Barn med autism har likhet med andra barn rätt till att inkluderas i förskolans läromoment såsom samlingar, aktiviteter, projekt och teman samt undervisningstillfällen. Syftet med föreliggande studie är att tillföra kunskap beträffande tillvägagångssätten pedagogerna nyttjar för att anpassa de olika lärande situationer utefter autistiska barns behov. Detta i syfte att främja deras lärande och utveckling, exempelvis vilka strategier, kommunikationsmedel och arbetssätt som används för att möjliggöra delaktigheten. Vi tittar särskilt på i vilka situationer pedagogerna finner detta svårt samt vilka för- och nackdelar det finns med inkluderandet. Materialet i studien samlades in genom kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning. Telefonintervjuerna genomfördes med sex förskollärare, medan enkätundersökningen genomfördes med 168 förskole pedagoger, oberoende utbildningsbakgrund via olika digitala plattformar och förskole forum. Materialet analyserats med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt ett traditionellt och alternativt perspektiv.Resultatet indikerar att barn med autism inkluderas till en viss del i förskolan, det vill säga att inkluderingen möjliggörs och förutsätter stöd och anpassningar. Vidare visar resultatet att pedagogernas kunskapsbrist kring barn med autism påverkar inkluderingen negativt då de inte har kännedom om hur dessa barn ska bemötas samt hur svårigheter och hinder ska hanteras. Pedagogerna betonar att rätt stöd i tidig ålder är av stor vikt för att barn med autism ska utvecklas i sitt lärande och samspel. Att barnen med autism blir en del av samspelet och interaktionen är något pedagogerna värdesätter starkt och upplever att barnen behöver mycket stöd inom. Inkluderingen inom denna uppfattas dock som svårt utifrån pedagogernas perspektiv och deras erfarenheter i arbetet med dessa barn. Därför anses individanpassad stöd av betydelse, där mer kunskap inom området erfordras i syfte att barnen med autism utvecklas och lär likvärdigt som andra barn.

Sammanfattning Alsenfelt Pamp, Nina & Webb, Tina (2021). Tillgänglighet i språkklassrummet - organisatoriskt stöd på skolnivå. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90hp. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med ny kunskap om hur skolan kan organisera samverkan och informationsutbyte, med avsikt att stötta språklärare i arbetet med att skapa extra anpassningar som tillgängliggör undervisningen i moderna språk. Hur upplever lärare i moderna språk det stöd de får av skolorganisationen under arbetet med att skapa en tillgänglig undervisning? Hur ser extra anpassningar ut för elever med inlärningssvårigheter i moderna språk? Teori Som teoretisk ram användes ett systemteoretiskt perspektiv Metod Examensarbetet är en kvalitetiv studie med hermeneutisk ansats som genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex lärare i moderna språk. Resultat Resultatet visar att lärarna upplever att de får stöd från organisationen på flera olika sätt under arbetet med extra anpassningar. Mesosystemen lärplattformar, mitterminskonferenser och möten i arbetslag och ämneslag är exempel på organisatoriskt stöd lärare emellan. Lärarna beskriver att det finns ett organisatoriskt stöd i form av elevhälsans kompetens men också att denna inte är så tillgänglig som de skulle önska. Resultatet antyder att lärarna anser att informationsflödet mellan lärare och elevhälsoteam inte fungerar. Resultatet visar också att språklärarna är delaktiga i SKA-arbetet, men att syftet med arbetet är något oklart för lärarna och att de inte upplever det som ett organisatoriskt stöd under arbetet med att skapa en tillgänglig undervisning. Vidare visar resultatet att anpassningarna som genomförs i språkklassrummet ofta är generella och inte tydligt utgår från elevens utveckling i förhållande till kunskapskraven. Extra anpassningarna genomförs i jämförelse med tidigare forskning endast i liten utsträckning med hänsyn till de behov som elever med inlärningssvåriǵheter kan ha. Det organisatoriska stödet behöver organiseras och struktureras för att ännu bättre kunna möta lärarnas behov av stöd under arbetet med att skapa en tillgänglig undervisning. Specialpedagogiska implikationer Utifrån resultatet är det tydligt att det saknas ett förebyggande specialpedagogiskt perspektiv i arbetet med att skapa en tillgänglig undervisning både i det dagliga arbetet i språkklassrummet, i utformningen av anpassningar, i utvecklingen av undervisningen och i det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet på grupp-och individnivå handlar om att se över hur undervisningen behöver förändras och tillgängliggöras för att möta elevers olika behov. För att stödja elever med inlärningssvårigheter behöver specialpedagogen organisera för att kunskapen kring dessa elevers behov är tillgänglig och samverka med läraren i utformningen av extra anpassningar. Enligt resultatet kan språklärare behöva specialpedagogiskt stöd i arbetet med att skapa extra anpassningar som utgår från elevens individuella behov och kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i moderna språk. Arbetet på organisationsnivå handlar om att leda och systematisera arbetet med att skapa strukturer för samverkan mellan elevhälsan och språklärare. Arbetet handlar också om att utifrån ett systemiskt tänkande skapa en kultur som utgår från ett holistiskt perspektiv. I takt med att det finns färre och färre utbildade språklärare, blir det organisatoriska och det specialpedagogiska stödet allt viktigare för att skapa en tillgänglig undervisning.

Studiens syfte är att beskriva och klargöra hur fritidspersonal arbetar med inkludering, relationsarbete och specialpedagogiska anpassningar i fritidshemmet. Studien synliggör fritidspersonalens attityder om anpassningar och elevernas syn på deras lärares inkluderings- och relationsarbete. Datainsamlingen skedde via semistrukturerade intervjuer med fritidspersonal med relevant pedagogisk utbildning, i tre olika fritidshem i södra Sverige, samt med elever via enkäter. Intervjuerna och enkäterna genomfördes för att få veta hur lärare respektive elever talar och uttrycker sig om inkludering, anpassningar och relationer i fritidshemmet. Studiens resultat visar att fritidshemmets strukturer, såsom personaltäthet, resurser och samverkan, anpassningar och tillgänglig lärmiljö samt relationellt arbete är viktiga ramfaktorer för inkluderingsarbetet i fritidshemmet. Detta diskuteras genom att resultatet analyseras utifrån Nilholms och von Wrights specialpedagogiska perspektiv.

I den här uppsatsen undersöks lärares kunskaper, anpassningar och metoder i arbete med elever som har läs- och skrivsvårigheter och som därför riskerar att inte nå målen i svenska i årskurs 3. Då arbetet med dessa elever även inkluderar andra yrkesgrupper på skolorna, så har även speciallärare och specialpedagoger inkluderats i undersökningen. Vilket stöd får dessa elever och hur ser lärare, speciallärare och specialpedagoger på arbetet med eleverna, sina kunskaper och förutsättningar och de olika metoder de använder. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sammanlagt tio respondenter. Resultatet har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. I studien har framkommit att respondenterna har goda kunskaper om metoder och analyser, att samarbete mellan yrkesgrupperna ses som avgörande för möjligheten att ge eleverna rätt hjälp samt att bristande tid är en av de problem som lärare lyfter fram i arbetet med anpassningar för eleverna. Vi konstaterar att de som arbetar med eleverna har ett brinnande engagemang för sina elever och i många fall mycket goda kunskaper, även om studier visat att vissa lärare har bristande kunskaper. Dock finns inte alltid de möjligheter som krävs för att ge elever med läs- och skrivsvårigheter den tid som krävs för att kunna ge individuellt stöd utifrån elevens behov.

Lärare möter ofta elevgrupper med vitt skilda behov och förutsättningar vilket ställer stora krav på lärarens adaptiva förmåga och didaktiska kompetens. Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning lärare i matematik anpassar sin undervisning efter de elevgrupper de har, vilka arbetssätt de anser bäst främjar elevernas inlärning och om de själva tycker att de lyckas ge eleverna det stöd de behöver. En kvalitativ intervjuundersökning genomfördes med sex lärare från olika årskurser, olika skolor och olika städer. Intervjuerna transkriberades och analyserades och resultatet sammanfattades för att i diskussionsdelen kunna jämföras med tidigare forskning. Resultatet visar att lärarna använder sig av gemensamma problemlösningsmetoder som ett återkommande inslag och att de i viss utsträckning differentierar sin undervisning. Majoriteten av lärarna i studien uttrycker en önskan om att bättre kunna stötta sina elever.

Matematiskt särbegåvade elever är en elevgrupp som länge inte fått tillräcklig uppmärksamhet inom den svenska skolforskningen. Det handlar om elever som besitter en kunskap inom matematikämnet som sträcker sig långt över vad som anses normalt i förhållande till deras ålder men som ofta hamnar under radarn. Forskning visar att dessa elever behöver speciella anpassningar för att lyckas men att detta ännu inte har gjorts i särskilt stor utsträckning i Sverige på grund av kunskapsbrist. Det har också genom forskning konstaterats att många lärare efterfrågar denna typ av kunskap då de upplever bristen som ett problem. Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare i den svenska skolan, med erfarenhet av att undervisa matematiskt särbegåvade elever, tänker kring identifiering av och anpassning för dessa elever. Undersökningen har genomförts genom en intervjustudie med sex lärare på låg- och mellanstadiet som uppfyller detta kriterium. Deras svar har sedan kategoriserats genom tematisk analys i resultatdelen. Resultatet har också fördjupats genom att kopplas till Gardners teori om de multipla intelligenserna såväl som till det sociokulturella perspektivet på undervisning.Resultatet visar att den kunskap som finns bland lärare med erfarenhet av dessa elever samspelar med aktuell forskning, men är sparsam. Tydliga skillnader har kunnat utrönas mellan de medverkande lärarna. De medverkande speciallärarna besitter mest kunskap. Kunskap som skulle behöva finnas genomgående i den svenska lärarkåren. Vidare menar de medverkande lärarna att de matematiskt särbegåvade behöver utmanas genom berikning, acceleration och nivågruppering såväl som genom motivationshöjande aktiviteter. Samtliga för vilka det funnits belägg genom tidigare forskning. Denna studie bevisar således att det är möjligt att genomföra goda anpassningar för dessa elever i det svenska skolsystemet, något som tidigare diskuterats med grund i organisationens historia av att fokusera främst på elever med svårigheter. / Mathematically gifted students have for a long time lacked attention in the area of Swedish school research. These are students that possesses an ability to learn mathematics that extends far beyond what is considered normal for their age group. Despite that, these students often end up below the radar. Research within the area shows that these students need special accommodations in order to succeed but because of lack of knowledge this have not been done on a large scale in Sweden. It has also been scientifically proven that many teachers inquire for this type of knowledge as this is considered to be a problem.  The purpose with this study is therefore to investigate how a few Swedish teachers, with experience from teaching mathematically gifted students, reason about identification of and accommodations for these students. The study has been implemented by interviewing six low and middle school teachers that meet this criterion. Their answers have then been categorized with thematic analysis. In order to deepen the results further they have been linked to the theory of Gardner´s multiple intelligences as well as a sociocultural perspective on teaching. The results from the study show that the knowledge that exists among teachers with experience from teaching these students is coherent with the one research has established although limited. Distinct differences could be established between the participating teachers based on their education. The participating special teachers possesses the most knowledge. Knowledge that should exist throughout the entire faculty. Furthermore, the participating teachers state that mathematically gifted students need to be challenged by enrichment, acceleration and ability grouping as well as through motivation boosting activities. For all of these efforts there are evidence in research. Therefore, this study confirms that it is possible to implement suitable accommodations for these students in the Swedish school system, a matter that has been debated for a long time.

Studien syftar till att belysa lärares, speciallärares och specialpedagogers stödjande metoder och arbetssätt för elever med koncentrationssvårigheter. Koncentrationssvårigheter är ett svårdefinierat begrepp då svårigheterna kan vara primära, situationsbundna eller sekundära. Arbetssätt och anpassningar kring dessa elever kan se olika ut då de behov som finns hos den individuella eleven kan se olika ut. Studien grundar sig framför allt i den sociokulturella lärandeteorin där scaffolding och zone of proximal development används som teoretiska begrepp. Studien är kvalitativ i form av intervjuer där intervjuerna spelades in och transkriberades. Transkripten i studien analyserades utifrån den tematiska analysmodellen. Resultatet visar att samtliga informanter ser liknande problematik hos elever med koncentrationssvårigheter. Informanterna beskriver till viss del lika arbetssätt som de anser stödjande för dessa elever framför allt inom läs- och skrivundervisningen. Fortsättningsvis förespråkar informanterna olika metoder men där en variation av olika metoder anses vara det bästa. Informanterna lyfter även olika typer av anpassningar och hjälpmedel under intervjuerna. Resultatet i studien visar även vissa kopplingar till både den kognitiva och den behavioristiska lärandeteorin, där även begreppet förstärkningsprincipen från den behavioristiska lärandeteorin lyfts av informanterna. Slutligen visar studien, likt tidigare forskning, att lärare är i behov av stöd i arbetet med dessa elever och att det är skolans ansvar att utforma undervisningen så att den stödjer samtliga elevers behov, oavsett eventuella svårigheter.

Denna studie syftar till att undersöka vilka pedagogiska anpassningar som sju verksamma lärare i en liten kommun i södra Sverige, i årskurs 1-3, använder till elever i läs- och skrivsvårigheter. Genom undersökningen vill vi skapa en djupare förståelse för lärares förutsättningar, anpassningar och uppfattningar när det gäller elever som är i läs- och skrivsvårigheter. Tidigare forskning som utnyttjas i studien lyfter fram både för- och nackdelar med de olika pedagogiska anpassningarna. Tidigare forskning visar på att digitala hjälpmedel är den största källan till hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer av sju verksamma lärare i årskurs 1-3. Undersökningen presenterar lärarnas uppfattningar om de olika anpassningarna de använder och som behövs i undervisningen för att utveckla elevernas lärande. Under analysen av resultatet används ett sociokulturellt perspektiv på lärande för att undersöka lärarnas uppfattningar om fungerande pedagogiska anpassningar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Resultatet i studien visade att digitala hjälpmedel är den vanligaste anpassningen.

Inledning Asylsökande barn har inte skolplikt som alla andra barn i Sverige, men de har rätt att få skolundervisning om så önskas. Asylsökande barn ska i och med detta få möjlighet att få delta i undervisning senast en månad efter ankomsten till Sverige. PISA-undersökningen som gjordes 2015 visar att elever med migrationsbakgrund presterar på en lägre genomsnittlig nivå jämfört med elever som är av inhemsk bakgrund. Tidigare forskning menar att lärare ska sträva efter att variera sitt språk för att de nyanlända eleverna ska få ett rikt och varierat språk. Nyanlända elevers modersmål stimulerar elevernas identitetsutveckling och inkluderar dem i undervisningen, utifrån ett transspråkande arbetssätt. Det blir en negativ inverkan på elevers attityd och inställning till flerspråkighet om lärare inte har en positiv inställning till elevernas modersmål, enligt tidigare forskning.  Syfte  Syftet är att mot bakgrund av tidigare forskning belysa åtta lärares strategier för inkludering av och anpassning för nyanlända elever i svenska som andraspråk i ordinarie undervisning. För att kunna besvara syftet har vi formulerat följande frågeställningar: Hur arbetar lärare för att inkludera nyanlända elever i svenskundervisningen? och Hur anpassar svensklärare undervisningen i svenska som andraspråk för nyanlända elever? Metod  Studien genomförs med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer ur åtta lärares perspektiv. Studien utgår ifrån Cummins modell för andraspråksinlärning samt Vygotskijs Sociokulturella perspektiv med fokus på utvecklingszonen.  Resultat  Resultatet visar att några av lärarna var positiva till användningen av modersmålet i undervisningen och såg det som en tillgång och en resurs i undervisningen. Ett flertal av deltagarna i studien har dock en stor motvilja mot användningen av modersmålet i undervisningen. Flera av lärarna i studien varierar inte sitt språk, utan fokuserar på att endast förenkla det för de nyanlända eleverna. Studien visar att lärarna anser att det är svårt att inkludera nyanlända elever i ordinarie undervisning i svenska som andraspråk. Detta eftersom de nyanlända eleverna kommer ”för tidigt” för både det sociala och för undervisningen, då de har för lite språk för att kunna tillgodogöra sig innehållet.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om hur vårdnadshavare till barn med särskilda behov upplever skolans bemötande och engagemang. Studien utgår ifrån en kvalitativ metodansats där resultatet analyseras med hjälp av Urie Bronnfenbrenners bioekologiska utvecklingsteori. Resultatet identifierar både ett stort engagemang samt bristande engagemang och bemötande mot barn med särskilda behov. Resultatet visar både en god kommunikation och en bristande kommunikation mellan skola och hem. Slutsatsen är att skolundervisning som inte är anpassad till barns särskilda behov leder till att barn mår psykiskt dåligt och blir hemmasittare under längre perioder.