<p>DVD finns tillgänglig på Kungl Konsthögskolans bibliotek. Masterarbetet består av en skriftlig och en gestaltande del. Alternativtitel angertitel på gestaltande del. </p>

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka möjligheter och utmaningar som kan relateras till teckning som redskap i undervisning i naturkunskap. Studien bygger på filmade klassrumsobservationer av lågstadieelevers undersökande av en myggvinge, med hjälp av teckning, på en naturkunskapslektion. De filmade sekvenserna öppnade upp för möjligheten att få syn på elevernas responser och agerande under lektionen. Studien utgår från en multimodal förståelse av kommunikation och tecknandets multimodala och kommunikativa potential har studerats med stöd av Lars Lindströms (2012) ämnesdidaktiska fyrfältsmatris. Resultatet av studien visade att tecknandet bidrog till att eleverna hittade olika sätt att förmedla sig samtidigt som det hjälpte dem att hitta strategier för samarbete. Slutsatsen blev att de möjligheter som ligger i att använda teckning som uttrycksform i naturkunskapsundervisning är att en sådan undervisning bidrar till att elever ges redskap för undersökande, samarbete och kommunicerande. Den utmaningen som ligger i undervisning relaterad till teckning som estetisk uttrycksform kan kopplas till lärares didaktiska kompetens att kunna introducera verktyg och material.

<p>Uppsatsen är en historiografi om konstförfalskning. Texten har fokus på målningar och teckningar.</p><p>I uppsatsen visas två skilda synsätt på fenomenet förfalskad konst, dels förfalskares, dels deras kritikers. I uppsatsen får förfalskarna presentera sina motiv för varför de förfalskar, i den delen kommer fram en önskan om försörjning men även en uppenbar stolthet över att lyckas göra konstverk som uppfattas gjorda av namnkunniga konstnärer från tidigare epoker. I många fall visar de en uppenbar kärlek till fin konst, samtidigt som de är väl medvetna om skillnaden mellan det äkta och det falska. Deras avslöjare är kritiska till verksamheten. Forskare och konstexperter tar avstånd från fenomenet, men inom museivärlden finns en uppfattning att där kan finnas lärdomar att hämta även ur förfalskad konst, om den diskuteras på rätt sätt.</p>

Frånvaro (av något, beskrivningar, tolkningar, svar) föder ett sökande, och sökandet innebär en engagerad närvaro. Allt konstnärligt arbete handlar i grund och botten om samma sorts ställningstaganden. Att lägga till eller lämna ifred. Att hitta balansen mellan beskrivningar och frånvaro av beskrivningar. Bildrutor och frånvaro av bildrutor. För mig har frånvaron kommit att betyda mycket. Det som är öppet tilltalar mig mer än det som är stängt. Frågor är mer intressanta än svar. I den här texten undersöker jag – med bas i mitt praktiska arbete med animation, teckning, video och ljud – relationer mellan närvaro och frånvaro, insida och utsida, rörelse och stillhet och också mellan ljud och bild. Jag beskriver hur jag har arbetat praktiskt med ett antal verk, hur tankarna rört sig i olika riktningar under arbetet och hur min mentala process ser ut, något jag ägnat mycket tid åt att försöka förstå själv. Intuition, rationalitet, beslut och tvekan. Texten, precis som mina verk, utgör ett både personligt och publikt arbete med att öva på att lyssna inåt, och att fokusera på process i motsats till resultat. Inom animationsbranschen där jag länge befunnit mig siktar man ofta långt, långt fram och arbetet innebär mikroskopiska steg mot det planerade resultatet. Här söker jag istället efter intuitiva och dynamiska metoder för att arbeta med film, animation och med rörelse i teckningar. Ett sorts kontinuerligt skissande, ett sökande utan slut, eller som Maria Sá Cavalcante skriver "...förberedelser utan ände, som förberedelser som inte strävar mot något annat än att fortsätta förbereda." (Sá Cavalcante Schuback - Att tänka i skisser, 139). Att spela in naturliga samtal mellan människor har alltid intresserat mig. Jag tycker om samtal och är intresserad av relationer, och att arbeta med inspelade dialoger gör att jag kan djupdyka i människors samspel. Det är komiskt, poetiskt, sorgligt, pinsamt och rörande. Att bildsätta inspelningarna fungerar som ett sätt att belysa dem, vända och vrida på dem. På samma sätt, men ändå så annorlunda, fungerar det att ljudlägga inspelade bilder. Jag har utforskat de här två olika arbetsordningarna, att börja med bilden och att börja med ljudet, och också att låta dem uppstå parallellt eller i samspel. Mitt arbete med filmen "Like, what do you sing to your children?", har varit ett frö till många av de här tankarna. Filmen uppstod ur ett slumpmässigt inspelat material som jag kommit att kalla Fårömaterialet, eftersom det spelades in på Fårö. Arbetet med filmen har fått mig att slita mitt hår, förlora mig i filosofiska avgrunder, ge upp, komma tillbaka, göra om. Det är ett arbete som ständigt leder mig vidare. Det är talande för hur jag vill arbeta. Att börja med att göra något, något som känns ovidkommande i stunden, kan visa sig bli avgörande för ett helt konstnärskap. Det som är till synes litet innehåller så mycket om man tittar noga. / <p>Opponent: Marius Dybwad Brandrud, doktorand på SKH</p>

This master&apos;s thesis deals with how a school class of 19 students that are 12 years old,perceive the conception of the library and its activities, and how this can be studied by usingfour different approaches: analysis of the children&apos;s drawings, analysis of the children&apos;sessays and analysis of their answers to questions in an inquiry and in interviews. Theories ofhow children learn, develop and perceive the world are briefly presented, as we11 as theorynecessary for the analysis.The four different techniques produced in general the same result; the children displayed thesame thoughts, knowledge and values in the drawings, in the essays, in the inquiry andduring the interviews. The children participating look upon a library as mainly a building,though sometimes also a room, where there are books.

Denna uppsats undersöker föreställningar kring skicklighet hos en grupp bildlärarstudentersom har deltagit i teckningsövningar. Det empiriska materialet består av mitt utformande avteckningsövningar utifrån olika teorier, och hur deltagarnas arbeten utfaller samt deras tankarom desamma. Workshoparna följdes upp av inspelade gruppsamtal om hur den specifikakonstnärliga praktik som utövades kan kopplas till föreställningar om skicklighet i allmänhet,men även i relation till ett eventuellt genomförande i en skolkontext. Syftet medundersökningen är att få en djupare insikt i de föreställningar som ligger bakom teckning sompraktik och närmare förstå vad som hämmar respektive verkar lustfyllt i den skapandeprocessen. Intervjumaterialet analyseras med hjälp av retorik som teori, för att synliggörastrategierna för kommunikation bakom föreställningarna om skicklighet. Tidigare forskningvisar att skolungdomar upplever att deras ansats att avbilda verkligheten sällan uppnår ettönskat resultat och skapar känslor av uppgivenhet. Det eftersträvansvärda är avbildning medhög grad av likhet gentemot verkligheten.Föreställningarna hos bildlärarstudenterna behandlar snarare skicklighet som kännedom omgrundläggande principer inom teckning som senare bör brytas emot för att uppnå ett merexpressivt uttryck. Ledorden för undersökningen har således varit att bryta konventioner, medmålet att hitta nya och berikande ingångar som främjar skaparlust inom området teckning.Uppsatsens gestaltande del återger deltagarnas teckningar i formen av screentryck placeradepå tyg som är anordnat på en ställning i trä. Genom att betrakta teckningar förställda avveckbildningen och den oregelbundna ytmässigheten hos tyg bryts åter igen en konventionoch annorlunda sätt att uppleva tvådimensionella bilder. Verket ställs ut på Konstfacksvårutställning i maj 2019.

Jag har i mitt kandidatarbete arbetat med ljud och akustik i gamla kyrkor. Gamla byggnader och hus har alltid fascinerat mig. Det finns en sorts tyst berättelse i äldre byggnader. Jag känner en vördnad inför gamla hus och de som ritat och byggt dem. De berättar om sin tid och om saker vi glömmer bort. De bär på ett minne. Arbetet ledde till ett ljudverk där jag med hjälp av ljud har velat förmedla en rumslighet, samt teckningar och broderier. Jag skulle vilja påstå att hörseln är det mest rumsbildande sinne vi har. De hjälper oss att orientera oss och skapa minnesbilder. Ett ljud kan dessutom, liksom en doft, förflytta oss till andra tider och platser. Med hörseln kan vi avgöra ett rums storlek och karaktär. Hörseln gör tystnaden uthärdlig. Total tystnad finns egentligen inte naturligt och kan kännas otroligt obehaglig. Vi är vana vid en tystnad som med sitt rika innehåll av ljud berättar om omgivningen. Jag har gjort inspelningar i flera medeltida stenkyrkor, jag framkallade ljud med min röst och min kropp. När jag själv skapade ljud i kyrkorummet kändes det i kroppen. Min röst fick en monumental klang och blev någon annans. Min röst blev rummets röst.

Uppsatsen är en historiografi om konstförfalskning. Texten har fokus på målningar och teckningar. I uppsatsen visas två skilda synsätt på fenomenet förfalskad konst, dels förfalskares, dels deras kritikers. I uppsatsen får förfalskarna presentera sina motiv för varför de förfalskar, i den delen kommer fram en önskan om försörjning men även en uppenbar stolthet över att lyckas göra konstverk som uppfattas gjorda av namnkunniga konstnärer från tidigare epoker. I många fall visar de en uppenbar kärlek till fin konst, samtidigt som de är väl medvetna om skillnaden mellan det äkta och det falska. Deras avslöjare är kritiska till verksamheten. Forskare och konstexperter tar avstånd från fenomenet, men inom museivärlden finns en uppfattning att där kan finnas lärdomar att hämta även ur förfalskad konst, om den diskuteras på rätt sätt.

Detta examensarbete syftar till att undersöka teckningens roll i dagens bildundervisning och berör frågan: Hur reproducerar och omformar bildlärare diskurser kring teckning i bildundervisning? Studien tar utgångspunkt i lärarperspektiv då lärare har stor frihet i hur undervisning bedrivs och är viktiga medskapare i diskurserna kring bildämnet. Studien tar utgång i socialkonstruktionistiska perspektiv och empirin bearbetas med diskursanalys. I användandet av teckning i undervisning syntes diskursen om bild som kommunikationsmedel främst. Det fanns spår av tidigare diskurser, men de flesta lärarna i studien upprätthöll idéer om bild och teckning som kommunikationsmedel. Vid bedömning av teckning så var samma diskurs fortfarande mest synlig, men diskursen om bild som avbildning var än mer framträdande. Flera av lärarna upplever dock att elever och kollegor möter bilden med diskurser om bild som avbildning, vilket kan skapa hinder för lärarna i att uppnå målen med sin undervisning. Lärarna bemöter aktivt detta genom sin undervisning och kämpar för att upprätthålla diskursen bild som kommunikationsmedel. Teckning fortsätter att användas i bildämnet, både på grund av många praktiska förutsättningar men också för att lärarna anser att det är bättre att tackla diskurser kring teckning genom att just arbeta med teckning.

Central to this essay are fourteen poems and fourteen drawings. They formed part of the exhibition The Eye of the Mole and the Perpetual Motion, which was shown at Galleri Mejan in November 2021. The poems are meant to each lack a center, but together form a circle where the exhibition's sculptural works are at the center. Each poem includes a drawing that serves as a reference to the poem. The beginning of the essay follows the process that led to the exhibition. It describes a work process where the planning and the physical work took place in parallel and how the two parts influenced each other and shaped the exhibition. Between the materials I worked with and the intuitive work process, a connection is made to the blind spot in the field of vision, a place that is just outside one's consciousness but which is always present. The idea of ​​this place became a central part of the exhibition and the essay describes a working method for finding this place. Or at least reach as far as possible. Finally, the function of the poems is described and in what way the exhibition was installed. / The Eye of the Mole and the Perpetual Motion was my master exhibition and consisted of four sculptures made of scrap metal and textiles, fourteen poems and fourteen drawings.