Spelling suggestions: "subject:"vård ocho omsorg"" "subject:"vård ocho armsorg""
81 |
Skriftbruk som yrkeskunnande i gymnasial lärlingsutbildning : Vård- och omsorgselevers möte med det arbetsplatsförlagda lärandets skriftpraktiker / Literacies as Vocational Knowing in Upper Secondary Apprenticeship Education : Apprentice students participation in literacy practices during workplace based learning in health care and social workPaul, Enni January 2017 (has links)
The aim of this dissertation is to describe and critically discuss the literacies apprentice-students in the Health and Social Care Programme in the upper secondary school in Sweden are given access to during the workplace-based learning part of the education. The study draws on sociocultural understandings of learning and knowing, and on perspectives developed in the field of new literacy studies of literacies as situated social practices. Ethnographically inspired methods consisting of participant observation, interviews and study of textual artefacts in both the work and school domain are used to generate data. Literacy events and literacy practices students are given the opportunity to participate in are explored as a part of tasks in the work or school domain. Additionally, the literacies students do not gain access in these workplaces but are crucial in health care and social work are explored. The results indicate that literacies in the work domain are to a large degree embedded in other work tasks. This contributes to making a large part of the reading and writing invisible for the students and their supervisors. Access to literacies at the workplace is not discussed between teachers and supervisors. A major finding is that students’ access to digital literacies in the work domain depends on the local culture of each workplace and on individual supervisor’s decisions, bringing questions of equality in the apprentice-education to the forefront. The digital literacies support central activities in the workplaces; not getting access to these practices raises questions about what kind of working life the apprentice-students are being prepared for. Thus the meaning given to the term employability, which is central in policy-documents for the apprentice education, seems to be enacted as preparing the students for a job in one position, rather than offering broad competences for advancement or changes in working life. School tasks can function in a compensatory way by introducing central texts in Health and Social care work for students, but writing these kinds of texts in the school domain are part of different literacy practices than when writing them in the work domain. Furthermore the schools have no possibilities to offer students access to the kinds of digital systems that are used in the work domain.
|
82 |
Att vara i frontlinjen : Chefskapets vardag för förstalinjens chefer inom vård och omsorgBoyraz, Mona, Tibaduiza, Gelnis January 2020 (has links)
Bakgrund: I Sverige beräknas det finnas närmare 54 000 vårdchefer, och behovet av nyrekryteringar förväntas öka markant. De flesta utav dessa är förstalinjechefer. Hur väl en förstalinjechef klarar av balansen mellan de olika kraven är avgörande för såväl organisationens verksamhetsutveckling, arbetsmiljön samt konkurrenskraften. Det är dock problematiskt att denna chef, som har ett så brett ansvar, med vanligtvis begränsade resurser, förväntas uppnå positiva resultat vid sidan av alla de krav som ställs på denne. Genom att undersöka förstalinjechefers egna upplevelser av sin arbetssituation så är vår önskan att få en ökad kunskap och medvetenhet om hur det förhåller sig i verkligheten. Syftet: Syftet med studien är att bland första linjens chefer inom vård och omsorg studera upplevelser av förutsättningarna för att utöva ett för dem hållbart chefskap. Metoden vi har använt oss av är empirisk studie baserad på en kvalitativ ansats. Totalt utfördes fyra semistrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide, formulerad utifrån Gulicks organisationsteori. Resultatet visade fem återkommande teman: tid, planering, tillgänglighet och kommunikation, styrning, samt ledighet och återhämtning. Slutsats: Tidspress och tidskonflikt mellan olika arbetsmoment var en gemensam nämnare i vardagen för förstalinjecheferna. Vidare fanns en känsla av att det fanns höga krav och förväntningar uppifrån. I planeringen av vardagen föredrog cheferna en grov, flexibel, men även långsiktig planering. Tillgänglighet framför allt gentemot medarbetarna eftersträvades kontinuerligt. Den hade högt värde, och förknippades som ett av de viktigaste uppdragen som en chef har. Kommunikation beskrevs ha betydelse genom tydliga budskap, i chefens synlighet, i dess delaktighet och i respekten till andra. Det var varierande uppfattningar av balansen mellan det privata och arbetet. Hur medvetna cheferna var kring att koppla av på sin fritid verkade ha samband med hur de fördelade sitt arbete, och i vilken grad de också tog jobbet med sig hem till det privata.
|
83 |
Hjälpa andra att må bra på bekostnad av sin egen hälsa : En kvantitativ studie utförd på yrkesverksamma inom vård och omsorg i hemmetSolnevik Milojevic, Beatrice, Åström, Ida January 2023 (has links)
Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för om hög arbetsbelastning bidrar till ohälsa ochsjukfrånvaro bland anställda inom vård och omsorg i hemmet. Vidare kommer olika faktorersinverkan på arbetsbelastning och hälsa att kartläggas för att åstadkomma förslag som kan inverkapositivt på medarbetarnas upplevda hälsa. Metod: Studien har utgått från en kvantitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Empiriskdata har samlats in med hjälp av två olika frågeformulär där det ena riktar sig till enhetscheferoch det andra till anställda inom vård och omsorg i hemmet. Den teoretiska referensramen utgårfrån vetenskapliga artiklar och litterära källor. Slutsats: I studien konstaterades det att hög arbetsbelastning delvis har negativ inverkan påmedarbetarnas hälsa. Vidare framgick det att obalans mellan krav och kontroll samt avsaknad avhälsofrämjande åtgärder påverkar medarbetarnas upplevda arbetsbelastning samt hälsa i negativ aspekt.
|
84 |
Möjligheter och utmaningar med ett förlängt arbetsliv inom vård och omsorgssektorn : En kvalitativ studie utifrån personalchefers perspektiv / Opportunities and challenges with an extended working life in the healthcare sector : A qualitative study from the perspective of HR-managersGalaoylis Eriksson, Ryan-Alexander January 2022 (has links)
I Sverige pågår en förändring av pensionssystemet där pensionsåldern fortsatt förväntas att höjas. Samtidigt har demografiska förändringar med en åldrande befolkning medfört en ökad arbetsbelastning på vård och omsorgssektorn, inte minst äldrevården. Detta har skapat ett växande behov av att bibehålla äldre arbetskraft och värna om kompetensförsörjningen inom yrket. För att möta denna omställning behöver personalchefer inom vård och omsorgssektorn använda HRM- praxis som ett led i att arbeta hållbart och nå ett förlängt arbetsliv, för äldre arbetskraft. Studien har haft för avsikt att undersöka vård och äldreomsorgens personalfunktion och linjechefers (personalchefers) perspektiv på hållbart arbete, genom att söka svar på forskningsfrågorna: 1.) Vilka perspektiv har personalchefer på möjligheter och utmaningar gällande demografiska förändringar i åldrandet, samt på ett förlängt arbetsliv? 2.) Vilka perspektiv har personalchefer angående arbetet med policy och HRM-praxis, för att hantera bristen på mänskliga resurser, samt för att bevara betydelsefull kompetens och äldre arbetskraft inom vård och omsorgssektorn? Data från nio respondenter med personalansvar utgjorda av semistrukturerade intervjuer, analyserades genom tematisk analys. Resultatet visade i korthet att personalchefer beskrev utmaningar med en växande äldre befolkningsandel och med förhöjd pensionsålder. Samtidigt framhölls möjligheten att nyttja äldre arbetskraft längre i yrkeslivet. Vidare beskrevs brister i användandet av HRM-praxis, där individ/ålderspecifika HRM-praxis uttrycktes vara extra utmanande. Dock påtalades att vissa delar av HRM-praxis hade nyttjats, så som att tillmötesgå äldre medarbetare med fysiska hjälpmedel, samt viss kompetensutveckling och möjlighet att reducera tjänstegrad. Samtidigt framkom utmaningar med kompetensförsörjning, psykosociala hjälpmedel och möjligheter till bilateralt nyttjande att arbetskraft. Även om dessa fynd inte går att generalisera kan resultatet innebära viktiga insikter för såväl användandet av HRM-praxis inom vård och äldre omsorgen samt vidare forskning. / In Sweden, a change is taking place in the pension system where the retirement age is still expected raise. At the same time, demographic changes with an aging population have led to an increased workload in the health- and welfare sector, especially within elderly care. This has created a growing need to retain older workers and safeguard the supply of skills in the profession. To meet this change, HR managers in the health care sector need to use HRM practice, as part of working sustainably and achieving an extended working life for older workers. This study aimed to examine the line managers (HR managers) perspectives on sustainable work within the elderly care sector, by seeking answers to research questions: 1.) What perspectives do HR managers have on opportunities and challenges regarding demographic changes in aging, and on extended working life? 2.) What are the perspectives of HR managers regarding the work with policy and HRM practice, to deal with the lack of human resources, and to preserve significant skills and older workforce in the health care sector? Data from nine respondents with personnel responsibilities, consisting of semi-structured interviews were analyzed through thematic analysis. The results showed in short that HR managers described challenges with a growing older population and with an increased retirement age. Nevertheless, the possibility of using older labor longer in working life was emphasized. Furthermore, shortcomings in the use of HRM practices were described, where individual / age-specific HRM practices were expressed to be extra challenging. However, it was pointed out that certain parts of HRM practice had been used, such as accommodating older employees with physical aids, as well as some competence development, and the opportunity to reduce the degree of working hours. At the same time, challenges arose with the supply of skills, psychosocial aids and opportunities for bilateral use of labor. Although these findings cannot be generalized, the results may provide important insights for both the use of HRM practice in care and elderly care as well as further research.
|
85 |
“Det är bättre för dem att vara på jobbet för de har ett helvete hemma” : En intervjustudie om hur första linjens chefer inom vård- och omsorg arbetar med våld i nära relationer / It's better for them to be at work because they have hell at home : An interview study on how first-line managers in health and social care work with domestic violenceGällstedt, Pernilla, Eklund, Emelie January 2023 (has links)
Våld i nära relationer klassas som ett folkhälsoproblem och studier visar att arbetsplatsen kan ha en viktig funktion att hjälpa och stötta våldsutsatta personer (Charlott, Cleroux, Lopez & Scott, 2021; Holmgren & Grünbaum, 2021, s. 45; Strand, 2022, s. 51). Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck innebär att våldet utövas av en person som finns i den utsatta personens närhet. Kvinnor är i högre grad utsatta för våld än män. Inom vård- och omsorgsverksamheten är cirka 80 procent av de anställda kvinnor (Strand, 2020, ss. 27-28; Hydén, Överlien, Ericson, Wiman & Grönberg Eskel, 2016, s. 3; SKR, 2016). Att vara utsatt för våld i nära relationer kan ha negativ inverkan på arbetsförmågan (Skoog Waller, 2022). Jämställdhetsmyndigheten (2022) uppmanar arbetsgivare att arbeta aktivt med att identifiera och förebygga våld i nära relationer hos medarbetare. Arbetsplatsen kan agera som en fristad för personer som är utsatta för våld i nära relationer vilket belyser arbetsplatsens viktiga funktion (Katula, 2012). Därav är det intressant att undersöka hur första linjens chefer inom den kommunala vård- och omsorgen arbetar med våld i nära relationer. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur första linjens chefer inom kommunal vård- och omsorg arbetar med våld i nära relationer om medarbetaren är utsatt för våld. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och urvalet bestod av tio första linjens chefer inom kommunal vård- och omsorgsverksamhet från nio olika kommuner i Sverige. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och en kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta texten. Utifrån studiens syfte att öka kunskapen om hur första linjens chefer arbetar samt vilka faktorer som kan påverkar första linjens chefers arbetssätt om medarbetare är utsatta för våld i nära relationer. Detta för att kunna ge stöd åt medarbetare som är utsatta för våld. Då det är arbetssätt som ska studeras förefaller det sig lämpligt att tolka innehållet i intervjuerna med hjälp av begreppen Förstå, Vilja och Kunna från Lundquist (1992, ss. 75-77) implementeringsteori. Dessa tre begrepp är en förutsättning för att införa arbetssätt därför har dessa begrepp använts som tolkningsstöd i analysarbetet. I resultatet visade det sig att ledarskapsstilen har betydelse i mötet med personer som är utsatt eller har varit utsatta för hot och våld i nära relationer. Ytterligare framkom att nio av tio chefer saknar rutiner kring stöd för medarbetare som är utsatta för våld i nära relationer. Några faktorer som framkom i studien var en rädsla för att fråga om våld i nära relationer, kunskapsbrist samt otillräckliga resurser. En annan faktor som framkom var att samtliga deltagare visar både på vilja och engagemang att lyfta frågeställningar om hot och våld i nära relationer i samtal med medarbetare. Resultatet visar att cheferna upplevde en kunskaps- och resursbrist inom verksamheterna kring frågan om våld i nära relationer. Studiens resultat indikerar att det finns förbättringsmöjligheter och att denna frågan borde vara högre prioriterad inom den kommunala vård- och omsorgen. / Domestic violence is classified as a public health problem, and studies show that the workplace can have an important function in helping and support people exposed to violence (Holmgren & Grünbaum, 2021, p. 45; Strand, 2022, p. 51; Charlott, Cleroux, Lopez & Scott , 2021). Men's violence against women and domestic violence means that the violence is perpetrated by a person who is in the victim's vicinity. Women are more exposed to violence than men. Health care is abusiness where approximately 80 percent of the employees are women (Strand, 2020, pp. 27-28; Hydén, Överlien, Ericson, Wiman & Grönberg Eskel, 2016, pp. 3; SKR, 2016). Being exposed to domestic violence can have a negative impact on the ability to work (Skoog Waller, 2022). Jämställdhetsmyndigheten (2022) calls on employers to work actively to identify and prevent domestic violence among employees. The workplace can act as a haven for people exposed to domestic violence, highlighting the important function of the workplace (Katula, 2012). Hence, it is interesting to examine how first-line managers in municipal health and social care work with domestic violence. The purpose of the study is to increase knowledge about how first-line managers in municipal health and care work with domestic violence if the employee is exposed to violence. The study was carried out using a qualitative method, and the sample consisted of ten first-line managers in municipal care and social care operations from nine different municipalities in Sweden. Semi-structured interviews were conducted, and a qualitative content analysis was used to process the text. Based on the purpose of the study to increase knowledge about how first-line managers work and which factors can affect the way first-line managers work if employees are exposed to domestic violence. This is to be able to provide support to employees who are exposed to violence. Since it is working methods that are to be studied, it seems appropriate to interpret the content of the interviews using the concepts of Understanding, Willing and Knowing from Lundquist's (1992, pp. 75-77) implementation theory. These three concepts are a prerequisite for introducing working methods since the purpose of the study is to investigate the working methods of first-line managers. These concepts were used as interpretation support in the analysis work. The results showed that the leadership style is important in meeting with people who are exposed or have been exposed to threats and domestic violence. Furthermore, it emerged that nine out of ten managers lack routines regarding support for employees who are exposed to domestic violence. Some factors that appeared in the study were a fear of asking about domestic violence, a lack of knowledge, and insufficient resources. Another factor that appeared was that all participants have both a willingness and commitment to raise questions about threats and domestic violence in conversations with employees. The results show that the managers experienced a lack of knowledge and resources within the operations regarding the issue of domestic violence. The results of the study indicate that there are opportunities for improvement and that this issue should be a higher priority within the municipal health and care system.
|
86 |
När den anställde tror på sina egna förmågor kan en kompensutveckling ske inom den offentliga förvaltningen Vård och Omsorg : En kvalitativ studie om hur ett stödjande ledarskap kan främja kompetensutveckling inom den offentliga förvaltningen Vård och Omsorg / When the employee believes in their own abilities, a compensation development can take place in the public Health and care administration : A qualitive study about how supportive leadership can promote employees´ skills development in the public Health and care administrationEriksson, Anna January 2022 (has links)
Denna studie har undersökt vilka förutsättningar en chef upplever sig ha för att tillämpa ett stödjande ledarskap inom den offentliga förvaltningen Vård och omsorg. Bakgrunden till denna studie bygger på att det finns ett behov av att personal som arbetar inom den offentliga förvaltningen Vård och Omsorg att utveckla sin kompetens. Detta behöver ske på grund av att personalens kunskapsbrister inom dessa verksamheter har medfört att brukare utsätts för risker om missförhållanden på grund av personalens kunskapsbrister. Studien har belyst vilka behov av stöd som de anställda inom Vård och omsorg kan tänkas behöva ha för att kunna utveckla sin kompetens. Det framkom att det kan finnas ett behov av stöd för eventuella kognitiva nedsättningar som kan beskrivas vara ett dolt funktionshinder. Efter detta har chefer som arbetar inom Vård och omsorg blivit intervjuade för att beskriva sin upplevelse av sina förutsättningar för att kunna ge sina medarbetare de stöd som kan tänkas behövas. Resultatet visade att det kunde ske om cheferna upplevde sig ha rätt förutsättningar för att arbeta med syfte, metod och ledarskap i relation med att det tydligt att det var brukarfokus som var syftet. Syftet förtydligade vad som skulle göras och varför det var viktigt med brukarfokus. Det gav också metodiska förutsättningar inför att kunna planera och utvärdera arbetet i verksamheten samt för medarbetarens utvecklings. Om brukarfokus var ett tydligt syfte kunde deras ledarskap liknas vid ett verktyg för att ge ett individanpassat stöd till medarbetaren. / The study has examined the conditions a manager feels he or she has for applying supportive leadership within the public administration Health and care. The background tells that there is a need for the employers in the public administration Health and Care to develop their skills. This is happened because the employers insufficient knowledge has affected the residents who need their support being exposed to risks of misconduct due to the staff's lack of knowledge. The study has highlighted the need for support that employees in Health and Care may need to be able to develop their skills. It emerged that there may be a need for support for any cognitive impairments that can be described as a hidden disability. After this, managers who work in Health and Care have been interviewed to describe their experience of their conditions to be able to give their employees the support that may be needed. The results showed that it could happen if the managers felt they had the right conditions to work with purpose, method, and leadership in relation to the fact that it was clear that it was the user focus that was the purpose. The purpose clarified what was to be done and why user focus was important. It also provided methodical conditions for being able to plan and evaluate the work in the business and for the employee's development. If user focus was a clear purpose, their leadership could be likened to a tool to provide individualized support to the employee.
|
87 |
Hur kan nyckelkvittens i vård- och omsorgsförvaltningen inom trygghetslarm i Västerås Stad utvecklas/effektiviseras?Kharib, Rebar, Mihtsunto, Haben, Mustafa, Kizhe January 2024 (has links)
Förord Gruppen vill börja med att tacka alla människor som har varit inblandade och stöttat oss med denna studie. Utan dessa personer hade det inte varit möjligt eftersom vi fick stöd från alla som varit inblandade och deras bidrag med studien. Därefter vill vi tacka vår handledare Erik Bjurström för hans hjälp och rådgivning under studiens gång. Utan honom hade denna studie inte varit möjlig att genomföra så han var till stor hjälp och stötta oss under studiens gång. Dessutom gav han oss bra feedback och konstruktiv kritik som vi bearbetade hädanefter. Utöver det vill vi skänka vår tacksamhet till Västerås Stad för att vi fick chansen att skriva om deras digitalisering av nyckelkvittens. Vill även tacka samtliga respondenter för att de erbjöd oss möjligheten att inspektera deras kommunala verksamhet inom vård och omsorg, för att diskutera innovationsmöjligheter samt innovationsbidrag. Vi vill också tacka de anställda i Västerås Stad för att de ställde upp på intervjuerna och kunde ge oss information som vi hade nytta av, genom att använda insamlad empiri till analys och empiriska material som därefter jämfördes med teorier. Det gav oss en inblick i att se behovet utifrån deras perspektiv. Samtidigt har deras engagemang och öppenhet varit till stor hjälp och avgörande för att denna studie ska bli fullgjort. I slutändan vill vi tacka våra familjer,vänner och klasskamrater för deras stöd, förståelse, rådgivning, tips och stöttande under denna studie. Utan dem hade det varit omöjligt eftersom vi fick mycket stöd från dem samt inspiration. Detta har bidragit till lärande för hur användningen av nyckelkvittenser ser ut i Västerås Stad. Det gav oss även en ökad förståelse för vilka nyttor som ökad tillämpning av digitalisering kan vara till nytta för vårdverksamheter. Det bildar en djupare förståelse för hur digitala verktyg kan vara användbara till att tillgodose patienters behov. Analysen och diskussionen indikerar på ett behov av digitala verktyg, vars personal har en positiv inställning till implementering av resultatet. / This study examines the digitalization of key receipts in the care and home care sector in the city of Västerås to increase efficiency and security. The focus is on improving the management of key receipts to address challenges with the current paper-based system. Through a qualitative analysis with interviews of relevant respondents, the study identifies the benefits and challenges of introducing digital key receipts. The results show that digitalization can improve operational efficiency, data security and overall security for both customers and staff. The research concludes with recommendations for developing and implementing a digital system for key receipts that is consistent with the needs and capacities within Västerås city's care services regarding security.
|
88 |
Svåra samtal : Enhetschefers erfarenheter av att delta vid svåra samtal med medarbetare inom vård och omsorg / Difficult conversation : Unit managers experiences of participating in difficult conversations with employees in care and social careHasselblad, Ina, Rexborn, Christian January 2024 (has links)
Som chef inom vård och omsorg är en viktig del att hantera utmanande samtal, även om chefen saknar formell utbildning för att genomföra dessa samtal. Det finns förväntningar från verksamheten att du som chef ska kunna hantera dessa utmanande samtal. I dessa samtal blir kommunikationsförmåga, ledarstil och samtalskompetens avgörande faktorer för hur väl samtalen faller ut. Syfte med studien är att undersöka och förstå hur chefer inom vård och omsorg uppfattar och hanterar svåra samtal med sina medarbetare. Studie när kvalitativ och utgår från en fenomenografisk ansats. 10 enhetschefer inom tre olika verksamhetsområden intervjuades. Samtliga chefer som deltar i studien är anställda inom vård och omsorg i offentlig sektor såväl som privat verksamhet. Den fenomenografiska analysen utmynnade i tre beskrivningskategorier; Samtalstyper, Förberedelse och Stöd. Beskrivningskategorierna presenterar resultatets variationer med nio olika uppfattningar. / As a manager in healthcare sector, an important part is handling challenging conversations, even if you lack formal training to carry out these conversations. There are expectations from the organization and employer that you will be able to handle these challenging conversations. In these conversations, communication skills, leadership style and conversation skills become decisive factors in how well the conversations turn out. The purpose of the study is to investigate and understand how managers in healthcare and social care perceive and handle difficult conversations with their employees. The study is qualitative and based on a phenomenographic approach. 10 unit managers within three different operational areas were interviewed. All managers who participate in the study are employed in health care in the public sector as well as private operations. The phenomenographic analysis resulted in three description categories; Conversation types, Organization and Support. The description categories present the variations of the result with nine different perceptions operational areas were interviewed.
|
89 |
Storskalig förändring i komplexa system : Utforskande av en förändringsresa, från traditionell förvaltning till offensivkvalitetsutveckling i en kommunStenmark, Maria January 2017 (has links)
Utifrån att samhället genomgår stora förändringar och står inför nya utmaningar finns ett behov av förmåga att möta framtiden på ett nytt sätt. Det ställs nya krav på hur organisationer behöver jobba med utveckling då transformationen skapar nya beteenden hos oss människor. Offentlig sektor utmanas precis som andra myndigheter och företag. Ambitionen med examensarbetet har varit att utforska och beskriva en förändring i stor skala utifrån ett helhetsperspektiv. En kommunal verksamhet, som i två års tid arbetat med att åstadkomma en storskalig förändring, har varit föremål för denna fallstudie. Fallstudien har genomförts genom bland annat djupintervjuer, workshops och semistrukturerade intervjuer. Analysen har hämtat inspiration från Kuipers, Higgs, Kickert, Tummers, Grandia, och van der Voets (2013) rekommendationer till forskning om förändring i offentlig sektor. Rekommendationerna handlar om att inkludera förändringens kontext, innehåll, process, resultat och ledarskap. Den förändring studieobjektet genomgår inkluderar värderingar och kultur, arbetssätt och verktyg och drivs med målet att öka professionaliseringen, öka graden av personcentrering och för att etablera ett kontinuerligt lärande. Studiens resultat har visat att flera händelser och insatser är avgörande i en storskalig förändring mot offensiv kvalitetsutveckling som stämmer överens med tidigare forskning som rekommenderar att flera olika modeller och strategier bör användas beroende på situation. Studiens resultat visar också att framgång kan uppnås genom att bedriva flera förändringsprocesser parallellt och på kort tid. Tidigare forskning talar istället om att förändring behöver ta tid. Flera upplevda framgångsfaktorer har identifierats och de flesta framgångsfaktorerna är inte desamma som lyfts i den tidigare forskning som studerats. De framgångsfaktorer som är unika för fallstudien är: modigt ledarskap, systemtänkande, att utgå från kundens fokus istället för kunden i fokus, användning av teoretiska förändringsmodeller för att förankra förändringsarbetet, att driva flera förändringsprocesser parallellt i högt tempo och att inkludera organisationens kontext och historia. Studiens resultat har visat att fallorganiastionens förändringsprocess kan beskrivas i fjorton steg. Vissa av stegen återfinns i de teorier som studerats och vissa återfinns inte. Att stegen skiljer sig åt kan bero på att detaljnivån skiljer sig mellan studiens resultat, som mer specifik och de teoretiska förändrinsmodellerna, som är mer generella. Hörnstenarna i hörnstensmodellen har utifrån studiens resultat kunnat sekvenseras i en viss ordning och beskrivas med olika tyngdpunkt och betoning. Hörnstensmodellen skulle enligt studien kunna användas som en värderingsmodell i ett storskaligt förändringsarbete men också utifrån arbetssätt och verktyg. / Society is going through rapid change and social transformation is taking place. This is a result of mega trends such as individualization and digitalization. People are behaving in new ways and our future desires are harder than before to predict. New business models need to develop both within the private and the public sector. The ambition with this master thesis has been to take a whole system perspective and explore and describe a large scale transformation taking place within a large organization. A case study at the elderly care within public sector has been made to accomplish the ambition. The organization which has been studied has purposely been working with a large scale change program for two years with the determination to achieve a higher level of professionalism and customer orientation. The research design has included in-depth interviews, workshops, observations and semi-structured interviews. The analysis has been inspired from Kuipers, Higgs, Kickert, Tummers, Grandia, och van der Voets (2013) recommendations to include context, content, process, result and leadership in change-oriented research within the public sector. The results from the case study shows that many different efforts and activites are crucial to achieve a large scale change implementing TQM. This finding is in line with previuos reasearch. Another finding from the case study, that differs from previous research, is many simultaneously initiatives and efforts managed in a relatively short time seems to be a success factor for large scale change in large organizations and complex systems. Previous research says in contradiction that change needs time. Many more perceived success factors was identified. Some of them are slightly similar to previous research but many of the findings are not found in theories studied. Critical success factors uniqe for this case study are: courageous leadership, systems thinking, a perspective taken from the customers point of view instead of a customer oriented perspective, the practical use of theorethical change models, many change projects simultaneously driven in a fast speed and the organisations history of change projects included as well as the organisations unique context. The findings from the case study also shows a change process that can be described in fourteen steps. Some of these steps are found in the change management theories and others are not. The descpription of the steps from this case study are somewhat more detailed and related to the context whereas the theoretical change models have a more general characteristic. The change process was also viewed through the TQM-model named The corner stone model, and this showed that the cornerstones can be sequenced in a certain order based on the results of the study. The stones can also be described with different highlighting due to the change context. Different emphasis and content among the cornerstones could also been seen. The corner stone model could, accoring to this case study, could therfore be used as a value model in large scale change, but also as a change model for working ways and tools. / <p>2017-06-28</p>
|
90 |
”Det är lätt att glömma bort sin egen psykosociala arbetsmiljö som chef” : En kvalitativ studie om första linjens chefers upplevelser och erfarenheter av deras egen psykosociala arbetsmiljö inom kommunal vård- och omsorgÖstlund, Amienata January 2021 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0469 seconds