt som läsare att se en röd tråd genom boken och att förstå motiven för karaktärernas handlingar.  En slutsats som kan dras är att den lättlästa romanen främst kan ses som en mer svårtillgänglig version av originalet och det är synd att reducera en så pass komplex berättelse till något så avskalat och bristfälligt som den lättlästa versionen gjort.

I dagens skola används läromedel dagligen. De läromedel som används blir på ett sätt elever- nas verklighet eftersom texter av olika slag formar vårt sätt att tänka och agera. När den stat- liga förhandsgranskningen av läromedel upphörde i början av 1990-talet blev det skolornas ansvar att kvalitetssäkra läromedlen, något som många lärare har uppgett att de inte har tid med. Statliga utredningar under 2000-talet har visat på brister i läromedel avseende hur väl de lever upp till läroplanens värdegrund samt på ett underskott av kvinnliga representanter. Syf- tet med det här examensarbetet i svenska var att bidra med kunskap om hur genuskonstruktion har förändrats över tid i svenska läseböcker. Därav analyserades fem olika läromedel från 1970-talet och fram till 2010-talet avsedda för grundskolans tidiga år. Till min hjälp har jag använt mig av Yvonne Hirdmans genusteori, Lena Kårelands resonemang om genusordning och Elisabeth Öhrns kunskapsöversikt om förändrade könsmönster i skolan. I analysen fram- kommer att samtliga läseböcker visar på skillnader mellan kvinnor och män inom olika områ- den. Det tyder på att genusfrågor i skolan fortfarande är aktuella. / Today in school, teaching materials are used daily. The teaching materials used become, in a way, the pupils' reality because texts of various kinds shape our way of thinking and acting. When the government preview of teaching materials ceased in the early 1990s, it became the schools' responsibility to ensure the quality of teaching materials, something that many te- achers have stated that they do not have the time for. Government studies during the 2000s have shown shortcomings in teaching materials regarding how well they live up to the cur- riculum's moral values and on a deficit of female representatives. The purpose of this thesis in Swedish was to contribute knowledge about how gender construction has changed over time in Swedish textbooks. Hence, five different textbooks were analyzed from the 1970s until the 2010s intended for the early years of compulsory school. To my help, I have used Yvonne Hirdman’s theory about gender, Lena Kåreland's reasoning about gender order and Elisabeth Öhrn's research overview about changing gender patterns in school. The analysis reveals that every textbook shows differences between women and men in different areas. This indicates that gender questions in school are still relevant.

Jämställdhet är en del av skolans värdegrund. Feminism, ett svårtolkat begrepp kan tyckas, har nära kopplingar till jämställdhet, särskillt ur ett historiskt perspektiv. Det historiska och nutida perspektivet på feminism och jämställdhet utgör en väv sammanflätad av litteratur, språk och samhälleliga tankar och idéer. Syftet med den här studien var därför att synliggöra svensklärares metoder för att arbeta med feministiska perspektiv i undervisningen, eftersom att svenskämnet är ett ämne som sägs vila på två ben: språk och litteratur. Forskningsfrågorna som ämnades besvaras var 1. hur arbetar svensklärare med att synliggöra feministiska perspektiv i undervisningen i relation till ämnets innehåll? och 2. vilka metoder använder svensklärare för att tackla eventuell problematik som kan uppkomma när man undervisar känsliga ämnen så som feminism eller jämställdhet? Metoden som användes för att få svar på frågorna var kvaletativa semistrukturerade intervjuer. Fyra lärare som arbetar på olika skolor i norbotten intervjuades. Lärarna var i olika åldrar och de intervjuade bestod av två män och två kvinnor. Studien har en fenomenologisk ansats.  Resultatet från studien visar att samtliga lärare arbetar med feministiska perspektiv i all sin undervisning i olika grader. Högst genomslag får feministiska perspektiv eller skolans jämställdhetsarbete i relation till litteratur, men även i andra delar av undervsiningen synliggörs perspektiven.

Den här uppsatsen tar upp vilken praktisk betydelse de nationella proven har haft för undervisningen tidigare år och hur lärare har kompenserat för de inställda nationella proven i årskurs 6, i år, på grund av pandemin Covid-19. Denna uppsats undersökte även hur likvärdighet har försäkrats när en sådan omfattande del av betygsunderlaget försvinner. Många av lärarna var positiva till de inställda nationella proven och ansåg sig kunna genomföra en likvärdig undervisning med hjälp av kompletteringsmaterialet från Skolverket samt det egna materialet som läraren hade samlat in under året. Många lärare var också positiva och såg förändringar som mindre arbetsbörda och firare undervisning på grund av de inställda nationella proven. En grupp av lärarna ansåg det motsatta med högre arbetsbörda och mera stress.

Syftet med den här litteraturstudien har varit att genom en sammanställning av tidigare forskning undersöka svenskämnets konstruktioner i läroplanen för grundskolans årskurs 7–9, med fokus på den inledande delen, ämnets syfte och centralt innehåll. Den frågeställning som formulerades för att besvara syftet handlar om i vilken utsträckning svenskämnet i Lgr11 framställs som litteraturhistoriskt bildningsämne, färdighetsämne och erfarenhetsbaserat ämne. Den andra frågeställningen handlar om vilken relationen forskare ser mellan dessa tre ämneskonstruktioner i Lgr11. Ett resultat från föreliggande litteraturstudie är att Lgr11 är en ämnesbaserad läroplan som betonar ämnesspecifik kunskap. Ett annat resultat visar att svenskämnets konstruktioner som nämns ovan inte längre är aktuella för svenskämnet eftersom läroplansskrivningar inte delas in i ämneskonstruktioner. Ett ytterligare resultat är att svenska som färdighetsämne och litteraturhistoriskt ämne betonas mer än svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne och detta kan enligt föreliggande litteraturstudies resultat bero på att Lgr11 är en ämnesbaserad läroplan, som influerats av internationella organisationer som EU och OECD. Till följd avdessa organisationers påverkan betonas därför mätbara färdigheter som skrivande och läsande i Lgr11.De viktiga slutsatserna som kan dras från föreliggande studie är att svenskämnets tudelning i språk och litteratur som görs av Svedner (1999) och Teleman (1991) hade varit lämpligare för att undersöka Lgr11 eftersom läroplanens skrivningar delar svenskämnet i just språk och litteratur och de personlighetsutvecklande aspekterna av svenskundervisning ska förankras i dessa delar. En ytterligare slutsats utifrån denna litteraturstudie är att begreppen som används i svenskämnets kursplan i Lgr11 behöver problematiseras i svenskämnets kommentarmaterial för att underlätta förståelsen av läroplanen. En annan slutsats är att det kan finnas skäl att samma begrepp som används i Lgr11 återanvänds i Lgr22 utan problematisering.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken vikt svensklärare tillmäter resultaten från det nationella provet i svenska i sin betygsättningspraktik samt om det finns något samband mellan svensklärares ämneskonception och hur det nationella provet värderas vid betygsättningen. Metoden som använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sju svensklärare. Resultatet visar att det finns olika uppfattningar hos svensklärare om vilken betydelse det nationella provet i svenska ska ha i betygsättningen. Lärarna i studien ger också uttryck för att de olika delproven i det nationella provet har olika hög validitet och därmed värderas de också olika som betygsunderlag. Vad gäller sambandet mellan lärarens ämneskonception och hur lärarens värderar det nationella provet vid betygsättningen går det att urskilja vissa mönster. Underlaget i studien är dock för litet för att kunna dra några generella slutsatser utifrån detta. Lärarna beskriver att de upplever en ganska stark styrning av sin undervisning utifrån det nationella provet, vilket påverkar vilken ämneskonception som kommer till uttryck. De beskriver också att de ägnar mycket tid, speciellt i årskurs 9 till att öva inför det nationella provet.

Forskning om lyrikundervisning i förstaspråket är begränsad, likt lyrikens plats i klassrummet. Majoriteten forskning visar att lärare, elever och lärarstudenter anser att lyriken är främmande, svår och inkompatibel med betygssättning. Det finns dock inga sådana studier om vuxenutbildning, varken utländska eller svenska, trots att komvux är den skolform som har flest elever per år. Denna studie syftar till att undersöka, förstå, gestalta och tolka hur yrkesverksamma svensklärare på komvux beskriver sin relation till lyrik och sina erfarenheter av lyrikundervisning samt vilka möjligheter de ser med att arbeta med lyrik på komvux. Fyra lärare från tre komvux i Sverige intervjuades och dessa intervjuer analyserades induktivt med gestaltande metod, poetic inquiry, och deduktivt med teoretisk analys. Resultaten presenteras i form av diktkluster som analyseras med vald teori. Teorier som används är Rosenblatts transaktionsteori, Showalters teori om lyrikdidaktik, Dysthes teori om det flerstämmiga klassrummet, Fejes och Holmqvists teori om komvux som marknad, samt Larssons tankelinjer för vuxendidaktik. Studien visar att lärarna har liknande mål för sin lyrikundervisning, att arbeta med selektiv uppmärksamhet i ett flerstämmigt klassrum, men har olika möjligheter att uppnå detta på grund av sitt privata läsintresse, typen av undervisning (fysisk eller digital), och mängden kollegialt stöd. Slutsatserna som dras är att lyrik bör implementeras mer på komvux men för att underlätta formativ bedömning och att komvuxlärare bör erbjudas mer kollegialt stöd.