Global ETD Search

1	Föräldrars inflytande i förskolan, Parent´s influence in preeschool Bärnheim, Sara, Hansson, Ingela January 2007 (has links) Föräldrars inflytande i förskolanVi har valt att skriva ett examensarbete där vi presenterar hur föräldrarna upplever sitt inflytande i förskolan. Syftet är att på ett trovärdigt sätt undersöka om föräldrarna är nöjda med inflytandet de har idag eller inom vilka områden de skulle vilja ha mer inflytande. Vi frågade också föräldrarna varför de valt den förskolan som deras barn går i idag. För att nå ett resultat började vi med att leta efter intressant forskning som kunde ligga till grund i vårt arbete och vi läste även annan litteratur. Efter det konstruerade vi en enkät som vi lämnade ut till föräldrarna på tre olika förskolor. Resultatet av enkäterna hade vi som underlag till intervjuerna som vi gjorde med de sex pedagogerna. I intervjun ville vi att personalen beskrev sina reaktioner på föräldrarnas önskemål om inflytande. Vi kan konstatera att alla föräldrarna i undersökningen känner att de vill ha inflytande och de tycker också att de har det. Inom de områdena vi tog upp i enkäten känner föräldrarna att de idag har mest inflytande över utvecklingssamtalen. Områden som föräldrarna önskar mer inflytande över är utemiljön och måltiderna.Trevlig läsningSara Bärnheim och Ingela Hansson förskola föräldrasamverkan inflytande synpunkter Social Sciences Samhällsvetenskap
2	Det är faktiskt min journal! : En litteraturstudie med kvalitativ ansats om patienters synpunkter på sin patientjournal Brorsson, Filippa, Zunkovic, Isa January 2019 (has links) Bakgrund: Internetanvändningen i samhället ökar och allt fler invånare använder internet för att söka svar på hälsorelaterade frågor. Genom att ge patienter tillgång till deras patientjournaler via internet kan de lättare bli delaktiga i sin vård och samtidigt nå patientlagens krav på delaktighet. Genom den personcentrerade vården som genomsyrar hela sjuksköterskans arbete fyller journalportaler sin funktion genom att främja partnerskap och delaktighet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters synpunkter av att logga in och läsa sin journal digitalt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 8 vetenskapliga artiklar med kvalitativ respektive mixad metod. Analysen är gjord med inspiration från Lundman och Hällgren Graneheims (2017) metodbeskrivning för innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier med sammanlagt 8 underkategorier. Första kategorin Användning av patientjournalen innehåller två underkategorier: Anledning till användning och Möjligheter och begränsningar. Andra kategorin Förståelse genom patientjournalen innehåller tre underkategorier: Förståelse för sitt hälsotillstånd, Förståelse och förtroende för vårdgivaren och Förståelse för innehållet. Tredje kategorin Patientjournalen och vårdmötet innehåller tre underkategorier: Kommunikation i vårdmötet, Stärkt patientroll och Partnerskap & delaktighet. Fjärde kategorin IT-säkerhet och integritet innehåller inga underkategorier. Slutsats: Patienters synpunkter av att läsa sin patientjournal ser väldigt olika ut men många uttrycker att de får en ökad förståelse för dels deras hälsotillstånd dels för deras vårdgivare. Patienter nämner även hur de får en ökad kontroll över sin situation samtidigt som de blir mer delaktiga i sin vård och behandling tillsammans med att partnerskapet mellan patient och vårdgivare stärks. eHälsa elektronisk patientjournal kvalitativ litteraturstudie patienters synpunkter Nursing Omvårdnad
3	Kommunala e-tjänster : Hur samlas medborgares behov och synpunkter in och hur används de i e-tjänsteutveckling? / Municipal e-services : How are citizens’ needs and comments collected and used in e-services development? Hammarstedt Bäckström, Malin January 2016 (has links) För Sveriges kommuner har utveckling av medborgares delaktighet och engagemang blivit en allt viktigare fråga. För att utveckla offentliga e-tjänster som motsvarar medborgares behov behöver medborgarperspektivet stärkas. När offentliga e-tjänster utvecklas skall det vara medborgarens behov som ska vara vägledande för att e-tjänsterna ska vara till nytta för medborgarna enligt regeringens e-förvaltningsstrategi. Det ska också öka medborgares engagemang och användningen av e-tjänster. De som ansvarar för utbudet av kommuners e-tjänster måste därför sätta sig in i vad medborgaren vill uppnå i kontakten med kommunen. Att involvera medborgare innebär att kommunen tar tillvara medborgares behov och synpunkter och omvandlar det till egenskaper i utvecklingen av e-tjänster. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kommunerna arbetar med att samla in medborgarnas behov och synpunkter kring e-tjänster. Undersökningen bygger på ett kvalitativt tillvägagångsätt och ska bidra till normativ kunskap. Datainsamlingen har skett genom litteraturstudier och genom att ställa en fråga till alla Sveriges kommuner hur de samlar in medborgares behov och synpunkter på e-tjänster – 117 av landets 290 kommuner har svarat. Data har också samlats in genom att undersöka hur medborgare kan lämna behov och synpunkter via samtliga 290 kommuners webbsidor. Resultatet av undersökningen visar att de svarande kommunerna har angett 19 olika kanaler för att samla in medborgares behov och synpunkter kring e-tjänster. 52 % procent samlar in via olika kanaler och 48 % procent kommuner gör ingen aktiv insamling alls. I undersökningen om insamling från webbsidan där samtliga 290 kommuner ingick visar att 14 % har särskild hantering för synpunkter specifikt kring e-tjänster. Ett sätt att underlätta vidarebefordran av medborgares behov och synpunkter är att kommuner samverkar kring utveckling av e-tjänster. Gemensamma lösningar och samarbete gör det lättare att anskaffa resurser och sänker kostnaderna för samverkande kommuner. Forskningen visar att det är bra att använda medborgarna i e-tjänsteutvecklingen, men att det inte är enkelt att genomföra i praktiken. e-tjänster utveckling kommun medborgare behov synpunkter Information Systems
4	Till nytta eller börda? : Medborgarinflytandets betydelse vid samråd till detaljplan / Benefit or Burden? : The Significance of Civic Influence During Consultation for Detail Development Planning Jonasson, Alva, Graveley, Jolin January 2023 (has links) När en detaljplan upprättas måste kommunen enligt lag hålla samråd som en del av processen. Kommunen har en skyldighet att samråda med lantmäterimyndigheten, länsstyrelsen och andra berörda kommuner. Kommunen måste även ge tillfälle till samråd med bland annat kända sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs av planen. Syftet med samrådet är att skapa ett bättre beslutsunderlag, vilket i sin tur ska leda till en bättre plan. Vidare syftar samrådet till att ge medborgare insyn i planprocessen och även möjlighet att påverka den slutliga planen. Syftet med denna studie är att kvalitativt undersöka hur väl medborgarinflytandet fungerar vid samråd till detaljplan. För att besvara syftet och frågeställningarna används två metoder; dokumentstudie och intervjustudie. I dokumentstudien undersöks 18 samrådsredogörelser från totalt nio olika kommuner. Syftet är att undersöka vad privatpersoner generellt sett har åsikter om vid samråden samt hur kommunerna hanterar och bemöter dessa yttranden. Vidare undersöks vilka brister samråden har idag. Intervjuerna användes för att konfirmera resultatet från dokumentstudien samt för att besvara funderingar som uppkommit vid dokumentstudien. Resultatet visar att vid samråd har privatpersoner generellt sett har åsikter om natur, infrastruktur, utseende eller utformning, otydlig information om planen samt personlig påverkan. Efter samrådet försöker kommunen att ändra planen efter synpunkterna i de fall de anser att det är möjligt. I de flesta fall har det dock inte ansetts möjligt, vilket visar att lagstiftarens syfte med samråd inte uppfylls. Slutligen visar studien att det finns flera brister med hur kommunerna informerar om samråden; dels är sättet ineffektivt, dels behöver kommunerna göra mer än vad lagen kräver för att skapa förutsättningar för ett lyckat samråd. / When a detailed development plan is established, the municipality must conduct consultations as part of the process. The municipality has an obligation to consult with lantmäterimyndigheten, länsstyrelsen and other affected municipalities. The municipality must also provide an opportunity for consultation with, among others, known stakeholders, apartment owners, tenants and residents affected by the plan. The purpose of the consultation is to create a better decision basis, which in turn will lead to a better plan. Moreover, the consultation aims to give citizens insight into and influence on the detailed planning process. The purpose of this study is to qualitatively research how well civic influence functions in consultation for detailed development planning. Two methods have been used to address the purpose: document analysis and interview studies. In the document analysis, 18 consultation reports from nine different municipalities have been studied. The purpose is to analyze what opinions citizens generally have during the consultations and how the municipalities handle and respond to these opinions. Furthermore, the study analyses what flaws the consultations have. The interviews were used to confirm the results from the document analysis and to answer any further questions that had occurred during the document analysis. The results show that citizens generally have opinions about nature, infrastructure, design and shape, unclear information, and personal interests. After the consultation, the municipality try to change the detailed development plan according to received opinions, whenever they find it possible. In most cases, however, it has not been considered possible, which shows that the legislator’s purpose of the consultation is not fulfilled. Finally, the study has shown that there are several flaws with the informing of the plan, such as it is being ineffective and that the municipalities need to do more than what is required by law to create conditions for a successful consultation. Detailed development plan Consultation Civic influence Opinions Detaljplan Samråd Medborgarinflytande Synpunkter Civil Engineering Samhällsbyggnadsteknik
5	Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation, GAKK : Upplevelser från brukare och vårdnadshavare, en systematisk litteraturstudie. Brännlund, Maxine, Wallén, Sanne January 2015 (has links) The ability to speak with one another is important for all people, but this ability can not be taken for granted when dealing with communicative disabilities. The aim of this systematic literature review was to highlight user and caregiver views and experiences of aided augmentative and alternative communication (aided AAC). The study included 15 articles that were examined by quality and analysed through a meta synthesis. Data was categorized into six main categories; (1) conversational patterns using aided AAC, (2) expectations and concerns, (3) environment, (4) the communication aid, (5) use: when and where, in what situations, (6) learning the communication and manage the communication aid . The result indicated that conversations with aided AAC were predictable and limited. The importance of communication beyond basic needs was discussed. The communication of users was depending on the support and competence from the environment and users were influenced by the treatment of others. Communication was dependent on availability and individual accommodation. Different strategies were used by users to adapt the conversations to people and situations. Beside communication, aided AAC could be used for other purposes, e.g., in daily routines. Different views were seen discussing high and low technology communication aids. Using aided AAC improved the users’ communication. The importance of including caregivers and users in the choice of communications aids was mentioned. In summary, there were many factors that needed to work together for an optimal use of aided AAC. Key words: communication, aided augmentative and alternative communication (aided AAC), caregivers, users, experiences, high technological aided AAC, low technological aided AAC / Det är viktigt för alla människor att kunna prata men inte lika självklart för personer med en kommunikativ funktionsnedsättning. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att belysa brukare och vårdnadshavares upplevelse och erfarenhet av grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK). Studien innefattades av 15 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades genom en metasyntes. Data kategoriserades till sex huvudkategorier; (1) konversationsmönster vid användning av GAKK, (2) förväntningar och farhågor, (3) omgivningen, (4) hjälpmedlet, (5) användning: när och var, i vilka situationer, (6) att lära sig kommunikationen och hantera hjälpmedlet. Resultatet visade att samtal med GAKK ofta var begränsade och förutsägbara. Synpunkter framkom på vikten av att kunna kommunicera mer än basala behov. Brukarens kommunikation är beroende av stöd och kompetens från omgivningen, och brukaren påverkas av omgivningens bemötande. Hjälpmedlets tillgänglighet och individanpassning var avgörande för kommunikationen. Brukare anpassade sin kommunikation till olika situationer och personer genom olika strategier. GAKK kunde användas till mer än bara kommunikation, så som till stöd i dagliga rutiner. Delade synpunkter rådde gällande hög- och lågteknologiska hjälpmedel. Förbättrad kommunikation hos brukaren beskrevs vid användning av GAKK. Det var viktigt att inkludera både brukare och vårdnadshavare vid val av hjälpmedel. Sammanfattningsvis var det många faktorer som behövde samverka väl för att användningen av GAKK skulle bli optimal. Nyckelord: kommunikation, grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK), vårdnadshavare, brukare, upplevelser, högteknologisk GAKK, lågteknologisk GAKK logopedi GAKK metasyntes kommunikation brukare vårdnadshavare föräldrar litteraturstudie upplevelser synpunkter åsikter erfarenheter högteknologisk GAKK lågteknologisk GAKK
6	Är alla med? – en fallstudie om medborgarinflytande i detaljplaneprocessen / Are everyone involved? – a case study about civil influence in the spatial planning process Sederström, Johanna, Fyhn, Therese January 2015 (has links) No description available. Local plan level of detail comments PBL civil influence Detaljplan detaljnivå synpunkter PBL medborgarinflytande Engineering and Technology Teknik och teknologier
7	Medborgares synpunkter på trafiksäkerhet : En fallstudie om Huddinge kommun / Citizens’ opinions regarding traffic safety : A case study of Huddinge municipality Larsson, Jesper January 2019 (has links) Inledning: Nollvisionen, som Sveriges trafiksäkerhet utgår från, uttrycker explicit att medborgares åsikter, krav och behov ska tas hänsyn till. De studier som undersökt hur medborgarnas åsikter hanteras av den offentliga sektorn har främst visat på ett tvetydigt resultat. Det saknas i stort sett forskning kring medborgares synpunkter angående trafiksäkerhet idag. Syftet med denna studie är att undersöka medborgarnas synpunkter om trafiksäkerhet och hur de relaterar till trafikolyckor och trafiksäkerhetsåtgärder. Metod: 400 synpunkter från Huddinge kommun för perioden 2014-2018 inhämtades och kategoriserades. Detta kompletterades med olycks- och skadestatistik från STRADA och trafiksäkerhetsåtgärder från kommunen. Materialet analyserades utifrån en gatu- och områdesanalys baserad på DeSo-indelningen, med hjälp av GIS. Eventuella samband analyserades vidare med hjälp av regressionsanalyser. Resultat: 78 % av synpunkterna var riktade mot en plats inom kommunens tätorter. Hastigheter på 30- och 40 km/h stod för 54 % respektive 32 % av synpunkterna, men 40 km/h visade på en överrepresentation efter den totala längden på vägsträckan. Synpunkterna kunde kategoriseras i 11 olika kategorier och vanligaste synpunkten var riktad mot hastigheter som utgjorde 38 % av synpunkterna. I de olika Deso-områdena var spannet av synpunkter mellan 0-39 stycken. Regressionsanalyserna visade inte på något samband till synpunkterna i gatuanalysen, men i områdesanalysen visade olyckor på ett R²-värde på 0,254 och trafiksäkerhetsåtgärder ett R²-värde på 0,413. Slutsats: Synpunkterna visade på en stor variation i typ, men det var framförallt hastigheter som bekymrade medborgarna. Det fanns stora skillnader baserat på områden och gator, och dessa skillnader kunde inte förklaras utifrån olycksstatistiken. Studien visade på att socio-ekonomiska faktorer delvis kan ligga bakom motivationen till synpunkterna. Kommunens trafiksäkerhetsåtgärder stämde delvis överens med synpunkternas karaktär och områdesplats, dock inte i hög grad på gatunivå. Det kan indikera att kommunen försöker åtgärda synpunkterna eller att medborgarnas syn på trafiksäkerhet delvis stämmer överens med kommunen. / Introduction: The zero-vision policy, on which Sweden’s traffic safety is based upon, expressly states that citizens’ opinions, demands and needs should be taken into consideration. Studies that have investigated the management of public opinions have mostly shown an ambiguous result. The empirical evidence for citizens’ opinions regarding traffic safety is largely lacking as of today. The purpose of this study is to investigate citizens’ opinions regarding traffic safety and how they relate to traffic accidents and road safety measures. Method: 400 opinions were gathered and categorised from Huddinge municipality for the period 2014-2018. This was supplemented by accident and injury statistics from STRADA and road safety measures from the municipality. The data was analysed using a street analysis and a regional analysis, based upon the DeSo classification, using GIS. Correlations were further investigated using regression analyses. Results: 78 % of the opinions were aimed at a place within the municipality’s urban areas. Speed limits of 30- and 40 km/h accounted for 54 % and 32 % respectively of the opinions, but 40 km/h showed an overrepresentation after the total length of the road section. The opinions were categorized into 11 different categories and the most common opinion was regarding speed and accounted for 38 % of the opinions. In the various DeSo-areas the range of opinions was between 0-39. The regression analyses did not show any relationships towards the opinions in the street analysis, but in the area analysis traffic accidents showed an R²-value of 0.254 and road safety measures an R²-value of 0.413. Conclusion: The opinions showed a great variation in type but is was mainly speeds that worried the citizens. There were large differences based on area and streets, and these differences could not be explained by traffic accidents. This study showed that socio-economic factors could partly underlie the motivation behind the opinions. The municipality’s road safety measures were partly in line with the nature of the opinions and their DeSo location, but not to a great extent at street level. This may indicate that the municipality is trying to address the opinions or that the citizens’ view of traffic safety is partly in line with that of the municipality. Traffic safety citizen opinions risk perception traffic accidents road safety measures trafiksäkerhet medborgare synpunkter riskperception trafikolyckor trafiksäkerhetsåtgärder Övrig annan samhällsvetenskap
8	Den inre digitala marknadens framtid : Medlemsstaternas dilemma med implementeringen av upphovsrättsdirektivet: fokus på svensk respektive fransk rätt / The Future of the Digital Single Market : The Member States’ dilemma with the implementation of the Copyright Directive: focus on Swedish and French law Ekstrand, Johan, Landström, Jennifer January 2020 (has links) Upphovsrättsdirektivet, Digital Single Market-direktivet, befinner sig idag i en implementeringsprocess i EU-länderna. Implementeringen syftar till att harmonisera upphovsrätten mellan medlemsstaterna och att upprätthålla en väl fungerande inre marknad. Direktivet medför ett antal dilemman vid harmoniseringen av medlemsländernas lagstiftningar. Somliga länder är positiva till direktivet, medan andra anmärker en ordalydelse som är otydlig, abstrakt och svår att konkretisera. Frankrike var första land inom unionen att lägga fram ett lagförslag baserat på direktivet. Samtliga medlemsländer, däribland Sverige, har fortfarande tid på sig att införliva direktivet i sin lagstiftning. Syftet med uppsatsen är att utreda DSM-direktivets artikel 17 och dess implementering i fransk rätt med utgångspunkt i Frankrikes framställda lagförslag. Vidare är ändamålet att göra en konkret jämförelse mellan förevarande upphovsrättsliga normer i Sverige respektive Frankrike, för att således kunna analysera det franska lagförslagets lämplighet i svensk rättsordning. Lämpligheten ska försöka bedömas utifrån kulturella värderingar bakom nationell lagstiftning och upphovsrättspolitik. För att besvara frågeställningen huruvida det franska lagförslaget på implementering av DSM-direktivets artikel 17 kan vara en förebild för den svenska lagstiftaren, har framställningen disponerats enligt följande: vi har (1) utrett svensk upphovsrätt, (2) redogjort för DSM-direktivet och härrörande kritik, (3) uppgivit Regeringskansliets resonemang och frågeställningar gällande direktivets genomförande i svensk rätt, (4) utrett fransk upphovsrätt samt (5) översatt och tolkat förevarande lagförslag med tillhörande kritik. Utöver rättskällor, har framställningen till övervägande del grund i debattartiklar, tidskrifter samt inlägg online för att klargöra den aktuella problematiken rörande DSM-direktivet. Slutsatsen är att svensk respektive fransk upphovsrätt visserligen framstår som snarlika i stort sett. Däremot kan det franska lagförslaget på implementering av direktivet enbart framstå som en förebild i viss mån. Av artikel 17:s tre huvudområden kan vägledning av det franska lagförslaget endast ges gällande införandet av en klagomåls- och avhjälpningsmekanism. / <p>Det här är den slutgiltiga examensuppsatsen, en nedskuren version av en mer omfattande och djupgående version. För intressenter finns den första versionen tillgänglig via kontakt med författarna. </p> Digital Single Market The Copyright Directive Code de la propriété intellectuelle Le droit d'auteur Les droits voisins du droit d'auteur Tribunal de Grande Instance de Paris Cour d’appel de ParisARCOM CSA HADOPI 49 2001/29/EG och 2009/24/EG Upphovsrättsdirektivet Upphovsrätt DSM DSM-direktivet Fransk rätt Svensk rätt Upphovsman Digital Single Market Digital Single Market direktivet EU-direktiv EU EU-rätt direktiv Ensamrätt artikel 17 Fritt innehåll Licensavtal Licensskatt Citat Recensioner Parodi Parodiverk Memes Framställare Fotograf Reproduktion Offentliggörande Utövande konstnär Närstående rättigheter Onlineleverantör Onlineleverantörer Skyldigheter Tillstånd Uppladdning Piratpartiet Skyddade verk Tjänster Rättigheter Användare Immaterialrätt Lagförslag Regeringskansliet Kritik Justitiedepartementet EU-parlamentet Verk Moraliskrätt Egendomsrätt Ekonomisk rätt Ideell rätt Direktiv 96/9/EG Direktiv 49 2001/29/EG Direktiv 2009/24/EG Infosoc Infosoc-direktivet Alster Facebook Instagram Youtube Twitter Tiktok EU:s ministerråd Karikatyr Pastisch Plattform URL Upphovsrättslag Upphovsrättslagen Tillgängliggöra Överlåtelse Tvistemål Äganderätt Inskränkning Undantag Prop. 1992/93:214 Prop. 2004/05:110 Tvistlösning Filter Igenkänningsfilter Uppladdningsfilter Media EU-kommissionen C-201/13 NJA 2015 s. 1097 Law and Society Juridik och samhälle

Search results