Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förändringar sedan början av 1970-talet har påverkat en enskild lärares yrkesliv. Frågeställningarna lyder som följer; Vilka förändringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förändringar påverkat en enskild lärares yrkesliv? För att uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en muntlig källa och av flera skriftliga källor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen Nära gränsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. Förändringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning. Kapitlet Slutsatser består i mångt och mycket av en diskussion kring vad som skapar och påverkar en lärares arbete. Tydligt är att samspelet mellan myndigheter och lärare samt mellan lärare och elever är av stor betydelse. / The purpose of this essay is to examine how the changes in the Swedish gymnasium since the the beginning of the 1970-thies have affected the professional life of one common teacher. The questions at issue are; Which changes have occured in the Swedish gymnaisum since the beginning of the 1970-thies? How has these changes affected the professional life of one common teacher? I have used both an oral source and and written sources in order to attain my pourpouse and answer my questions. The chapter concerning theories regarding the subject of this essay contains an investigation performed by the Arbetslivsinstitut, Nära gränssen, and concepts such as oral history and life history. The Changes in the Swedish gymnasium serves as background material. The chapter named Conclusions contains a discussion concerning what makes and influences the work of a teacher. It is obvious that the interaction between the authorothies and theachers and between teacher and students is of great significance.

Jag har ett personligt syfte med denna uppsats, frågorna som jag försöker besvara är sådana som jag själv kämpar med och som är viktiga för min självkännedom. Jag vill fördjupa mig i vad det innebär att vara en global nomad och hur den sortens uppväxt påverkar ens koncept av hem. Jag tror även att uppsatsen kan vara av intresse för människor med en ”vanlig” uppväxt då den belyser koncept som hem och tillhörighet ur ett unikt perspektiv. Det analytiska syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett antal missionärsbarn som vuxit upp som globala nomader ser på sin uppväxt utanför sina föräldrars hemkulturer och hur de tror att denna uppväxt påverkat deras syn på hem.

Studiens syfte är att, med hjälp av life-history metoden, bidra med en fördjupad förståelse av hur föräldrar med utländsk bakgrund upplever och erfar sitt liv under ankomsten till Sverige och hur de minns och konstruerar sin egen migrationshistoria och sönernas skolgång.   Livshistorierna baseras på intervjuer med två föräldrar från Irak och Iran. Föräldrarnas utsagor visar att de livsval som föräldrarna har gjort har haft betydelse för sönernas skolgång. De har valt att undvika att bosätta sig i segregerade områden och de har strävat efter att bli integrerade i det svenska samhället. Familjer med utländsk bakgrund genomgår en ackultureringsprocess och de båda informanterna tillhör assimilerade familjer vilket betyder att de har anammat majoritetskulturens normer. I informanternas utsagor belyses de erfarenheter de har av maktförhållandet mellan minoritetskulturer och majoritetskulturer vilket leder vidare till begreppet intersektionalitet. Föräldrarnas livshistorier lyfter även fram de olika referensramarna av skolans innehåll som föräldrar med utländsk bakgrund kan bära med sig och det är viktigt att skolan kan bemöta det på ett bra sätt och det interkulturella perspektivet bör genomsyra skolans verksamhet. Modersmålsundervisning har visat sig har liten betydelse för sönernas studieresultat däremot har föräldrarnas olika livsval haft desto större betydelse. / The aim of this study is by using life-history method, to provide a deeper understanding of how parents of foreign origin experience their arrival to Sweden and how they remember and reconstruct their own migration history and their sons schooling.   The life­ histories are based on interviews with two parents from Iraq and Iran. The parents’ statements show that the parents’ life choices have influenced the sons’ schooling. They have chosen to avoid living in segregated areas and they have been trying to get integrated into the Swedish society. The integration of families with foreign origin varies and the two informants belong to assimilated families which mean they have embraced the dominant culture norms.   The informants’ statements show the experiences of power between majority and minority cultures, cultures which brings us to the concept of intersectionality. The parents’ life histories also show the different references of the school’s content that parents of foreign origin can carry around and it is important that the school can address it in a good way and the intercultural dimension should influence the school’s activities. To study native language has proven to have little impact on the sons’ academic performances, however, the parents’ different life choices had more impact.

Denna studie fokuserar på hur fyra socialsekreterare retrospektivt berättat om sitt yrkesliv utifrån begreppen att skapa mening och en praktisk yrkesteori. Förutom att belysa den meningsskapande processen i yrket som socialsekreterare har syftet också varit att pröva livshistoriemetoden som ett sätt att nå fördjupad kunskap om konstruktionen av en yrkesroll, i det här fallet inom socialt arbete. De intervjuade personerna har berättat om sitt yrkesliv i form av en livsberättelse som sedan satts in i ett socialt, historiskt och kulturellt sammanhang. Socialsekreterarna har arbetat inom yrket mellan 28 – 40 år. Analysen indikerade att socialsekreterarnas arbetsuppgifter är lokaliserade i ett spänningsfält mellan ’myndighetsutövning’ och ’informellt socialt arbete’. Socialsekreterarnas förhållningssätt till arbets-uppgifterna rör sig samtidigt i en personlig dimension mellan att ’mötas som roll’ eller att ’mötas som människa’. Det egna förhållningssättet blir en del i den praktiska yrkesteorin. I gestaltandet av den egna praktiska yrkesteorin har man som socialsekreterare skapat mening genom att betona olika delar i arbetsuppgifterna och genom att också förhålla sig till arbetsuppgifterna på delvis olika sätt. De enskilda socialsekreterarnas berättelse ingår som en del av en större berättelse om yrket. Det fanns gemensamma nämnare som exempelvis mötet med människor som alla framhävt som det mest centrala i det sociala arbetet. Livshistoriemetoden som använts i studien bedöms ha fyllt sitt syfte och kan vara ett sätt att nå fördjupad kunskap om yrket som socialsekreterare och andra jämförbara professioner, särskilt när det gäller människovårdande yrken, där den egna personen blir en del i yrkesutövningen.

No description available.

Utifrån Normaliseringsprincipen och demokratiska strömningar under andra hälften av 1900-talet påbörjades på skolområdet en integreringsprocess. Begreppet inkludering introducerades senare för att markera skolans ansvar i frågan. Trots inkluderingsuppdraget har avskiljande lösningar inom skolan åter blivit vanliga. Studier om rörelsehindrade barns skolvardag visar att det förekommer många exkluderande situationer i skolan, ofta omedvetna och i tron att dessa är bäst för eleven. Dessa situationer är en följd av att skolan inte arbetar på organisationsnivå med inkluderingsfrågor. Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsaspekter i skolan för elever med rörelsehinder. Deltagarna i studien var tre unga personer med rörelsehinder som gått inkluderade i skolan. Studien har en livshistorisk ansats där deltagarna berättade om sina skolminnen, som sedan analyserades utifrån Tangens modell om fyra dimensioner: tid, mening, relationer, samt självbestämmande och kontroll. Deltagarna bedömer att de i den inkluderade skolverksamheten utvecklats, men att de många gånger fått kämpa för sin rätt och ibland fått lösa uppkomna situationer själva. De har alla haft elevassistent. De unga vuxna som deltagit i studien är positiva till inkludering och menar att detta har gett dem bättre möjligheter i deras vuxna liv. Vidare forskning kan vara longitudinella studier om elever med funktionsnedsättningar och fortsatta studier, hur den marknadsanpassade skolan påverkar elever med funktionsnedsättningars möjligheter att gå inkluderade, studier om elevassistentens funktion samt hur inkluderande idrottsundervisningen ska bedrivas för elever med rörelsehinder. / Based on the Normalization Principle and democratic movements in the second half of the 1900s an integration process considering school began. The concept of inclusion was introduced later to mark the school's responsibility in the matter. Despite the inclusion mission separation solutions for school has again become common. Studies on disabled children's school day shows that there are many exclusive situations in school, often unconscious, and in the belief that these are the best for the student. These situations are a result of schools not working at the organizational level with inclusion issues. The purpose of this study was to illuminate the inclusion aspects of the school for students with disabilities. Participants in the study were three young people with disabilities who have included the school. The study has a life-historical approach in which participants talked about their school memories, which were then analyzed based on Tangen´s model in four dimensions: time, meaning, relationships, and self-determination and control. The participants believe that they included in the school system evolved but they often had to fight for their rights and sometimes had to resolve arisen situations  themselves. They have all had a student assistant. The young adults who participated in the study are positive towards inclusion and believe that this has given them better opportunities in their adult lives. Further research may be longitudinal studies of students with disabilities and further studies, how the market-school affects students with disabilities and their ability to be included at  school, studies on student assistant's function and how inclusive physical education should be conducted for students with disabilities.

The thesis is based on eight vocational teachers’ life stories with the aim to provide knowledge about vocational teachers and their work with pupils in teaching in the industrial-technology programme, in the context of both a working life and a vocational education which is continuously changing. The thesis answers two research questions: 1) the themes that recur in vocational teachers’ life stories about how they meet and teach their pupils and 2) the teaching goals and strategies which emerge from vocational teachers’ life stories. All in all fifteen interviews were conducted from which life stories and teacher profiles were constructed. Results show five recurring themes in the teacher profiles.  The themes are; to be a caring adult for vocational pupils, to teach them basic knowledge considered important for the education, to teach them respect and discipline, to teach them the value of fighting and not giving up, and to show them the possibility of international employment. Moreover, the teacher goals and strategies emerging from the life stories show that the teachers can be said to educate different types of industrial workers. In line with these results, vocational education can be seen as more than a preparation for working life. Vocational teachers with different life experiences create different relationships with their pupils in order to create opportunities for them to manage school and to succeed in a life after school. In an industrial-technical education and in a working life which is constantly changing, vocational teachers have received various educations and worked in various industries during different time periods. They both educate their pupils and prepare them for a future working life based on these experiences. / Avhandlingen bygger på åtta yrkeslärares livsberättelser och syftar till att bidra med kunskap om yrkeslärare och yrkeslärares arbete med elever i undervisning på industritekniska programmet. Avhandlingen fokuserar återkommande teman i yrkeslärarnas livsberättelser med avseende på hur de möter och undervisar sina elever, samt olika undervisningsstrategier och mål som kommer till uttryck i det lärarna berättar om sin undervisning. Resultaten visar att yrkeslärarnas tidigare livserfarenheter har betydelse för hur de möter och undervisar eleverna på industritekniska programmet. Detta blir tydligt genom de fem teman som återkommer i deras livsberättelser. Dessa teman handlar om att vara en omtänksam vuxen för yrkeseleverna, att undervisa i viktiga grundkunskaper, att lära eleverna respekt och disciplin, att lära dem värdet av att kämpa och inte ge upp samt att visa på möjligheten arbete i andra länder än Sverige. Vidare visar de olika undervisningsmål och -strategier som framträder ur yrkeslärarnas livsberättelser att industriteknisk utbildning handlar om mycket mer än att förbereda eleverna för en framtida anställning. Förutom detta uppenbara mål visar resultatet att yrkeslärarna, utifrån sina olika livserfarenheter, också använder sig av olika strategier för att hjälpa eleverna att klara studierna, att visa på möjligheterna att läsa vidare samt att utveckla en yrkesstolthet.

This thesis deals with questions concerning ongoing constructions of heterosexuality as a norm in the Swedish church. Empirically the study is based partly on interviews with thirteen homo- and bisexual priests, one district visitor and one church politician and partly on some of the church’s own inquiries and documents concerning the question of Christianity and ”deviant” sexuality. The aim for this study is to examine how norms for sexuality, coexistence and gender are repeated in the documents created by the Swedish church itself about homosexuality and Christianity and to discern how these norms are present and have sense – are reproduced, challenged and transformed in life stories of Christian homo- and bisexual individuals. To be able to see how the notion of homosexuality as abnormal is reproduced, secured and challenged I have chosen to interpret texts, observations and life stories from a critical discourse perspective. In this theoretical tradition it is central to stress how, or rather to investigate what strategies are used to produce and maintain notions of ”abnormality”. One dominating view in the discussions within the church is that homosexuals and heterosexuals have equal value but that partnership cannot be equated with marriage. This understanding is expressed in my examples of formations of heteronormativity within the church. In the interview persons’ narratives there are discourses represented that are articulated in the church’s own inquiries but the narratives also express counter discourses. They speak about themselves in relation to, for example, imperative heterosexuality, homosexual ideals, core family ideals, theological way of thinking and dichotomizing understanding of gender. I have identified several ”uses” in the narratives and all of them are contained in an overall Christian homosexual ”us”. Instead of viewing themselves as being ”wrong” some of the interview persons have moved the problem to the heteronormativity. Experiences of not being part of the norm have made them strong and willing to struggle and fight for their rights. This position, outside the norm, is by some viewed positively. The homosexuals’ experiences of oppression have led to a desire to liberate the church from homophobia and show ”the true” church, where no one is discriminated. Homosexuals are accepted within the church, but only as deviants. This way heterosexuality is being made the superior category. Its meaning and superior position cannot be questioned according to many of the church’s representatives. Still, this is exactly what is happening when homosexuals are increasingly visible to the public and when they challenge the heterosexual norm. This provocation makes the heterosexual norm visible and forces representatives of the norm to deal with it! / Författaren har bytt efternamn till Holst.