The purpose of this bachelor thesis is to study the discourse regarding the traditionalperception of libraries and how it’s portrayed in the most popular literary genre inSweden – crime fiction. The purpose of the study is also to examine how thedescriptions of the library as a traditional place contributes to enforcement of thetraditional library discourse in society.The study is done by using Winther Jørgensen och Phillips interpretation of ErnestoLaclau’s and Chantal Mouffe’s discourse analysis and discourse theory. Accordingto the theory, the world is structured by our language which affects different socialphenomena. These phenomena generate through language multiple perspectives ofthe reality that are created by discourse. Using this theory, as well as methodologicalstarting point, four nodal points were found that signifies the traditional librarydiscourse, The aged library, The book-oriented library, The quiet library and Therestricted library. The nodal points show in which ways the traditional librarydiscourse are most commonly portrayed, as well as what other signs or concepts arebeing used to describe the nodal points. Examples of these other signs, structured bythe nodal points, are dusty, valuable, deserted and selective.My findings show that the traditional library discourse is frequently recurring in thecrime fiction that I studied. The library is being portrayed as an aged, dusty andhistorical place where books are considered valuable. When entering the library,visitors should keep quiet and respect that there might be an inner circle ofindividuals who are considered more important than others while at the library. Thetraditional perception of libraries does however not necessarily seem to be negativein the eyes of fictional, nor ’real’ visitors. The frequently portrayed traditionallibrary discourse in crime fiction may contribute to the fact that it’s a common way,among visitors, of perceiving libraries in real life. This is in itself not an issue, butsince librarians and other library staff often view the library in a more complex way,this might create some difficulties amongst staff and visitors regarding what alibrary should be.

Uppsatsen handlar om att undersöka hur tystnad gestaltas genom ljud. Syftet var att analysera,tolka och redogöra för filmisk tystnad i The Revenant och Sound of Metal samt belysa detljudarbete krävs för att kunna förmedla upplevelsen av tystnad. Undersökningen baserashuvudsakligen på teorier av Michel Chion, Sven Raeymaekers och Klas Dykhoff. Genom attanvända Chions metod masking analyserades sammanlagt sex olika sekvenser ur filmerna.Analysen i uppsatsen var menad att svara på hur tystnad gestaltas i filmerna, vilka ljud som ärassocierade med tystnad och hur bilden samt ljudet samarbetar för upplevelsen av tystnad.Resultatet visar på att tystnadens olika former kan användas för att förmedla karaktärerskänslor, förstärka spänningen i scener men även för att skapa en kontakt med publiken. Detframgick även hur specifika ljud som djurläten på avstånd eller intima/närliggande prasselljudanvänds för att förhöja upplevelsen av tystnad. Resultatet visade även på hur viktig kontextenär av att ha bilden och ljudet gemensamt för att kunna förstå och tolka tystnaden.

Denna studie undersöker hur övergångar mellan miljöljud och musik påverkar spelupplevelsen i dataspel. Studien avgränsar till specifikt utforskande av äventyrsspel. I denna studie används termen soundscape som en översättning av ljudlandskap. Fokus är inte på den konstnärliga grenen som till exempel Truax komponerar i även om delar av den soundscape genren diskuteras. I bakgrundskapitlet presenteras relevant forskning genom teoretiska utgångspunkter för definitionen av soundscape och miljöljud. Därefter görs en kartläggning av tidigare forskning som behandlar musik i dataspel, med fokus på soundscapeaspekterna. I kapitel 3 diskuteras frågeställningen, metoden och etiska frågor. Frågeställningen som diskuteras handlar om hur en dramaturgi kan skapas i dataspel genom musik som övergår till miljöljud med hjälp av teknikerna abrupt cut, crossfading och fragmentering. Metodvalet i denna undersökning är en kvantitativ undersökning, som kommer att genomföras i form av en enkät med frågor relaterade till hur övergångar från musik till miljöljud kan ha dramatisk effekt. Dessa besvaras i samband med att respondenter har fått lyssna på en komposition där 3 olika övergångar från musik till miljöljud används. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv fördjupa kunskaperna kring talrädda elevers uppfattningar angående deras möjligheter till att uppfylla de mål som finns gällande muntliga framställningar i ämnet svenska på gymnasiet. För att uppfylla studiens syfte valdes en kvalitativ ansats, och semistrukturerade intervjuer genomfördes tillsammans med tio informanter. Den data som samlades in i samband med studien har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod och resultatet visar att även om dessa elever når upp till ett godkänt betyg, saknar de ändå den stöttning som behövs för att nå högre betyg och för att komma över sin talrädsla. Detta resulterar i att de hindras dels i sin utveckling och sina möjligheter till att inhämta ny kunskap, dels minskar framtida arbetsmöjligheter och därmed sina förmågor att verka som goda samhällsmedborgare.

I den här uppsatsen redovisas hur tystnad används i musik och vad för effekt tystnad kan komma att skapa i musik. Syftet med uppsatsen är att studera begreppet tystnad och dess samband till musik. Undersökningens analys är uppdelad i två akter där jag först genomför diskursanalys kring hur andra forskare beskriver och diskuterar begreppet tystnad samt dess koppling till musik. Jag utför sedan en receptionsbaserad musikanalys där tre olika fonografiska verk analyseras för att skapa en bredare förståelse hur tystnad används. Musikanalysen undersöker verk av banden Bon Iver respektive Led Zeppelin i hopp om att finna partier i musiken som använder sig av tystnad i någon form. Efter närmare granskning kring begreppet tystnad så är det tydligt att tystnad i musik har flera syften och kan definieras utifrån olika begrepp och former. Tystnad uppfattas olika beroende på ett flertal faktorer och har i ett historiskt perspektiv varit ett självklart val bland större kompositörer.

Denna studie har som syfte att undersöka hur ljudet och bilden samspelar i filmen The Tribe (2014) (Myroslav Slaboshpytskyi med ljuddesign av Oleh Holovoshkin). Studien har även som syfte att undersöka vilka ljud som bidrar till känslan av obehag, ångest och rädsla.  Uppsatsen innehåller en audiovisuell analys av två scener ur undersökningsmaterialet (The Tribe) som består av Michel Chions metod Masking. Genom Masking upprättas en scenbeskrivning och en ljudhändelsebeskrivning. De två beskrivningarna har använts för en audiovisuell analys om hur bilden och ljudet står i förhållande till varandra.  Resultatet av analysen visar på att ljudet i filmen starkt kan kopplas till bilden för att förstärka känslan av oro, ångest och rädsla. Ljudet vägleder åskådarens uppmärksamhet genom filmen och knyter samman sekvenser i ett tidsförlopp samt understryker känslomässiga uttryck. / The purpose of this thesis is to examine how sound and image interact in the film The Tribe (2014) (Myroslav Slaboshpytskyi with sound design by Oleh Holovoshkin). The thesis also have the purpose to examine which sounds that contributes to the feelings of discomfort, anxiety and fear. The thesis contains an audiovisual analysis of two scenes from the material (The Tribe) and a method constructed by Michel Chion called Maskin. Through Masking a description of the scene and a description of the sound events are established. The two descriptions have been used in a audiovisual analysis of how the image and sound are in relation to each other.  The result of the analysis concludes that the sound in the movie strongly can be connected to the image to further strengthen the feelings of discomfort, anxiety and fear. The sound guides the viewers attention throughout the movie and ties together sequences in time and emphasises emotional expressions.

Skräckfilmer förlitar sig mer än andra genrer på plötsliga ljud och framförallt stämningsfylld musik när det kommer till att skapa spänning och rädsla. Går det att återskapa samma känslor endast genom ljud? Syftet med denna studie är att undersöka hur man med hjälp av ljud kan gestalta tystnad inom skräckfilmer samtidigt som man fyller publiken med en känsla av spänning och rädsla. I undersökningen har två filmer med liknande handling valts ut och från respektive film har tre nyckelscener valts ut där en känsla av tystnad upplevs. Studien har använt sig av en tematisk kvalitativ komparativ analys där nyckelscenerna noggrant har gåtts igenom och spectogram använts för att visualisera ljudets styrka och dess frekvens, för att sedan kunna analysera ljudläggning och hur de uppnår målet med gestaltning av tystnad. Utifrån studiens resultat kan man se att det finns olika metoder inom ljudläggning där man med hjälp av ljud ändå kan uppnå en känsla av tystnad, samt hur man med denna ljudläggning inom skräckgenren kan skapa spänning och rädsla hos åskådaren.

Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa intervjuer belysa musikens plats i musikterapeutisk traumabehandling. Tolkning av intervjumaterial har skett genom ett hermeneutiskt teoretiskt perspektiv. I bakgrunden presenteras litteratur och studier inom ämnesområdet musikterapi och trauma. I resultatet presenteras det tre teman som växt fram under intervjuerna: hur musiken kan vara hjälpsam vid musikterapeutisk traumabehandling, vilka musikterapeutiska arbetssätt och metoder musikterapeuter använder samt vilka terapeutiska kunskaper musikterapeuter besitter och utövar som möjliggör behandling. I diskussionen framkommer att resultat stärks av tidigare forskning och litteratur i ämnesområdet. / This thesis sheds light on the place of music in the treatment of trauma through music therapy. Qualitative interviews were conducted and interpreted through a hermeneutic theoretical perspective. Articles and prior research in music therapy and trauma are presented in the background chapter. In the results chapter three themes that emerged from the interviews are presented: ways in which music can be helpful in the treatment of trauma through music therapy, which music therapy methods are used by music therapists treating trauma as well as what type of therapeutic knowledge music therapists master to enable treatment. In the discussion chapter, the results from this study are supported by previous research and literature in the field.

Bakgrund: Icke –verbal kommunikation är en gemensam benämning för ordlöst informationsutbyte mellan två eller flera personer. I stället för att samtala med ord användskroppsspråk i form av gester, ansiktsuttryck, ögonkontakt, beröring, tonfall och att i tystnad lyssna. Forskningsresultat finns som visar, att icke –verbal kommunikation är bästa möjligheten att nå kommunikativt resultat medpatienter som av skilda skäl inte till fullo kan uttrycka sig verbalt, t.ex. vid afasi som komplikation till stroke och vid demenssjukdom. En annan grupp där icke –verbal kommunikation har stor användbarhet är till patienter från andra kulturer, då ingetgemensamt språkfinns. Icke –verbal kommunikation fordrar empati, ömsesidigt förtroende mellan sjuksköterska och patient och tid för att fungera optimalt, sjuksköterskan måste vara uppmärksam, delta aktivt och med intresse. Sjuksköterskor uttrycker, att icke –verbal kommunikation ärett problem och att de behöver mer erfarenhet av att använda icke –verbal kommunikation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av icke – verbal kommunikation. Metod: Uppsatsen baseras på litteraturstudie omfattande tio vetenskapliga artiklar varifrån två huvudkategorier och fyra subkategorier kunde identifieras vara särskilt viktiga för studiens syfte. Resultat:Två huvudkategorier och fyra subkategorier identifierades. Den första huvudkategorin visar vad som underlättar sjuksköterskors icke – verbala kommunikation och har subkategorin; Sjuksköterskors positiva känslor påverkar den icke – verbala kommunikationen. Den andra huvudkategorin visar vad som försvårar sjuksköterskors icke – verbala kommunikation och har subkategorierna; Sjuksköterskors negativa känslor påverkar den icke – verbala kommunikationen, tidsbrist ett hinder för sjuksköterskors icke – verbala kommunikation och sjuksköterskors erfarenhet av icke – verbal kommunikation vid tekniskt avancerad vård. Resultatet av studien visar att icke – verbal kommunikation upplevs som en resurs, även i så svåra och medicintekniskt komplicerade vårdsituationer som respiratorvård. Diskussion: Relationen mellan sjuksköterska och patient, en människa till människa relation, är på många sätt komplicerad enligt omvårdnadsforskaren Joyce Travelbee. Att lära känna och förstå varandras identiteter, nå ett tillstånd med konsensus, är en process som tar tid. I varierande omfattning saknar sjuksköterskor förmåga och erfarenhet av att kommunicera icke – verbalt. Fungerande icke – verbal kommunikation ger sjuksköterskorna känslor av både tillfredsställelse och lycka i arbetet. / Background: Non -verbal communication is a common term for wordless exchange between two or more people. Instead of gathering with the words you use body language in the form of gestures, facial expressions, eye contact, touch, tone and in silence listen. Research shows that non – verbal communication is the best opportunity to achieve communicative performance with patients who for various reasons cannot fully express themselves verbally, for example by aphasia as a complication of stroke and in dementia. Another group where non – verbal communication are useful is to patient from other cultures, then you do not have a common language. Non – verbal communication requires empathy, mutual trust between the nurse and patient as well as time to function optimally. Nurses expresses that nonverbal communication is a problem and that they need more experience in using non - verbal communication. Aim: Aim of the study was to describe the nurses experience of non – verbal communication. Method: The essay based on literature study involving then scientific articles from which the two main categories and three subcategories were identified to be particularly important for the aim of the study to describe the nurses experience of non – verbal communication. Results: Two main categories and four subcategories were identified. The first main categorie shows what facilitates nurses non – verbal communication and has the subcategory; Nurses positive emotions affect the non – verbal communication. The other main category shows what hinders nurses non – verbal communication and have subcategories; Nurses negative emotions affect the non – verbal communication, lack of time a barrier to nurses non – verbal communication and nurses experience of non – verbal communication in technologically advanced care. The results of the study show that non – verbal communication is perceived as a resource even in such difficult and technically complex medical care situations as respiratory care. Discussion: The relationship between nurse and patient is in many ways complicated and over time it undergoes several stages of development according to the nursing researcher Joyce Travelbee. Therefore, it may take time to get to know the patient and understand each other. In varying degrees lacks nurses both ability and experience to communicate non – verbally. Effective non – verbal communication allows nurses feelings of both satisfaction and happiness at work.

<p>Den här uppsatsens syfte är att undersöka tystnadens kommunikativa funktion i två svenska teaterpjäser, Leka med elden av August Strindberg och En talande tystnad av Erland Josephson. I min metod använder jag mig av en anti-essentialistisk hållning och intresserar mig i första hand för tystnadens funktion.</p><p>Tystnaden analyseras utifrån tre ingångar: dess relevans, konceptualisering och distanserande/förenande funktion. Analysen visar skillnader pjäserna emellan vad gäller tystnadsindikationer i teatertexten. En talande tystnad regisserar oftare explicit pauserna medan tystnaden i Leka med elden endast är antydd i texten och får sin relevans i Holms regi. Metaforer som avslöjar tystnadens konceptualisering förekommer i En talande tystnad men inte alls i Leka med elden. Tystnaden konceptualiseras både som en aktivitet och som ett tillstånd. I En talande tystnad har tystnaden främst en distanserande funktion, i Leka med elden en förenande funktion i högre grad men denna visar också exempel på en distanserande funktion hos tystnaden.</p><p>Min slutsats är att tystnadens funktion sammantaget i Leka med elden är att skapa en form för scenisk effekt, det vill säga, att vara dramatiskt effektiv. I En talande tystnad är tystnaden tematisk och en del av pjäsens själva innehåll.</p>