I min uppsats har jag undersökt Kerstin Söderholms diktsamling Ord i natten, dels kontextuellt och dels ur ett queerperspektiv. Söderholms lyrik kan utan problem placeras in en modernistisk kontext. De modernistiska uttrycken är i sig intressanta att granska ur ett queerperspektiv. Den genomgående gemenskapsproblematiken yttrar sig på ambivalenta vis i Ord i natten. Tillstånd av närhet förankras i en materiell diktvärld, medan avstånd från gemenskapen kan kopplas till ett transcenderande tillstånd. Diktjagets materialisering i samband med närheten kan tolkas som ett uttryck för hur det ”mänskliga” bara kan existera genom att definieras av ett mänskligt kollektiv. Diktjagets förkroppsligande innebär att aspekter som självbild, begär och kropp sätts i spel. Diktjagets osynlighet kan kopplas till skam och otillåtet begär. Queert begär kan även tolkas i det återkommande vattenmotivet. Genom hela diktsamlingen återfinns tystnad i olika former. Tystnaden har en upprätthållande verkan på gemenskapen, men utgör likväl en begränsning i den. Tystnaden har en hemlighetsbevarande funktion. Brytandet av tystnaden har tydliga kopplingar till nattens queera mörker.

This bachelor thesis engages in the question of silence in the writings of Fenno-Swedish modernists Mirjam Tuominen and Gunnar Björling, silence being understood as both a poetic theme and a question of literary form. Alongside this exposition runs a discussion about the possibilities and impossibilities of interpretation in the field of academic literary studies. This query is connected to the different ideological positions of the two writers, conjoined by ideas about anti-comprehensibility. Considering certain weaknesses of classical hermeneutics as well as the theory of deconstruction, especially in the case of reading poetry, this thesis tries to point out possible routs for a practice of a more dynamic interpretation, with special regard to understanding the trope of silence in the modernist poetry of Tuominen and Björling. The composition explicitly applies a ”method of wandering” inspired by Maurice Blanchot’s understanding of the priests of Dionysus in Hölderlin’s writings – maundering in the holy night – as a metaphor for a critique-in-the-creating. This complies to Theodor W. Adorno’s idea of the aporetic situation of the interpreter and the unsolvable conflict between scientific discourse and art understood as a medium of truth in a more radical sense. The study aspires to perform a dialogue between different faculties of interpretation, and to make this dialogue viewable, so that the question of understanding remains ambiguous in line with the poetics of Tuominen and Björling. The results that follow bare the mark of aporia, but points towards a possible reading of silence (in Björling’s and Tuominen’s writings) as connected to a certain kind of sensibility and confidence in the immanence of truth in existence.

Socialsekreterare verkar vara frånvarande i samhällsdebatten. Det är problematiskt, dels för att det ur en demokratisk aspekt är viktigt med insyn i offentlig förvaltning, dels för vikten av att någon – till exempel den aktör med mest kompetens på området – ger röst åt de utsatta i samhället som kan ha svårt att göra sig själva och sina behov hörda. Syftet med uppsatsen är att visa socialsekreterares syn på eventuella hinder som finns för dem att kommentera och debattera sociala frågor i det offentliga rummet. För att uppnå det genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex stycken personer som jobbar med myndighetsutövning inom socialtjänsten. I intervjuerna kom det fram att det finns saker som hindrar socialsekreterarna att engagera sig i det offentliga samtalet. Dessa hinder verkar grunda sig i en krock mellan myndighetskulturen och idealet av socialarbetarrollen. Socionomen har under sin utbildning fått särskild professionskunskap men måste, när denne kliver in i socialtjänsten, förhålla sig till att förmågan att underordna sig organisationens sätt att arbeta på och att förvalta statlig makt värd­eras högst. Utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv kan en förklaring till socialsekreterarnas tystnad vara att det inte ligger i myndighetens intresse att de ska uttala sig offentligt. Det riskerar att skada legitimi­teten vilket är ett hot mot organisationens existens. Därför växer det fram en icke stöttande kultur där rädsla och oro frodas, och där det inte skapas tydlighet kring ifall det ingår i socialsekreterarrollen att främja social förändring även på strukturell nivå. I en rituell socialiseringsprocess internaliserar social­sekreterarna organisationens trosuppfattningar till sina egna. De här sakerna bidrar till att socialsekre­terarna inte ger sig ut för att kommentera och debattera sociala frågor i det offentliga rummet. / Social service workers seem to be silent in public debate. For the sake of democracy, it is important there is transparency in public administration, hence the silence is problematic. It is also problematic because of the importance that someone – for instance the player with the most competence, experi­ence and expertise in the field – functions as a voice for the vulnerable who may have difficulties mak­ing themselves and their needs heard. The aim of this thesis is to show the views of social service workers on potential obstacles for them to comment and debate social issues in public debate. To accomplish this, semi-structured interviews were conducted with six persons working with responsi­bility for public authority within the social service. From the interviews it appeared that there are things hindering the social service workers to engage in social debate. These obstacles seem to be based on a clash between the authority culture and the ideal of the social worker role. The social worker has from his or her education gained certain professional knowledge but has to, when entering the social service, relate to that knowledge being valued less than the ability to subserve the organiza­tion’s way of working and to administer government dictat. From a neo-institutionalism perspective, one explanation for the silence of the social workers is that it is not in the organization’s interest that they should speak publicly. That risks hurting the legitimacy which is a threat to the organization’s very existence. Therefor a non-supporting culture grows where fear and anxiety flourish, and no intel­ligibility is created about if it is a part of the social service worker’s role to encourage social change also on a structural level. In a ritual socialization process the social service workers internalize the organization’s beliefs. These things contribute to social service workers not commenting on or debat­ing social issues in public debate.

Förtätning är en stadsplanestrategi som fått stort genomslag i Sverige, men som enligt Bunce (2018), Rådberg (2014) och Boverket (2016a, 2016b) kan medföra gentrifiering. Boverket (2016a, 2016b) har uppmanat till hantering av gentrifiering vid förtätning av centrala områden. Hur förhåller sig kommunal planering till gentrifiering som en av förtätningens konsekvenser? Den här kandidatuppsatsen i samhällsplanering vill påbörja ett svar på den frågan. Studien angriper frågan genom en diskursanalytisk fallstudie av plandokument och mötesprotokoll från Gävle kommun. Kommunen studeras därför att förtätning är en huvudstrategi för kommunens bostadsförsörjning i dess översiktsplan från 2017 (Gävle kommun, 2017). Materialet består av utdrag ur planbeskrivningar (Gävle kommun, 2014-2018), översiktsplan för 2030 (Gävle kommun, 2017), riktlinjer för bostadsförsörjning (Gävle kommun, 2013) och mötesprotokoll från kommunala beslutsorgan som hanterat dessa frågor (Gävle kommun 2014-2018). Med en kombination av olika diskursanalytiska verktyg och teorier samt ett kodschema plockas centrala teman och värdeladdningar ut ur textmassan, och gentrifiering (i tre betydelser) och dess synonymer eftersöks. Resultatet visar att ämnet gentrifiering förekommer mycket sparsamt i diskursen, och påvisar dessutom att beskrivningar av sociala konsekvenser domineras av positiva ordalag. Resultatet jämförs med Kurzons (2007) och Huckins (2002) kriterier för tystnad och manipulativ tystnad. Därefter dras slutsatsen att diskursen präglas av tystnad i ämnet gentrifiering, och att denna tystnad kan kvalificera sig som manipulativ. Studien föreslår en kombination av rådande stadsbyggnadsideal, kvantitativ målsättning för bostadsbyggande, och lagställda krav som möjlig förklaring, men påtalar behovet av vidare forskning kring den bredare diskursens innehåll och dess orsaker. / Urban densification has become a prevalent strategy of city planning in Sweden. Urban intensification is also a strategy which, according to Bunce (2018), Rådberg (2014) and the Swedish National Board of Housing, Building and Planning (2016a, 2016b) runs the risk of resulting in gentrification. The Swedish National Board advices that gentrification should be considered when urban densification is implemented in central areas (Boverket, 2016a, 2016b). In what way do Swedish municipalities address the issue in their city planning? This Bachelors Degree essay is an attempt at beginning to answer that question. The study applies discourse analysis and takes the form of a case study of the municipality of Gävle. It focuses on central urban densification for housing purposes, and studies excerpts from planning documents on different geographical scales, combined with protocol from municipal policy meetings. All materials used are within the public domain. The study uses three different definitions of gentrification (Hamnett, 2003; Marcuse, 2015; Boverket 2016a, 2016b). Combining different methods of discourse analysis, the study pinpoints any discussion regarding gentrification or its synonyms, as well as the overall themes and values present within the text. The study finds that gentrification is sparingly mentioned within the material, and in addition notes that social consequences are predominantly described as being positive. The findings are compared to definitions of silence (Huckin, 2002; Kurzon, 2007), and to Huckin’s (2002) criteria for manipulative silence. The study concludes that the absence of gentrification and of negative social impact within the discourse qualifies as silence, and that this silence fits the criteria for manipulative silence. It is speculated that the silence may be caused by a combination of urban planning ideals, pressure to prepare for a large number of dwellings, and demands made by the laws that regulate urban planning. Further study is recommended to broaden the studied discourse and to examine the cause of the silence found in this study.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka tystnadens kommunikativa funktion i två svenska teaterpjäser, Leka med elden av August Strindberg och En talande tystnad av Erland Josephson. I min metod använder jag mig av en anti-essentialistisk hållning och intresserar mig i första hand för tystnadens funktion. Tystnaden analyseras utifrån tre ingångar: dess relevans, konceptualisering och distanserande/förenande funktion. Analysen visar skillnader pjäserna emellan vad gäller tystnadsindikationer i teatertexten. En talande tystnad regisserar oftare explicit pauserna medan tystnaden i Leka med elden endast är antydd i texten och får sin relevans i Holms regi. Metaforer som avslöjar tystnadens konceptualisering förekommer i En talande tystnad men inte alls i Leka med elden. Tystnaden konceptualiseras både som en aktivitet och som ett tillstånd. I En talande tystnad har tystnaden främst en distanserande funktion, i Leka med elden en förenande funktion i högre grad men denna visar också exempel på en distanserande funktion hos tystnaden. Min slutsats är att tystnadens funktion sammantaget i Leka med elden är att skapa en form för scenisk effekt, det vill säga, att vara dramatiskt effektiv. I En talande tystnad är tystnaden tematisk och en del av pjäsens själva innehåll.

Sammanfattning Bakgrund: Tidigare forskning har visat att organisatorisk tystnad renderar i många konsekvenser som har påverkan på organisationers välmående, effektivitet och möjligheter till utveckling. Genom att förstå hur tystnadskultur uppstår och vilka de bakomliggande faktorerna som skapar den ges en organisation möjlighet att agera istället för att reagera när faktum är fullbordat och tystnadskulturen konstaterad. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka det aktuella forskningsläget avseende vilka faktorer som skapar organisatorisk tystnadskultur. Metod: Denna uppsats har haft en kvalitativ ansats och forskningsdesignen var en systematisk litteraturstudie, som analyserade nio vetenskapliga artiklar varav sju hade en kvantitativ ansats.  Resultat: Det viktigaste resultatet var att faktorerna rädsla och ett destruktivt ledarskapsbeteende var de mest framträdande faktorerna som skapade en organisatorisk tystnad. Rädslan uppstod hos de anställda och spreds uppåt i organisationen och destruktiva ledarskapsbeteendet kom från toppen av en organisation och spreds nedåt till medarbetarna.  Diskussion/slutsatser: Studiens första slutsats var att destruktiva ledarskapsbeteenden var den faktor som var starkast framträdande vid skapandet av organisatorisk tystnadskultur och rädsla var den faktor som drev och förstärkte tystnadskulturer i organisationer. En andra slutsats var att samtliga faktorer var sammankopplade i ett kretslopp som interagerade, påverkade och förstärkte varandra, och att det inte räckte att bara förebygga eller agera mot en faktor i taget. Författarnas tredje slutsats var att transformella ledarbeteenden och utvecklande ledarskap hade störst sannolikhet att skapa en psykologisk trygg arbetsplats. / Abstract Background: Previous research has shown that organizational silence results in many consequences that affect the well-being, efficiency and development opportunities of organizations. By understanding how silence culture arises and what the underlying factors that create it are, an organization is given the opportunity to act instead of reacting when the fact is accomplished and the silence culture is confirmed. Purpose: The purpose of this systematic literature review was to examine the current state of research regarding what factors create organizational silence culture.  Method: This paper has had a qualitative approach and the research design was a systematic literature review, which analyzed nine scientific articles of which seven had a quantitative approach. Results: The most important result was that the factors of fear and destructive leadership behavior were the most prominent factors that created organizational silence. The fear arose among the employees and spread upward in the organization and the destructive leadership behavior came from the top of an organization and spread downward to the employees. Discussion/conclusions: The first conclusion of the study was that destructive leadership behaviors were the factor that was most prominent in creating organizational silence culture and fear was the factor that drove and reinforced silence cultures in organizations. A second conclusion was that all factors were interconnected in a cycle that interacted, influenced and reinforced each other, and that it was not enough to just prevent or act against one factor at a time. The authors’ third conclusion was that transformational leadership behaviors and developmental leadership had the greatest likelihood of creating a psychologically safe workplace

Swedish environmental law stipulates an extensive obligation to provide information to regulatory authorities. This obligation can also be combined with different penalties. This is concerning in cases where an individual has committed a crime. On one hand the refusal to provide information might result in penalties, on the other hand the individual risks self-incrimination. Thus, the obligation to provide information in Swedish environmental law raises a fundamental problem in procedural law, namely the contradiction between efficiency and procedural safeguards. A reasonable balance is required between the two interests. How this balance is to be made, however, is neither stated in law nor in the legal literature. The aim of this paper is therefore to analyse if the obligation to provide information in Swedish environmental law violates the right against self-incrimination. To achieve the purpose of the paper, the applicable law must initially be determined. The legal situation is described by mapping, systematizing, and interpreting relevant sources of law. These sources are mainly Swedish law, legislative history, case law and legal literature. The material is assigned a decreasing value in the order as just mentioned, where law is given the highest value. The analysis also includes some material that traditionally does not fall into any of the mentioned categories. This material is assigned a value after an assessment of its quality. Furthermore, the paper takes an internal comparative perspective since Swedish rules are compared with each other. The paper shows that the right against self-incrimination includes both a right to be silent and a right to be passive. Furthermore, the right only becomes relevant when someone is accused of a crime, as stated in article 6 of the European Convention on Human Rights. However, the paper reveals that it is possible for someone to be accused of a crime in Swedish environmental law, and thereby the right against self-incrimination is actualised. Moreover, it is concluded that the very existence of the environmental law's obligation to provide information does not conflict with the right against self-incrimination. However, there is a risk of violation in individual cases. At present, Swedish law does not allow authorities to combine an injunction with fines when it can be suspected that a crime has been committed. However, there is no legislation regarding the other penalties available to the authorities, even though these penalties can be equated with fines in many cases. In conclusion the paper indicates that the obligation to provide information in Swedish environmental law risks conflicting with the right against self-incrimination in individual cases. This is mainly the case when the obligation is combined with a penalty and there is a suspicion of crime.

Sweden has been named one of the most equal countries in the world and is a role model for many. Despite this, there are hierarchies within companies that favor white middle-aged men. This has raised questions about what gender equality actually looks like in practice. Several women in the advertising industry have spoken out in articles and books about the inequality in advertising agencies. Studies show how gender inequality in advertising agencies is based on a gender gap structure that keeps women out of management and ownership positions. This has opened the door to further investigation of the consequences of these structures. Therefore this research has analyzed the connection between silence and everyday sexism, by focusing on the consequences for media workers. Through semi-interviews, employees at four advertising agencies around Stockholm have shared their experiences in the workplace. This research shows that there is a clear structural sexism that bypasses several employees. It contributes both to women being silenced and to women choosing to remain silent. Sexism is embedded in the walls and the structure makes it difficult to achieve change despite the fact that people speak out. Instead, people in the advertising industry need to be more aware of the consequences of the structures for women and understand that different genders have different starting points. / Sverige har utsetts till ett av de mest jämställda länderna i världen och är en förebild för många. Trots detta finns det hierarkier inom företag som gynnar vita medelålders män. Detta har väckt frågor om hur jämställdhet egentligen ser ut i praktiken. Flera kvinnor i reklambranschen har i artiklar och böcker talat ut om ojämställdheten på reklambyråer. Studier visar hur ojämställdheten på reklambyråerna bygger på en könsuppdelad struktur som håller kvinnor borta från lednings- och ägarpositioner. Detta har öppnat dörren för ytterligare undersökningar av konsekvenserna av dessa strukturer. Därför har denna undersökning analyserat sambandet mellan tystnad och vardaglig sexism, genom att fokusera på konsekvenserna för mediearbetare. Genom semiintervjuer har anställda på fyra reklambyråer runt om i Stockholm delat med sig av sina erfarenheter på arbetsplatsen. Undersökningen visar att det finns en tydlig strukturell sexism som går flera anställda förbi. Den bidrar både till att kvinnor tystas och till att kvinnor väljer att vara tysta. Sexismen sitter i väggarna och strukturen gör det svårt att åstadkomma förändring trots att människor säger ifrån. Istället behöver personer inom reklambranschen bli mer medvetna om strukturernas konsekvenser för kvinnor och förstå att olika kön har olika utgångspunkter.

Taking seriously the oft-made claim that power relations are central to school bullying, the dissertation focuses specifically on the interconnectedness of school bullying and power relations within the specific context of Vietnamese lower secondary schooling. The dissertation is based on extended ethnographic fieldwork in two lower secondary schools in the north-eastern Vietnamese port city of Haiphong. Drawing on participant observations, group and individual interviews with students and teachers, and questionnaire data, the dissertation questions the hitherto dominant understanding of bullying as proactively aggressive actions and instead shifts the focus away from individual behaviour and actions towards a more in-depth consideration of power relations and the role bullying plays within the institutional context of schooling. Rather than understanding power as something which is held by some individuals who abuse their power when bullying others, the dissertation adopts a Foucauldian approach to power, wherein power is not held but is rather exercised in strategic situations. In doing so, the dissertation illustrates how schools provide not only the setting for school bullying but also the disciplinary framework within which school bullying gains currency. / Mot bakgrund av det etablerade påståendet att maktrelationer har en central betydelse i skolmobbning fokuserar denna avhandling sambandet mellan skolmobbning och maktrelationer inom den Vietnamesiska grundskolan. Avhandlingen är baserad på omfattande etnografiska fältstudier i två grundskolor i den nordöstra Vietnamesiska hamnstaden Haiphong. Fältstudierna består av deltagande observationer, enkätdata, gruppintervjuer och individuella intervjuer med elever och lärare. Avhandlingen ifrågasätter den hittills dominerande förståelsen av mobbning som avsiktligt aggressiva handlingar och skiftar fokus bort från det individuella till ett mer djupgående betraktande av maktrelationer och den roll mobbning spelar inom det institutionella skolsammanhanget. Istället för att förstå makt som något som vissa individer innehar och som de genom mobbning missbrukar, antar avhandlingen ett foucaldianskt perspektiv där makt förstås som något som utövas i strategiska situationer. På så sätt illustrerar avhandlingen hur skolor inte bara tillhandahåller miljön för skolmobbning utan också den disciplinära ram inom vilken skolmobbning ges mening.

Alla barn i förskolan har en rättighet att få sin röst hörd men denna rättighet är inte i allasituationer vare sig självklar eller enkel att iscensätta. Styrdokument för förskolan lyfter alladenna rättighet men i verksamheten visar sig grupper av barn där denna rättighet är svår attuppfylla. En av dessa grupper är barn i ofrivillig tystnad och det är den grupp barn som dettaarbete kommer att fokusera på.Syftet för denna studie är att inom förskolans kontext undersöka, kartlägga och synliggöra denkompetens yrkesverksamma inom förskolans verksamhet besitter gällande barn i ofrivilligtystnad samt vilka arbetssätt de nyttjar kring barn i ofrivillig tystnad för att gynna derasdelaktighet. Detta syfte ämnade vi att uppnå genom en studie av jämförande karaktär medsemistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. Vi har i denna studie genomfört sexstycken intervjuer med tre olika yrkesgrupper, förskollärare, specialpedagoger och logopeder.Studiens resultat belyser att det finns både kompetens och etablerade arbetssätt i förskolansverksamhet för att stötta barn i ofrivillig tystnad. Resultatet belyser dock även att det hospedagoger råder en osäkerhet kring begreppsförståelse samt om dessa arbetssätt är tillräckliga.De yrkesverksamma lyfter även fram en oro över faktumet att barn i ofrivillig tystnad inte alltidfår det stöd de behöver eller att detta stöd blir fördröjt på grund av att dessa barn beskrivs somblyga barn istället för barn i ofrivillig tystnad. Denna studies resultat visar på förekomsten avdetta, både på grund av kompetensbrist och ett sätt att bortförklara ett barns tystnad, och lyfterfram vikten av att begreppsförståelsen och kompetensen för indikatorer för ofrivillig tystnadbehöver stärkas inom förskolans verksamhet för att barn i ofrivillig tystnad ska möjliggörastillgång till det stöd de behöver och har rätt till. För varje barn har en rättighet att göra sin röst hörd. / To have their voice heard is a right that every child in preschool has but this fundamental rightis not always apparent or easy to realize in every situation or context. Regulatory documentsfor preschool all highlight this right but the preschools establishment however shows a numberof groups of children where this right proves difficult to fulfill. One of these groups is childrenin involuntary silence and it is this group of children this paper will be focusing on.The purpose for this study is to within the preschool context research, map out, and visualizethe competence witch staff within preschool establishments have regarding children ininvoluntary silence as well as the methodology which are being applied with children ininvoluntary silence to benefit their level of participation. This purpose we aim to achieve by themeans of a comparative study with semistructured interviews as its method of data collection.In this study we have done six interviews with three occupational groups, preschool teachers,special educators and speech therapists.The results of this study show that within preschool establishments both competence and wellestablished methodology exist to support children in involuntary silence. However the resultsalso show an insecurity among educators regarding terms and whether or not their methodologyis sufficient. The staff also emphasizes their worry over the fact that children in involuntarysilence far too often don’t receive the support they need or that this support is delayed due toinstances where these children are described as shy instead of as children in involuntarysilence. This study shows the occurrence of this both due to a lack of competence and as a wayto appropriate a child’s silence and thereby raises the importance of a strengthened knowledgeof terms and indicators for involuntary silence in preschool establishments to enable access tothe support these children need and have a fundamental right to. Because every child has a rightto make their voice heard.