First-class software engineering is no longer enough for an information system product to gain success on a market. Developing successful information system products has become a challenging practice that requires an understanding of those who are going to use the products. As product innovation has become the lifeblood of companies competing in the fast- paced IT industry, the end users have ultimately become those who determine the success of these type of products. User research is conducted to gather insights of users’ contexts, behaviors and feelings when using products. It can be practiced to explore how to create products and features that end users will find useful. This thesis examines how methods and tools used in user research can expose opportunities for innovation. The study was conducted by a literature study and a case study, where user research methods were put to practice to discover opportunities for creating a concept for a new product. Emphasis was also put on studying how to provide utility when developing a new product. The case study was performed over a four month period at an e- commerce company called Swiss Clinic in Stockholm, Sweden. The study shows that opportunities for innovation in user research occur in the interplay between business, user research discoveries and iterative design and that effective communication and artifacts play essential parts for innovating successfully.

Målet med detta praktiska examensarbete var att ta fram ett färdigt förslag på en ny startsida åt en idrottsorganisation för dess webbplats byggd på WordPress. Detta har åstadkommits genom att ha analyserat den befintliga startsidan samt fyra utomstående idrottsorganisationers webbplatsers startsidor. Analysen resulterade i en Low-Fidelity Wireframe över flödet på den nya startsidan, samt en hårdkodad High-Fidelity Prototyp. Det hela mynnade ut i ett WordPress Child-tema till idrottsorganisationens webbplats befintliga Parent-tema som var väl anpassad efter idrottsorganisationens önskemål och krav, samt byggd med responsivitet i åtanke för att möta den växande skara besökare på mobila enheter. / The goal with this practical thesis was to develop a finished proposal of a new home page to a sport organization for its website built on WordPress. This has been achieved by analyzing the existing home page, as well as the home page of four external sports organization’s websites. The analysis resulted in a Low-Fidelity Wireframe showing the main flow of the new home page, as well as a hard coded High-Fidelity Prototype. It all resulted in a WordPress Child-theme to the existing Parent-theme for the sport organization’s website that was well adapted to the organization’s wishes and demands, and built with responsive web design in mind to meet the growing group of visitors on mobile devices.

To a large extent, business-customer interactions are acted out on digital meeting places. When the possibilities for businesses to engage in face-to-face interactions decrease, relationship building and customer service becomes more of a challenge. Digital services are easily duplicated by competitors and with standardization of interfaces and products, customers tend to switch more frequently between providers. One area where the creation and maintenance of loyal customers appears to be highly relevant is the domain of e-banking. Studies have shown that by personalizing the experience for the user, customer loyalty can be enhanced. Existing methods of interface adaptation shifts the responsibility for the resulting user experience design from the designer to either the user or the system. However, research shows that handing over responsibility for the design to the user can damage the user experience. Furthermore, we argue that as long as computers cannot translate the meaning of what a human communicates, and understand the motivation that lies behind her actions, human designers and researchers need to own the responsibility for designing user experiences. Responsive web design differ from the concept of user responsiveness in the way that it is not truly responsive to the user but to the technical device that is used. Following a design science research methodology, this paper presents the development of a conceptual framework for user responsive user experience design (URUXD) that aims to strengthen the bond between user and provider by enabling a more relevant and personalized user experience. The conceptual framework introduces a way to design user responsive information systems that could be useful in domains where the user audience is large and diverse, as in the case of e-banking. A personalized user experience is enabled by transcending the current use of personas as design tools to also involve them in categorizing real-time users through the use of personas as mapping tools. Multiple persona sets are incorporated in the framework which gives the user experience designer the possibility of designing a holistic user experience for each persona set. The framework thus enables the incorporation of multiple GUI designs in an information system that is user responsive, without the risk of violating usability principles. / Interaktionen mellan företag och kund sker nuförtiden oftast på digitala mötesplatser. När möjligheten för företag att träffa kunden öga mot öga minskar blir det en utmaning att skapa nära affärsrelationer och förmedla bra kundservice. Med konkurrenter som enkelt kopierar digitala tjänster och med en standardisering av gränssnitt och tjänster tenderar kunder att oftare byta leverantör. Inom e-banking framstår därför skapande och upprätthållande av lojala kunder som högst relevant. Genom att personifiera användarupplevelsen kan kundlojaliteten förbättras. Befintliga metoder för gränssnittsadaption lämnar över ansvaret för den resulterande designen från designern till antingen användaren eller systemet. Men, om ansvaret för designen tilldelas användaren kan resultatet bli i en skadad användarupplevelse. Så länge datorer inte kan översätta meningen bakom vad en människa kommunicerar eller skapa en förståelse för en användares bakomliggande motivation till varför hen utför handlingar, måste mänskliga designers inneha ansvaret för designen av användarupplevelsen. Vidare skiljer sig responsiv webbdesign från konceptet användarresponsivitet i meningen att responsiv webbdesign inte är direkt responsiv mot användaren utan snarare mot den tekniska apparat som används. Genom att följa en design science forskningsmetodik utvecklades ett konceptuellt ramverk för design av användarresponsiva användarupplevelser (user responsive user experience design (URUXD)). Målet var att stärka bandet mellan användare och leverantör genom att möjliggöra en mer relevant och personifierad användarupplevelse. Det konceptuella ramverket introducerar ett sätt att designa användarresponsiva informationssystem vilket kan vara användbart i domäner där användargruppen är stor och heterogen, vilket är fallet för e-banking. En personifierad användarupplevelse möjliggörs genom att utöka det befintliga användningsområdet för designverktyget personas till att även inkludera dem som mappningssverktyg för att kategorisera användare i realtid. Multipla persona sets införlivas i ramverket vilket skapar möjlighet för designern att skapa en holistisk användarupplevelse för varje enskilt persona set. Det konceptuella ramverket möjliggör därigenom för multipla gränssnittdesigns för ett informationssystem som därmed blir användarresponsivt, utan att underminera principer för användbarhet.

Purpose – The purpose of this report is to find out which frameworks and methods are most popular and most widely used, as well as web developers' views on the hamburgermenu. Method – In order to answer the questions in our report we used the methods quantitative statistical processing, quantitative analysis of data collected via survey and qualitative interviews with web developers. The study was conducted to find out which frameworks and methods are most popular and used most, as well as how web developers look at the hamburgermenu. This was done by analyzing the popularity and usage of different frameworks as well as interviewing web developers who work with it daily. Findings – The results of the report are based on the data collected through the processing of the statistics, the analysis of the survey, and the interviews performed. The result shows which frameworks are most popular and those that are most used. The following list shows the ranking: Most popular: Bootstrap Semantic UI Materialize Material Design Lite Foundation Most used: Bootstrap Foundation Materialize Material Design Lite Semantic UI The results of the interviews showed that most of the web developers interviewed used a framework when they created a website, either an existing or one of their own. It was also a practice to use the same framework in the company, although the way it was used was different from developer to developer. All developers had a mobile-first thought in mind, although it was not always a priority. It was also found in the study that everyone had a basic idea behind the choice of framework, but only one who had performed a study on which one would suit them best. All web developers interviewed thought that the hamburger menu was boring and bad from a user experience perspective. But everyone also agreed that because it is so widely used and has been for a couple of years, users have learned what it means and therefore fulfills its purpose. Implications – The use of the results is primarily linked to individuals or companies that work with web development, but can also be used by private individuals. For the report's primary target group, the results will give an increased understanding of the most used framework and an increased understanding of why these are used. Private individuals can use the result in the same way. Limitations – The limitations we receive in this study are that we cannot make any conclusions about companies and web developers in other parts of the country using the same framework or methods as the local ones we interviewed. Nor can we make any conclusions about why Bootstrap is the most popular and most widely used framework. We can only speculate why with the empirical we gathered through the interviews. A major limitation is also the lack of interviews when we only got answers from 6 of the 10 companies we contacted, of whom 4 would like to participate in the interview. More general conclusions could have been drawn if more companies had been interviewed. Keywords – Framework, Web Development, Responsive Web Design, Interaction Design, User Experience, Bootstrap, Foundation, Materialize, Material Design Lite, Semantic UI / Syfte – Syftet med denna rapport är att ta reda på vilka ramverk och metoder som är populärast och mest använda, samt webbutvecklares syn på hamburgermenyn. Metod – För att besvara frågeställningarna används metoderna kvantitativ bearbetning av statistik, kvantitativ analys av data insamlad via survey samt kvalitativa intervjuer med webbutvecklare. Studien genomfördes för att ta reda på vilka ramverk och metoder som är populärast och används mest, samt hur webbutvecklare ser på hamburgermenyn. Detta gjordes genom att analysera olika ramverks popularitet och användande samt att intervjua webbutvecklare som arbetar med det dagligen. Resultat – Rapportens resultat är baserat på den data som samlats in genom bearbetningen av statistiken, analysen av survey, samt de intervjuer som utfördes. Resultatet visar vilka ramverk som är populärast samt vilka som används mest. Följande lista visar rangordningen: Populärast: Bootstrap Semantic UI Materialize Material Design Lite Foundation Mest använt: Bootstrap Foundation Materialize Material Design Lite Semantic UI Resultatet av intervjuerna visade att majoriteten av de webbutvecklare som intervjuades använde ett ramverk när de skapade en hemsida, antingen ett existerande eller ett eget skapat. Det var också praxis att använda samma ramverk i företaget, även om sättet man arbetade med det kunde skilja sig från utvecklare till utvecklare. Samtliga utvecklare hade ett mobile-first tänk i åtanke, även om det inte alltid prioriterades. Det framgick även i studien att samtliga hade en grundtanke bakom valet av ramverk, men det var endast en som faktiskt hade utfört en undersökning om vilket som skulle passa dem bäst. Samtliga webbutvecklare som intervjuades tyckte att hamburgermenyn var tråkig och dålig ur ett användarupplevelseperspektiv. Men samtliga tyckte även att eftersom den används så brett och har gjort i ett par år så har användare lärt sig vad den innebär och fyller därför sitt syfte. Implikationer – Resultatets användningsområden är främst kopplade till personer eller företag som arbetar med webbutveckling men kommer även att kunna användas av privatpersoner. För rapportens primära målgrupp kommer resultatet att ge en ökad förståelse för vilka ramverk som används mest samt en ökad förståelse för varför dessa används. Privatpersoner kan använda resultatet på samma sätt. Begränsningar – Begränsningarna som vi får i denna studie är att vi inte kan dra några slutsatser om företag och webbutvecklare i andra delar av landet använder sig av samma ramverk eller metoder som de lokala vi intervjuat. Vi kan heller inte dra några slutsatser om varför Bootstrap är det mest populära och mest använda ramverket. Vi kan endast spekulera om varför med hjälp av den empiri vi samlat in via intervjuerna. En stor begränsning är även bristen av intervjuer då vi endast fick kontakt med 6 av de 10 företag som vi kontaktade, varav 4 stycken ville ställa upp på att delta i intervju. Fler generella slutsatser hade kunnat dras om fler företag hade ställt upp på intervjuer. Nyckelord – Ramverk, Webbutveckling, Responsiv webbdesign, Interaktionsdesign, Användarupplevelse, Bootstrap, Foundation, Materialize, Material Design Lite, Semantic UI

Syftet med denna masteruppsats var att undersöka skillnaden i Game User Experience Satisfaction (GUESS) vid användning av SimProv, både i VR (Oculus Rift) och på skärm. SimProv är en spelliknande klassrumssimulation. Studien avsåg även finna potentiella problem som användaren kunde stöta på under testsessionen. För att kunna undersöka och utvärdera detta behövde SimProv vidareutvecklas. Vidareutvecklingen utfördes genom att använda spelmotorn Unity med PlayMaker, som är ett visual scripting språk, tillsammans med att följa rekommendationer som finns för UI- och User experience-design för VR-spel. Inomgruppsdesign med 30 deltagare användes som testmetod. Hälften av deltagarna fick antingen börja med att spela på skärm eller i VR med Oculus Rift. Efter varje spelsession fick deltagarna fylla i den nya psykometrisk validerade skalan Game User Experience Satisfaction Scale (GUESS), som består av nio subskalor. Avslutningsvis kunde deltagarna fylla i två fritextfrågor genom ett digitalt formulär, om de potentiella problem de stött på vid respektive spelsession. Då GUESS är en ny skala har få studier av denna typ utförts. De få studier som har utförts pekar åt olika håll i frågan om spel bör utvecklas i VR eller inte. Resultaten från denna studie, som utfördes med tvåsidig hypotesprövning med t-test, visade inga signifikanta skillnader mellan VR och skärm. Endast en subskala, Play Engrossment, visade signifikant skillnad för VR. De textbaserade resultaten som analyserades med tematisk analys visade att majoriteten av deltagarna föredrog VR, men att alternativen i spelet upplevdes som begränsande. / The aim of this Master’s Thesis was to find out the difference in Game User Experience Satisfaction (GUESS) when using SimProv, both in VR (Oculus Rift) and on monitor. SimProv is a game-like classroom simulation. The purpose of this thesis was also to find potential problems that users may encounter during the test sessions. To assess and evaluate this, SimProv had to be furthered developed. This development was done using the game engine Unity and the visual scripting language PlayMaker in combination with following UI and UX design recommendations for VR games. A within subjects design with 30 participants was conducted. The users played either the monitor version or the VR version first, with no particular order. After each play session participants were asked to fill in the GUESS-scale, which is a newly developed and psychometrically validated scale that consists of 9 subscales. At the end of the play sessions participants could choose to answer two questions, through a digital form, about potential problems they may have encountered in both modalities. Since GUESS is a new scale few studies of evaluating VR versus monitor, using GUESS, have been conducted. The few studies that have been conducted showed no consensus in whether games should or should not be developed for VR. The inferential analysis with two-tailed paired samples t-tests in this study showed no significant difference between VR and monitor. The subscale Play Engrossment showed significant differences for VR. The text-based questions, that were analyzed with a thematic analysis, showed that the majority of the participants preferred VR. However, many participants felt that the answer options in the game where restricted.

Klimatförändring är något som sker naturligt på vår planet. Vad man dock har upptäckt under de senaste 100 åren, är att vi människor har påskyndat denna process och därmed satt planetens naturliga cykel ur balans. Forskare förutspår drastiska förändringar i framtiden. Torka och begränsad åtkomst till dricksvatten. Höjning av havsnivån. Extremaväder. M.m. Ändå händer det inte så mycket som man tycker att det borde göra. En förändring måste ske. Så vad kan jag, som grafisk designer, göra för världen? Ett av de stora problemen inom detta ämne är attdetta är något man inte vill tala om i samhället. Det är ett tungt ämne och det är förståeligt att mangärna vänder ryggen till. Därför har jag anpassatmitt projekt till att tackla detta dilemma genom attutnyttja ett medium som har möjlighet att fångauppnärksamhet på ett öppensinnat sätt. Genom rolig aktivitet och lättsam stämning hoppas jag att fler ska vara öppna till förändring. För att uppnå detta har grafisk formgivning använts för att gestala projektets identitet med stöd från färgteori och beteendevetenskap. Även teorierna om nudging och learning by doing har spelat en rolli arbetet som mynnat ut i ett  brädspel med fokus på användarupplevelsen. / Climate change is something that happens naturally on our planet. What has been discovered over the last 100 years, however, is that us humans have accelerated this process and put the planet’s natural cycle out of balance. Researchers predict drastic changes in the future. Drought and limited access to drinking water. Increasing sea level. Extreme weather. Etc. Despite this not as much happens as you think it should. A change must happen. So what can I, as a graphic designer, do for the world? One of the big problems about this topic, is that this is something people avoid talking about in society. It’s a heavy subject and it’s understandable that people would rather turn their back on it. Therefore, I have adapted my project to tackle this dilemma by using a medium that has the opportunity to capture attention in an open minded way. Through fun activity and light-hearted atmosphere, I hope that more people will be open to change. To achieve this, graphic design has been used to shape the project’s identity with the support of color theory and behavioral science. The theories of nudging and learning by doing have also played a role in the work, which resulted in a board game with a focus on user experience.

I dagens samhälle är digitalisering en självklarhet genom olika former av applikationer vilka samspelar med människan. Det ställer höga krav på både användare och utvecklare, att de ska vara anpassningsbara. Inom fastighetsbranschen är visualisering ett väl etablerat verktyg för att kommunicera information, och en del av digitaliseringen sker genom mjukvaror som 3D-applikationer. Det är givet att dessa visualiseringsapplikationer måste förhålla sig till ett antal punkter som vilken information som ska presenteras, hur det ska förmedlas samt vilken nivå av abstraktion att bistå. På senare tid har begreppet användarbarhet blivit väldigt populärt där det grundläggande är att designa med människan i centrum. Det är en strategi för interaktiv utveckling där fokus är användarna och definierar vad folk har för kunskap, vad de arbetar med, gör och känner. Vid utveckling av dessa mjukvaror är det viktigt att just fokusera på individen för att en produkt eller tjänst ska bli så god som möjligt, vilket underlättar acklimatiseringen för slutanvändarna. Denna undersökning har fokuserat på användarupplevelsen av design som koncept samt existerande teorier vilket behandlar principer och element i 3D. Målgruppen har varit utvecklare av 3D-applikationer där undersökningen gjorts på fastighetsspekulanter, deras åsikter har legat som grund för viktiga funktioner inom en mjukvara. Datainsamlingen har skett enligt kvalitativa intervjuer, litteraturstudie och en benchmarkundersökning. Undersökningen har visat att respondenterna i det stora hela bekräftar tidigare forskning, med mindre bortfall. I studien har det framkommit ytterligare delar som är viktiga både från undersökningen med respondenterna och genom benchmarkingen.

Most contemporary artists work digitally in one way or another, despite the fact that established art museums do not offer a platform to display digital art, which means that it is difficult for visitors to find it and that media art will have a lower status compared to physical art. For a long time the art museum business has had a complex relationship with the digitization of physical works, virtual museums and intangible art works. These are discussions that had to be ignored when the pandemic started and the art museums were forced to digitize activities that had previously been completely analogous. This report with associated artifacts strives to map digital exhibition trends and create a digital exhibition format that takes into account artistic intention and the art museum's activities, and puts the user experience in focus. The report concludes that it is difficult to generalize when it comes to art, but that digital exhibitions have great potential because you do not have to deal with gravity, wires and other physical aspects when installing digital works in a physical space. Another conclusion is that art museums must begin to look at the developer as part of the core business for the digitization initiatives to work in the long term. Perhaps the pandemic will ultimately mean that art museums to a greater extent dare to break new ground, test new exhibition formats and become more positive about the possibilities of digital exhibition formats.

Spelet Allsvenskan Fantasy studeras för att undersöka hur spelare motiveras och upprätthåller motivation över tid. Studien utgår ifrån modellen Motivational Technology Model som bygger på Uses and Gratifications Theory och Self-Determination Theory. Tio semistrukturerade intervjuer utförs med syftet att identifiera hur spelare motiveras att spela Allsvenskan Fantasy. En tematisk analys utförs på datan från intervjuerna och sex teman identifieras:  -  Spelet spelas utanför spelet -  Spelaren blir en aktör, får agens genom att använda sin kunskap -  Social interaktion förhöjer spelupplevelsen -  Verkligheten som extra spelnivå -  Spelet är anpassningsbart -  Spelarna är självgående men behöver varandra  Dessa sex teman diskuteras utifrån det teoretiska ramverket med fokus på spelets affordanser, och grundläggande psykologiska behov för inre motivation hos spelarna. / The game Allsvenskan Fantasy is researched to investigate how players are motivated and uphold their motivation over time. The study makes use of the Motivational Technology Model which is based upon Uses and Gratifications Theory and Self-Determination Theory. Ten semi-structured interviews are conducted with the aim to identify how players are motivated to play Allsvenskan Fantasy. A thematic analysis is applied to the data from the interviews and six themes are identified:  -  The game is played outside of the game -  The player becomes an actor, receives agency by using their knowledge -  Social interaction enhances the game experience -  Reality gives an extra level of the game -  The game is adaptable -  The players are self-propelled but need each other  These six themes are discussed by using the theoretical framework with focus on the affordances of the game and the basic psychological needs for intrinsic motivation among the players.

This thesis work has been the result of a five-year Industrial Design Engineering education at Luleå University of Technology. The project has investigated the possibilities of teleoperating forest machines using a human-centered design approach. The work has been conducted for Skogforsk, which is the Swedish institute for forestry. The project’s objective was to present ideas on how future teleoperation can improve the work as a forwarder operator. The aim was to identify the forwarder operators’ specific needs and explore how the development of a teleoperated workstation can address those needs. The project has been carried out using three phases; Inspiration, Ideation, and Impleentation. During the first phase, the project investigated how the work is carried out today and what needs a forwarder operator has. The operators’ needs can be summarised in three different areas; transporting the machine, loading and unloading, and planning. Two kinds of operators can be seen today, the ones who are motivated primarily by working in the forest, and the ones who are motivated by the production and self-competitiveness. During the Inspiration phase, the project also tested what problems exist today with operating a forwarder using teleoperation with the system implemented in the Truedsson Forestry Lab in Uppsala. It was identified that screens are an essential complement to using head-mounted displays such as VR-goggles while not offering the same amount of precision and presence in work as the goggles. It was also identified that the operators did not feel that the machine being an extension of them due to lost feedback of motion and sound. Perceived and actual control of the machine differed, and the operators did not identify the machines’ behavior during transportation. Apart from these issues, the current view did not offer a complete overview of the area around the machine. Neither did it offer visuals on the sides of the machine, and the logs sortings. Along with the identified issues, opportunities for improvement guided the explorational work through creative workshops to solutions presented and tested in either an operational test or in a video test. The ideas included the implementation of sound focusing on the gripper, which was appreciated by the operators. The precision using screens was improved by projecting the gripper’s position on the ground plane. For control of the transportation work, the project proposed solutions for indicators on tilt, roll, and the wheels of the machine. Nevertheless, it proposed an idea of projected tracks improving the work to become more proactive by highlighting obstacles and the near term position of the machine. The project also tested overview improving ideas such as drone views, and a 360 degrees view which may have potential in the future teleoperation work. Several other ideas were tested and can be seen in the Results chapter. For future work, the project proposes more tests of various ideas in a more reality-based setting. The project also proposes future work focusing on defining the future user better. For the individual operators reading this thesis work, I hope this paper can show the potentials of teleoperation, as well as prove that the development is aware of both the difficulties and the possibilities with teleoperating forest machines. For the forestry industry, I hope this paper can inspire future work to use the technology to favor the operators’ needs, and not only adapt the current cabin to work being carried out remotely. It is important to note that work in the cabin and work carried out remotely will have a significant difference in what advantages to offer. We will most definitely see operators working in the forest for many years ahead, and the future operators of teleoperation will probably not be the ones that are motivated by work in the forest today. This means that a new kind of user will emerge supplementing the current users rather than replacing them. / Detta examensarbete är resultatet av en femårig civilingenjörsutbildning inom Teknisk Design på Luleå Tekniska Universitet. Projektet har utforskat möjligheter för fjärrstyrning av skogsmaskiner genom en användarcentrerad designprocess indelad i tre faser; Inspiration, Ideation, och Implementation. Arbetet har genomförts på uppdrag av Skogforsk som är det svenska forskningsinstitutet för utveckling av det svenska skogsbruket. Målet med projektet har varit att presentera idéer kring hur framtidens fjärrsyrning kan förbättra arbetet som skotarförare. Syftet med projektet har varit att identifiera skotarförarens behov och utforska hur utvecklingen av fjärrstyrning kan ta hänsyn till dessa behov. Under den första fasen undersöktes arbetet som det ser ut idag och skotarförarens behov fastställdes genom intervjuer och observationer. Behoven kan sammanfattas till tre huvudsakliga delar; transport av maskin, av och pålastning, samt planering av arbete. I dagsläget kan två olika användare ses, de vars största motivation är arbetet i skogen, och de som motiveras främst av hög produktion och egenutveckling. Under första fasen så undersöktes problem med fjärrstyrning genom test med en fjärrstyrd skotare i Truedsson Forestry Lab i Uppsala. Det identifierades att skärmar är ett nödvändigt komplement till VR-glasögon trots att de idag inte erbjuder samma precision och närhetskänsla. Det identifierades också att förare uppgav att de inte fick samma koppling till maskinen som ljud och vibrationer annars erbjuder i hytten. Uppfattad och verklig kontroll över maskinen skiftade mellan styrning i maskin, och på distans. Förarna uppmärksammade inte slirning, glid, eller lutningsförändringar vid fjärrstyrning. Förutom dessa problem så erbjöd det befintliga systemet inte kontinuerlig överblick runt om maskinen. Lastens uppbyggnad saknades och inte heller visuell blick av området nedanför lastutrymmet kunde erhållas. Med utgångspunkt ur identifierade problem med fjärrstyrning och möjligheter för utveckling av dagens arbete, utforskades idéer genom kreativa workshops under andra fasen. Under tredje fasen valdes idéer ut, utvecklades, och testades genom antingen ett fysiskt operatörstest, eller ett videotest. En av idéerna testade implementering av ljud med fokus på gripen vilket uppskattades av alla testförare. Skärmarnas precision förbättrades genom projicering av gripens position på horisontella ytor. För att förbättra kontroll av maskin utforskade projektet implementering av olika indikatorer kring lutning och hjulbeteende. En idé kring projicerande hjulspår med fokus på proaktivt uppmärksammande av maskinens position och potentiella hinder, utforskades i syfte att förbättra arbetet. Projektet undersökte även diverse vyer för överblick, som drönarvyer, och en 360 graders vy som kan ha potential för framtida fjärrstyrningsarbete. Andra idéer som testades kan ses i Resultat kapitlet. För framtida arbete rekommenderas fler, och mer verklighetsbaserade tester. Det rekommenderas även att framtidens användare definieras bättre för att styra utvecklingen i rätt riktning. För den individuella föraren som läser detta arbete hoppas jag denna examensrapport kan visa på potential för framtida fjärrstyrningsarbete. Jag hoppas även att rapporten kan visa på att utvecklingen är medveten om såväl svårigheter som möjligheter. För skogsindustrin hoppas jag denna rapport kan inspirera framtida arbete att fokusera på fördelar med fjärrstyrningstekniken med utgångspunkt i förarnas behov, och inte bara anpassa dagens arbete i hytten att ske på distans. Det är viktigt att märka på att arbete på distans och i hytten kommer erbjuda olika fördelar. Vi kommer antagligen se förare i skogen i många år framöver och det är troligt att framtidens operatörer inte är de som motiveras av arbete i skogen. Det innebär att en ny typ av användare kommer växa fram som kommer komplettera dagens förare snarare än att byta ut dem.